ANSÖKAN OM VATTENSKYDDSOMRÅDE MED FÖRESKRIFTER FÖR BURS GRUNDVATTENTÄKT

REGION GOTLAND Vattenskydd, Burs UPPDRAGSNUMMER 1300928000 ANSÖKAN OM VATTENSKYDDSOMRÅDE MED FÖRESKRIFTER FÖR BURS GRUNDVATTENTÄKT SWECO ENVIRONMENT AB JÖNKÖPING/GÖTEBORG HÅKAN WENNERBERG NIKLAS EKSTRAND HELEN EKLUND Sweco

Ändringsförteckning VER. DATUM GRANSKAD GODKÄND 1.0 GRANSKNING, REGION GOTLAND 1.1 2015-04-24 JUSTERING INFÖR DIALOGMÖTE: 1.4: BORTTAGET 2.8: JUSTERAT TEXT 3.6: JUSTERAT TEXT 4.3: JUSTERAT TEXT 2015-04-24 7: JUSTERAT TEXT KAP 9 SKYDDSFÖRESKRIFTER BILAGA 1-2 1.2 2015-05-04 JUSTERING EFTER DIALOGMÖTE 2.3: JUSTERAT TEXT, ANTAL ABONNENTER 2015-05-04 1.3 2015-08-31 JUSTERING EFTER SAMRÅD 2.3: JUSTERAT TEXT 3.1: VATTENTÄKTENS LÄGE 3.5: FÖRTYDLIGAT AVS. AVRINNING 5.3.2: KOMPLETTERAT MED REFERENS TILL SGU- KAP 9 SKYDDSFÖRESKRIFTER: - 2 HANTERING - 2 PUNKTSANERING - 6 FÖRBUD I PRIMÄR ZON - 11 SPRIDNING AV VÄGSALT BILAGA 1: VATTENTÄKTENS LÄGE 2015-08-31 Sweco Östra Strandgatan 10 Box 145 SE 551 13 Jönköping, Sverige Telefon +46 (0)36 151800 Fax +46 (0)36 710965 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm Håkan Wennerberg Civilingenjör Miljö- och vattenteknik Jönköping Vatten & Miljö Telefon direkt +46 (0)36151804 Mobil +46 (0)768288316 hakan.wennerberg@sweco.se HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\100 burs\2015-08-31\ ansökan om vattenskyddsområde

Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Administrativa uppgifter 1 1.2 Bakgrund och motiv för upprättande av vattenskyddsområde 1 1.3 Vattentäktens värde 2 1.4 Syfte och användning av beskrivningar i denna ansökan 2 2 Teknisk beskrivning, Burs vattentäkt 3 2.1 Anläggningens utformning 3 2.2 Vattenbehandling 3 2.3 Försörjningsområde 3 2.4 Vattenförbrukning 3 2.5 Reservvattentäkt 4 2.6 Ägandeförhållanden 4 2.7 Vattendom och tillstånd 4 2.8 Befintligt vattenskyddsområde 4 3 Hydrogeologisk beskrivning 5 3.1 Omgivningsbeskrivning och markanvändning 5 3.2 Topografi 5 3.3 Geologi 6 3.4 Grundvattenbildning 6 3.5 Hydrogeologi 7 3.6 Vattenkvalitet 9 3.7 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning 10 4 Planbestämmelser 11 4.1 Gällande planer 11 4.2 Skyddade områden och riksintressen 11 4.3 Motstående intressen inom tillrinningsområdet 12 5 Inventering av potentiella riskkällor i anslutning till Burs vattentäkt 13 5.1 Genomförande 13 5.2 Definition av risk 13 5.3 Riskkällor 13 6 Riskbedömning och skyddsbehov 20 6.1 Riskbedömning och riskanalys 20 6.2 Skyddsbehov 21 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\100 burs\2015-08-31\ ansökan om vattenskyddsområde för burs vattentäkt_rev 2015-08-31.docx

7 Utformning av vattenskyddsområde 22 7.1 Krav och allmän metodik 22 7.2 Skyddszoner 22 7.3 Avgränsning av vattenskyddsområdet 23 8 Utformning av skyddsföreskrifter 28 8.1 Bakgrund 28 8.2 Skyddsföreskrifternas syfte och funktion 28 8.3 Skyddsföreskrifternas restriktionsnivå 28 9 Skyddsföreskrifter för Burs vattenskyddsområde 29 10 Referenser 41 Bilagor 1) Förslag till vattenskyddsområde för Burs vattentäkt, 2015-02-12 2) Fastighetsägarförteckning, 2015-04-20 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\100 burs\2015-08-31\ ansökan om vattenskyddsområde

1 Inledning På uppdrag av Region Gotland har Sweco upprättat denna ansökan om vattenskyddsområde med tillhörande tekniskt underlag samt vattenskyddsområde för Burs grundvattentäkt på Gotland. Skyddsföreskrifter för Burs vattenskyddsområde har upprättats av Foyen advokatfirma AB genom anpassning av nyligen framtagna skyddsföreskrifter för Visby vattenskyddsområde (kapitel 9). Förslaget för vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter redovisas i denna ansökan med bilagor. 1.1 Administrativa uppgifter Sökande: Tekniska nämnden Region Gotland Organisationsnummer: 212000-0803 Adress: Kontaktperson: Region Gotland Visborgsallén 19 621 81 VISBY Claudia Castillo Sten Reutervik Telefon: 0498-26 90 00 1.2 Bakgrund och motiv för upprättande av vattenskyddsområde Kommunal vattenförsörjning i Burs baseras sedan 1970-talet på uttag av grundvatten ur en grävd brunn installerad i jordlager. Vattentäkten är betydelsefull för anslutna fastigheter i Burs. Det finns även utrymme för viss nyanslutning. Vattentäkten är belägen i ett område där saltvatteninträngning är ett potentiellt problem i bergborrade brunnar. Syftet med att inrätta ett vattenskyddsområde är att skydda Burs vattentäkt så att råvattentillgången säkras i ett långsiktigt perspektiv, ett flergenerationsperspektiv. Inrättande av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter möjliggör att målsättningen med EU:s och svensk lagstiftning uppnås, genom att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras, så att vatten nu och i framtiden kan användas för sitt ändamål. Genom att ett område förklaras som vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter meddelas 1 : - stärks skyddet för vattenförekomsten 1 Vattenskyddsområde. Handbok med allmänna råd. Naturvårdsverket 2010:5. 1 (41) HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\100 burs\2015-08-31\ ansökan om vattenskyddsområde

- tydliggörs vattenförekomstens planmässiga betydelse - förtydligas vad som gäller utifrån Miljöbalken 1.3 Vattentäktens värde En vattentäkts värde beror bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande och framtida vattenutnyttjande, kostnader för en alternativ vattentäkt med samma kvantitet och kvalitet samt på tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av största intresse. Vattentäktens värde bestäms ofta av kostnaden för att ersätta vattentäkten i händelse av att den blir obrukbar. Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Burs vattentäkt ett högt skyddsvärde. Till vattentäkter med högt skyddsvärde räknas allmänna vattentäkter. 1.4 Syfte och användning av beskrivningar i denna ansökan Den tekniska och den hydrogeologiska beskrivning som återges i denna ansökan är ett underlag för beslut till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Syftet är inte och kan inte vara att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar om tillstånd enligt skyddsföreskrifterna när dessa föreskrifter har beslutats. Skälen är bl.a. att varje ansökan, verksamhet och plats utgör en unik kombination av detaljerade förutsättningar som i alla varianter inte kan förutses här. 2 (41) repo001.docx 2012-03-29 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\100 burs\2015-08-31\ ansökan om vattenskyddsområde för burs vattentäkt_rev 2015-08-31.docx

2 Teknisk beskrivning, Burs vattentäkt 2.1 Anläggningens utformning Den kommunala vattentäkten i Burs utgörs av en äldre grävd brunn som togs över av Region Gotland i slutet av 1970-talet. Uppgifter om exakt tidpunkt för brunnens installation saknas. Den grävda brunnen är utformad med betongringar och diametern är ca 1,5 m. Brunnen är ca 4 m djup relativt betongringarnas överkant, d.v.s. brunnen är ca 3,5 m djup relativt markytan. Det saknas uppgifter om jordlagren på den plats där brunnen är placerad. Vattenverket är byggt 2013 och lokaliserat ca 40 meter öster om brunnen. Varken brunnen eller vattenverket är inhägnat. Brunnen saknar överbyggnad. Kapaciteten i vattenverket är ca 1 m 3 /h (0,3 l/s) och styrs av kapaciteten hos membranfiltret (se avsnitt 2.2). En mindre dränkbar pump med en kapacitet på ca 0,7 l/s (2,5 m 3 /h) är installerad i brunnen. Brunnen styrs mot en lågreservoar med storleken 2 m 3. Vattenytan i brunnen ligger normalt ca 2,5 3,0 m under betongringarnas överkant. En enklare provpumpning utfördes under perioden 2014-06-17 till 2014-06-19. Provpumpningen utfördes med ett medelflöde på ca 0,3 l/s vilket resulterade i en bedömt stabil avsänkning i brunnen på drygt 0,2 m vid provpumpningens slut. Brunnens specifika kapacitet (qs) beräknades utifrån provpumpningen till ca 1,5 l/(s m). 2.2 Vattenbehandling I vattenverket behandlas råvattnet genom med UV-ljus och klorering samt membranfiltrering för att rena vattnet från eventuella bakteriella föroreningar samt för att förebygga tillväxt av bakterier i ledningsnätet. Vattnet ph-justeras med soda. 2.3 Försörjningsområde Burs vattentäkt försörjer idag delar av Burs kyrkby, totalt 6 abonnenter inkl. en kooperativ förskola, med vatten. 2.4 Vattenförbrukning Uttaget av råvatten från vattentäkten uppgick mellan 2003 och 2013 till som mest ca 60-100 m 3 /månad, motsvarande 2-3 m 3 /dygn eller 0,02-0,04 l/s. Maximalt uttag per dygn uppgår till 1,7-3,3 m 3 /dygn under samma period. Medelförbrukningen uppgår till 1,3 m 3 /dygn. 3 (41) HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\100 burs\2015-08-31\ ansökan om vattenskyddsområde

Enligt Region Gotlands långsiktiga prognos bedöms antalet abonnenter som är anslutna till vattentäkten i Burs kunna öka till högst 20 st år 2030. Detta ger en framtida vattenförbrukning på i medeltal 12,2 m 3 /dygn eller 0,14 l/s 2. 2.5 Reservvattentäkt Reservvattentäkt saknas. Reservvatten distribueras vid behov med tankbil. 2.6 Ägandeförhållanden Uttagsbrunnen är belägen på fastigheten Burs Skolgården 2:1. Fastigheten ägs av Burs Bygdegårdsförening. Servitutsavtal finns (1996). 2.7 Vattendom och tillstånd Tillstånd för vattenuttag ur vattentäkten i Burs saknas. 2.8 Befintligt vattenskyddsområde Vattenskyddsområde för vattentäkten i Burs saknas. repo001.docx 2012-03-29 4 (41) 2 Antaget att en abonnent består av 3,5 personer som vardera förbrukar 175 liter vatten och dygn. HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\100 burs\2015-08-31\ ansökan om vattenskyddsområde för burs vattentäkt_rev 2015-08-31.docx

3 Hydrogeologisk beskrivning 3.1 Omgivningsbeskrivning och markanvändning Burs är beläget ca 8 km öster om Hemse, se figur 1. Vattenverket ligger ca 40 meter öster om vattentäkten. Markanvändningen kring vattentäkten i Burs domineras av betes- och jordbruksmark. Markområdet i direkt anslutning till vattentäkten nyttjas dock för kontor och privatbostäder. I nära anslutning till vattentäkten återfinns ytterligare bostäder bestående av enskilda hus och gårdar. Ca 60 meter väster om vattentäkten återfinns en skola och ca 150 meter från vattentäkten ligger Burs kyrka med kyrkogård. Figur 1. Orienteringskarta med ungefärligt läge för Burs vattentäkt, öster om Hemse samt vattentäktens läge i Burs (infälld bild). 3.2 Topografi Markytan i Burs är flack och ligger på nivån ca +15 m.ö.h. Vägen genom Burs samhälle följer en svag lokal höjdrygg i nordvästlig till sydostlig riktning. Topografin faller av svagt både mot nordost och sydost. Markytans lutning är generellt mindre än 1 %. Två dikessystem förekommer i området. Båda rinner fram i jordbrukslandskapet utanför samhället och parallellt med den svaga höjdryggen genom Burs. Dikena avvattnas mot sydöst. 5 (41) HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\100 burs\2015-08-31\ ansökan om vattenskyddsområde

3.3 Geologi Enligt SGU:s jordartskarta (SGU, 2008) utgörs jordlagren i Burs av ett stråk med postglacial svallsand (figur 2). I läget för vattentäkten är materialet grövre och benämns svallgrus. Stråket med sand och grus skapar en mindre rygg som löper från nordväst mot sydost genom samhället. Ca 500 meter nordost och sydväst om samhället övergår sand och grusmaterialet till utbredda, flacka ytor med tunt eller osammanhängande jordartstäcke på kalkstensberget. Studerade borrprotokoll från brunnar i Burs närområde (SGU, 2014) stämmer väl med SGU:s uppgifter och visar att jordlagren utgörs av ca 4 5 m mäktiga jordlager, framförallt sand anges. Den sedimentära berggrunden på Gotland är uppbyggd av olika typer av kalksten som vilar på urberget. Burs ligger i ett område med märgelsten och märgel (lera) (SGU, 2009) tillhörande Hemseformationen (Hemselager) (SGU, 1982). N 0 2 km Figur 2. Redovisning av förekommande jordarter i anslutning till Burs vattentäkt. SGU 3.4 Grundvattenbildning Årsmedelnederbörden uppgick för normalperioden mellan 1961 och 1990 till 552 mm (Hemse) (SMHI, 1991). 6 (41) repo001.docx 2012-03-29 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\100 burs\2015-08-31\ ansökan om vattenskyddsområde för burs vattentäkt_rev 2015-08-31.docx

Enligt Rodhe m.fl. uppgår grundvattenbildningen i området till 225-225 mm/år eller 7,1-9,5 l/s och km 2 (Rodhe m.fl., 2006). Uppgiften baseras på beräkningar för grov jord (sand, grus). Nettonederbörden är den del av nederbörden som är tillgänglig för grundvattenbildning i jordlager. Nettonederbörden i kustområdet på Gotland uppgår till ca 140 mm/år i medeltal (SGU, 2005). I de centrala delarna av Gotland är den ca 50 mm högre. Då jordlagren utgörs av genomsläppliga jordlager och då det finns liten andel hårdgjorda ytor i Burs bildar merparten av nettonederbörden grundvatten. Baserat på ovanstående har grundvattenbildningen i Burs har antagits uppgå till ca 150 mm/år. Grundvattenbildningen på Gotland sker huvudsakligen mellan november och april (SGU, 2005). Sommartid kan grundvattenbildningen understiga 5 mm/månad. 3.5 Hydrogeologi Då grundvattenuttaget är litet och endast sker från jordlagren redogörs inte för de hydrogeologiska förhållandena i kalkberget. Grundvattnet i jordlagren förekommer i den vattenmättade delen av jordens porvolym. Vattenföringen till brunnen antas därför ske i hela den mättade och vattenförande delen av jordlagren. Den mättade zonen har en mäktighet på ca 1,5 m i läget för vattentäkten. Vattenföringen kan vara högre eller lägre i enskilda mer eller mindre genomsläppliga jordlager. I stort antas dock att homogena förhållanden råder inom vattentäktens tillrinningsområde. Vattentäkten är belägen omedelbart på den nordöstra sidan av den svaga höjdrygg som löper längs vägen genom Burs, från sydost till nordväst. Höjdryggens topografi ökar även svagt mot nordväst. Höjdryggen längs vägen utgör en svag ytvattendelare i området. Mellan 400 m och 500 m nordväst om vattentäkten förekommer en annan svag ytvattendelare tvärs höjdryggen. Ytvattendelarnas lägen har bedömts utifrån en bearbetning av höjddata (Lantmäteriet, 2015). Bedömd vattendelare och grundvattnets bedömda strömningsriktningar framgår i figur 3. Grundvattenytans lutning och den naturliga grundvattenavrinningen antas följa den huvudsakliga topografin och ytvattenavrinningen i området. Normalt sett kan man anta att grundvattenytans lutning är något lägre och mer utjämnad än topografin. Hög genomsläpplighet (hög hydraulisk konduktivitet) medför också att grundvattenytan har liten lutning. I Burs antas därför grundvattenytans generella lutning är mycket flack, <1 %. 7 (41) HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\100 burs\2015-08-31\ ansökan om vattenskyddsområde

Figur 3. Bedömda vattendelare och grundvattnets bedömda strömningsriktningar i området kring vattentäkten i Burs. Ljusblå pil anger förmodad huvudströmningsriktning vid vattenuttag i täkten. Vattentäktens tillrinningsområde och den naturliga grundvattenavrinningen från området kring vattentäkten är svårbedömd. Detta beror på att topografin är flack, att vattentäkten ligger nära två ytvattendelare och att jordarterna är genomsläppliga. De genomsläppliga jordarterna medför att grundvattendelare inte nödvändigtvis sammanfaller med ytvattendelare. Norr om vattentäkten bedöms grundvattenavrinningen att ske mot det dike/bäck som upprinner norr om vattentäkten. Vattenuttaget från vattentäkten är litet och påverkar endast den naturliga grundvattenytan marginellt. Grundvatten som bildas norr om föreslaget vattenskyddsområde bedöms följa den naturliga avrinningen mot detta dike/bäck norr om vattentäkten. Vattentäktens tillrinningsområde är därmed sannolikt beläget till största delen nordväst om uttagsbrunnen. Grundvattenavrinningen bedöms ske i stort mot sydost men även till viss del mot sydväst och nordost (figur 3). Vattenuttaget från vattentäkten är litet och påverkar endast den naturliga grundvattenytan marginellt. Några andra grundvattenuttag i området som skulle kunna påverka grundvattenförhållandena i Burs är inte kända. 8 (41) repo001.docx 2012-03-29 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\100 burs\2015-08-31\ ansökan om vattenskyddsområde för burs vattentäkt_rev 2015-08-31.docx

Baserat på den enklare provpumpning som utfördes av vattentäkten i Burs under perioden 2014-06-17 till 2014-06-19 har jordlagrens transmissivitet (T (m 2 /s) grovt beräknats till minst ca 1,5 10-3 m 2 /s, utifrån den specifika kapaciteten. På grund av provpumpningens enklare genomförande ska det beräknade värdet ses som ett grovt mått på den verkliga transmissivitetens storleksordning. Givet en vattenförande och medverkande mäktighet på 1,5 m så kan den hydrauliska konduktiviteten beräknas till storleksordningen 1 10-3 m/s. Detta värde stämmer väl med litteraturvärden för sandigt och grusigt material (Gustafsson, 1984), vilket också anges på SGU:s jordartskarta (SGU, 2008) (se avsnitt 3.3). Den specifika kapaciteten (1,5 l/(s m)) visar att brunnen har god kapacitet relativt normala uttag och att påverkan på grundvattennivåerna i brunnens närområde är mycket liten vid normal drift. Baserat på den beräknade specifika kapaciteten och maximal dygnsförbrukning under perioden 2003-2013 (se avsnitt 2.4) kan avsänkningen i brunnen beräknas till storleksordningen några centimeter. Vattenuttaget vid normala förhållanden bedöms därför endast ge upphov till en lokal och liten avsänkning kring brunnen. Detta innebär att storleken på grundvattenytans nivåvariation under året, kring uttagsbrunnen, påverkas mer de naturliga årstidsvariationerna, än av uttaget. Detta var tydligt under den tid som nivåmätning pågick i samband med provpumpningen 2014. 3.6 Vattenkvalitet Analyser utförda på råvatten mellan åren 2009 och 2014 visar att vattnets kemiska status är förhållandevis god vad gäller kemiska och fysikaliska parametrar. Vattnet har låga halter av järn (<0,02 mg/l), klorid (runt 5 mg/l) och nitrat (runt 10 mg/l). Råvattnet har ett något basiskt ph-värde (ca 8). Vattnet är hårt (ca 15 dh). Metallhalterna är generellt låga förutom kalcium som ligger runt gränsen för tjänligt med anmärkning. För några år sedan noterades låga värden på bor, vilket var en av anledningarna till införandet av membranfiltrering. Tidvis har råvattnet varit påverkat av bakterier och mikroorganismer. Vid upprepade tillfällen de senaste åren har grundvattnet före rening varit otjänligt. Höga halter av mikroorganismer detekteras framförallt sommartid. Ingen påverkan av e-coli har påvisats. Under 2014 analyserades råvattnet med avseende på bekämpningsmedel, inga bekämpningsmedel detekterades. Vid provtagning och analys av råvattnet i vattentäkten 2015-03-10 noterades inga petroleumrelaterade ämnen i halter över analysmetodens detektionsgräns. 3.6.1 Allmän grundvattenkvalitet enligt VISS Stråket med sand och grus som Burs vattentäkt är lokaliserad i finns inte särskilt utpekad som en vattenförekomst i VISS (Vatteninformationssystem Sverige). Således saknas det uppgifter om kemisk och kvalitativ status (miljökvalitetsnormer) för förekomsten. I VISS omnämns dock grundvattenförekomsten Stånga som bedöms vara lokaliserad till samma geologiska formation som vattentäkten i Burs ligger i (figur 4). Huruvida det råder 9 (41) HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\100 burs\2015-08-31\ ansökan om vattenskyddsområde

en hydraulisk kontakt mellan vattenförekomsten Stånga och vattentäkten i Burs är inte fastställt och bedöms inte av vikt för inrättandet av ett vattenskyddsområde i Burs. Enligt VISS klassas både den kemiska och den kvantitativa statusen för grundvattenförekomsten Stånga som god (2009). Det bedöms inte föreligga någon risk att varken den kemiska eller den kvantitativa statusen fortsatt är god år 2015 och 2021. En av flera åtgärder som anges för att bibehålla den goda vattenstatusen är att fastställa vattenskyddsområde för Burs vattentäkt. Figur 4. Grundvattenförekomsten Stånga. Läge för vattentäkten i Burs är markerad med svart cirkel (Från VISS). 3.7 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Sårbarhet betecknar markens och vattnets känslighet för att påverkas av en förorening, eller med andra ord, markens brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark och vatten. Naturliga barriärer kan t.ex. vara ett skyddande lerlager som minskar ett områdes sårbarhet. Grundvattentäkten i Burs är anlagd i jordlagren och grundvattenmagasinet är öppet och saknar skyddande jordlager. Jordlagren utgörs av sand och grus med hög genomsläpplighet vilket ger ett dåligt skydd mot transport av föroreningar från markytan till grundvattenmagasinet. Naturlig barriär saknas och sårbarheten i anslutning till vattentäkten kan därför betecknas som hög till extremt hög. 10 (41) repo001.docx 2012-03-29 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\100 burs\2015-08-31\ ansökan om vattenskyddsområde för burs vattentäkt_rev 2015-08-31.docx

4 Planbestämmelser Konflikter gällande markanvändningen bottnar oftast i anspråk på att få använda samma ytor för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, jordbruk, vägsträckning, industrilokalisering och vattentäkter. En säker och hälsosam dricksvattenförsörjning är en nödvändig grund för ett samhälles fortlevnad och utveckling och vattentäktens huvudman har skyldighet att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa. Detta innebär att skyddet av vattentäkten kan komma i konflikt med andra verksamheter som kan påverka vattnet negativt genom de restriktioner som läggs på verksamheterna. 4.1 Gällande planer Översiktsplanen för dåvarande Gotlands kommun (numera Region Gotland), Bygg Gotland, antogs av kommunfullmäktige 2010-06-14 och vann laga kraft 2010-07-15. Området i anslutning till vattentäkten i Burs är inte planlagt. 4.2 Skyddade områden och riksintressen Område runt Burs kyrka är klassat som riksintresse för kulturminnesvården (figur 5). Området inkluderar den mark där vattentäkten är lokaliserad. I närområdet finns även ett antal mindre områden med fornlämningar. Figur 5. Skyddade områden i anslutning till vattentäkten i Burs. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/02599. 11 (41) HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\100 burs\2015-08-31\ ansökan om vattenskyddsområde

Naturreservat eller övriga riksintressen förekommer inte inom vattentäktens tillrinningsområde. 4.3 Motstående intressen inom tillrinningsområdet Motstående intressen avseende grundvattenuttag är privata vattenbrunnar som tillhör bostads- och jordbruksfastigheter som är belägna utanför verksamhetsområdet och därmed inte är anslutna till vattenverket, exempelvis Burs Sigdes 1:34. Det bedöms även finnas privata grävda brunnar i området som idag används för exempelvis bevattning. Motstående intressen kan även avse markanvändning och dess potentiella påverkan på vattentäkten. Dessa motstående intressen benämns riskkällor och för dessa redogörs i kapitel 5. 12 (41) repo001.docx 2012-03-29 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\100 burs\2015-08-31\ ansökan om vattenskyddsområde för burs vattentäkt_rev 2015-08-31.docx

5 Inventering av potentiella riskkällor i anslutning till Burs vattentäkt 5.1 Genomförande En översiktlig riskinventering inom tillrinningsområdet till Burs vattentäkt genomfördes 2014-05-20. Riskkällor inom tillrinningsområdet för Burs vattentäkt beskrivs nedan, både platsspecifika riskobjekt och risker som är förknippade med en viss typ av markanvändning. 5.2 Definition av risk Risken utgörs av produkten mellan konsekvensen av en störning och sannolikheten för att denna störning skall inträffa. 5.3 Riskkällor Riskobjekt är platsbundna verksamheter eller företeelser som kan påverka yt- och grundvattnets kvalitet. Riskkällor är icke-platsrelaterade riskobjekt. De verksamheter eller företeelser som kan innebära risker i området kan grupperas i följande riskkällor: - Vattenverksamhet - Klimatförändringar och översvämningar - Sabotage, kris och krig - Vägar och transporter - Jord- och skogsbruk - Bebyggelse - Övriga riskkällor De olika riskkällorna beskrivs och sammanställs nedan. Riskobjekt i anslutning till vattentäkten redovisas i figur 5. 5.3.1 Vattenverksamhet Risker inom denna kategori rör sådant som är direkt förknippat med vattentäktsverksamhet. Det kan till exempel handla om risk för förorening i samband med underhållsarbeten i anslutning till vattentäkten, infiltration av förorenat ytvatten, vattenbrist eller kvalitetsförsämring på grund av överuttag samt läckage av processkemikalier. Risker inom gruppen vattenverksamhet ingår inte i riskanalysen för utformning av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. 5.3.2 Klimatförändringar och översvämningar Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Prognoserna för Gotland förutspår till exempel en ökning av årsnederbörden med 20-30 13 (41) HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\100 burs\2015-08-31\ ansökan om vattenskyddsområde

procent (Översiktsplan, Bygg Gotland). Detta medför, enligt planen, att risken för översvämningar ökar och att därmed föroreningar lättare kan spridas till och med yt- och grundvatten. SGU har studerat klimatförändringarnas påverkan på grundvattennivåerna i Sverige. (SGU, 2015). För sydöstra Sverige (Kalmar län, dit Gotland har hänförts pga brist på mätserier) har man beräknat att årsmedelvärdet av grundvattennivåerna blir oförändrade eller att det eventuellt kan uppstå en liten sänkning av årsmedelvärdet (upp till 15 cm) framåt slutet av seklet. Avseende årsvariationer anger SGU att grundvattennivåerna beräknas vara oförändrade under vinter och sommar, men sjunka något under vår och höst (det senare pga ökad avdunstning). Dock anges att grundvattenbildningen bedöms kunna ske tidigare på året och fortsätta längre in på hösten. Topografin kring vattentäkten i Burs är flack. Täkten bedöms vara belägen nära en ytvattendelare som medger avvattning åt flera håll. De genomsläppliga jordarterna minskar risken för att vatten blir stående på markytan. Sammantaget bedöms risken för att området vid vattentäkten ska översvämmas av ytvatten som liten. En temperaturförhöjning kommer förutom förändringar i nederbörd även att innebära förhöjd vattentemperatur vilket kan påverka de markkemiska processerna och därmed ha betydelse för vattenkvaliteten. Sänkta grundvattennivåer till följd av klimatförändringar bedöms ha obetydlig påverkan på vattentäkten i Burs. Täkten ligger i ett s.k. långsamreagerande grundvattenmagasin och det ringa uttaget från täkten ger en mycket liten avsänkning. 5.3.3 Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med kris och krig. Risker rör bland annat åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. Dessa risker har inte analyserats i denna rapport. 5.3.4 Vägar och transporter Väg 537 mellan Allmunde och Närshamn passerar förbi drygt 30 m söder om Burs vattentäkt (figur 5). Årsdygnstrafiken på väg 537 är ca 800 varav ca 40 fordon utgörs av tung trafik 3. Ca 50 meter öster om vattentäkten passerar en lokalväg som förser ett fåtal bostads- och lantbruksfastigheter. Sedan slutet av 1980-talet används inte vägsalt vid halkbekämpning på Gotlands vägar. Därför orsakar inte vägsaltanvändning några förhöjda kloridhalter i länets grundvatten. De riskkällor som kan identifieras i samband med vägar och transporter är: - Olyckor 14 (41) 3 nvdb2012.trafikverket.se repo001.docx 2012-03-29 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\100 burs\2015-08-31\ ansökan om vattenskyddsområde för burs vattentäkt_rev 2015-08-31.docx

- Vägdagvatten 5.3.5 Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruk utgör i olika delar av verksamheten varierande hot för vattentäkten. Inom jordbruket är det framförallt spridning av bekämpningsmedel och gödselmedel som kan förorsaka försämrad vattenkvalitet. Skogsbruket innebär en risk för försämrad vattenkvalitet dels genom näringsläckage, dels genom markskador och läckage från de arbetsfordon och tankar som används i verksamheten. Avståndet från vattentäkten i Burs till närmaste jordbruksmark uppgår till 50-100 meter (norr- och österut). Det är också jordbruksmark som dominerar i området i stort. Närmaste områden med sammanhängande skogsmark är lokaliserade ca 500 km sydväst om vattentäkten. Potentiella riskkällor vid jord- och skogsbruk är: - Bekämpningsmedel - Växtnäringsämnen - Mobila bränsletankar - Djurhållning Bekämpningsmedel Vissa tillåtna bekämpningsmedel har beaktansvärd hög toxicitet, vilket medför att de vid spridning kan komma att utgöra en risk för försämrad grundvattenkvalitet. All hantering av bekämpningsmedel kan utgöra en riskkälla. Skogsbruket står generellt sett endast för en liten del av samhällets användning av bekämpningsmedel och då i samband med behandling av skogsplantor. Växtnäringsämnen Det finns huvudsakligen två typer av gödselmedel; handelsgödsel (kemiskt framställt) och naturgödsel (djurspillning). Naturliga gödselmedel utgör en risk för vattenkvaliteten främst genom dess innehåll av mikrobiella föroreningar, vilka kan överleva under lång tid. Alla typer av växtnäringsämnen utgör dock en risk för spridning av näringsämnen till omgivningen. Hantering av växtnäringsämnen omfattar bland annat lagring, transport och spridning. Mobila bränsletankar Mobila tankar för petroleumprodukter inom jord- och skogsbruksverksamhet, som enligt gällande krav ska vara dubbelmantlade, kan medföra en risk för grund- och ytvattenförorening främst genom spill i samband med tankning och vid stöld. 15 (41) HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\100 burs\2015-08-31\ ansökan om vattenskyddsområde

Djurhållning Djurhållning kan förekomma på den jordbruksmark som finns i närområdet till vattentäkten. Vid riskinventeringen kunde dock inte konstateras någon omfattande djurhållning. 5.3.6 Bebyggelse Överallt där människor bor och vistas förekommer en rad potentiella risker för en närbelägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, dels med olika typer av verksamheter. All hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen som kan komma i kontakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckor kan inträffa som orsakar stora utsläpp av skadliga ämnen, men även kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hota vattentäkten. Inom vattentäktens direkta närområde förekommer bostadsbebyggelse, begränsat med kontor samt jordbruksfastigheter. Enligt Region Gotlands långsiktiga prognos bedöms antalet abonnenter som är anslutna till vattentäkten i Burs att kunna öka. Det kan vara befintliga hushåll med enskilt vatten som vill ansluta eller eventuella nytillkommande hushåll i närområdet. De riskkällor för vattentäkten som förknippas med bebyggelse är främst: - Oljecisterner och kemikalier - Parkering och uppställning av fordon, fordonstvätt - Avloppsanläggningar - Energianläggningar och anläggningsarbeten - Upplag av avfall Oljecisterner och kemikalier I samband med uppvärmning av bostäder hanteras ibland stora mängder olja. Även cisterner inomhus kan utgöra en risk om det finns avlopp så att eventuellt spill kan nå mark-, yt- eller grundvatten eller dagvattensystemet. Ett väsentligt riskmoment med oljecisterner är transporter och påfyllning. Inom tillrinningsområdet till vattentäkten bedöms oljecisterner för uppvärmning av bostäder förekomma eller ha förekommit. Bekämpningsmedel och övriga kemikalier utgör en risk för vattentäkten inte enbart då de används för yrkesmässigt bruk utan även vid privat bruk. Rester av bekämpningsmedel kan vid låga halter påverka vattenkvaliteten och nedbrytningen av en del medel är långsam vilket gör att ämnena stannar kvar länge i marken. Parkering och uppställning av fordon samt fordonstvätt Vanligt förekommande i bebyggda områden är regelbunden parkering och uppställning av fordon samt fordonstvätt med avfettningsmedel. Dessa förfaranden innebär en risk för 16 (41) repo001.docx 2012-03-29 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\100 burs\2015-08-31\ ansökan om vattenskyddsområde för burs vattentäkt_rev 2015-08-31.docx

förorening av vattentäkten genom att föroreningar kan föras med grundvattnet till vattentäkten. Avloppsanläggningar Huvuddelen av de omkringliggande fastigheterna är anslutna till kommunalt avlopp. Kommunala avloppsledningar kan utgöra en risk för grundvattenförorening genom ett eventuellt ledningsbrott eller läckage, vilket kan medföra spridning av mikrobiella föroreningar samt näringsämnen (kväve och fosfor). Närmaste enskilda avloppsanläggning (infiltration) är lokaliserad ca 200-300 meter från vattentäkten (figur 5). Enskilda avloppsanläggningar med bristfällig funktion kan innebära en risk för grundvattenförorening. I Region Gotlands översiktsplan framhålls enskilda avloppsanläggningar med bristfällig funktion som en orsak till förorenade vattentäkter. - Den kommunala avloppsanläggningen är belägen ca 1,5 km norr om Burs kyrkby och består av dammar för biologisk nedbrytning av avloppsvattnet i enlighet med den s.k. Gotlandsmodellen. Med hänsyn till avståndet till Burs vattentäkt och grundvattnets bedömda strömningsriktning anses risken att avloppsanläggningen ska utgöra ett hot mot vattentäkten som liten. Energianläggningar och anläggningsarbeten Riskerna med energianläggningar i jord och berg är dels läckage av petroleum från arbetsmaskiner vid anläggningsskedet, dels läckage av köldbärarvätska vid drift. För bergvärmeanläggningar är främst utförandet av borrhålet samt hålet i sig en risk t.ex. genom att en snabb och relativt öppen transportväg skapas mellan markytan och grundvattenmagasinet. Enligt lokala föreskrifter för Gotlands kommun (antagen av kommunfullmäktige 2003-08- 18) krävs tillstånd av miljö- och hälsoskyddsnämnden för att inrätta en värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten. Inom vattenskyddsområde tillåts enligt miljö- och hälsoskyddsnämndens anvisningar för värmepumpssystem normalt inte energiuttag ur mark, berg eller grundvatten inom en radie av 300 meter från vattentäkten. Inom övriga delar av skyddsområdet kan jordvärme godtas. I närområdet till vattentäkten i Burs finns idag (enligt SGU:s brunnsarkiv) energibrunnar på fastigheterna Burs Lingvide 1:5 och 1:24 samt Burs Sigdes 1:43. Några uppgifter om energianläggningar inom tillrinningsområdet som utnyttjar grundvatten för uppvärmning har inte framkommit. Anläggningsarbeten omfattar övrig borrning, schaktning, sprängning mm. Riskerna med anläggningsarbeten finns inte med i riskanalysen eftersom dessa risker inte är förknippade med specifika föroreningar utan med ändrade markförhållanden. Anläggningsarbeten regleras dock i vattenskyddsområdets föreskrifter. 17 (41) HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\100 burs\2015-08-31\ ansökan om vattenskyddsområde

Upplag av avfall Upplag av avfall är ytterligare en risk förknippad med bebyggd miljö. Inom tillrinningsområdet finns inga platser där avfall tas emot idag, dock bedöms mindre upplag av avfall på enskilda fastigheter förekomma. - En kommunal deponi är belägen ca 2 km nordost om Burs kyrkby. Med hänsyn till avståndet till Burs vattentäkt och grundvattnets bedömda strömningsriktning anses risken att deponin ska utgöra ett hot mot vattentäkten som obefintlig. 5.3.7 Övriga riskkällor - Burs kyrkogård ligger ca 150 meter väster om vattentäkten (figur 6). Föroreningar från kyrkogårdar kan vara mikrobiella föroreningar, näringsämnen från gödsling och spridning av bekämpningsmedel. - På en fastighet ca 250 meter öster om vattentäkten har en bensinstation varit belägen (figur 5). Verksamheten ska ha startat på 1940-talet och bedrivits till mitten av 1970-talet (PentaCon, 2001 och 2002). Vid undersökningen kunde konstateras förorening av PAH i jorden vid det tidigare läget för markförlagda drivmedels- cisterner. Cisternerna är numera borttagna. Dock utfördes aldrig provtagning av grundvatten. Provtagning utfördes heller inte på den plats där försäljningen av drivmedel startade och utfördes från 1940-talet till början av 1960-talet. Det bedöms därför föreligga en mindre risk att vattentäkten kan påverkas av denna f.d. verksamhet. Vid provtagning och analys av råvattnet i vattentäkten 2015-03-10 noterades dock inga petroleumrelaterade ämnen i halter över analysmetodens detektionsgräns. 18 (41) repo001.docx 2012-03-29 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\100 burs\2015-08-31\ ansökan om vattenskyddsområde för burs vattentäkt_rev 2015-08-31.docx

Figur 6. Riskkällor inom och i anslutning till föreslaget vattenskyddsområde för vattentäkten i Burs. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/02599. 19 (41) HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\100 burs\2015-08-31\ ansökan om vattenskyddsområde

6 Riskbedömning och skyddsbehov Grundvattentäkten i Burs är anlagd i sandiga och grusiga jordlager med hög genomsläpplighet och som på denna plats är av öppen karaktär. Naturlig barriär saknas och sårbarheten i anslutning till vattentäkten kan därför betecknas som hög till extremt hög. Detta innebär att skyddsbehovet är stort eftersom utsläpp av föroreningar i anslutning till vattentäkten snabbt kan få stora negativa konsekvenser för vattenförsörjningen. 6.1 Riskbedömning och riskanalys Riskbedömningen är en sammanvägd bedömning av sannolikheten för att en föroreningskälla kan komma att påverka vattentäkten negativt samt bedömning av konsekvensen för vattentäkten vid en oönskad händelse. Sannolikhetsbedömningen baseras på nedanstående faktorer, vilka tillsammans uttrycker sannolikheten för att en oönskad händelse bedöms kunna inträffa. - Sannolikhet för riskförekomst inom tillrinningsområdet - Sannolikhet för emission vid riskförekomst inom tillrinningsområdet - Sannolikhet för ogynnsam transportmöjlighet till vattentäkten Konsekvensbedömningen baseras på nedanstående faktorer, vilka tillsammans bestämmer den negativa konsekvensen för vattentäkten vid en eventuell oönskad händelse. - Markens och vattnets sårbarhet uttryckt som systemets känslighet för påverkan - Avståndets inverkan på reduktionen av föroreningen genom nedbrytning, fastläggning och spädning fram till vattentäkten - Emissionens förmåga att motstå nedbrytning och fastläggning - Emissionens farlighet - Belastning, mängd och volym av emissionen - Utbredning av riskförekomst 20 (41) repo001.docx 2012-03-29 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\100 burs\2015-08-31\ ansökan om vattenskyddsområde för burs vattentäkt_rev 2015-08-31.docx

Det som bedöms utgöra största riskerna för vattentäkten i Burs är: - Olyckor på närbelägna vägar. - Läckage från närbelägna kommunala avloppsledningar - Hantering av bekämpningsmedel och gödsel i samband med jordbruk inom vattentäktens tillrinningsområde. - Föroreningar som sprids från kyrkogården (mikrobiella föroreningar, näringsämnen från gödsling och spridning av bekämpningsmedel). - Enskilda avlopp. Merparten av de fastigheter som berörs av föreslaget vattenskyddsområde är dock anslutna till kommunalt avloppssystem. - Djurhållning Det finns också en viss osäkerhet kring risken för spridning av föroreningar från den f.d. bensinstationen (se 5.3.7). Platsen bedöms ligga utanför tillrinningsområdet till vattentäkten, men då man aldrig provtog grundvatten i samband med de miljötekniska markundersökningarna föreligger en viss risk för påverkan på vattentäkten. 6.2 Skyddsbehov Grundvattentäkten i Burs är anlagd i sandiga och grusiga jordlager som på denna plats är av öppen karaktär. De geologiska förhållandena ger därför ett dåligt skydd mot transport av föroreningar från markytan till grundvattenmagasinet. De hydrogeologiska förhållandena medger även att en eventuell förorening i grundvattnet kan sprida sig relativt snabbt (storleksordningen meter per dag) i grundvattenmagasinet. Skyddsbehovet är därför stort mot de risker och hot som finns mot vattentäkten. Ett högt skydd behövs i vattentäktszonen. Analyser har visat på bakteriell förekomst i råvattnet från vattentäkten. Detta indikerar att vattentäkten tidvis kan vara påverkad av avlopp eller gödselhantering. Skyddsbehov finns och regleras i skyddsföreskrifterna. 21 (41) HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\100 burs\2015-08-31\ ansökan om vattenskyddsområde

7 Utformning av vattenskyddsområde Utifrån vattentäktens hydrogeologiska förhållanden, utförda vattenbalansräkningar och resultatet av riskanalysen föreslås ett vattenskyddsområde enligt bilaga 1. Berörda fastigheter redovisas i fastighetsägarförteckning i bilaga 2. 7.1 Krav och allmän metodik Det övergripande målet med vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller område möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger i sina allmänna råd (2003:16) och handbok för vattenskyddsområden (2010:5) anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsområdet för en vattentäkt bör i princip, enligt gällande råd och anvisningar omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner inom så stora områden. Varje vattenskyddsområde som inte omfattar hela tillrinningsområdet är dock alltid associerat med en viss risk att en förorening precis utanför gränsen, som således inte omfattas av restriktionerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. 7.2 Skyddszoner I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen och vattenskyddsområdet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra skyddszoner med olika restriktionsnivåer. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika skyddszoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att lägre respektive högre krav kan ställas på verksamheter inom olika områden beroende främst på närheten till uttagsbrunnen. Indelningen i skyddszoner för vattentäkten i Burs har i första hand skett på hydrogeologiska grunder: vattenuttag, strömningsriktningar och grundvattenbildning samt jordlagrens hydrauliska egenskaper. 7.2.1 Vattentäktszon En vattentäktszon avgränsas som ett område kring en eller flera uttagsbrunnar. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktszonen skyddas mot obehöriga på lämpligt sätt, t.ex. genom en låst inhägnad. Marken inom vattentäktszonen bör endast disponeras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område. 7.2.2 Primär skyddszon Syftet med den primära skyddszonen är att riskerna för akut förorening minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen med uttagsbrunnen. Även särskilt känsliga (sårbara) infiltrationsområden skall beaktas vid identifiering av primär skyddszon. Gränsen mellan 22 (41) repo001.docx 2012-03-29 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\100 burs\2015-08-31\ ansökan om vattenskyddsområde för burs vattentäkt_rev 2015-08-31.docx

primär och sekundär skyddszon sätts så att uppehållstiden från den primära zonen yttre gräns till vattentäktszonen gräns beräknas vara minst 100 dygn. 7.2.3 Sekundär skyddszon Syftet med den sekundära skyddszonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddszonen avgränsas så att uppehållstiden från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid på minst ett år. 7.2.4 Tertiär skyddszon En tertiär skyddszon kan inrättas med syfte att omfatta resterande delar av tillrinningsområdet för vattentäkten som inte omfattas av övriga skyddszoner. Syftet med den tertiära skyddszonen är att även mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. Om bedömningen visar att den tertiära skyddszonen kan utelämnas ska detta motiveras. 7.3 Avgränsning av vattenskyddsområdet 7.3.1 Uppskattning av vattentäktens influensområde Storleken på vattentäktens influensområde beror av grundvattenbildning, vattenuttag, grundvattenytans naturliga lutning och grundvattenmagasinets hydrauliska egenskaper. Influensområdets storlek har uppskattats baserat på resultatet vid beräkning med tre olika ekvationer (1-3). 1. Vattenbalans 2. Vattenbalans i kombination med Thiems formel 3. Konvektiva transporttider (Naturvårdsverket, 2010) Ekvation 1 beskriver vattenbalansen mellan kontinuerligt uttag och grundvattenbildningen över en viss area. 2 Q R W (1) 0 Där: Q W R0 = Vattenuttagets storlek = 12,25 m 3 /dygn. = Grundvattenbildning = 150 mm/år. = Influensområdets radiella avstånd från pumpbrunnen (m). 23 (41) HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\100 burs\2015-08-31\ ansökan om vattenskyddsområde

Thiems formel beskriver förhållanden mellan uttag, avsänkning, avstånd och transmissivitet. Denna ekvation används då ett grovt värde på transmissiveten erhölls från utvärderingen av den enklare provpumpningen som utfördes 2014. s Q T R ln( r ) s 2 T Q R ln( ) r 0 2 w 0 w (Thiems formel) Där: s = Avsänkning i pumpbrunnen = 0,2 m. Beräknad utifrån specifik kapacitet, erhållen vid provpumpning samt vattenuttagets storlek (Q). T = Transmissivitet = 1,5 10-3 m 2 /s. Utvärderat värde från provpumpning. rw = Brunnsradie = 0,75 m. Genom att kombinera ekvation 1 och Thiems formel kan ekvation 2 tecknas och lösas för R0: R r 0 w e s 2 T 2 R0 W 0 (2) Ekvation 1 och 2 tar hänsyn till vattenbalansen för 1 år (365 dagar). De beräknade värdena på R0 ger därför ett ungefärligt mått på det radiella avståndet som krävs från pumpbrunnen för att motsvara upphållstiden 365 dygn. D.v.s. avståndet till den sekundära skyddszonens yttre gräns. Ekvation 3 beskriver balansen mellan uttagen volym vatten under viss tid och den volym av grundvattenmagasinet som krävs för att motsvara den uttagna vattenvolymen. Ekvation 3 används för att ge ett grovt mått på storleksordningen av de avstånd som motsvarar upphållstiderna 100 dygn och 365 dygn, d.v.s. avstånden till yttre gränsen för primär och sekundär skyddszon. 2 Q t R b (3) 0 n e Där: t = Tid (dygn), upphållstiderna 100 dygn och 365 dygn. b = Grundvattenmagasinets vattenmättade och medverkande mäktighet = 1,5 m. ne = Effektiv porositet = 0,1 (10 %, lågt ansatt värde i syfte att inte underskatta R0). 24 (41) repo001.docx 2012-03-29 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\100 burs\2015-08-31\ ansökan om vattenskyddsområde för burs vattentäkt_rev 2015-08-31.docx

Resultatet av beräkningarna enligt ekvation 1-3 har sammanställts i tabell 1. Resultatet visar att avståndet till yttre gränsen för primär och sekundär skyddszon bör vara ca 50 m respektive ca 100 m. Tabell 1. Beräknade avstånd motsvarande yttre gräns för primär och sekundär skyddszon. Ekvation Primär skyddszon Sekundär skyddszon 1. Vattenbalans - 97 2. Kombination av Thiems formel och vattenbalans - 97 3. Konvektiva transporttider 51 m 110 Beräkningssätten enligt ovan förutsätter en plan grundvattenyta samt ett oändligt och homogent grundvattenmagasin. Grundvattenytan i Burs bedöms som flack och kan grovt approximeras som plan. I praktiken har tillrinningsområdet en halvelliptisk form på grund av den naturliga grundvattenytans lutning vilket medför att tillrinningsområdet och avsänkningstratten kring pumpbrunnen kan ha en annan form än cirkulär. Resultaten av beräkningarna ger dock en god uppfattning om storleksordningen på den yta och de avstånd som krävs för att uppnå upphållstiderna 100 dygn och 365 dygn. Resultatet ska ses mot den kunskapsnivå som idag finns om de hydrogeologiska förhållandena i Burs. De största osäkerheterna bedöms vara grundvattenytans lutning, ansatt värde på effektiv porositet och storleken på grundvattenbildningen. Parametervärden har generellt ansatts konservativt i syfte att inte underskatta skyddsområdena. 7.3.2 Beräkning av naturlig grundvattenströmning Den naturliga grundvattenströmningen sker, baserat på topografin från nordväst i riktning mot vattentäkten. Grundvattnets hastighet (v) beräknas med Darcy s lag enligt nedan; v K i (4) n e där: v = Grundvattnets hastighet (m/s) K = hydraulisk konduktivitet = 1*10-3 m/s i =hydraulisk gradient (m/m) = 0,005 ne = Effektiv porositet = 0,1 (10 %, lågt ansatt värde i syfte att inte underskatta hastigheten). Den verkliga grundvattenströmningen sker endast i jordens vattenmättade sammanhängande porer vilket beskrivs av den effektiva porositeten. Genom att ansätta ett låg men rimligt värde på den effektiva porositeten underskattas inte grundvattnets 25 (41) HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\100 burs\2015-08-31\ ansökan om vattenskyddsområde

strömningshastighet. Grundvattenytans lutning har bedömts till att vara <1 % i området vid Burs. Vid beräkningarna har grundvattenytans lutning ansatts till 0,5 %. Enligt ovanstående samband beräknas grundvattenströmningens hastighet till i storleksordningen 4 m/dygn. Detta ger ett avstånd på ca 400 m för uppehållstiden 100 dygn och ca 1500 m för uppehållstiden ett år. Dessa teoretiskt beräknade avstånd är mycket stora och överskrider de avstånd som finns till grundvattenmagasinets verkliga fysiska gränser. Sannolikt är grundvattenytans lutning något överskattad och den effektiva porositeten något underskattad. Resultatet indierar dock att skyddszonerna bör ha en större utsträckning uppströms vattentäkten än vad som beräknades enligt ekvation 1-3 i avsnitt 7.3.1. 7.3.3 Strategi och generella motiv 1. Grundregeln är att vattenskyddsområdet i princip bör omfatta hela vattentäktens tillrinningsområde. 2. Nödvändigheten av att bevara en god vattenkvalitet kan inte ifrågasättas. Vattenskyddsområdet skall ha den storlek som behövs med hänsyn till syftet. Syftet är att lämna garantier för att en så god kvalitet som möjligt på råvattnet kan erhållas inom ramen för en samhällsekonomisk avvägning, så att råvattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål (dricksvattenframställning). 3. Vid dricksvattenframställning är det bättre att motverka en förorening snarare än att eliminera den med ytterligare beredning. 4. Grundvatten skall kunna användas som en dricksvattentäkt enligt direktiv till miljökvalitetsnormer för vatten (prop. 1997/98:145) (Miljödepartementet, 1999). Ett vattenskyddsområde skall därför ha så stor utsträckning att detta kan uppnås med hjälp av information, restriktioner och naturlig barriärförmåga. Storleken avgörs av de riskkällor och belastningar som konstaterats, samt naturlig barriärförmåga och skyddsåtgärder. 5. Hushållningsreglerna i miljöbalken innebär, trots att en avvägning skall göras mellan det skyddande intresset och motstående intressen, att enbart ekonomiska hänsynstaganden inte får äventyra de värden som man vill skydda. Vårt förslag till vattenskyddsområde baseras på en tolkning av hur avvägningen praktiskt bör göras, och är ett förslag med en associerad risk att vattenskyddet ändå inte kan uppnås. Med nuvarande utformning bedöms den risken acceptabel och i linje med lagstiftarens intentioner. Varje annan storlek innebär en annan risk att syftet bakom vattenskyddet inte kan uppnås. I grunden är det en politisk fråga att göra avvägningen mellan den risk man utsätter konsumenterna för samt de restriktioner som nödvändigtvis uppkommer för att uppnå en viss riskreduktion. 26 (41) repo001.docx 2012-03-29 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\100 burs\2015-08-31\ ansökan om vattenskyddsområde för burs vattentäkt_rev 2015-08-31.docx