Statens väg- och trafikinstitut ;;» ii Väg00/1 af]k Pa:58101 Linköping. Tel Telex50125 VTISGIS. Telefax

Relevanta dokument
Vagavdelningen Vägverket. Fri

VT1 notat. Nr Utgivningsår: 1994

VTInotat Nummer : V156 Datum: BROISOLERING Laboratorieprovning av spackel för avjämning av ytskadad betong

Nr: Ylva Colldin, Sofi Åström

Funktionskrav med verifikationsmetoder på isolering och beläggning - Isoleringsmattor

Nummer: V Datum: Titel: ISOLERING MED POLYURETAN PÅ SJ-BRO F 529 VID SÄVSJÖ. Observationer, fält- och laboratorieprovning. ne "k..

v, Va -och Trafik- Pa:58101 Linköping. Tel Telex50125 VTISGIS. Telefax [ St/.tulet Besök: OlausMagnus väg37linköping VZfnotat

EXAMENSARBETE. Vältning och packning vid asfaltbeläggning

VTlnatat Nummer : V 133 Datum: VÄGMARKERINGSMASSORS HÅLLBARHET. Uppföljning av ett antal mindre provfält i landet.

w:väg-och Trafik: Statens väg- och trafikinstitut VZfnotat Nummer : V 134 Datum:

NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter.

Nr: Utgivningsår: Funktionsegenskaper hos asfaltbeläggningar, flygfältsbanor vid F21

äinstitutet Besök: OlausMagnusväg 37 Linköping

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

SBUF - Projekt Blåsbildning på broar

Aktuellt från CEN/TC 227 Metoder inom asfaltområdet

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

1 Tekn. information / material

Bestämning av fillers förstyvande inverkan på bitumen. Aggregate. Determination of filler s stiffening effect on bitumen.

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

& äe %s Statens väg- och trafikinstitut. VZfnotat. Nummer: V 04 - Datum: Titel: Inledande studier av tvåskiktsläggning av vältbetong

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Lab-provning av bullerdämpande asfalt (E4 Rotebro) Dubbeldrän.

VTlnotat Nummer : V 102 Datum: Titel: Vintervägsaltets miljöpåverkan - Uppföljning av miljöundersökningar i Skaraborgs län

Bestämning av skrymdensitet (ver 3) Metodens användning och begränsningar. Material. Utrustning

Dokumentation från Asfaltdagarna Ola Sandahl, PEAB Asfalt. Varför skall man klistra? Klistring, Skarvar. Typer av klister.

Peter Gustafsson Peab Asfalt AB

Håkan Arvidsson, ,

NVF Specialistseminarium 2014

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Fysiska egenskaper /1071. Peab Asfalt AB Hägersten Ackrediteringsnummer 1723 A

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Bestämning av hålrumshalt hos torrt packat filler. Mineral aggregates. Determination of void content of dry compacted filler.

Fundamentala egenskaper hos skelettbeläggningar, Serie H1, H2 och H3. Safwat Said. Konstruktion& Byggande. Skanska, ATC

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

VTInotat. Statens väg- och trafikinstitut

Vad är? Gjutasfalt igår, idag och imorgon Asfaltdagarna 2015 GAFS Lars Halldin BINAB & Alexander Nilsson DUO Asfalt. Gjutasfaltens historik

VTlnotat. Statens väg- och trafikinstitut

VT' notat. Väg- och transport- Ifarskningsinstitutet. Projektnummer: / Nr T

Torbjörn Jacobson. Vägavdelningen Provväg EG Kallebäck-Åbro. Vägverket, region Väst. Fri

Omfattning Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav

VTInotat. (db. Titel: Hastighetsmätares felvisning. Projektnummer: Uppdragsgivare: Egen FoU. NUmmer: T 112 Datum:

Innehållsförteckning. Bro 2004 VV Publ 2004: Tätskikt och beläggning. 6. Tätskikt och beläggning Allmänt... 5

NYTILLVERKAD ASFALT MED PMB OCH ÅTERVUNNEN ASFALT

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Fysiska egenskaper. Fysiska egenskaper /2703. NCC Industry AB Ackrediteringsnummer 1523

ASFALTBELÄGGNING OCH MASSA

Återvinning av MJOG/MJAG i varmblandad asfalt (halvvarmt i varmt)

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Egenskap Provningsmetod Utgåva Fält

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning

System för låglutande tak BauderTHERM En struktur sätter farten

Metoddagen 11 februari, 2010

Distribution: fri / nyförvärv / begränsad / Statens väg- och trafikinstitut. Projektnummer: _ Projektnamn:

Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB

Mattias Broström, Asfaltbeläggningar i Boden 1

Nr Prov med verkblandad cementstabilisering på väg E79, Vännäs -75. Lägesrapport av Krister Ydrevik

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

RAPPORT Temperaturflöden i järnvägstunnlar - Åsatunneln

RAPPORT Temperaturflöden i järnvägstunnlar - Åsatunneln

Ylva Colldin 60235, (11379) Vägverket

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

easy&cosy heat mat 150 Installationsguide

Gummiasfalt. Asfaltbeläggning med gummimodifierat bitumen. Treårigt utvecklingsprojekt Dokumentation från Asfaltdagarna 2008

VZfnotat. Nummer: T 17 Datum: Axelavstånd för olika fordonstyper. Förslag till nytt system för fordonskoder. Författare: Arne Carlsson

2 Broisolering & beläggning.

Nr347*19:35 r tee e2 81 ] ISSN l t d t e ee t d d t S stswedxshroadundtrafficresearchinsntuta! S5810,1Lmkophug;:.

Icopal Byggkemiska produkter. Byggkemiska produkter För tak, mur samt ytor av asfalt och betong

Vägmarkering på betongbeläggning

SYSTEMFAKTA. Mataki Tätskiktssystem. Innehåll

Utvärdering av ny metod för vattenkänslighet

Titel: "Kvalitetsuppföljning av bituminösa bindemedel" 1987 års prover. Författare: Liliane Berglund. Avdelning: Vägavde Iningen

Bitumenbundna lager. Kapitlets omfattning och upplägg

Bestämning av hängarkrafter i några av hängarna på Höga Kusten-bron

Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Stenrik asfalt

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

BINAB PRODUKTKATALOG

Besiktning av KGO-sträckor

Avdelning: T Projektnummer: Projektnamn: Bilbältesstudier Uppdragsgivare: _NTF/TSV Distribution: fri / nyförvärv / begränsad /

BBÖ-provsträckor E4 och E18

Utvärdering av sammansättningens. inverkan på utmattning och styvhet

PIR Isolering - Terrasser. Kompletta lösningar för terrasser och balkonger

Tätskikt forskning, utveckling och regler

Dokumenteringar av mätningar med TLC (Thermocrome liquid crystals)

UNDERSÖKNING AV REGUMMERADE DÄCKS

Framtida vägkonstruktioner NVF specialistseminarium ton på väg

Nr: Utgivningsår: Krypbenägenhet hos asfaltprov: testparametrar

VTInatat Nummer: V 03 - Datum: Titel: Uppföljning av CG-provvägen Nyängsleden, Västerås -81 Författare: Sven-Olof Hjalmarsson

Nr Utgivningsår: Titel: Författare: Programområde: Projektnummer: Projektnamn: Uppdragsgivare: Svenska Vägbeläggningar AB (SVB)

Monteringsanvisning DALATANKEN:

Asfaltbeläggningar med bindemedel av olika ursprung

Prototypundersökning av golvvärme i gipsgolv

TRVMB 704: Bestämning av vattenkänslighet genom pressdragprovning. Metodbeskrivning : Asfaltbeläggning Publ. 2011:005

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

PMB identifiering av egenskaper i bitumen som ger rätt egenskaper i beläggning.

Transkript:

VZfnotat Nummer: V 119 Datum: 1989-12-20 Titel: ISOLERINGS- OCH BELÄGGNINGSARBETE PÅ BRO Y 95 ÖVER INDALSÄLVEN, VÄG 86 VID KÄVSTA Observationer i samband med vältning, vidhäftningsprovning och laborator ieprovning Författare: YTva Colldin Avdelning: Vägavde Iningen Projektnummer: Projektnamn: Fuktisolering av betongbroar Uppdragsgivare: Vägverket ;;» Distribution: begränsad! Statens väg- och trafikinstitut ii Väg00/1 af]k Pa:58101 Linköping. Tel.013-204000. Telex50125 VTISGIS. Telefax 013-14 1436 I stltutat Besök: OlausMagnus väg37linköping

ISOLERINGS- OCH BELÅGGNINGSARBETE PÅ BRO Y 95 ÖVER INDALSÄLVEN, VÄG 86 VID KÄVSTA Observationer i samband med vältning, vidhäftningsprovning och laboratorieprovning. Ylva Colldin

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ORIENTERING 2. FÖRFARANDE I FÄLT 2.1 Provplåtar, skyddslager, temperaturmätning 2.2 Vidhäftningsprovning 3. LABORATORIEUNDERSÖKNING 3.1 Skyddslagret 3.2 Isoleringsmattans "tillstånd" 3.3 Svetsbitumen»bl-*H 4010101 Bilaga 1: Bilaga 2: Några anteckningar under pågående arbete på bro Y 95 vid Kävsta, 1989-09 Vidhäftningsprovning på isoleringsmattan Force Pont 5000 på broy 95 vid Kävsta, 1989-09 Bilaga 3: Provdragning på bro Y 95 vid Kävsta, 1989-09

1 ORIENTERING Den aktuella bron (Bro Y 95 över Indalsälven vid Kävsta, ett körfält) har isolerats med polymermodifierad svetsbitumenmatta (Force Pont 5000, IFAB ISOLERING). Som skyddslager har asfaltbetong (35 MAB 4 T) lagts ut. Arbetet utfördes 6-8 september 1989. På uppdrag av Vägverkets brotekniksektion har VTI medverkat med följande undersökningar: - Temperaturen har uppmätts på isoleringens ovan- resp. undersida i samband med utläggning av skyddslagret. - Vidhäftningsprovning har utförts på isoleringen. - Provplåtar (med isolering och beläggningslager) har tagits upp för laboratorieprovning, varvid isoleringsmattan undersökts och skyddslagret analyserats m.a.p. hålrums- och bindemedelshalt. - Prov på svetsbitumen, isoleringsmatta och primer har tagits ut för analys på laboratoriet. 2 FÖRFARANDE I FÃLT 2.1 Provplåtar, skyddslager, temperaturmätning Två aluminiumplåtar (500mmx400mmx4mm) skruvades fast i den primerbehandlade (Isoglasyr 1) betongfarbanan. Plåtarna var på en sida förbehandlade med epokilim.och sand (O-lmm) för att få en betongliknande ovanyta, samt primerbehandlade (BL20RK). (Foto 1). Plåtarna (liksom. övriga delen av betongfarbanan) isolerades

sedan med den aktuella isoleringsmattan. (Foto 2). Längs prov= plåtarnas ytterkanter genomskars mattan. Temperaturavkännare installerades vid en av provplåtarna (M), för registrering av temperaturen på isoleringens ovan- resp. undersida (i samband med utläggningen av skyddslagret). (Foto 3-4). Skyddslagret (35 MAB 4 T) lades ut i tre omgångar på det isolerade körfältet. (Bilaga 1). Omgång 1 lades ut för hand (cirka 30 meter). Provplåtarna var placerade inom detta område. Beläggningsmassans temperatur var 150-155 C vid utläggningens start. Omgång 2 lades med singelspridare, s.k. skruv (foto 5) på ungefär halva körfältet. Spridningen blev mycket ojämn (foto 6) och packningen otillfredsställande (foto 7-9). Asfaltmassan revs senare bort och ersattes med ny massa. Omgång 3 lades för hand (foto 10). Välten som användes var en statisk slätvält (1.1 ton) med beteckningen LR 90. Viss sprickbildning i skyddslagret kunde konstateras (foto 11-12). Anledningen torde huvudsakligen vara otillräcklig vidhäftning till isoleringen. Över plåt M utfördes uteslutande "raka" vältöverfarter. Totalt gjordes fyra överfarter. Samtliga utfördes 10-15 minuter efter asfaltmassan lagts ut över plåten. Temperaturen i den utlagda massan var strax efter utläggningen 95 C. Registrerad temperatur på isoleringens ovansida var somhögst 78 C, cirka 5 minuter efter asfaltmassan lagts ut (figur 1).

Registrerad temperatur på isoleringens undersida översteg ej 60 C. Över plåt 'V utfördes "raka" överfarter samt överfarter med "vändning". Med "vändning" avses här en normal ändring av vältens färdriktning, nödvändig för vältningsarbetet. Totalt gjorw des tio överfarter. De två förstavar "vändningar" vilka följdes av sex "raka" överfarter. De sju första överfarterna ut fördes 1-10 minuter efter asfaltmassan lagts ut över plåten. Följande tre överfarter (en "rak" och två "vändningar ) utfördes cirka 15-20 minuter efter utläggningen. Temperaturen i den utlagda massan var vid första överfarten 96 C. 100-90 - eo- 70a- 60"' TEMP PC) 50+ TID EFTER UTLÄGGNING f AV SKYDDSILAGER N... p_ os_ G) 1'0 1'2 1'4 1'6 1'8 2'0 (min) Figur 1 Registrerad temperatur på isoleringens ovansida i samband med utläggningen av asfaltmassa (två temr peraturavkännare)

2.2 Vidhäftningsprovning (jfr bilaga 3) Vidhäftningen mellan isoleringsmatta och underlag mättes med hjälp av speciell dragprovningsutrustning (Figur 2). Resultaten ges i bilaga 2. Uppmätta väggen varierar mellan Cu5 och 0.9 N/'mm2. (Yttemperatur 15-2500) En provdragningsomgång (3 provdragningar) utfördes där betongunderlaget "justerats" med en fillerrik polymerbitumenmassa ("Betaspackel"). Erhållna resultat ligger här något högre (0.8-l.3 N/mmz). Figur_â Utrustning för vidhaftningsprovning i fält (tillverkad Vid Institutionen för Byggnadsstatik, KTH)

3 LABORATORIEUNDERSÖKNING Efter avslutad vältning av skyddslagret, utfördes sågning kring provplåtarna. Plåtarna avlägsnades tillsammans med isolering och asfaltbetong, för fortsatt undersökning på laboratoriet. Dessutom togs prov på svetsbitwmen, isoleringsmatta och primer, under isoleringsarbetets gång. 3.1 Skyddslagret Skyddslagret analyserades m.a.p. hålrumshalt. Sex borrkärnor togs ut från varje platta. Resultaten framgår av tabell 1. Hålrumshalten varierar mellan 25.2 och 27 3 för platta M och mellan 17.2 och 20.3 vikt % för platta V. 3.2 Isoleringsmattans "tillstånd" På laboratoriet kunde skyddslagret lätt lyftas bort. Vid visuell bedömning föreföll isoleringsmattan på båda plåtarna intakt. Granulaterna var tillsynes fria från bitwmen från skyddslagret. Efter extraktion av de båda isoleringsproven (ca. 400mm x 300mm vardera) befanns stommen (polyesterfilt) vid visuell bedömning vara intakt. Inga hål, märken eller veck hade således uppstått i samband med utläggning och vältning av massan.

Tabell 1 Undersökning av skyddslagret, 35 MAB 4 T Provets Prov- Skrymdensitet Kompakt- Hål- Bindemen mårkn. vikt dens. rums- delshalt halt *) **) ***) ****) *****) (g) (g/cm3 (g/cm3 (g/m3 (vol-vs) (vikt-2:) M1 210.3 1.819 2.459 26.0 M2 197.1 1.775 2.443 27.3 6.8 M3 205.0 1.832 2.448 25.2 M4 179.3 1.811 20454 26.2 M5 188.3 1 802 2 444 26.3 M6 202.8 1.800 s - V1 318.4 2.025 2.447 17.2 V2 31109 10998 2.445 18.3 7.3 V3 330.1 2.014 2.443 17.6 V4 231.3 1.962 2.442 19.7 V5 239.0 1.938 - - V6 226.8 1.942 2.438 20.3 *) enligt metod MBB-ll (paraffin) **) enligt metod MBB-27 (vatten) ***) enligt metod MBB-lZ (lösningsmedel) ****) enligt metod MBB-13 *****) enligt metod MBB-4

3.3 Svetsbitumen På svetsbitumen (som tagits från "svetsvåg" under pågående isou leringsarbete på bron) utfördes mjukpunktsbestämning. Erhållna resultat redovisas i tabell 2 och jämförs med resultat från prov tagna på bron (från icke svetsad matta samt från isolew ringsmattan på plåtarna M och V). För den aktuella polymerbitumenmattan kan generellt konstateras att polymerbitumens mjukpunkt inte förändrats nämnvärt i samband med svetsningsförfarandet på bron. Uppmätta mjukpunktsresultat för prov tagna från färdigsvetsad matta respektive icke svetsad matta, ligger i båda fallen kring 135 C. För prov som tagits ut direkt i svetsvågen under pågående appliceringsarbete, har dock lägre mjukpunktsresultat erhållits (74-114 C), vilket indikerar att polymerbitumen här förändrats. Anledningen torde vara att svetsvågens "front" utsätts för störst värmepåverkan från svetslågorna, varvid SBS-polymeren här helt eller delvis bryts ner. (Kraftig överhettning kan få till följd att isoleringens ursprungliga funktionsegenskaper försämras).

Tabell 2 Mjukpunktsbestämningar på Pont 5000 svetsbitumen från Force Prov Mjukpunkt, KoR ( C) Force Pont 5000 Prov från icke svetsad matta - Kävstasändning 135 (135 135) - Laboratoriesändning (aug.-88) 126 (126 127 125) Prov från svetsvåg*) längs en rulle - i början 114 (115 113) - i mitten 74 (74 75) - i slutet 98 (98 97) Prov från svetsad matta*) - "normal" applicering 136 (135 137) (rökutveckling) - applicerad på icke primerbehandlad plåt 134 (134 134) - provplåt M 133 (135 132) - provplåt V 133 (133 133) *) Provet har upphettats både i samband med svetsning 222 vid provberedning.

Bilaga 1 Några anteckningar under pågående arbete på Kåvsta, 1989-09 bro I 95 vid Datum. Tide Luft- Yt- Övriga Anmärkning punkt temp. temp. väderförw ( C) ( C) hållanden 890906 12,15 23 22 soligt 13.15 25 Vidhäftningsprovning 15.45m Vidhäftningsprovning 17625 24 24 Plåtarna isoleras 890907 9.45= soligt, Vidhäftningsprovning 10.15 15 14 stark vind 890908 7.30 8 7 soligt 8.30 Skyddslager (omg.l) lägges för hand och vältas. Massans temp. i lasset 150-155 C 9.45m Skyddslager (omg.2) lägges m. 10.10 singelspridare ("start"-"s1ut") 10.10 Temp i skyddslagret vid "start" 72 C (ej vältat) 10.23 Temp i skyddslagret vid "slut" 30 C (ej vältat) 10.24 Skyddslagret vid "slut" vältas 10.30 Skyddslagret vid "start" vältas 11.10 18 Skyddslager (omg.3) lägges för hand och vältas. Måssans temp i lasset cirka 158 C

Bilaga 2 Vidhåftningsprovning på isoleringsmattan Force Pont 5000 på bro Y 95 vid Kåvsta, 1989-09 Grupp Prov Yt- Dragkraft *) Anmärkning nr temp vid.brott ( C) (N/mz) 1 25 (0.15) Limbrott A 25 (0.11) Limbrott 25 0.48 Delvis brott isol./underlag, limbrott 4 25 0.46 Fullt brott isol./underlag B 5 25 0.43 Delvis brott isol./underlag, limbrott 6 25 (0.20) Limbrott 7 25 (0.14) Limbrott C 8 25 (0.35) -"- 9 25 (0.30) -"- 10 25 0067 Fullt brott isolo/underlag, ingen bitumen kvar påprimern D 11 15 0,92 -"- 12 15 0,70 -"- 13 15 101 Fullt brott isol./underlag, E**) 14 15 1.25 -"- 15 15 0.84 -"- bitumen kvar på primern *) Dragkraftsökning: cirka 200 N/s Provytans diameter: 5 cm (manuell pump) ** Under isoleringsmattan var "reparerat" med s.k. Betaspackel (polymerbitumen med högre filler- och mindre polymerhalt än i mattan)

Bilaga 3 60 686l 'VlSYAN GIA SÖÅ 089 Yd DNINDVHGAOHd / Fw-/K/ / G) A m m *_- VlSVAX \..\/L

Bilaga 3(1) Foto 1 a ^ 1' 'i ' \ Om.. lö' Provplåt med förbehandlad ovanyta. Foto 2 Isolering med svetsbitumenmatta Force Pont 5000.

.ll 57*'11 'v 1 akuå '57 s" 7;' OS' lea i I _.'b r? '7 d. i' rå Q 1'1 Vw. ES*.. l. 1"'.:ej: 1 e\. I fl..-_aw S,9 Bilaga 3(2) Foto 3 Temperaturavkannare placeras ut på 1801 erlngens 00 undersida. Foto 4 Temperaturregist rering. ovan- resp

34-4... lnlmiiw.n x. v...ut '1; Wii D I..- '. Foto 5 Omgång 2 lades med singelspridare. Foto 6 Ojämn spridning

2 0 G. ;94... Bilaga 3(4) i M v (...w.war i5 v..-j IN. Vi. 4.1.,..-..-o Foto 7-8 Otillfredsställande packning

Bilaga 3(5) Foto 9 Resultat av packning vid 30 C. Foto 10 Omgång 3 lades för hand.

Foto 11-12 V183 sprlc ' kbildning i s kyddslagret. Bilaga 3(6)