Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2012

2013-10-08 Dnr: 2012/2105 Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2012 Dammägarnas årsrapportering till länsstyrelsen m.m.

Förord Svenska Kraftnät har i denna PM sammanställt uppgifter om det svenska dammbeståndet utgående från dammägarnas årsrapportering om dammsäkerhet till länsstyrelsen avseende år 2012. Sammanställningen omfattar de dammar i landet som är mest väsentliga ur dammsäkerhetssynpunkt, genom att de i händelse av att dammbrott kan ge betydande konsekvenser. Årsrapporteringen innehåller uppgifter om egenkontroll, ansvarsförhållanden samt allvarligare svagheter som identifierats och dammsäkerhetshöjande åtgärder som genomförts under det gångna året. För dammar med särskilt stora konsekvenser vid dammbrott redovisas även den utökade rapportering som genomförs i samband med ett regeringsuppdrag för förstärkt tillsynsvägledning. Svenska Kraftnät redovisar vidare uppgifter från den årliga uppföljning av anpassningen av dammar till riktlinjerna för bestämning av dimensionerande flöden som genomförs i samverkan med Svenska Energi, SveMin och berörda dammägare. Denna PM har upprättats av Maria Bartsch och Anna Engström Meyer. Samråd har skett med Malin Stridh, chef SB.

Innehåll Sammanfattning... 1 1 Årsrapportering dammsäkerhet... 2 1.1 Inledning... 2 1.2 Årsrapportering avseende år 2012... 3 1.3 Fördelning mellan dammägare och konsekvensklasser... 6 1.4 Fördelning över landet och konsekvensklasser... 9 1.5 Arbete enligt branschriktlinjer... 10 1.6 Organisation och ansvarsfördelning... 12 1.7 Manualer för drift, tillståndskontroll och underhåll, DTU-manualer.. 13 1.8 Fördjupade dammsäkerhetsutvärderingar, FDU... 17 1.9 Beredskapsplaner och larmplaner... 20 1.10 Rapporterade svagheter, åtgärder och driftstörningar... 25 1.11 Jämförelse med tidigare år... 29 1.11.1 Rapporterade anläggningar... 29 1.11.2 FDU och DTU-manualer... 30 2 Utökad rapportering för dammanläggningar i konsekvensklass 1+... 31 2.1 Inledning... 31 2.2 Struktur och innehåll för utökad rapport... 31 2.3 Utökad årsrapportering avseende år 2012...32 2.3.1 Anläggningsdata...32 2.3.2 Organisation, dokumentation och beredskap... 33 2.3.3 Egenkontroll och aktiviteter 2012... 33 2.3.4 Åtgärdsplaner... 33 2.3.5 Dammägarnas bedömning av dammsäkerheten... 33 3 Anpassning till riktlinjer för dimensionerande flöden... 35 3.1 Dammanläggningar i flödesdimensioneringsklass I och II... 35

3.2 Anpassning till riktlinjerna för dammanläggningar i flödesdimensioneringsklass I... 38 3.2.1 Dammar som ägs av Svensk Energis medlemsföretag...39 3.2.2 Dammar som ägs av SveMins medlemsföretag...39 3.2.3 Dammar som ägs av övriga dammägare... 40 3.3 Jämförelse med tidigare år... 41 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Blankett för dammägares årsrapportering av dammsäkerhet Anvisningar till dammägare Mall för utökad dammsäkerhetsrapportering

Sammanfattning Dammar klassificeras efter hur stora konsekvenserna bedöms bli i händelse av dammbrott, s.k. konsekvensklassificering. Flest dammar i de högsta konsekvensklasserna, 1+ och 1, som innebär störst konsekvenser i händelse av dammbrott, finns i de norra länen. Men även längre söderut i landet finns ett relativt stort antal dammar i klass 1 och 2. Dammägares årsrapportering till länsstyrelsen för dammar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 För 2012 har länsstyrelsen i 18 län begärt in årsrapportering om dammsäkerhet från dammägarna. Denna sammanställning bygger på uppgifter från dessa 18 län samt från Södermanlands län, där uppgifter från 2011 års rapportering används. För Gotlands och Stockholms län uppger länsstyrelsen att dammar av säkerhetsmässig betydelse saknas, och årsrapportering genomförs således ej. Rapporteringen omfattar totalt 541 anläggningar med en eller flera dammar i konsekvensklass 1+, 1 eller 2. För dessa anges att 89 % har en drift-, tillståndskontroll- och underhållsmanual, DTU-manual, att 86 % har en beredskapsplan samt att fördjupad dammsäkerhetsutvärdering, FDU, har utförts för 59 % av anläggningarna. Uppgifterna innebär en marginell ökning sedan föregående års rapportering. Vidare rapporterar dammägarna att de vid 49 anläggningar har identifierat allvarliga svagheter under året, samt att arbete med åtgärdande av allvarliga svagheter genomförts vid 67 anläggningar. Detta innebär att förekomsten av svagheter och genomförda åtgärder är i paritet med tidigare år. Dammägares utökade dammsäkerhetsrapportering för dammanläggningar i konsekvensklass 1+ För de 22 dammanläggningarna i konsekvensklass 1+ har länsstyrelsen dessutom begärt och fått in utökad rapportering i enlighet med ett projekt som Svenska Kraftnät driver i samband med ett regeringsuppdrag för förstärkt tillsynsvägledning. Rapporterna innefattar uppgifter om bl.a. anläggningsdata, dammsäkerhetsorganisation, beredskap för dammbrott, egenkontroll och förändringar under 2012. Rapporterna avslutas med en sammanfattande bedömning av dammsäkerheten och en åtgärdsplan. Dammägares anpassning till dimensionerande flöden Vidare har en uppföljning av anpassningen av dammar i flödesdimensioneringsklass I till riktlinjerna för bestämning av dimensionerande flöden genomförts. För första gången omfattas dammar inom såväl kraft- som gruvindustrin och övriga dammägare. 1

1 Årsrapportering dammsäkerhet 1.1 Inledning År 2003 introducerade Svenska Kraftnät en rutin för rapportering av dammsäkerhet. Huvudsyftet med årsrapporteringen är att länsstyrelsen som operativ tillsynsmyndighet på ett rationellt sätt ska få dammägarnas svar på de viktigaste frågorna om dammsäkerheten i länet. > Vilka dammar i länet skulle i händelse av dammbrott kunna orsaka stora konsekvenser? > Vem äger dessa dammar och vem är ansvarig för dammsäkerheten vid dem? > Har dammägaren rutiner för egenkontroll av dammsäkerheten och beredskapsplanering för dessa dammar? > Finns det några allvarliga svagheter vid dessa dammar och hur avser dammägaren i så fall åtgärda detta? Rapporteringsrutinerna bör, enligt Svensk Kraftnäts uppfattning, tillämpas årligen för dammar som kan utgöra en säkerhetsrisk, oavsett om de används för vattenkraftproduktion, gruvdrift eller något annat. I praktiken bör rapportering begäras in för samtliga dammar som vid ett dammbrott kan orsaka betydande skador på människor, miljö, samhällsanläggningar och andra ekonomiska värden, vilket enligt RIDAS 1 konsekvensklassificeringssystem motsvarar de dammar som tillhör konsekvensklass 1+, 1 och 2, se tabell 1. Denna PM kan ses som en sammanställning över de dammar i landet som är mest väsentliga ur säkerhetssynpunkt. Även om sammanställningen inte är heltäckande bedöms god täckning ha uppnåtts för de vattenkraft- och gruvdammar i landet som är viktigast ur säkerhetssynpunkt. 1 RIDAS Kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet. I Sverige finns inga nationella riktlinjer för dammsäkerhet. Enligt miljöbalken ska dammägaren själv utarbeta och följa rutiner för egenkontroll av dammsäkerheten. Kraftindustrin har på eget initiativ utarbetat riktlinjer för sitt dammsäkerhetsarbete. På motsvarande sätt har gruvindustrin utvecklas GruvRIDAS Gruvföretagens riktlinjer för dammsäkerhet. 2

Tabell 1. Konsekvensklasser enligt RIDAS (version 2012 2 ) Konsekvensklass Konsekvens vid dammbrott uttryckt i sannolikhetsnivå för skadeutfall 1+ Sannolikheten för svår påfrestning på samhället genom den sammanlagda effekten av skadorna nedströms är hög: - Förlust/förstörelse/obrukbarhet p.g.a. vattenmassorna av människors liv, många människors hem, kulturmiljö och arbetsplatser - Allvarliga störningar i landets elförsörjning - Förstörelse eller omfattande skador på andra samhällsviktiga anläggningar - Förstörelse av betydande miljövärden - Mycket stor ekonomisk skada 1 Sannolikheten för förlust av människoliv eller för allvarlig personskada är icke försumbar eller Sannolikheten är beaktansvärd för: allvarlig skada på - viktiga samhällsanläggningar - betydande miljövärde eller Hög sannolikhet för: - stor ekonomisk skadegörelse 2 Sannolikheten är icke försumbar för: beaktansvärd skada på - samhällsanläggningar - miljövärde eller - ekonomisk skadegörelse 1.2 Årsrapportering avseende år 2012 De uppgifter som begärs in i årsrapporteringen är uppgifter avseende dokumentation, klassificering, organisation, etc. gällande vid årsskiftet 2012/2013 samt uppgifter om genomförd tillståndskontroll, identifierade svagheter, driftstörningar och genomförda åtgärder under verksamhetsåret 2012. För verksamhetsåret 2012 begärde 18 länsstyrelser in årsrapporter från dammägarna länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Gävleborg, Dalarna, Västmanland, Uppsala, Värmland, Örebro, Kronoberg, Kalmar, Halland, Jönköpings, Östergötland, Västra Götaland, Blekinge och Skånes län. Två län, Stockholms och Gotlands län, uppger att de saknar dammar som skulle kunna orsaka allvarliga konsekvenser i händelse av dammhaveri och begär således inte in årsrapporter. Södermanlands län begärde inte in någon rapportering från dammägarna för år 2012. För det fåtal anläggningar som finns i länet används uppgifterna enligt rapportering för år 2011. 2 Årsrapporteringen för årsskiftet 2012/2013 följer den version av RIDAS som gäller från och med 2012. I den reviderade versionen av RIDAS har bland annat konsekvensklassificeringssystemet förändrats. I det nu gällande klassificeringssystemet har konsekvensklass 1A och 1B ersatts av konsekvensklass 1+ och 1. 3

Utöver de inrapporterade uppgifterna har även ett mindre antal anläggningar som saknas i rapporteringen för 2012, men som rapporterades in 2011, fortsatt tagits med i sammanställningen med oförändrade uppgifter. Ett 15-tal anläggningar som saknats i rapporteringen under flera år i följd har dock exkluderats. Statistiken som redovisas kan inte jämföras rakt av med tidigare år eftersom omfattningen av rapporteringen varierar. Det förekommer t.ex. att länsstyrelserna ett visst år inte begär in rapportering eller endast begär in rapportering från ett urval av dammägarna i länet. Andra aspekter är ändrade ägarförhållanden och omklassning av dammar samt revideringar av RIDAS och GruvRIDAS. I januari 2012 utkom en reviderad version av RIDAS där bland annat konsekvensklassificeringssystemet ändrades. I det nu gällande klassificeringssystemet har de tidigare konsekvensklasserna 1A och 1B ersatts av konsekvensklass 1+ och 1. Även klassificeringssystemet i GruvRIDAS reviderades på samma sätt. Vissa dammägare har ännu inte klassificerat om sina dammar utan rapporterar i enlighet med den tidigare versionen av RIDAS. En del dammägare anger att de kommer fortsätta att använda det äldre klassningssystemet internt. I denna sammanställning används uteslutande konsekvensklasserna 1+, 1 och 2, efter viss bearbetning av Svenska Kraftnät. En dammanläggning kan bestå av flera dammenheter som tillsammans dämmer upp eller utestänger samma vattenvolym. En dammenhet är en separat dämmande konstruktion som ansluter mot naturlig mark eller berg. I tabellerna nedan har uppgifterna sammanställts per anläggning. Definitionen av vad som ska räknas som en anläggning är dock inte helt entydig och något varierande tolkning kan ha gjorts av olika ägare. Svenska Kraftnät har vid behov gjort en viss bearbetning av ägarnas indelning i anläggningar respektive dammenheter. Totalt omfattar årsrapporteringen uppgifter om 541 dammanläggningar i de högsta konsekvensklasserna; > 22 i konsekvensklass 1+ > 203 i konsekvensklass 1 > 316 i konsekvensklass 2 Sammantaget ägs de 541 dammanläggningarna i konsekvensklass 1+, 1 och 2 av 72 ägare. Dammanläggningarnas geografiska läge visas i Figur 1. 4

Väster bottens län Västernorrlands län Jämtlands län 1+ 1 Gävleborgs län 2 Dalarnas län Uppsala län Vä rmlands län Västmanlands län Ö rebro län Stockholms län S ödermanlands l än G Västra ötalands län Österg ötlands län Gotlands län Jönköp ings län Kalmar län Hallands län Kronobergs län Blekinge län Skåne län Norrbo ttens län Konsekvensklass Figur 1. Dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2. 5

1.3 Fördelning mellan dammägare och konsekvensklasser Huvuddelen av de dammar i Sverige som är väsentliga ur säkerhetssynpunkt används för vattenkraftproduktion. Dock återfinns i de högsta konsekvensklasserna även en del dammar som används för gruvdrift, några kanaldammar som används för sjöfart samt ett antal dammar med syfte att ge skydd mot översvämningar. Anläggningarna i konsekvensklass 1+ ligger i de stora reglerade kraftverksälvarna. Merparten av högkonsekvensdammarna ägs av ett fåtal stora företag. Sex dammägare/organisationer rapporterar att de har dammar i konsekvensklass 1+, dessa är: > Vattenfall Vattenkraft > Fortum Generation > Vattenregleringsföretagen (Umeälvens, Ångermanälvens, Indalsälvens, Ljungans, Ljusnans och Dalälvens vattenregleringsföretag) > E.ON Vattenkraft > Statkraft Sverige > Skellefteå Kraft Dessa sex ägare ovan är medlemmar i Svensk Energi och deras dammar används för vattenkraftproduktion. De fem förstnämnda dammägarna äger förutom dammarna i klass 1+ även en stor majoritet av dammarna i klass 1 och 2 i det svenska dammbeståndet, se Tabell 2. Tabell 2. Ägare med dammar i konsekvensklass 1+ (här ingår 3 anläggningar som rapporterats som 1A men som Svenska Kraftnät bedömer vara 1+). Antal dammanläggningar i olika konsekvensklasser samt fördelning mellan ägare. Ägare Antal anläggningar 1+ 1 2 Summa Vattenfall Vattenkraft 12 33 23 68 Vattenregleringsföretagen 4 19 29 52 Fortum Generation 3 60 87 150 Statkraft Sverige 1 21 24 46 E.ON Vattenkraft 1 17 22 40 Skellefteå Kraft 1 5 1 7 Summa 22 155 186 363 6

Ytterligare 25 dammägare rapporterar att de har dammanläggningar med stora konsekvenser i händelse av dammbrott, se Tabell 3. Det är i dessa fall fråga om dammar i konsekvensklass 1. Totalt 31 dammägare rapporterar att de har dammar i konsekvensklass 1+ och/eller 1. Tabell 3. Ägare med dammar i konsekvensklass 1 (men inte i klass 1+). Antal dammanläggningar i konsekvensklass 1 och 2 för olika ägare.. Ägare Antal anläggningar Konsekvensklass 1 Konsekvensklass 2 Summa Boliden Mineral AB 11 3 14 Tekniska Verken i Linköping AB 4 13 17 Mälarenergi 3 10 13 Ale kommun 3 0 3 LKAB 3 0 3 Zinkgruvan Mining 2 4 6 Sjöfartsverket 2 1 3 Lerum Fjärrvärme AB 2 0 2 Östhammars kommun 2 0 2 Holmen Energi 1 4 5 Olofströms Energiservice AB 1 4 5 Skellefteälvens VRF 1 4 5 Växjö kommun 1 2 3 Borås Energi och Miljö AB Malungs Elverk Skistar AB Billerud Korsnäs Rockhammar Dalslands kanal AB Falu kommun Jönköpings Energi Kristianstad kommun Lappland Goldminers Sorsele AB Nora kommun Radiomasten Sydvatten AB 1 1 2 1 0 1 Summa 48 48 96 Rapporteringen omfattar även uppgifter från 41 ägare som uppger att de saknar dammar i konsekvensklass 1+ och 1, men har dammanläggningar i konsekvensklass 2, se Tabell 4. Dessa dammägare är kraftbolag inom Svensk Energi, gruvbolag inom SveMin, kommunala bolag, kanalbolag och övriga. Av dessa 41 ägare har endast sex fler än tre anläggningar i klass 2. 7

Tabell 4. Antal ägare och dammanläggningar i konsekvensklass 2 för ägare som saknar dammar i konsekvensklass 1+ och 1. Ägare Antal ägare Antal dammanläggningar i konsekvensklass 2 Sveaskog 1 7 anläggningar Jämtkraft 1 6 anläggningar Gävle Kraftvärme 1 5 anläggningar Brevens bruk Linde Energi Västerbergslagens kraft Borlänge energi Häfla Skogar Bångbro Kraft AB Finspångs Tekniska Verk AB Tiveds Energi Arctic paper Munkedals AB Armatic Kraft AB Hagby kraft AB Mats Johansson Trosa kommun Watten i Sverige AB Vetlanda Energi & Teknik 3 4 anläggningar 5 3 anläggningar 7 2 anläggningar amo energi AB Bergslagens Kommunalteknik Björkdalsgruvan AB Falbygdens Energi AB Falu Kraft Habo Kraft Hans Johansson Huskvarnaåns Kraft Håbo Vindkraft Härjeåns Kraft Hökensås Kraft Kalmar Vatten AB Ljungby Energi AB Perstorp Specialty Chemicals AB Sapa Profiler AB Smedjebacken Energi Sotenäs kommun Säter Energi Uvafors Energi AB Varberg Energi Wåthultströms Kraft AB Örebro kommun tekniska förvaltningen 23 1 anläggning Summa 41 8

1.4 Fördelning över landet och konsekvensklasser Antal anläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 i respektive län framgår i Tabell 5 nedan. Flest anläggningar med dammar i de högsta konsekvensklasserna finns i norra och mellersta delen av landet. Tabell 5. Antal dammanläggningar i olika konsekvensklasser samt fördelning mellan län (anläggningar som ligger på länsgränsen räknas som en halv anläggning i respektive län). Län Antal anläggningar 1+ 1 Totalt 1+ och 1 2 Totalt 1+, 1, +2 Norrbotten 8,5 11,5 20 5 25 Västerbotten 4,5 30 34,5 16 50,5 Jämtland 5 25 30 35 65 Västernorrland 1 22,5 23,5 17 40,5 Dalarna 1 23 24 49 73 Gävleborg 0 3 3 34 37 Värmland 1 30,5 31,5 30,5 62 Örebro 0 9,5 9,5 39 48,5 Västmanland 0 2 2 0 2 Uppsala 0 6 6 3 9 Östergötland 0 5 5 14 19 Södermanland 0 0 0 4 4 Västra Götaland 1 16 17 18,5 35,5 Jönköping 0 3 3 12 15 Kalmar 0 0 0 7 7 Kronoberg 0 9 9 10 19 Halland 0 4 4 11 15 Blekinge 0 1 1 4 5 Skåne 0 2 2 7 9 Summa 22 203 225 316 541 Anläggningar i konsekvensklass 1+ finns i sju län och anläggningar i konsekvensklass 1+ och/eller 1 finns i 17 län. 9

I följande sju län finns det fler än tio anläggningar i konsekvensklass 1+ och 1: > Norrbotten > Västerbotten > Jämtland > Västernorrland > Dalarna > Värmland > Västra Götaland 1.5 Arbete enligt branschriktlinjer Så gott som samtliga av de större och en stor andel av de mindre dammarna vid vattenkraftanläggningar i Sverige ägs av medlemsföretag i kraftindustrins branschorganisation Svensk Energi. Inom gruvnäringen är samtliga dammägare medlemmar i gruvindustrins branschorganisation SveMin. Branschorganisationerna utarbetar och fastställer RIDAS och GruvRIDAS, kraftindustrins respektive gruvindustrins riktlinjer för dammsäkerhet. Medlemsföretagen i Svensk Energi och SveMin förbinder sig att arbeta enligt RIDAS eller GruvRIDAS. Blanketten som används i årsrapporteringen använder sig av facktermer och benämningar för egenkontrollsaktiviteter som finns i RIDAS och GruvRIDAS. I blanketten för verksamhetsåret 2012 frågas dammägare om de arbetar enligt RIDAS och/eller GruvRIDAS. Vid sidan av medlemsföretagen i Svensk Energi och SveMin, som samtliga uppger att de arbetar enligt branschernas riktlinjer, finns även andra dammägare som valt att arbeta enligt branschriktlinjerna. Det rör sig om kommunala bolag, kanalbolag m.fl. Utöver dammägarna inom branschföreningarna svarade följande 18 att de arbetar enligt RIDAS: > Ale kommun > Amo energi AB > Borås Energi och Miljö AB > Brevens Bruk > Dalslands kanal AB > Falu kommun > Huskvarnaåns Kraft 10

> Hökensås Kraft > Kristianstad kommun > Olofströms Energiservice AB > Perstorp Specialty Chemicals AB > Sapa Profiler AB > Sjöfartsverket > Skistar AB > Sydvatten AB > Uvafors Energi AB > Västerbergslagens Kraft > Örebro kommun tekniska förvaltningen Endast fem dammägare uppger att de inte arbetar enligt branschriktlinjerna. Därutöver saknas det uppgifter från 18 dammägare för samma fråga. I Tabell 6 visas vilka ägare dessa är och hur många anläggningar som omfattas. Det rör sig främst om anläggningar i konsekvensklass 2, men även fem anläggningar i konsekvensklass 1 omfattas. Tabell 6. Sammanställning över de ägare som anger att de inte arbetar enligt branschens riktlinjer och för de som det saknas uppgifter för. Ägare Arbetar enligt RIDAS eller GruvRIDAS Antal anläggningar Nora kommun Bergslagens Kommunalteknik Hans Johansson Häfla Skogar Kalmar Vatten AB Arctic paper Munkedals AB Armatic Kraft AB Billerud Korsnäs Rockhammar Bångbro Kraft AB Falbygdens Energi AB Finspångs Tekniska Verk AB Hagby kraft AB Håbo Vindkraft Mats Johansson Radiomasten Sotenäs kommun Sveaskog Säter Energi Tiveds Energi Trosa kommun Watten i Sverige AB Wåthultströms Kraft AB Östhammars kommun Nej 1 1 1 3 1 Uppgift saknas 2 2 1 3 1 3 2 1 2 1 1 7 1 3 2 2 1 2 Summa 44 11

1.6 Organisation och ansvarsfördelning För varje verksamhet ska det finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för de frågor som gäller för verksamheten i enlighet med förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. I 2 kap. 2 MB står vidare att alla som bedriver, eller avser att bedriva, en verksamhet eller vidta en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Organisation och ansvarsfördelning med avseende på dammsäkerheten ska således vara fastlagd och dokumenterad. RIDAS beskriver att den som är ansvarig för dammsäkerheten, Dammsäkerhetsansvarig, ska namnges i organisationen liksom RIDAS-ansvarig och Dammtekniskt sakkunnig. I RIDAS beskrivs ansvarsfördelning och kompetenskrav för olika funktioner i dammägares organisationer. > Dammsäkerhetsansvarig - Är dammägaren en fysisk person är denne ansvarig för dammsäkerheten. Är dammägaren en juridisk person är normalt den högste tjänstemannen, d v s verkställande direktören eller motsvarande, ansvarig för dammsäkerheten. > RIDAS-ansvarig ska vara mycket väl förtrogen med RIDAS och i övrigt ha dokumenterad kompetens. Viktigaste uppgiften är att tillse att RIDAS tillämpas i företaget. Det är viktigt att RIDAS-ansvarig har en ställning i organisationen som säkerställer ett reellt inflytande över de resurser, ekonomiska och personella, som erfordras för att upprätthålla dammanläggningarnas säkerhet. > Dammtekniskt sakkunnig ska ha dokumenterad kompetens beträffande dammsäkerhet och dammbyggnadsteknik. Uppgiften är främst att tillföra dammägarens organisation erforderlig dammteknisk sakkunskap och utveckla dammsäkerhetsarbetet inom organisationen. Den dammtekniskt sakkunnige ska ha god kännedom om de anläggningar för vilka de har ansvar som sakkunnig. I det fall företaget/organisationen har ett stort antal dammanläggningar kan flera dammtekniskt sakkunniga utses, var och en med namngivna dammar inom sitt ansvarsområde. Samtliga ägare har i årsrapporteringarna namngett dammsäkerhetsansvarig och RIDAS-ansvarig eller motsvarande. I Tabell 7 redovisas genomsnittligt antal anläggningar per dammtekniskt sakkunnig för de ägarföretag där dammtekniskt sakkunnig ansvarar för fler än fem anläggningar i konsekvensklass 1+, 1 eller 2 enligt årsrapporteringen för år 2012. Utöver detta kan den dammtekniskt sakkunnige ha ansvar för ytterligare dammanläggningar i 12

konsekvensklass 3. Dammägare kan förvisso organisera dammsäkerhetsarbetet på olika sätt men antalet dammanläggningar per dammtekniskt sakkunnig kan ge en fingervisning om företagens bemanning inom dammsäkerhetsområdet. Vattenregleringsföretagen, Tekniska Verken i Linköping AB och Fortum Generation är de företag som har flest dammanläggningar per dammtekniskt sakkunnig, i snitt 17 anläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2. Tabell 7. Genomsnittligt antal dammanläggningar per dammtekniskt sakkunnig vid årsskiftet 2011/2012 Ägare Antal dammtekniskt sakkunniga Genomsnittligt antal anläggningar per dammtekniskt sakkunnig Anläggningar i konsekvensklass 1+, 1 eller 2 Varav anläggningar i konsekvensklass 1+ eller 1 Vattenregleringsföretagen 3 17 8 Fortum Generation 9 17 7 Tekniska Verken i Linköping AB 1 17 4 Vattenfall Vattenkraft 5 14 9 Statkraft Sverige 4 12 6 E.ON Vattenkraft 5 8 4 Sveaskog 1 7 0 Mälarenergi 2 7 2 Jämtkraft 1 6 0 Zinkgruvan Mining 1 6 2 Gävle Kraftvärme 1 5 0 Holmen Energi 1 5 1 Olofströms Energiservice AB 1 5 1 Skellefteälvens VRF 1 5 1 Boliden Mineral AB 3 5 4 1.7 Manualer för drift, tillståndskontroll och underhåll, DTU-manualer Enligt miljöbalken ska den som är underhållsansvarig för en dammbyggnad, i de flesta fall dammägaren, själv utarbeta och följa rutiner för egenkontroll av dammsäkerheten. Enligt RIDAS ska det för varje dammanläggning finnas en särskild manual för drift, tillståndskontroll och underhåll (DTU-manual). Enligt dammägarnas rapportering för 13

verksamhetsåret 2012 har alla anläggningarna i klass 1+, 95 % av anläggningarna i klass 1 och 84 % av anläggningarna i konsekvensklass 2 en DTU-manual. I Tabell 8 och 9 redovisas statistik över antal anläggningar som har respektive saknar DTU-manual. För tre dammägare saknas DTU-manual för minst fem av anläggningarna. Dessa ägare är: > Fortum Generation, 9 st > Tekniska Verken i Linköping AB, 9 st > Sveaskog, 7 st 14

Tabell 8. Sammanställning över antal anläggningar med respektive utan DTU-manual för ägare med anläggningar i konsekvensklass 1+ och 1. Ägare Antal med DTU-manual Antal utan DTU-manual 1+ 1 2 1+ 1 2 Vattenfall Vattenkraft 12 32 20 64 0 1 3 4 Vattenregleringsföretagen 4 19 29 52 0 0 0 0 Fortum Generation 3 59 79 141 0 1 8 9 Statkraft Sverige 1 20 24 45 0 1 0 1 E.ON Vattenkraft 1 17 20 38 0 0 2 2 Boliden Mineral AB 0 11 3 14 0 0 0 0 Skellefteå Kraft 1 5 1 7 0 0 0 0 Mälarenergi 0 3 10 13 0 0 0 0 LKAB Ale kommun 0 3 0 3 0 0 0 0 Tekniska Verken i Linköping AB 0 2 6 8 0 2 7 9 Zinkgruvan Mining 0 2 4 6 0 0 0 0 Sjöfartsverket 0 2 1 3 0 0 0 0 Östhammars kommun 0 2 0 2 0 0 0 0 Holmen Energi Olofströms Energiservice AB Skellefteälvens VRF Malungs Elverk Skistar AB Borås Energi och Miljö AB Billerud Korsnäs Rockhammar Dalslands kanal AB Falu kommun Radiomasten Sydvatten AB Jönköpings Energi Kristianstad kommun 0 1 4 5 0 0 0 0 0 1 1 2 0 0 0 0 0 1 0 1 0 0 0 0 Lerum Fjärrvärme AB 0 0 0 0 0 2 0 2 Växjö kommun 0 0 0 0 0 1 2 3 Lappland Goldminers Sorsele AB Nora kommun 0 0 0 0 0 1 0 1 Summa 22 193 212 427 0 10 22 32 15

Tabell 9. Sammanställning över antal anläggningar med respektive utan DTU-manual för ägare med enbart anläggningar i konsekvensklass 2. Ägare Antal med DTU-manual Antal utan DTU-manual Jämtkraft 6 0 Gävle Kraftvärme 5 0 Västerbergslagens Kraft 4 0 Linde Energi 3 1 Tiveds Energi Finspångs Tekniska Verk AB Borlänge Energi Vetlanda Energi & Teknik Trosa kommun Hagby kraft AB Arctic paper Munkedals AB Watten i Sverige AB Mats Johansson Wåthultströms Kraft AB Varberg Energi Sotenäs kommun Smedjebacken Energi Sapa Profiler AB Perstorp Specialty Chemicals AB Ljungby Energi AB Hökensås Kraft Härjeåns Kraft Huskvarnaåns Kraft Habo Kraft Falu Kraft Falbygdens Energi AB Dragon mining Sweden Björkdalsgruvan AB Bergslagens Kommunalteknik 3 0 2 0 1 1 1 0 Sveaskog 0 7 Brevens Bruk 0 4 Häfla Skogar Bångbro Kraft AB 0 3 Armatic Kraft AB 0 2 Örebro kommun tekniska förvaltningen Uvafors Energi AB Säter Energi Kalmar Vatten AB Håbo Vindkraft Hans Johansson Amo energi AB 0 1 Summa 53 29 16

1.8 Fördjupade dammsäkerhetsutvärderingar, FDU Enligt RIDAS 2012 ska en fördjupad dammsäkerhetsutvärdering (FDU) för dammar tillhörande konsekvensklass 1+, 1 och 2 utföras, med en frekvens av minst 1 gång per 9 18 år beroende på konsekvensklass (detta är en skärpning jämfört med tidigare version av RIDAS där angiven frekvens var minst 1 gång per 15-30 år). En FDU är en heltäckande och systematisk analys och värdering av en dammanläggnings säkerhet, och innefattar bland annat genomgång och utvärdering av handlingar från konstruktion och byggande, utvärdering av drifterfarenheter och dammätningar, besiktning av alla dammdelar, funktionsprovning m.m. Syftet med utvärderingen är att fastställa dammens säkerhetsstatus med beaktande av aktuella säkerhetskrav. Normalt anlitar dammägaren en grupp bestående av ca tre till fem konsulter med dammsäkerhetskompetens och specialistkunskap inom olika områden för genomförandet av en FDU. FDU:er håller successivt på att genomföras av dammägare som tillämpar RIDAS eller GruvRIDAS. Enligt dammägarnas rapportering hade en FDU genomförts för alla anläggningar i konsekvensklass 1+, 83 % av anläggningarna i konsekvensklass 1 och 41 % av anläggningarna i konsekvensklass 2. Under 2012 uppges FDU:er ha genomförts/färdigställts för 27 anläggningar. I Tabell 10 och 11 redovisas statistik över genomförda och inte genomförda FDU:er för dammägare med dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1, respektive för ägare som saknar dammar i dessa konsekvensklasser. För fyra av ägarna har FDU ännu inte genomförts för minst tio anläggningar, dessa ägare är: > Fortum Generation, 81 st > Vattenregleringsföretagen, 20 st > Tekniska verken i Linköping, 12 st > Mälarenergi, 12 st För ungefär en fjärdedel av dessa anläggningar redovisas inte heller en plan över när FDU avses genomföras. Även för ungefär hälften av dammanläggningarna i konsekvensklass 2 där FDU:er inte har genomförts gäller att det inte har redovisats någon plan för när FDU ska göras. Fortum Generation, som är det företag som äger flest dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 i landet, har flest dammanläggningar där FDU:er inte har genomförts. Fortum har under året genomfört FDU vid en anläggning i konsekvensklass 1 och vid fyra anläggningar i konsekvensklass 2. 17

Tabell 10. Sammanställning över genomförda respektive ej genomförda FDU:er för ägare till dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1. Ägare Antal genomförda FDUer Antal ej genomförda FDUer Varav antal där plan saknas för när 1+ 1 2 1+ 1 2 FDU avses göras Vattenfall Vattenkraft 12 33 16 61 0 0 7 7 0 Vattenregleringsföretagen 4 19 9 32 0 0 20 20 1 Fortum Generation 3 45 21 69 0 15 66 81 11 (+ 22 som sålt under 2013) Statkraft Sverige 1 19 21 41 0 2 3 5 3 E.ON Vattenkraft 1 17 19 37 0 0 3 3 0 Skellefteå Kraft 1 5 1 7 0 0 0 0 0 Boliden Mineral AB 0 9 2 11 0 2 1 3 0 Tekniska Verken i Linköping AB 0 4 1 5 0 0 12 12 9 Zinkgruvan Mining 0 2 3 5 0 0 1 1 1 LKAB 0 2 0 2 0 1 0 1 0 Sjöfartsverket 0 2 0 2 0 0 1 1 1 Östhammars kommun 0 2 0 2 0 0 0 0 0 Skellefteälvens VRF 0 1 4 5 0 0 0 0 0 Växjö kommun 0 1 2 3 0 0 0 0 0 Mälarenergi 0 1 0 1 0 2 10 12 10 Olofströms Energiservice AB 0 1 0 1 0 0 4 4 2 Billerud Korsnäs Rockhammar 0 1 0 1 0 0 0 0 0 Dalslands kanal AB Falu kommun Jönköpings Energi Lappland Goldminers Sorsele AB Sydvatten AB 0 1 0 1 0 0 0 0 0 Ale kommun 0 0 0 0 0 3 0 3 0 Lerum Fjärrvärme AB 0 0 0 0 0 2 0 2 2 Holmen Energi 0 0 0 0 0 1 4 5 0 Borås Energi och Miljö AB 0 0 0 0 0 1 1 2 1 Malungs Elverk Skistar AB 0 0 0 0 0 1 1 2 0 Kristianstad kommun 0 0 0 0 0 1 0 1 0 Nora kommun Radiomasten 0 0 0 0 0 1 0 1 1 Summa 22 169 99 290 0 34 135 169 43 18

Tabell 11. Sammanställning över genomförda respektive ej genomförda FDU:er för ägare som har dammanläggningar i konsekvensklass 2 men saknar dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1. Ägare Antal genomförda FDUer Antal ej genomförda FDUer Jämtkraft 4 2 Brevens Bruk Västerbergslagens Kraft Borlänge Energi Finspångs Tekniska Verk AB 4 0 3 0 Watten i Sverige AB 2 0 Linde Energi 1 3 Mats Johansson 1 1 Uvafors Energi AB Säter Energi Perstorp Specialty Chemicals AB Ljungby Energi AB Kalmar Vatten AB Huskvarnaåns Kraft Falbygdens Energi AB Björkdalsgruvan AB 1 0 Sveaskog 0 7 Gävle Kraftvärme 0 5 Bångbro Kraft AB Häfla Skogar Tiveds Energi Arctic paper Munkedals AB Armatic Kraft AB Hagby kraft AB Trosa kommun Vetlanda Energi & Teknik Amo energi AB Bergslagens Kommunalteknik Dragon mining Sweden Falu Kraft Habo Kraft Hans Johansson Håbo Vindkraft Härjeåns Kraft Hökensås Kraft Sapa Profiler AB Smedjebacken Energi Sotenäs kommun Varberg Energi Wåthultströms Kraft AB Örebro kommun tekniska förvaltningen 0 3 0 2 0 1 Summa 30 52 Av de 25 dammägare i Tabell 11 som uppger att de inte har utfört någon FDU har ca hälften rapporterat att de arbetar enligt RIDAS/GruvRIDAS. 19

För 85 % av dammanläggningarna i konsekvensklass 1+ och 1 har FDU genomförts. Av resterande 15 %, motsvarande 34 dammanläggningar i konsekvensklass 1, där någon FDU ännu inte genomförts ligger: > 12 i Värmlands län, > 6 i Dalarnas län > 5 i Västra Götalands län > 3 i Örebro län I Norrbottens län, Västerbottens län, Jämtlands län, Västmanlands län, Skåne län, Kronobergs län samt Östergötlands län visar rapporteringen att FDU ännu inte genomförts för en eller två dammanläggningar i konsekvensklass 1. 1.9 Beredskapsplaner och larmplaner I årsrapporteringen efterfrågas information om dammägarens beredskapsplaner och larmplaner för dammbrott och allvarliga problem på anläggningen. Beredskapsplan är en plan för hur dammägaren ska agera i händelse av dammbrott eller allvarliga problem på dammen. Larmplan är en plan för hur berörda aktörer ska alarmeras i händelse av dammbrott eller allvarliga problem på dammen. I Tabell 12 och 13 redovisas hur många dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 eller 2 som har respektive saknar beredskapsplan. I Tabell 14 och 15 redovisas på motsvarande sätt hur många anläggningar som har respektive saknar larmplan. De flesta dammägarna som äger fler än två anläggningar har beredskapsplaner för alla eller majoriteten av sina dammanläggningar. Ett flertal dammägare saknar dock eller har inte lämnat uppgift om - beredskapsplaner för sina dammanläggningar. Vad gäller larmplaner är bilden liknande men det är förhållandevis fler dammägare som saknar larmplaner. Följande dammägare har för fler än tio anläggningar inte uppgett att de har larmplaner: > Vattenfall Vattenkraft > Vattenregleringsföretagen > Statkraft Sverige Sammantaget uppges att det finns beredskapsplaner för 86 % och larmplaner för 65 % av dammanläggningarna. 20

Tabell 12. Antal dammanläggningar med beredskapsplaner i årsrapporten för år 2012 Ägare Antal anläggningar med beredskapsplaner Antal anläggningar där beredskapsplaner saknas eller utan uppgift Fortum Generation 150 0 Vattenfall Vattenkraft 68 0 Vattenregleringsföretagen 52 0 Statkraft Sverige 46 0 E.ON Vattenkraft 39 1 Tekniska Verken i Linköping AB 16 1 Boliden Mineral AB 14 0 Mälarenergi 13 0 Skellefteå Kraft 7 0 Jämtkraft 6 0 Gävle Kraftvärme Holmen Energi Skellefteälvens VRF Linde Energi Västerbergslagens Kraft Borlänge Energi LKAB Tiveds Energi Arctic paper Munkedals AB Vetlanda Energi & Teknik Finspångs Tekniska Verk AB Sjöfartsverket Zinkgruvan Mining 5 0 4 0 3 0 2 0 2 1 2 4 Olofströms Energiservice AB 1 4 Mats Johansson Skistar AB Östhammars kommun Billerud Korsnäs Rockhammar Dragon mining Sweden Falu kommun Huskvarnaåns Kraft Härjeåns Kraft Jönköpings Energi Perstorp Specialty Chemicals AB Radiomasten Sapa Profiler AB 1 1 1 0 Summa 466 15 21

Tabell 13. Antal dammanläggningar utan beredskapsplaner i årsrapporten för år 2012 Ägare Antal anläggningar där beredskapsplaner saknas eller utan uppgift Sveaskog* 7 Brevens Bruk 4 Ale kommun Bångbro Kraft AB* Häfla Skogar Växjö kommun Armatic Kraft AB Borås Energi och Miljö AB Hagby kraft AB Lerum Fjärrvärme AB Malungs Elverk* Trosa kommun Watten i Sverige AB* Amo energi AB Bergslagens Kommunalteknik Björkdalsgruvan AB Dalslands kanal AB Falbygdens Energi AB Falu Kraft Habo Kraft Hans Johansson Håbo Vindkraft* Hökensås Kraft Kalmar Vatten AB Kristianstad kommun Lappland Goldminers Sorsele AB* Ljungby Energi AB Nora kommun Smedjebacken Energi Sotenäs kommun Sydvatten AB Säter Energi* Uvafors Energi AB Varberg Energi Wåthultströms Kraft AB Örebro kommun tekniska förvaltningen 3 2 1 Summa 60 *Ägarna har använt en äldre version av rapporteringsformat där uppgifter om larm- och beredskapsplaner saknas. 22

Tabell 14. Antal dammanläggningar med larmplaner i årsrapporten för år 2012 Ägare Antal anläggningar med larmplaner Antal anläggningar där larmplaner saknas eller utan uppgift Fortum Generation 150 0 Statkraft Sverige 34 12 E.ON Vattenkraft 32 8 Vattenfall Vattenkraft 27 41 Vattenregleringsföretagen 24 28 Tekniska Verken i Linköping AB 16 1 Boliden Mineral AB 14 0 Skellefteå Kraft 6 1 Jämtkraft Zinkgruvan Mining 6 0 Skellefteälvens VRF 5 0 Linde Energi Västerbergslagens Kraft Borlänge Energi LKAB Arctic paper Munkedals AB Vetlanda Energi & Teknik 4 0 3 0 2 0 Finspångs Tekniska Verk AB 2 1 Borås Energi och Miljö AB Mats Johansson Skistar AB Billerud Korsnäs Rockhammar Dragon mining Sweden Falu kommun Huskvarnaåns Kraft Hökensås Kraft Jönköpings Energi Perstorp Specialty Chemicals AB Radiomasten Sapa Profiler AB Varberg Energi 1 1 1 0 Summa 353 95 23

Tabell 15. Antal dammanläggningar utan larmplaner i årsrapporten för år 2012 Ägare Antal anläggningar där larmplaner saknas eller utan uppgift Mälarenergi 13 Sveaskog* 7 Gävle Kraftvärme Holmen Energi Olofströms Energiservice AB 5 Brevens Bruk 4 Ale kommun Bångbro Kraft AB* Häfla Skogar Sjöfartsverket Tiveds Energi Växjö kommun Armatic Kraft AB Hagby kraft AB Lerum Fjärrvärme AB Malungs Elverk* Trosa kommun Watten i Sverige AB* Östhammars kommun Amo energi AB Bergslagens Kommunalteknik Björkdalsgruvan AB Dalslands kanal AB Falbygdens Energi AB Falu Kraft Habo Kraft Hans Johansson Håbo Vindkraft* Härjeåns Kraft Kalmar Vatten AB Kristianstad kommun Lappland Goldminers Sorsele AB* Ljungby Energi AB Nora kommun Smedjebacken Energi Sotenäs kommun Sydvatten AB Säter Energi* Uvafors Energi AB Wåthultströms Kraft AB Örebro kommun tekniska förvaltningen 3 2 1 Summa 93 *Ägarna har använt en äldre version av rapporteringsformat där uppgifter om larm- och beredskapsplaner saknas. 24

1.10 Rapporterade svagheter, åtgärder och driftstörningar Uppgifter om under året identifierade svagheter och avvikelser, genomförda åtgärder samt rapporterade händelser med betydelse för dammsäkerheten efterfrågas i årsrapportens frågor 1 till 3, se Bilaga 1 och 2. Frågorna ska endast besvaras för dammar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 och/eller flödesdimensioneringsklass I och II. Allvarligare svagheter och avvikelser med betydelse för dammsäkerheten efterfrågas. Begreppet allvarligare svaghet definieras här med hjälp av det system för klassificering av dammsäkerhetsanmärkningar s.k. standardiserade bedömningsklasser, som Svenska Kraftnät, Svensk Energi och SveMin har upprättat i samarbete. Systemet består av 5 bedömningsklasser, BK1 till BK5, enligt Tabell 16. Bedömningsklasserna används för avvikelser avseende kategorin funktionsfel. Funktionsfel används som ett samlingsnamn för avvikelser som påverkar dammanläggningens funktionalitet, d.v.s. dess förmåga att dämma in och/eller avbörda vatten utan att dammens säkerhet hotas. Detta innefattar: > fysiska fel och brister, d.v.s. avvikelser från ett fysiskt felfritt eller avsett tillstånd. > avvikelser från riktlinjer och anvisningar, d.v.s. förhållanden som inte uppfyller aktuella krav. Tabell 16. Standardiserade bedömningsklasser BK BK5 BK4 BK3 BK2 BK1 Bedömningsklass ur dammsäkerhetssynpunkt Mycket stor betydelse ur dammsäkerhetssynpunkt Stor betydelse ur dammsäkerhetssynpunkt Måttlig betydelse ur dammsäkerhetssynpunkt Liten betydelse ur dammsäkerhetssynpunkt Mycket liten betydelse ur dammsäkerhetssynpunkt För avvikelser avseende kategorierna Dammätning, Dokumentation och rutiner samt Organisation och kompetens ska graden av avvikelse rapporteras, enligt Tabell 17. 25

Tabell 17. Grad av avvikelse Skala Grad av avvikelse 5 Mycket stor avvikelse 4 Stor avvikelse 3 Måttlig avvikelse 2 Liten avvikelse 1 Mycket liten avvikelse För rapportering av allvarligare svagheter och avvikelser gäller att: > För dammar i konsekvensklass 1+ rapporteras de svagheter som av ägaren bedömts tillhöra BK3, BK4 och BK5 samt andra avvikelser av graden 3, 4 och 5. För dessa anläggningar genomfördes även en utökad rapportering som beskrivs i avsnitt 2. > För dammar i konsekvensklass 1 och 2 rapporteras de svagheter som av ägaren bedömts tillhöra BK4 och BK5 samt andra avvikelser av graden 4 och 5. I fråga 1 efterfrågas rapportering av de allvarligare svagheter eller avvikelser som identifierats under det aktuella rapporteringsåret, samt åtgärder som föranletts av dessa. I fråga 2 efterfrågas rapportering om säkerhetshöjande åtgärder som skett under året för svagheter och avvikelser som identifierats och rapporterats under tidigare år. En kortfattad beskrivning av åtgärden och hur den påverkar dammsäkerheten lämnas. I fråga 3 efterfrågas rapportering om de driftstörningar eller andra händelser som dammägaren under året rapporterat till tillsynsmyndigheten enligt 6 förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Endast rapporterade händelser med koppling till dammsäkerhet ska ingå i sammanställningen. En sammanställning över antalet anläggningar per dammägare där allvarliga svagheter och avvikelser, genomförda säkerhetshöjande åtgärder och driftstörningar med avseende på dammsäkerhet som har rapporterats för verksamhetsåret 2012 ges i Tabell 18. 26

Tabell 18. Sammanställning över rapportering om allvarliga svagheter och avvikelser, säkerhetshöjande åtgärder och driftstörningar med avseende på dammsäkerhet år 2012. Ägare Antal anläggningar för vilka allvarliga svagheter/avvikelse r rapporterats (fråga 1) Antal anläggningar för vilka åtgärder rapporterats (fråga 2) Antal anläggningar för vilka driftstörningar rapporterats (fråga 3) Totalt antal anläggninga r i KK 1+, 1 el. 2 Fortum Generation 17 9 1 150 Statkraft Sverige 8 16 3 46 E.ON Vattenkraft 7 16 0 40 Vattenfall Vattenkraft 7 3 0 68 Sjöfartsverket 2 2 0 3 Vattenregleringsföretagen 2 4 0 52 Boliden Mineral AB 1 6 1 14 Skellefteå Kraft 1 1 0 7 Skellefteälvens VRF 1 0 0 5 Sydvatten AB 1 0 0 1 Tekniska Verken i Linköping AB 1 2 0 17 Växjö kommun 1 1 1 3 Dragon mining Sweden 0 0 1 1 Ale kommun 0 1 0 3 Holmen Energi 0 0 1 5 Jämtkraft 0 1 0 6 LKAB 0 0 1 3 Perstorp Specialty Chemicals AB 0 0 1 1 Radiomasten 0 1 0 1 Sapa Profiler AB 0 1 0 1 Varberg Energi 0 1 0 1 Vetlanda Energi & Teknik 0 0 0 2 Zinkgruvan Mining 0 2 0 6 Summa 49 67 10 436 Avseende 2012 rapporterar tolv dammägare om allvarliga svagheter eller avvikelser fördelade på 49 anläggningar, 16 dammägare om genomförda åtgärder vid 67 anläggningar och åtta dammägare om driftstörningar med avseende på dammsäkerhet vid tio anläggningar. 27

En sammanställning av efterfrågade allvarliga svagheter och avvikelser redovisas nedan. Sammanställningen består av 82 svagheter vid 49 anläggningar, varav sex svagheter är bedömda som BK5 och 55 svagheter som BK4. Därutöver är fyra avvikelser av graden 5 och åtta avvikelser av graden 4 inrapporterade. Utöver detta rapporterades 1 svaghet av bedömningen BK3. För åtta svagheter/avvikelser saknades uppgift om bedömning. Av de 82 rapporterade svagheterna och avvikelserna härrör två 3 till anläggningar i konsekvensklass 1+, 47 till anläggningar i konsekvensklass 1 och 33 till anläggningar i konsekvensklass 2. Som framgår av Tabell 19 omfattar 28 % av de rapporterade svagheterna och avvikelserna problem kopplade till avbördningsanordningar och 16 % om betongskador, 14 % om stabilitetsproblem och 12 % om instrumentering/mätning. Tabell 19. Uppgifter om rapporterade svagheter och avvikelser i årsrapporten för år2012 Svagheten/Avvikelsen avser Avbördningsanordningar (varav reservdrift, KAS, redundans) Antal rapporterade svagheter/avvikelser 23 (11) % av totalt antal rapporterade svagheter/avvikelser 28 (14) Flödesdimensionering 1 1 Stabilitet 11 14 Betongskador 13 16 Läckage 8 10 Instrumentering/Mätning 10 12 Erosion nedströms utskov 1 1 Dokumentation/DTU-manual 3 4 Sjunkhål/Sättningar 2 2 Övrigt 10 11 Summa 81 100 En sammanställning av de tio rapporterade driftstörningarna med betydelse för dammsäkerheten visar att fyra av driftstörningarna har bäring på vattenreglering, avsänkning eller överdämning och resterande på höga läckage eller stabilitetsproblem. 33 För ytterligare tre anläggningar i konsekvensklass 1+ redovisas, i den utökade rapporteringen, om brister som framkommit i samabnd med tillståndskontroll under 2012. Det redovisas dock ej tydligt om dessa brister är kände sedan tidigare eller ej. 28

1.11 Jämförelse med tidigare år 1.11.1 Rapporterade anläggningar I rapporteringen för år 2012 har fem nya dammanläggningar i konsekvensklass 1 eller 2 rapporterats in av sammanlagt fyra dammägare. Dammanläggningarna är inte nybyggda men har inte ingått i rapporteringen tidigare år. Fördelningen över länen redovisas i Tabell 20. Tabell 20. Antal dammanläggningar i konsekvensklass 1 och 2 som rapporterats in för första gången i årsrapporten för år 2012. Län Antal dammanläggningar Örebro 3 Jämtland 1 Jönköping 1 SUMMA 5 I rapporteringen för år 2012 saknas rapportering om 16 dammanläggningar i konsekvensklass 1 och 2 som rapporterats in för år 2011. (Anledningen till varför de utgått är inte känd av Svenska Kraftnät). Anläggningarna ägs av 11 olika ägare. Fördelningen över länen visas i Tabell 21. Dessa dammanläggningar inkluderas här vad gäller sammanställningen av antal dammar, konsekvensklasser, DTU-manualer och FDU:er genom att använda inrapporterad information för 2011. Tabell 21. Antal dammanläggningar som inte rapporterats in i årsrapporten för år 2012 men som rapporterades för år 2011 Län Antal dammanläggningar Värmland 4 Södermanland 4 Västra Götaland 2 Örebro 2 Uppsala 2 Kronoberg 1 Jönköping 1 SUMMA 16 Dammanläggningar som inte har ingått i årsrapporteringen de senaste två åren eller mer har exkluderats från denna sammanställning. Totalt har uppgifter om 14 dammanläggningar tagits bort. 29

Antal dammanläggningar 1.11.2 FDU och DTU-manualer Andelen dammanläggningar där fördjupade dammsäkerhetsutvärderingar har genomförts har inte ändrats jämfört med 2011. För dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1, motsvarande 1A och 1B i tidigare rapporteringar, ligger nivån på 2011 års nivå, 85 %. För dammanläggningar i konsekvensklass 2 ökar andelen från 38 % till 41 %. Vad gäller dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 som har en DTU-manual upprättad ligger andelen på 2011 års nivå, 96 %. För dammanläggningar i konsekvensklass 2 har andelen ökat från 80 % till 84 %. 250 200 150 DTU-manualer och FDUer i förhållande till anläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 223 225 96% 96% 85% 85% 100 50 0 DTU-manualer FDU Anläggningar 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 2. Antal DTU-manualer och FDU:er i förhållande till antal dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 (tidigare 1A och 1B) för åren 2008-2012 30

2 Utökad rapportering för dammanläggningar i konsekvensklass 1+ 2.1 Inledning I regleringsbrev för budgetår 2011 och 2012 fick affärsverket Svenska Kraftnät följande uppdrag: Affärsverket Svenska Kraftnät ska utifrån den under 2010 redovisade översynen av de statliga insatserna för dammsäkerhet vidareutveckla tillsynsvägledningen i de delar som ryms inom ramen för befintliga regelverk och uppdrag. Som en följd av detta uppdrag pågår arbete med utveckling av rutiner för utökad dammsäkerhetsrapportering för dammar med särskilt stora konsekvenser vid dammbrott och en process för myndighetsuppföljning. Arbetet bedrivs i samverkan med berörda länsstyrelser och dammägare. Syftet med Svenska Kraftnäts utökade tillsynsvägledning och den fördjupade rapporteringen är att tillsynen av dammar med särskilt stora konsekvenser ska utvecklas så att den > ger samhället djupgående insyn i och kontroll av ägarens dammsäkerhetsarbete och dammens säkerhetsstatus, > bedrivs på ett sådant sätt att den stimulerar ägaren till ett ambitiöst dammsäkerhetsarbete i linje med de styrande säkerhetsprinciperna, > följer fastställda rutiner, är likvärdig för olika delar av landet och samordnas mellan länen, > ges hög prioritet, d.v.s. erforderliga resurser och kompetens. I samband med årsrapporteringen för år 2011 genomfördes försök med utökad rapportering från sex olika dammägare för sammanlagt elva dammanläggningar, i dåvarande konsekvensklass 1A, belägna i sex olika län. Med ledning av erfarenheter från försöken genomfördes mindre justeringar av rapporteringens utformning inför det andra försöksåret med utökad årsrapportering. 2.2 Struktur och innehåll för utökad rapport Den utökade årsrapporten upprättas per dammanläggning med ledning av en rapportmall, se bilaga 3. Rapporten ska innehålla fyra huvudsakliga avsnitt samt en bilaga; 31

> I avsnitt 1 beskrivs anläggningen, det geografiska läget, tillfartsvägar, samt anläggningens historik. > I avsnitt 2 ges övergripande uppgifter om dammsäkerhetsorganisationen, säkerhetsledningssystem, dokumentation och beredskap för dammbrott. > I avsnitt 3 beskrivs den egenkontroll och de aktiviteter som genomförts under året, samt vad som framkommit därvid. Uppgifter om allvarligare svagheter 4, avvikelser och oförutsedda händelser vid anläggningen som upptäckts eller skett under 2012 ska beskrivas, samt hur dessa har hanterats eller planeras att hanteras. Redogörelsen ska vidare innefatta under året genomförda utredningar, företagsövergripande aktiviteter och åtgärder i övrigt med betydelse för dammsäkerheten. > I avsnitt 4 görs en samlad bedömning av anläggningens säkerhet. > I samlad åtgärdsplan med avseende på allvarliga svagheter och kvarstående åtgärdsbehov redovisas i en bilaga. 2.3 Utökad årsrapportering avseende år 2012 För år 2012 har utökad rapportering genomförts för 24 dammanläggningar. 22 av dammanläggningarna tillhör konsekvensklass 1+ och två tillhör konsekvensklass 1. Sammanställningen nedan omfattar de 22 dammanläggningarna i 1+, vilket utgör landets samtliga kända dammanläggningar i klass 1+. Dessa dammanläggningar ligger i sju län; Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Dalarna, Värmland och Västra Götaland. De ägs av sex företag; Vattenfall Vattenkraft, Vattenregleringsföretagen, Fortum Generation, Statkraft Sverige, E.ON Vattenkraft och Skellefteå Kraft. 2.3.1 Anläggningsdata Dammanläggningarna är i genomsnitt 45-50 år gamla och huvuddammarna är med ett undantag fyllningsdammar. Genomsnittlig längd är ca 1,5 km och högsta dammhöjd är i medeltal ca 45 m. Median för uppdämd vattenvolym är ca 350 miljoner kubikmeter. I allmänhet har anläggningarna avbördningsanordningar med två ytutskovsluckor. Knappt hälften av anläggningarna har även bottenutskov i någon form. Ingen anläggning har ett regelrätt överfallsutskov. 4 I detta sammanhang är det allvarligare svagheter och avvikelser med betydelse för dammsäkerheten som efterfrågas. Här definieras begreppet allvarligare svaghet för dammar i konsekvensklass 1+ som svagheter och avvikelser av typen funktionsfel som av ägaren bedömts tillhöra BK3, BK4 och BK5 samt andra avvikelser av graden 3, 4 och 5. 32

2.3.2 Organisation, dokumentation och beredskap För samtliga anläggningar ges sammanställningar över anläggningsdokumentation samt beskrivningar av dammsäkerhetsorganisationen och, beredskapen för dammbrott. Generellt kan sägas att anläggningarna övervakas kontinuerligt från driftcentral eller av vakthavande ingenjör, och att beredskapsplaner finns upprättade. För några anläggningar anges att anläggningsspecifika åtgärdsplaner och larmplaner är under upprättande. I allmänhet anges att det finns en teknisk beredskap vid anläggningarna i form av reservkraft, reservkommunikation och reservmaterial m.m. 2.3.3 Egenkontroll och aktiviteter 2012 För två av dammanläggningarna har FDU:er genomförts under 2012 och för åtta anläggningar har fördjupade inspektioner genomförts. Vid tre 5 anläggningar medförde tillståndskontrollaktiviteterna att allvarliga brister upptäcktes, i övrigt framkom endast mindre anmärkningar. Dessa brister uppges utredas ytterligare och arbetas in i åtgärdsplaner. 2.3.4 Åtgärdsplaner I rapporterna anges vilka åtgärder för hantering av kända svagheter och avvikelser som planeras genomföras under kommande år. Planerna visar på åtgärdsbehov inom följande huvudsakliga områden: > Instrumentering och övervakning > Inre erosion, stabilitet och/eller långtidsbeständighet för fyllningsdammar > Avbördningssäkerhet > Upprustning av utskov med mekaniska och elektriska installationer För flertalet anläggningar har aktiviteter inom dessa områden genomförts antingen genom förstudier och utredningar eller genomförande av åtgärder på dammen. För nio av dammanläggningarna omfattar åtgärdsplanerna mer övergripande uppgradering av dammsäkerheten. För fyra av dessa anläggningar pågick ombyggnadsåtgärder under 2012. 2.3.5 Dammägarnas bedömning av dammsäkerheten Rapporterna avslutas med ett avsnitt där dammägaren gör en bedömning av dammanläggningens säkerhet. Dammägarnas bedömning av dammsäkerheten kan översiktligt indelas i följande tre kategorier; > Dammsäkerheten bedöms vara god 5 I den ordinarie årsrapporteringen har identifierade svagheter rapporterats för ytterligare två anläggningar. 33