Årsberättelse 2014 Ålands Kommunförbund Ver: Förbundsstyrelsen 10.04.2015
Innehåll Uppdraget... 3 Verksamhet och organisation... 3 Förbundsledningen och verksamheten... 4 Intressebevakning och utveckling... 4 Remissinstans... 4 Överläggningarna med landskapsregeringen... 5 Rådgivningen... 6 Expertgruppen för utsatta barn... 6 Övrig verksamhet... 7 Framtiden... 8 Förhandlingar och avtal Kommunala avtalsdelegationen... 9 Kommunala avtalsdelegationen... 9 Ekonomisk översikt... 10 Resultaträkning... 10 Balansräkning... 11 Finansieringskalkyl... 12 Noter... 13 Budgetutfall... 14 Organisationsstrukturen... 16 Tjänsteorganisationen... 16 Förbundsstämman 2012-2015... 17 Förbundsstyrelsen 2014-2015... 18 Avtalsdelegationen 2011-2015... 18 Revisorer... 18 Underskrifter 18 Bilaga: Återbetalning av förskott 2014... 19 Bilaga: Revisionsberättelse... 20 2
Verksamheten Uppdraget Ålands kommunförbund k.f. är de åländska kommunernas intresseorganisation för intressebevakning och samverkan. Sedan år 2013 är samtliga lands- och skärgårdskommuner medlemmar, men inte Mariehamns stad. Detta innebär att kommunförbundet representerar cirka 60 procent av landskapets befolkning, och 99 procent av landytan. Förbundets uppdrag är att ge kommunerna bättre förutsättningar för lokalt självstyre och samverkan. Ålands kommunförbunds uppgifter, rösträtt och finansiering regleras i kommunallagen och förtydligas i grundavtalet mellan medlemskommunerna. Enligt grundavtalet ska kommunförbundet, utgående från kommunernas behov: 1) bevaka kommunernas intressen gentemot landskapet, 2) fungera som remissinstans, 3) fungera som samarbetsorgan för kommunerna, 4) utse kommunala avtalsdelegationen samt sköta dess ekonomi och förvaltning, 5) fungera som rådgivande organ inom juridik, ekonomi och arbetsmarknadsfrågor, 6) fungera som samarbetsorgan vid kommunalt samarbete utanför Åland, 7) utveckla den kommunala självstyrelsen inom ramen för Ålands självstyrelse och svenska språk samt 8) ha hand om andra gemensamma ärenden om förbundsstämman så beslutar. Kommunförbundet kan även ha hand om andra uppgifter som berör endast vissa kommuner. Förbundets uppdrag förtydligas ytterligare i andra styrdokument, däribland dokumentet Framtiden i fokus som fastställdes våren 2013, och enligt vilket förbundet bland annat ges utökat mandat att föra medlemskommunernas talan i remissförfaranden med mera. Verksamhet och organisation Kommunförbundet står fortsättningsvis inför ett antal utmaningar och är ännu i ett utvecklingsskede, med en förändrad struktur och arbetssätt, efter att Mariehamns stad lämnat förbundet. Ett utvecklingsskede som innehåller både möjligheter, utmaningar och olika förväntningar. Målet är att kommunförbundet ska vara en stark intresseorganisation och förhandlingspart, samordnare samt ett service- och kompetenscentrum som bland annat förankarar och ger riktlinjer till kommunerna i förbundet. Utmaningarna består i att matcha resurserna med ambitionerna och att förvalta kommunförbundets mandat, resurser och finansiering samt sin roll och funktion i bland annat den från landskapsregeringen föreslagna samhällsreformen. I rollen som intresseorganisation har förbundet under året 2014 verkat främst inom två områden: Intressebevakning och utveckling Förhandlingar och avtal Kommunala avtalsdelegationen 3
Förbundsledningen och -verksamheten Intressebevakning och utveckling Kommunförbundets intressebevakning omfattar bevakning av kommunala intressen gentemot framför allt landskapet men även andra aktörer. Perspektivet är kommunövergripande och utgångspunkter är den kommunala självstyrelsen, kommunernas ekonomiska utrymme och den åländska lagstiftningen, samt rollen som arbetsgivarorganisation. I praktiken består intressebevakningen av ett relativt stort antal åtgärder, där det viktiga är att komma tidigt in i beslutsprocessen. En huvudprincip för ansvarsfördelningen mellan kommunerna och förbundet vid intressebevakningen gentemot landskapet är att kommunförbundet koncentrerar sig på kommunövergripande frågor samtidigt som långsiktigheten i arbetet betonas. Vår målsättning är att vara en agerande organisation genom att förhandla, ta initiativ, delta i det beredande arbetet i olika frågor, informera och ge yttranden. Kommunförbundet bör också delta i utvecklingsarbete som är till nytta för den kommunala verksamheten. Vi deltar fortlöpande i den allmänna kommunala intressebevakningen, bland annat genom att ta initiativ i kommunövergripande frågor, överläggningar med landskapsregeringen, höranden i lagtingets utskott, deltagande i arbetsgrupper och utredningar samt genom att hålla presentationer mm. Remissinstans Kommunförbundets roll som remissinstans utgör en viktig del av intressebevakningen och har därmed samma utgångspunkter; den kommunala självstyrelsen, kommunernas ekonomiska utrymme och den åländska lagstiftningen. Ett bra remissvar har ett väl genomtänkt innehåll, bygger på fakta och avges i ett klart och tydligt språkbruk. Förbundet har under år 2014 behandlat ovanligt många remissförfrågningar, rörande bland annat: Central Baltic Program 2014-2020 Fastighetsskattelagstiftningen Samhällsservicereformen (SSR) Fördelning av samfunds och samfällda förmåners kommunalskatt Förslag till hembygdsrättslagstiftning Lag om skolskjutsar Förslag till ny naturvårdsförordning Lag om data- och lotteriinspektionen Kommunernas socialtjänst (KST), slutrapport och finansieringsmodell Förslag till ändring av ellagstiftningen Ny lag om familjevård Lag om klienters och patienters självbestämmanderätt Produktionsstöd för vindkraft Lag om hälsoskydd Kommunpaketet, med avdragskompensationer Slutrapport och lagförslag om arbetsmarknadspolitik jan jan feb apr maj maj jun aug sep sep sep okt okt nov dec dec 4
Överläggningarna med landskapsregeringen I flera års tid arbetade kommunförbundet intensivt för att få till stånd ett mer formaliserat samrådsförfarande i samband med överläggningar med landskapsregeringen. År 2013 ingicks slutligen avtal om samrådsförfarande mellan kommunförbundet och landskapsregeringen. Riktlinjerna för förbundets överläggningar med landskapsregeringen fastställdes i handlingsprogram. Under år 2014 har kommunförbundets samrådsdelegation utgjorts av styrelsens ordförande Tony Asumaa, viceordförande Runar Karlsson och styrelseledamöterna Jim Eriksson och Charlotta Solax, samt förbundsdirektör Erik Brunström. Från januari 2015 ersätts Jim Eriksson av Magnus Sandberg. Överläggningarna mellan Ålands kommunförbund och landskapsregeringen handlade under våren 2014 framför allt om den uteblivna justeringen av landskapsandelarna, som enligt lag skulle ha följt av Åsubs fyraårsuppföljning av landskapsandelssystemet 2008-2011. Inför samråd påpekade kommunförbundet i december 2013, innan lagtinget slutbehandlat budgetlagen, att den lagstadgade fyraårsjusteringen enligt lag om landskapsandelar 6 tycktes ha uteblivit, och begärde en förklaring av detta. Någon förklaring gavs inte under det aktuella året. Lagtingets beslut blev enligt regeringens förslag, att genom budgetlag i avvikelse från gängse lag fastställa landskapsandelarna utan årlig indexjustering. Även den lagstadgade fyraårsjusteringen uteblev därmed, fastän den inte diskuterats eller omnämnts varken i förhandlingar med förbundet eller i lagförslaget. Finansministern beklagade i början av år 2014 att denna justering glömts bort, och aviserade avsikt att korrigera misstaget. Den av Åsub utförda fyraårsuppföljningen av kostnadsfördelningens utveckling 2008-2011 visade på en för kommunerna negativ förskjutning motsvarande nära tre miljoner euro under perioden. Landskapsregeringens senare förklaring bestod i den genom budgetlag år 2009 för år 2010 uteblivna lagstadgade årliga indexjusteringen, med en kvardröjande effekt (1 milj per år), samt att en differens redan uppstått vid reformens ibruktagande år 2008 (motsv ca 2 milj). Enligt den tolkningen är det dock 2008 års utgående saldo, per 31.12.2008, ett år efter reformens ikraftträdande, som sätts som utgångspunkt, och inte den nivå som var rådande vid reformens ikraftträdande 1.1.2008. Enligt Åsub och kommunförbundets tolkning av lag och förarbeten är det dock tydligt att är den fördelning man utgått från vid reformbesluten som sedan ska bibehållas. Uppföljningen, och den för perioden konstaterade förskjutning som uppstått och som enligt lag ska justeras, avser fyraårsperioden jan 2008 t o m dec 2011, och inte treårsperioden jan 2009 till dec 2011. Någon enighet nåddes aldrig i denna fråga, och kommunförbundet betraktar den konstaterade förskjutningen som en kvardröjande eftersläpning som måste beaktas i samband med förestående revidering av landskapsandelssystemet. Höstens överläggningar kretsade kring inledandet av revidering av landskapsandelssystemet, men också rutinerna för samrådsförfarandena samt det från landskapsregeringen i sent skede föreslagna kommunpaketet, med delvisa kompensationer för nya och utökade avdrag i beskattningen. Vid samråd i augusti fastställdes förtydligade rutiner för kallelser med underlag i god tid, och utskick av efterföljande noteringar inom sju dagar och så vidare. Till samrådet i oktober presenterades förslaget till kommunpaket inför sittande möte, och utlåtande över förslaget inbegärdes samma dag som handlingarna delgavs. Kommunförbundet framförde i december missnöje över rutinerna kring samråden. Det dröjde till mars 2015 innan noteringarna från samrådsmötet i oktober 2014 delgavs, samma dag som 2015 års första samråd skulle hållas. Vid bokslutets upprättande i mars 2015 har fortfarande inga utkast till slutprotokoll för fjolårets samråd upprättats av landskapsregeringen. 5
Kommunala finansieringsprincipen Den kommunala finansieringsprincipen är en i internationella fördrag bindande princip för de ekonomiska relationerna mellan landskapet och kommunerna, och en avgörande förutsättning för den kommunala välfärden på lång sikt. Den innebär att landskapet inte ska påföra åtaganden eller höja ambitionsnivån i kommunal verksamhet utan full finansiering. På samma sätt ska det vara kostnadsneutralitet när landskapet tar bort ansvaret för vissa uppgifter från kommunerna. Den här principen återfinns i europeiska stadgan om lokal självstyrelse (1992), och hänvisas ofta till i grundlagsutskottets utlåtanden rörande relationerna mellan statsmakten och de finländska kommunerna. Så sent som våren 2013 skrevs finansieringsprincipen i sin helhet även in i samrådsavtalet mellan landskapsregeringen och kommunförbundet. Upplevelsen är dock fortsättningsvis att principen regelmässigt frångås i de lagframställningar som görs och i förändringar i transaktionsflödena i övrigt. Samhällsreformen på Åland Kommunförbundet har en aktiv roll i de pågående reformarbetena. Stämmans ordförande Niklas Eriksson och förbundsdirektör Erik Brunström representerar kommunförbundet i landskapsregeringens referensgrupp för samhällsservicereformen. Förbundet har under år 2014 även varit representerat i andra arbets- och styrgrupper relaterade till reformarbetet, såsom lagberedningsgruppen för kommunernas socialtjänst och styrgruppen för Ålands digitala agenda. Hösten 2014 inleddes även arbetsgruppen för gemensam räddningsmyndighet. Projektet utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland började under hösten 2014 att förberedas för. Andra delprojekt inom SSR-reformen har under år 2014 inte avancerat nämnvärt. Kommunförbundet har under år 2014 avgivit utlåtande dels om SSR-reformen i sin helhet (feb 2014) och dels det mer konkretiserade förslaget till lagstiftning och finansiering för kommunernas socialtjänst (KST, sep 2014). Inför utlåtandena har medlemskommunerna lämnat yttranden till förbundet. Rådgivningen Syftet med rådgivningen är dels att bättre ta tillvara den kunskap som finns, dels att höja den grundläggande kompetensen bland de kommunalt anställda. Under 2014 gav vi konkret expertstöd inom allmän kommunal juridik och ekonomi, kollektivavtal och barnskydd, men den smala organisationen begränsar verksamheten. I rådgivningsfrågor har Ålands kommunförbund och KAD även visst samarbete och dialog med Finlands kommunförbund respektive Kommunarbetsgivarna i Finland. Expertgruppen för utsatta barn Kommunförbundet upprätthåller en gemensam expertgrupp som särskilt stödjer kommunernas socialarbetare i arbetet med utsatta barn. Expertgruppen är lagstadgad och kan kallas in när det gäller omhändertagande av barn och vård utom hemmet, men det kan även röra andra barnskyddsfrågor. Gruppen har ingen beslutanderätt. År 2014 har i praktiken Mariehamns stad handhaft gruppen. 6
Övrig verksamhet Under år 2014 har mycket av förbundets och -direktörens tid och engagemang gått åt till SSRreformen och till densamma relaterade arbets- och styrgrupper, men också till andra huvudsakligen av landskapsregeringen tillsatta kommittéer och delegationer av olika slag. Förbundet har under år 2014 varit representerat i bland annat följande grupper av olika slag: Arbetsgrupp för gemensam brand- och räddningsmyndighet Arbetsgrupp för framtagande av modell för integrationsprogram Arbetsgrupp för manual med information vid flyktingmottagning Arbetsgrupp för sammanhållen hemvård Arbetskraftskommissionen vid arbetsmarknads- och studieservice Ams Direktionen (styrelsen) för Ålands statistik- och utredningsbyrå Åsub Förbundsdirektörsträffar Kommundirektörsträffar (månatliga) Lagberedningsgruppen för kommunernas socialtjänst KST Landskapsregeringens handikappråd Referensgruppen för samhällsservicereformen SSR Referensgruppen för översyn av Ålands miljö- och hälsoskydd ÅMHM Rådgivande delegationen för arbetsmarkands- och studieservice Ams Samrådsdelegationen med Ålands landskapsregering Språkrådet hos Ålands landskapsregering Styrgruppen för kollektivtrafikutredningen Styrgruppen för Ålands digitala agenda Åda (sedermera bolagsstyrelse) Styrgruppen för översyn av landskapsandelssystemet Svenska delegationen vid Finlands kommunförbund (i Helsingfors) Utbildningsdelegationen Vårdtyngdsmätning (ej formell grupp, men flera träffar) Åda olika tillfälliga under-/projektgrupper Äldreomsorg på distans (högskolans projekt, styrgrupp) Äldreomsorgsgrupp (aldrig riktigt formellt tillsatt) Övervakningskommittéerna för EU-programmen LBU och ERUS samt ESF socialarbetare i Jomala avtalschefen KAD styr.led VE, direktör ers. styr.led SM Hammarland k.dir 4 styr.led+förb.dir (+ TA) förb.dir & andra kommunala Förbundsdirektören har år 2014 deltagit i cirka 1,5 externa möten och dylikt per arbetsdag, i genomsnitt över året. Flertalet av dessa möten har behövts både förberedas och förankras före och följas upp och rapporteras efteråt, gentemot såväl den egna styrelsen som hos medlemskommunerna. Under våren 2014 var mycket fokus på lagberedningen för kommunernas socialtjänst KST och utlåtanden över samhällsservicereformen SSR i sin helhet, medan hösten blev att kretsa mycket kring bolagiseringen och förverkligandet av Ålands digitala agenda Åda. Även arbetet för gemensam brandoch räddningsmyndighet var intensivt under hösten. På kommunförbundets initiativ bildades på hösten även en arbetsgrupp för framtagande av modell för kommunala integrationsprogram, som utgör förutsättning för att en kommun ska kunna bli aktuell som mottagare av kvotflyktingar. Arbetet genomfördes i samarbete mellan, Mariehamns stads socialdirektör, Jomalas kommunsekreterare och landskapsregeringens integrationssamordnare. I januari 2015 var modellen klar. 7
Kurser och seminarier, info- och diskussionsträffar Hösten 2014 ordnade en mycket uppskattad och fullsatt kurs i Hanterande av hot och våld på arbetsplatsen, med inhyrd rikssvensk föreläsare, på hotell- och restaurangskolan. Förbundsdirektören såg också till att Keva kom till Åland för information om pensionssystemen, på Alandica, och höll dialog med Finlands kommunförbund i fråga om deras kursutbud på Åland. Förberedelser har också gjorts för att erbjuda medlemskommunerna möjlighet till Aslak-kurser 2015. Förbundsdirektören själv har också, i enlighet med verksamhetsplanens målsättning om internationell verksamhet och samarbete med även SKL i Sverige, bland annat deltagit i en för SKL och Föreningen Norden gemensam konferens i Stockholm om internationella samarbeten i offentlig verksamhet. Våren 2014 tog direktören även emot en delegation från Nordiska skärgårdssamarbetet. Förbundsdirektören har också deltagit i årets samtliga fyra träffar med FKF:s svenska delegation i Helsingfors, och ordnat med ett Ålandsbesök från FKF:s svenska ledningsgrupp, till början av år 2015. I anslutning till bland annat förbundets stämmor har även ordnats informationsträffar för medlemskommunerna. Sedan har även själv deltagit i åtskilliga seminarier och diskussionsträffar inom Åland och på högst varierande teman som rör kommunala intressen. Offentlig debatt och deltagande i olika medier Kommunförbundet har sedan hösten 2013 markant ökat sin delaktighet i samhällsdebatten i stort, och varit flitigt förekommande i såväl tryckta medier som etermedia och sociala medier på internet. I de åländska dagstidningarna har kommunförbundet, och för förbundet aktuella frågor, förekommit åtskilliga gånger i såväl redaktionellt material som i debattartiklar, och även i såväl radio som TV har debatten förts. Förbundet har också förekommit i rikspress såsom tidningen Turun Sanomat (juli) och Finlands kommunförbunds tidsskrift FiKt. Hösten 2013 hade förbundets konton på Facebook och Twitter legat totalt nere alltsedan 2011, och hade i stort sett inga följare kvar. Vid utgången av år 2014 hade Facebook-kontot cirka 175 och Twitterkontot drygt 130 följare. På de kontona gjordes från kansliet år 2014 i genomsnitt drygt ett inlägg per vecka. Även en helt ny företagssida för förbundet startades på det digitala nätverket LinkedIn. Inom ramen för Åda har på kommunförbundets initiativ under år 2014 tagits fram en manual för kommuners och andra offentliga instansers närvaro i sociala medier och den digitala världen. Vidare har sedan hösten år 2013 och med fortsättning hela år 2014 från förbundskansliet givits ut regelbundna infobrev med sammanfattningar av aktuella frågor inom förbundet och det kommunala, riktade till kommunkanslierna för vidaredistribution till tjänstemän och förtroendevalda. Framtiden Kommunförbundets värdeskapande åtgärder kommer liksom tidigare att utvecklas utgående från kommunernas behov. Kommunförbundet avser att prioritera utvecklingsfrågor som rör samhällsservicereformen och därtill relaterat. Frågan om nyttjandet av förbundets befintliga lokaler och en eventuell flytt av förbundskansliet står högt på agendan för den närmaste framtiden. I slutet av år 2014 förbereddes ett anhängiggörande av frågan om stadens fortsatta ansvar för dessa långsiktiga förbindelser, såsom ett tvisteärende hos förvaltningsdomstolen. Frågan väntas avgöras år 2015. 8
Förhandlingar och avtal Kommunala avtalsdelegationen Verksamhetsberättelse för Kommunala avtalsdelegationen Kommunala avtalsdelegationens lagstadgade uppgift är att på kommunernas och kommunalförbundens vägnar självständigt förhandla och avtala om anställningsvillkoren för kommunernas och kommunalförbundens tjänstemän och arbetstagare. Detta görs genom att ingå kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal för fyra olika avtalsområden: det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA), det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningssektorn (UKTA), tekniska sektorn (TS) och arbetskollektivavtalet för timavlönade arbetstagare (TIM-AKA). Avtalsparter är de tre kommunala huvudavtalsorganisationerna Akava-Åland r.f., Fackorganisationen för Offentliga Arbetsområden på Åland FOA-Å r.f. och Tjänstemannaorganisationerna på Åland TCÅ r.f. Avtalsperioden för kollektivavtalen löpte ut den 30 april 2014. Avtalsdelegationen förhandlade fram nya kollektivavtal för de fyra olika avtalsområdena och den nya avtalsperioden är 1.5.2014 28.2.2017. Avtalsperioden består av två delperioder, av vilka den första infaller 1.5.2014 31.12.2015 och den andra 1.1.2016 28.2.2017. Efter det fortsätter avtalet att gälla ett år i sänder om det inte skriftligen sägs upp minst sex veckor innan avtalsperioden löper ut. Förutom avtalsförhandlingarna sammanträdde avtalsdelegationen sex gånger under året. Avtalsdelegationen bestod av: ordförande Roger Jansson, vice ordförande Jim Bergbo, Ulla Andersson, Berit Hampf, Kerstin Lindholm och Christian Nordas. Under året ersattes Jim Bergbo som viceordförande av Dan Lindblom. Avtalsdelegationen representerar de kommunala arbetsgivarna i frågor som gäller de kommunala anställningsförhållandena. Vid tolknings- och tillämpningstvister för avtalsdelegationen centralförhandlingar med den berörda huvudavtalsparten. Avtalsdelegationen kan ge rekommendationer i allmänna anställningsfrågor och har hand om rådgivning och service till kommunerna och kommunalförbunden i arbetsmarknadsfrågor Tjänsten som avtalschef upprätthålls enligt avtal mellan Ålands kommunförbund och Jomala kommun och Henrik Häggblom fungerade som avtalschef till och med 17 augusti 2014. Den första oktober 2014 tillträdde Ewa Danielsson som avtalschef för Kommunala avtalsdelegationen. Ekonomiskt utfall Kostnaderna för Kommunala avtalsdelegationen uppgick år 2014 till 70.698,08 euro, för köptjänsten. I bokföringen belastas KAD även av personalkostnader i form av arvoden och reseersättningar för KAD:s ledamöter. De utgiftsposterna motsvaras dock av intäkter på samma belopp, då kostnaderna sedan fakturerats Jomala som tillhandahållare av tjänsten. KAD belastas även av marginella kostnader för telefon samt förplägnad och hyra av möteslokal vid diskussionsträff som ordnades i Kyrkby högstadieskolas auditorium i februari 2014. 9
Ekonomisk o versikt 10
11
12
Noteras också att en betalningsanmodan under år 2014 riktats till Mariehamns stad om 7.209,29 euro (inkl moms 24 %) som stadens andel i förbundets långsiktiga förpliktelser i form av nettohyreskostnader för förbundskansliet. Fakturan har bestridits och frågan väntas under år 2015 avgöras som förvaltningstvist. Beloppet är i bokslut 2014 ej upptagen som utestående fordran, på grund av den ännu juridiska osäkerheten. 13
Budgetutfall Bokslut Budget Bokslut Skillnad Skillnad % Budgetutfallet (1000 ) 2013 2014 2014 Bud- Bok Bud-Bok Förbundet totalt Driftsnetto 0 0 0 0 - Intäkter 189 288 240 48 17 % Personalkostnader -94-107 -99-8 7 % Övriga kostnader -95-181 -141-40 22 % Summa kostnader -189-288 -240-48 17 % Förbundsledning Driftsnetto -113-176 -138-38 22 % Intäkter 13 41 27 14 35 % Personalkostnader -77-107 -95-12 11 % Övriga kostnader -50-110 -69-41 37 % Summa kostnader -127-217 -164-53 24 % Avtalsdelegationen Driftsnetto -31-40 -41 1-3 % Intäkter 31 31 35-3 -11 % Personalkostnader -17 0-4 4 - Övriga kostnader -45-71 -72 1-1 % Summa kostnader -62-71 -75 4-6 % Kommunandelar Driftsnetto 144 216 178 37 17 % Förklaringar Kommunförbundets verksamhet finansieras på i huvudsak två olika sätt. För det första genom de generella betalningsandelarna enligt kommunallagen, för det andra genom försäljning av vissa tjänster som kommunförbundet tillhandahåller. De generella betalningsandelarna uppdelas mellan medlemmarna på så sätt att hälften av de fördelningsbara kostnaderna fördelas enligt de beskattningsbara inkomsterna vid den kommunala inkomstbeskattningen, och hälften enligt antal kommuninvånare i respektive kommun. Förbundets budget har ett gentemot förbundsstämman bindande nettoanslag. Detta anslag motsvarar kommunernas generella betalningsandelar (kommunandelar), och hålls för år 2014 med god marginal under budgeterad nivå. Återbetalningen till kommunerna blir 37.129 euro. 14
Utfallet Kommunförbundets sammanlagda driftsnetto, och därmed medlemskommunernas betalningsandelar, är totalt sett 17 procent mindre än budgeterat (178.408 mot 215.538 ). Förbundsverksamhetens driftsnetto är 22 procent under budget, och KAD landar på tre procent över budget. På såväl kostnads- som intäktssidan hade för år 2014 lämnats utrymme för i budget ospecificerade köptjänster, som inte blev att nyttjas. Detta förklarar delvis varför förbundsledningens såväl intäkter som kostnader ligger under budget. Enligt budgeten förväntades också betydligt större andrahandshyresintäkter än vad som förverkligades, då flera av kontorsrummen tyvärr stått tomma. Detta inkomstbortfall uppvägs dock av ett oväntat överskott till följd av den kurs som hölls på hösten. Utfallet för förbundet som helhet, med nettodriftskostnader tillika kommunandelar 37.129 euro under budget, beror till viss del på mindre personalkostnader än förväntat. Förbundsledningens personalkostnader är 12.000 euro under budget. Inom KAD finns bokfört personalkostnader i form av mötesarvoden för ledamöterna, som inte fanns med i budget, men dessa kostnader motsvaras av en lika stor och tillika icke budgeterad intäkt för KAD. Detta då arvodeskostnaderna sedan fakturerats Jomala kommun i enlighet med avtal om köptjänst. Kostnaderna för KAD hålls framöver nere genom att tjänsten upphandlats och nu sköts på deltid som en köptjänst från Jomala kommun. De exceptionellt låga kostnaderna jämförelseåret 2013 beror på att verksamheten då låg nästan helt nere under en del av det året, mellan tidigare anställd tjänstemans pensionering och köptjänstens ikraftträdande. År 2012 var kostnaden för KAD hela 136.000 euro. Sedan år 2012 tillämpas inte längre några interna fördelningar mellan förbundets olika verksamhetsområden. Kostnader och intäkter för KAD bokförs direkt på avtalsdelegationen. Bruttokostnaden för KAD budgeterades till 71.000 euro, varav medlemskommunernas andel uppskattades till 56 procent (39.608 ), och Mariehamns stads andel till 44 procent. I bokslut för år 2014 har Mariehamns andel beräknats till 42,7 procent, 30.281,75 euro, utgående från den för förbundet lagstadgade fördelningsnyckeln (50 % befolkning / 50 % skatteöre). 15
Organisationsstrukturen Tjänsteorganisationen Vid ingången av år 2014 bestod personalen på Ålands kommunförbund av en sedan september 2013 på heltid men under prövotid anställd förbundsdirektör, Erik Brunström. Provanställningen löpte ut i februari, och Brunström är sedan dess fast anställd som ordinarie förbundsdirektör. Funktionen som avtalschef sköts av Jomala kommun, som sedan september 2013 tillhandahåller tjänsten på deltid genom sin kombinerade personalchef/avtalschef (60/40). Under hösten 2014 byttes avtalschefen, från Henrik Häggblom till Ewa Danielsson, fr o m 1 oktober. Förbundsdirektör (1) Chef, intressebevakning, utveckling, rådgivning Avtalschef AKTA,UKTA, TS, TIM-AKA, rådgivning Fr o m höst 2013 upphandlad tjänst (0,6). Stor del av förbundets och -direktörens tid och engagemang har i övrigt ägnats SSR-reformen och olika av landskapsregeringen tillsatta arbets- och styrgrupper och kommittéer. Direktören deltog i genomsnitt i cirka 1,5 externa möten, seminarier och dylikt per arbetsdag, utspritt över året, och hanterade däremellan ett genomsnitt om cirka tio in- respektive utgående e-brev per arbetsdag. Så mycket som 15 utlåtanden har behandlats under året (>1/mån), och även tvistigheter i samband med samrådsförfarandena med landskapsregeringen har krävt mycket engagemang. Då inte hade full intjänad sommarsemester var förbundskansliet delvis bemannat under stor del av sommaren, då bl a organiserade om en del på kansliet. På grund av det omfattande engagemanget i SSR- och andra arbetsgrupper upplevs utrymmet för övrig verksamhetsutveckling ha varit tämligen begränsat under år 2014. 16
Förbundsstämman 2012-2015 Brändö Jonny Karlström Saltvik Thommy Fagerholm Margaret Lundberg Runar Karlsson Eckerö Rune Söderlund Sottunga Björn Rönnlöf Kerstin Wikgren Göran Stenros Finström Viveka Eriksson Sund Dorita Lindholm Roger Höglund Maud Johans Föglö Niklas Eriksson Vårdö Inga-Britt Christenbrunn Stig Fellman (L Karlsson) Anders Englund Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Kjell Berndtsson Alfons Henriksson Lars Häggblom Håkan Jansson Fredrik Lundberg Roger Slotte Ingmar Engblom Ingrid Nygård-Sundman Kristina Björkman Ralf Johansson Tony Asumaa Danne Sundman Annsofi Joelsson Brage Wilhelms Förbundsstämman höll år 2014 två sammanträden (liksom 2013), ett i maj och ett i november, och behandlade ärenden i 13 paragrafer (10 st 2013). Utöver budget och bokslut gjordes bl a fyllnadsval inom förbundsstyrelsen, i KAD samt av revisor. 17
Förbundsstyrelsen 2014-2015 Tony Asumaa, ordförande, Lemland Runar Karlsson, vice ordf, Saltvik Camilla Andersson, Geta Magnus Sandberg, Vårdö (fram till höststämman; Jim Eriksson, Kumlinge) Viveka Eriksson, Finström Charlotta Solax, Jomala Stig A Mattsson, Hammarland Förbundsstyrelsen höll år 2014 åtta möten (11 st år 2013) och behandlade ärenden i 87 paragrafer (94 st år 2013). Ovanligt många remisser och utlåtanden behandlades (15 st), och många tillsättningar till olika grupper och organ gjordes. Styrelsen godkände även samverkansavtal för Åda med mera. Avtalsdelegationen 2011-2015 Roger Jansson, Mariehamn, ordförande Dan Lindblom, Jomala (fram till vårstämman; Jim Bergbo, Jomala, vice ordförande) Ulla Andersson, Mariehamn Berit Hampf, Saltvik Kerstin Lindholm, Sottunga Christian Nordas, Mariehamn Avtalsdelegationen förhandlade fram nya kollektivavtal för avtalsperioden 1.5.2014 28.2.2017. Utöver avtalsförhandlingarna sammanträdde avtalsdelegationen sex gånger under året. Revisorer Robert Lindfors, ordf Tage Silander, GRM (fram till vårstämman; Gunnar Mattsson, GRM, ordförande) Underskrifter Mariehamn, den 17 mars 2015 Tony Asumaa, ordförande Camilla Andersson Stig A Mattsson Charlotta Solax Runar Karlsson, viceordförande Viveka Eriksson Magnus Sandberg Erik Brunström, förbundsdirektör 18
Bilaga: Återbetalning av förskott för år 2014 Kommun Inbetalda andelar Förbrukade andelar Kommunerna tillgodo Brändö 6 136,00 5 103,77 1 032,23 Eckerö 11 423,00 9 510,33 1 912,67 Finström 31 308,00 25 928,80 5 379,20 Föglö 7 297,00 6 076,03 1 220,97 Geta 5 356,00 4 448,95 907,05 Hammarland 18 404,00 15 241,46 3 162,54 Jomala 56 148,00 46 115,84 10 032,16 Kumlinge 4 477,00 3 771,85 705,15 Kökar 3 000,00 2 496,76 503,24 Lemland 24 065,00 19 808,49 4 256,51 Lumparland 5 161,00 4 266,77 894,23 Saltvik 23 541,00 19 647,66 3 893,34 Sottunga 1 470,00 1 237,89 232,11 Sund 12 643,00 10 481,77 2 161,23 Vårdö 5 108,00 4 271,55 836,45 Summa 215 537,00 178 407,92 37 129,08 Fördelningen är enligt grundavtal och kommunallag baserad på 50 % befolkning och 50 % skattekraft. Uppgifter om befolkning och beskattningsbar inkomst avser år 2013 och kommer från Åsub respektive skattemyndigheten. Förbrukade andelar enligt ovan avser medlemskommunernas andelar i såväl förbundsverksamheten som KAD, men inte Mariehamns stads andel i KAD (30.281,75 ) som debiteras skilt. Bilaga: Revisionsberättelsen, tillkommer efter att balansboken är underskriven. 19