Samrådsredogörelse Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Samrådsredogörelse Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle avseende SÖRAB samt Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad, Sundbybergs stad, Täby kommun, Upplands Väsby kommun och Vallentuna kommun

2008-03-17 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING...2 1. GENOMFÖRANDE AV SAMRÅD...3 1.1. Generella synpunkter...3 1.2. Människan i centrum...4 1.3. Kvalité...4 1.4. Minska avfallets mängd...5 1.5. Minska avfallets farlighet...5 1.6. Öka återanvändningen...6 1.7. Öka materialåtervinningen...6 1.8. Energiåtervinning...8 1.9. Deponering...8 2. GENOMFÖRDA SAMRÅDSMÖTEN...9 2.1. Danderyds kommun...9 2.2. Järfälla kommun...9 2.3. Lidingö stad...9 2.4. Sollentuna kommun...9 2.5. Solna stad...9 2.6. Sundbybergs stad...9 2.7. Täby kommun...9 2.8. Upplands Väsby kommun...10 2.9. Vallentuna kommun...10 2.10. Regionala samråd...10 3. SKRIFTLIGA SYNPUNKTER...10 Bilaga 1 Presentationsmaterial Bilaga 2 Informationsblad Bilaga 3 Mötesanteckningar och inkomna skrivelser Bilaga 4 Inbjudna till lokala samråd Bilaga 5 Inbjudna till regionala samråd

2008-03-17 2 (12) SAMMANFATTNING Planens syfte är att lägga fast mål för avfallshanteringen fram till år 2020. Övergripande mål har arbetats fram av kontaktmannagruppen 1. Dessa mål bygger på EU:s avfallshierarki, den så kallade avfallstrappan och innebär minskning av avfallets mängd, minskning av avfallets farlighet, öka återanvändningen, öka materialåtervinningen, energiåtervinning och deponering. Till detta har mål som ska sätta människan i centrum samt kvalitet i avfallshanteringen lagts till. Under tiden 1 november 2007 till 31 januari 2008 genomfördes samråd kring förslaget till övergripande mål. Samråd har skett både på lokal nivå och på regional nivå. Totalt hölls 40 samrådsmöten. Samrådsmötena har skett utifrån den kommunikationsplan som finns framtagen för avfallsplanearbetet. Mötena riktade sig i första hand till olika organisationer, föreningar och företag i samhället. Deltagarna hade möjlighet att lämna synpunkter på plats alternativt inkomma med skriftliga synpunkter i efterhand. Vid samråden lyftes bland annat följande upp som viktiga aspekter: Kommunikation om vilken nytta avfallssorteringen innebär är viktigt, Att det finns en långsiktighet i avfallsplaneringen, Ekonomiska styrmedel, det ska löna sig att göra rätt, Matavfallsinsamling efterfrågas, Bekväma system samt Fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper. Samråd med allmänheten har skett genom en enkät 2. Enkäten bygger på svar från 1350 telefonintervjuer i SÖRAB-regionen. Enkäten visar på att: De flesta hushåll källsorterar sina sopor idag åtminstone i ganska stor utsträckning. Hårda plastförpackningar och mjölkförpackningar är två avfallstyper som inte upplevs lika viktiga att sortera ut som batterier, el-avfall, färgrester, glas, tidningar, glödlampor, pappers- och metallförpackningar. Batterier, färgrester, el-avfall, tidningar och glas hamnar sällan i det vanliga sopkärlet men det händer att glödlampor, pappers- och metallförpackningar gör det och framför allt hårda plastförpackningar och mjölkförpackningar. Skulle man kunna tänka sig att sortera allt inom respektive avfallstyp i framtiden? Ja, allt utom mjölkförpackningar och eventuellt hårda plastförpackningar. Det är främst hushåll i Sollentuna kommun som sorterar ut matavfallet. Det främsta skälet till att hushållen sorterar ut sitt matavfall är för miljöns skull. Cirka åtta av tio hushåll, som inte sorterar sitt matavfall idag, skulle kunna tänka sig att göra det i framtiden, om kommunen erbjuder ett system för det. Hushållen lämnar sitt farliga avfall och mindre el-avfall främst till återvinningscentral eller annat ställe avsett för att ta emot avfallstypen i fråga. I framtiden skulle man helst vilja lämna sitt farliga avfall och mindre el-avfall närmare hemmet. 1 Kontaktmannagruppen består av två tjänstemän från varje kommun samt personal från SÖRAB. Kontaktmannagruppen beskrivs närmare i avfallsplanens huvuddokument. 2 Kerstin Ahne Market Research AB, Hushållens syn på vad som är viktigt för avfallshanteringen i framtiden

2008-03-17 3 (12) Majoriteten anser att hushållen i Sverige inte källsorterar sina sopor i tillräcklig utsträckning idag. Främsta skälen att källsortera i större utsträckning i framtiden, är för miljöns skull. Enklare, bekvämare system och ökad tillgänglighet till systemen samt information skulle kunna få hushållen att sortera mera i framtiden. Informera hushållen om de positiva effekter som uppnås via källsortering. Hushållen tror att vår konsumtion av "prylar" kommer att öka i framtiden och därmed mängden avfall, men samtidigt kommer medborgarnas ansvar för avfallshanteringen att öka. Man tror att återanvändningen kommer att få ökad betydelse i framtiden. Många hushåll köper och säljer begagnade varor på nätet idag främst av ekonomiska skäl men även pga. återanvändning. Låg eller obefintlig kännedom om vad hushållet betalar idag i sophämtningsavgift per år. Det allmänna förtroendet för kommunens avfallshantering är ganska stort bland hushållen. 1. GENOMFÖRANDE AV SAMRÅD Lokala samråd hölls med lokala intresseorganisationer, föreningar, fastighetsägare samt internt inom kommunerna. Regionala samrådsmöten med hölls med entreprenörer, FTI AB, fysiska planerare, naturskyddsföreningen riks, angränsande kommuner samt politiska partier. Samrådstiden varade mellan 1 november 2007 och 31 januari 2008. De lokala samråden genomfördes av representanter från respektive kommun och de regionala genomfördes av SÖRAB med stöd av Grontmij AB. Till samrådsmötena fanns ett gemensamt presentationsmaterial framtaget. Detta bestod av en presentationsmall (bilaga 1), ett informationsblad (bilaga 2), mallar för inbjudan till samråd, minnesanteckningar samt närvarolista. Samrådet med allmänheten genomfördes via telefonintervjuer med 1350 hushåll i regionen. För genomförande och upplägg av enkät stod Kerstin Ahne Market Research AB. Resultatet av enkäten redovisas i rapporten Hushållens syn på vad som är viktigt för avfallshanteringen i framtiden. Minnesanteckningar från samrådsmöten och inkomna skrivelser redovisas i sin helhet i bilaga 3. Nedan följer en sammanfattning och sammanställning av inkomna synpunkter uppdelade för varje övergripande mål samt kontaktmannagruppens kommentarer och förslag till bearbetningar. 1.1. Generella synpunkter Avfallsplanens huvuddokument ska vara kort och sammanfattande. Mål och åtgärder är det som ska lyftas fram och målen ska vara mål och inga visioner. Viktigt är också att målen kan uppnås. Beskriv hur målen ska följas upp, utvärderas och revideras. Använd ett enkelt språk så att målen är lätta att förstå. Ekonomiska incitament efterlystes eftersom genom sådana en förändring/förbättring kan ske. När åtgärder för att nå planens mål ska genomföras måste även resurser kunna avsättas. Särskilt viktiga frågor fram till 2012 är kommunikation, arbetsmiljö och infrastruktur. Insamling av avfallet är det som ligger avfallslämnaren närmst och det är även

2008-03-17 4 (12) insamlingsledet som man har mest synpunkter på eller frågor kring. En långsiktighet vid val av system efterfrågas. Visa gärna koppling till miljöeffekter med tyngdpunkt på växthuseffekten. Kommunikation lyfts fram som ett nyckelbegrepp. Information och kommunikation ska vara enkel och tydlig. Skolan har en mycket viktig roll som informationsbärare. Genom information och kommunikation kan medvetenheten hos människor höjas och förbättringar åstadkommas eller som Västra Kvarnskogens samfällighetsförening skriver: alla måste vara med på resan för att nå målet. 1.2. Människan i centrum Avfallshantering ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Med det menar vi att insamlingssystemen ska vara lättillgängliga, lättförståeliga och erbjuda den service som efterfrågas. Avfallssystem ska även vara anpassade så att arbetsmiljön för de som hanterar avfallet är god. Att sätta människan i centrum är något som upplevs som viktigt. Bättre, mer lättillgängliga och okomplicerade system efterfrågas. Det lyfts även fram att systemen gärna får vara självbeskrivande och anpassade för alla (även t ex. äldre och funktionshindrade) i samhället. Ökad sortering är bra men det kan leda till att systemet blir mer komplicerat. Att bibehålla invånarnas vilja att sortera är viktigt. Detta kan göras genom att informera om resultatet av sorteringen, visa på vilka vinster som uppnåtts genom sorteringen (miljömässiga och ekonomiska) samt se till att förtroendet för systemet är högt. Systemen måste även vara snygga och prydliga. De får inte upplevas som äckliga och lukta illa. Fysisk planering är en nyckelfaktor för att få till ett system med människan i centrum. Det är viktigt att avfallshanteringen kommer in i ett tidigt skede i den fysiska planeringen. Tag gärna fram en avfallsnorm motsvarande den parkeringsnorm som finns i vissa kommuner. Avfallsnormen ska beskriva vilka krav som behöver uppfyllas för att avfallshanteringen ska kunna utföras på ett bra sätt. En långsiktighet i systemen efterfrågas så att nedlagda ekonomiska resurser vid t ex ombyggnation av soprum kan hålla ett bra tag. Olika ekonomiska styrmedel upplevs som positiva. En effektivare avfallshantering börjar med åtgärder redan inne i bostaden (under diskbänken). Kontaktmannagruppens kommentarer och förslag till ändringar: Det övergripande målet formuleras om något i förslaget till avfallsplan. Synpunkterna har beaktats vid framtagande av delmålen. Kommunikation är en övergripande strategi för det fortsatta arbetet. 1.3. Kvalité Alla avfallsfraktioner ska vara rena fraktioner. Med det menar vi att avfall ska vara rätt sorterade. De sorterade fraktionerna ska uppfylla de

2008-03-17 5 (12) krav som ställs för respektive behandlingsform och inte vara förorenade. Det finns en hög förståelse för att avfallskvalitet är viktigt. Vid samrådsmötena lyftes kopplingen mellan människan i centrum och kvalitet fram. För att detta ska uppnås behöver avfallslämnaren bra information om vart avfallet tar vägen. För företag kan det underlätta om man i sin inköpspolicy även har riktlinjer på hur en produkt ska vara konstruerad så att den lätt kan tas omhand när den så småningom blir ett avfall. Fraktioner är ett byråkratiskt ord, använd något annat! målet formuleras om i förslaget till avfallsplan. Ordet avfallsfraktion plockas bort. Kommunikation är en övergripande strategi för det fortsatta arbetet. 1.4. Minska avfallets mängd Vi ska stimulera resurshushållning för att minska avfallets mängd. Med det menar vi att vi på olika sätt stimulerar människor att minska konsumtionen av varor som blir avfall. Vi tror att varor ska repareras istället för att bytas ut, så att varans livslängd ökar. Tillväxt är en förutsättning för dagens samhälle. Men detta tycks i dag stå i konflikt med minskade avfallsmängder. Genom att förändra konsumtionsmönstret mot ett samhälle där vi spenderar mer pengar på tjänster och varor av god kvalité kan vi på sikt minska mängden avfall. Målet anses viktigt men vem som ansvarar för dess uppfyllelse är svårt att fastställa. Synpunkter på att handla rätt, dvs. att konsumera produkter av hög kvalitet som samtidigt är lätta att återvinna, lyfts fram. Är det konsumentens ansvar att göra rätt val eller ligger ansvaret hos producenten. Mer underlag efterfrågas. Det gäller till exempel vilka avfallsflöden som är möjliga att minska. Kommunerna har svårt att direkt påverka avfallsmängderna men kan däremot upplysa om effekterna och peka på problemen. Återkoppla till hushåll och näringsliv om utvecklingen, hur mycket avfall som faktiskt genereras och vilken miljöpåverkan det orsakar i ett från vaggan till graven perspektiv. målet formuleras om i förslaget till avfallsplan. Målet inriktas på att på olika sätt visa människor hur livsstil och konsumtionsmönster kan påverka avfallsmängden. Kommunikation är en övergripande strategi för det fortsatta arbetet. 1.5. Minska avfallets farlighet Inget farligt avfall ska finnas i andra avfallsfraktioner.

2008-03-17 6 (12) Med det menar vi att avfallssystemet ska vara utformat så att människor ska vara medvetna om vad som är farligt avfall och hur det ska hanteras. Insamlingssystemet ska vara utformat så att det blir lätt att göra rätt. Vi vill även förebygga uppkomsten av farligt avfall genom dialog med producenter så att inte farliga ämnen byggs in i våra varor. Insamlingen av farligt avfall måste vara anpassad för alla. Här upplevs det som extra viktigt att alla gör rätt samt har den kunskap som krävs för att kunna göra rätt. Att förmedla kunskap om farligt avfall är en viktig uppgift för kommunen. Något som även lyfts fram är att systemet ska vara flexibelt så att det lätt kan förändras när nya typer av farligt avfall uppkommer. Naturskyddsföreningen anser att en bra åtgärd är att använda kända varor för att på så sätt inte få in nya farliga ämnen i kretsloppet. Insamlingssystem för glödlampor efterfrågas (typ batteriholk). målet formuleras om i förslaget till avfallsplan. Ordet avfallsfraktion byts ut. Kommunikation är en övergripande strategi för det fortsatta arbetet. 1.6. Öka återanvändningen Vi ska stimulera återanvändning. Med det menar vi att vi ska stimulera system för återanvändning genom att till exempel samarbeta med andra organisationer och utnyttja ny teknik för att öka återanvändningen. System för återanvändning ska vara lätt tillgängliga för människor i vår region. Att ytterligare underlätta och stimulera för återanvändning upplevs positivt. Olika försäljningskanaler på internet är en stor möjlighet. Återvinningscentralerna ses som en plats där det bör finnas möjlighet att lämna avfall till återanvändning. Utökat samarbete med frivilligorganisationer och second hand butiker efterfrågas. målet formuleras om i förslaget till avfallsplan. Kommunikation är en övergripande strategi för det fortsatta arbetet. Delmålen för tiden fram till 2012 inriktas på att utreda hur samarbetet med organisationer och företag som hanterar avfall som kan återanvändas kan öka. 1.7. Öka materialåtervinningen 50 % av avfallet ska materialåtervinnas. Med det menar vi att senast år 2020 skall minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling.

2008-03-17 7 (12) Många har haft synpunkter på insamlingen av avfall med producentansvar och då framförallt på insamling av förpackningar och returpapper. Man vill se ekonomiska incitament för att det ska löna sig att ha fastighetsnära insamling (FNI) av dessa avfallsslag. Ett utökat samarbete med förpacknings och tidningsinsamlingen efterfrågas. Fastighetsägare upplever att de i dagsläget får betala två gånger för producentansvarsavfallet när de har fastighetsnära insamling. Att källsortera ska inte straffa sig utan ge minskade kostnader för de som gör det. Man ser även gärna insamling efter materialslag. Många efterfrågar insamling i flerfackskärl (den sk. Lundamodellen). Vissa upplever att 50 % målet är högt satt och andra att det är lågt satt. Det upplevs som långt till återvinningsstationer (ÅVS) och dessa får inte vara nedskräpade. Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI AB) anger att glödlampor i glasinsamlingen är ett problem och att det ur miljösynpunkt är mycket viktigt att metaller och då särskilt aluminiumförpackningar samlas in. FTI AB anser även att platser för ÅVS ska vara i närheten av där folk rör sig, köpcentra och liknande. Återvinningscentraler upplevs som positiva men att de behöver utvecklas ytterligare. Bra öppettider önskas. Skapa och sälj idén om framtida återvinningscentralen som fungerar som en informationsplats, utbildningsplats, återbruk samt verkstad. målet formuleras om i förslaget till avfallsplan. Delmålen och strategin för att nå delmålen syftar till att förbättra samarbetet med FTI AB, utreda alternativa insamlingssystem, genom kommunikation höja medvetenheten om utsortering av producentansvarsavfall samt utreda om fler avfallsslag kan sorteras ut och materialåtervinnas. 35 % av bioavfallet ska materialåtervinnas genom biologisk behandling där rötresten går till åkermark och rötgasen nyttiggörs. Med det menar vi att senast år 2020 skall minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Resten som uppkommer från behandlingen ska vara så ren att den går att återföra till åkermark. Insamling av matavfall från hushåll är något som efterfrågas. Men innan man tar slutlig ställning vill man veta hur systemet ska se ut hos invånaren. Naturskyddsföreningen lyfter fram att det är viktigt att vi samlar in från de stora flödena först (restauranger, storkök etc.) och sedan går vidare till hushållen. En oro finns hos entreprenörer och restauranger att insamling av matavfall i kärl kan bli ett arbetsmiljöproblem då kärlen ofta blir väldigt tunga. Man ser helst att avfallet rötas och att rötgasen nyttiggörs, gärna som fordonsbränsle. målet formuleras om i förslaget till avfallsplan. Fram till 2012 läggs ytterligare resurser på att utsorteringen av matavfall från storkök, restauranger och butiker genomförs i högre grad. Till år 2012 ska insamlingssystem för utsortering av matavfall från hushållen utredas. Behandlingskapacitet för de insamlade mängderna behöver dessutom säkerställs. Den befintliga insamlingen av matavfall från hushållen

2008-03-17 8 (12) samt ytterligare insamling på försök utökas även något till år 2012. Kommunikation är en övergripande strategi för det fortsatta arbetet. 1.8. Energiåtervinning Endast material som inte kan återvinnas eller återanvändas ska förbrännas Med det menar vi att det som ska förbrännas ska vara en ren bränslefraktion. Avfallet ska vara så rent så att restprodukterna från förbränning till största del kan återanvändas. Vid förbränningen ska el och värme produceras. Energiåtervinning av hushållsavfall är något som upplevs positivt. Dock anser många att det bara är avfall som kan brännas som ska till förbränning. målet formuleras om i förslaget till avfallsplan. Den biogas som uppkommer vid biologisk behandling av organiskt avfall ska t. ex. användas som fordonsgas. Med det menar vi att den biogas som uppkommer vid behandling av organiskt avfall och där det kan tas omhand nyttiggörs som till exempel till fordonsbränsle eller på annat miljömässigt positivt sätt. Avfallet bör rötas och rötgasen nyttiggöras, gärna som fordonsbränsle. målet formuleras om i förslaget till avfallsplan. Rötning av matavfall med produktion av biogas är något som säkerställs i första hand. 1.9. Deponering Deponering ska ske endast om det inte finns andra behandlingsmöjligheter. Med det menar vi att endast det avfall som det inte går att hitta några andra behandlingsmetoder för får deponeras. Vid deponeringen ska en deponi som uppfyller högt ställda krav användas. Att det bara är det som inte kan behandlas på något annat sätt som ska deponeras ställer sig många bakom. Att deponin är säker och att man har god kontroll på lakvatten är något annat som lyfts fram. Det behöver förtydligas vad som menas med högt ställda krav.

2008-03-17 9 (12) målet formuleras om i förslaget till avfallsplan. Övergripande mål om att säkerställa nedlagda deponier som innebär risk för människors hälsa eller miljön läggs till. 2. GENOMFÖRDA SAMRÅDSMÖTEN Totalt har 40 samrådsmöten genomförts och 24 skriftliga synpunkter har inkommit. Inbjudna till lokala samråd redovisas i bilaga 4 och inbjudna till regionala samråden redovisas i bilaga 5. 2.1. Danderyds kommun Danderyd och Täby, samråd med fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och andra föreningar, 20071122. Danderyd och Täby samråd med föreningar, 20071206. 2.2. Järfälla kommun Järfälla, Sollentuna och Upplands Väsby, samråd med företagare, 20071122. Järfälla samråd internt i kommunen, 20071116. Järfälla samråd med fastighetsägare, 20071121. Järfälla samråd med tekniska nämnden och miljö- och bygglovsnämnden, 20071128. Järfälla samråd med föreningar, 20071115. 2.3. Lidingö stad Lidingö, samråd med politiker och tjänstemän i kommunen, 20071203. Informationsplan om avfallsplanen har skickats ut till berörda organisationer, föreningar, fastighetsägare och företag i kommun. Dessa fick möjlighet att lämna skriftliga synpunkter på förslaget till övergripande mål. 2.4. Sollentuna kommun Sollentuna, samråd med Sollentunahem, 20071121. Sollentuna, samråd med brukare, 20071101. Sollentuna, samråd med föreningar och samfälligheter, 20071120. Järfälla, Sollentuna och Upplands Väsby, samråd med företagare, 20071122. 2.5. Solna stad Solna, samråd med fastighetsägare, 20071112. Solna, samråd med invånare i Solna, 20071112. 2.6. Sundbybergs stad Sundbyberg, samråd med brukare, 20071108. Sundbyberg, samråd med fastighetsägare nr 1, 20071119. Sundbyberg, samråd internt i kommunen, 20071105. Sundbyberg, samråd med fastighetsägare nr 2, 20071120. 2.7. Täby kommun Se Danderyds kommun.

2008-03-17 10 (12) 2.8. Upplands Väsby kommun Upplands Väsby, samråd med föreningar nr 1, 20071120. Upplands Väsby, samråd med föreningar nr 2, 20071128. Upplands Väsby, samråd internt i kommunen, 20071127. Upplands Väsby, samråd med fastighetsägare, 20071212. Järfälla, Sollentuna och Upplands Väsby, samråd med företagare, 20071122. 2.9. Vallentuna kommun Vallentuna, samråd med föreningar, internt i kommunen, fastighetsägare m fl. nr 1, 20071213. Vallentuna, samråd med föreningar, internt i kommunen, fastighetsägare m fl. nr 2, 20071213. 2.10. Regionala samråd SÖRABs styrelse, 20071025. SÖRAB personal, 20080130 Samråd 1 med Länsstyrelsen i Stockholms Län, 20070625. Samråd 2 med Länsstyrelsen i Stockholms Län, 20071019. Samråd 3 med Länsstyrelsen i Stockholms Län, 200801 25. Samråd med angränsande kommuner, 20071129. Samråd med Centerpartiet, 20071119. Samråd med avfallsentreprenörer, 20071126. Samråd med Folkpartiet, 20071127. Samråd med Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI AB), 20071119. Samråd med Moderata samlingspartiet, 20071120. Samråd med Miljöpartiet, 20071205. Samråd med Naturskyddsföreningen riks, 20071112. Samråd med fysiska planerare, 20071130. Samråd med Socialdemokraterna, 20071204. Samråd med Vänsterpartiet, 20071126. Samråd med representanter från vatten- och avloppshantering, 20071207. SÖRABs personal, 20080130. 3. SKRIFTLIGA SYNPUNKTER Skriftliga synpunkter har inkommit ifrån: Samrådssvar, Jan Weissenrieder. Samrådssvar, Anita Enflo. Samrådssvar, Danderyd Hyresgästförening. Samrådssvar, HSB Brf Beckasinen i Järfälla. Samrådssvar, Siw Sköldbring, Solna. Samrådssvar, HSB Lidingö. Samrådssvar, Urban Lagerström, Solna. Samrådssvar, Maria boende norrort. Samrådssvar, Jonas Bergman. Samrådssvar, Ingrid Fritjofsson-Bergman, Upplands Väsby. Samrådssvar, Karlbergsområdets Samfällighetsförening, Vallentuna.

2008-03-17 11 (12) Samrådssvar, Bo Göran Hellers. Samrådssvar, Patricia Posner, Brf Ekblomman. Samrådssvar, Gåshaga Bryggas Samfällighetsförening, Per-Åke Åberg. Samrådssvar, Järfällabygdens Hus AB. Samrådssvar, Pär markgren, Solna. Samrådssvar, Jan-Erik Nowacki, Lidingö. Samrådssvar, Brf Jobbaren, Lidingö. Samrådssvar, Västra Kvarnskogens samfällighetsförening. Samrådssvar, Brf Bällsta Bro, Sundbyberg. Samrådssvar, Sticklinge Udde Villaägareförening, Lidingö. Samrådssvar, Högberga-Breviks villaägareförening, Lidingö. Samrådssvar, Käppala. Samrådssvar, Mårten Lundberg.