Livet i Bokstavslandet Läsebok åk 1

Relevanta dokument
Livet i Bokstavslandet Lärarhandledning åk 2

Livet i Bokstavslandet Åk 3

Livet i Bokstavslandet Läsebok åk 1

Livet i Bokstavslandet åk 3

Återberättande text med cirkelmodellen

Observationspunkter, klassöversikt

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Hur får jag vuxna att lyssna på mina åsikter? Barnkonventionen artikel 12.

Nu finns Vips för åk 1 3

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Observationspunkter, lärarmatris

Tummen upp! Svenska Formativ bedömning åk 4

PROVKAPITEL. Annika Mårtensson Marianne Billström

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Alla vänners dag. Elevens första grundbok i historia, samhällskunskap, geografi och religion. Syfte

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Världsmiljödagen. Boken om SO 1-3 Grundbok, sidorna Boken om SO 1 3 Arbetsbok 1, sidan 22.

Dinosaurier och livet på jorden

Livet i Bokstavslandet åk 2

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Språkis Svenska för nyfikna

PROVKAPITEL. Annika Mårtensson Marianne Billström

Djurdoktorn: Linus och Smulan

Erik ser en zombie VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Bonusmaterial Språkskrinet troll

Djurdoktorn: Linus och Sunna

Minifakta om kattungar

Djurdoktorn: Linus och Flisa

Boken om svenska för 3:an

Svenska som andraspråk åk 1

Vadå fånga förmågan? Mirja Johannesson och Ulf Nilsson (lärare och författare)

Måns och Mahdi Ramadan

Libers Läsförståelse A åk 4-6

Matematik är en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet (Lgr 11). Det är utgångspunkten för Uppdrag Matte.

Lokal studieplan för svenska.

Bonusmaterial Språkskrinet troll

Livet i Mattelandet. ProVLEKTioN: Problemlösning Dela kulor

Djurdoktorn: Linus och Tim

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Vadå fånga förmågan? Mirja Johannesson och Ulf Nilsson (lärare och författare)

Arbetsområden för Freja och Frigg

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Snabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena

Upptäck Religion. PROVLEKTION: Alla vänners dag

Skrivcirkeln Mysterier åk 4 ( ) Maria Södergren och Liber AB Kopiering tillåten 1

PROVKAPITEL. Annika Mårtensson Marianne Billström

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Bonusmaterial Språkskrinet detektiv

Minifakta om hundvalpar

Bonusmaterial Språkskrinet clown

Upptäck Sverige Lgr 11

Erik blir kapten. ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR Läsa, förstå och reflektera över olika texter. Skriva texter för olika syften och mottagare.

Djurdoktorn: Linus och Morris

Boken om Biologi. Provlektion: Hur ser djur ut? Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om biologi.

Djurdoktorn: Linus och Teddy

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Vadå fånga förmågan? Mirja Johannesson och Ulf Nilsson (lärare och författare)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material.

LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR

Fakta om jordskalv VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Facit till Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 3

Minifakta om djurungar vid vatten

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Annika Mårtensson Marianne Billström REVIDERAD! Nu med fokus på olika texttyper.

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: En köpfri dag! Boken om SO 1 3, sidorna Boken om SO 1 3 Lärarboken s. 165

Bonusmaterial Språkskrinet detektiv

Simprovet. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll som tränas. Eleverna tränar följande förmågor. Lgrs 11 Centralt innehåll som tränas

Matematikboken Z PROVLEKTION: RÄKNA OCH HÄPNA

Lässtrategier för att förstå och tolka texter, samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Pedagogisk Planering - Qahuuls skattkammare

Lärarhandledning F LIVET I BOKSTAVSLANDET. Åk 3. Marika Nylund Ek

Att använda svenska 2

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Upptäck Historia. Provlektion: Fettisdagen

VAD HANDLAR BOKEN OM?

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Upptäck Jordens resurser

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Livet i Bokstavslandet Läsebok åk 2 nivå röd PDF ladda ner

Kursplan i SVENSKA År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

Mynta och de mystiska stölderna

Minifakta om igelkottar

Vandrande pinnar på rymmen

Mininypon Turbo på äventyr

SÄRTRYCK UR SPRÅKSKRINET CLOWN SKOLÅR 2

läsresan Lärarhandledning

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Jobba med läsförståelse i skolan ett tipsmaterial

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Agility: Hoppa högt VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Transkript:

Livet i Bokstavslandet Läsebok åk 1 Livet i Bokstavslandet är ett grundläromedel för åk F 3 med läseböcker, arbetsböcker, lärarhandledningar, och ett digitalt material för interaktiv skrivtavla/projektor. Livet i Bokstavslandet tar fasta på modern läs- och skrivforskning och utgår från Lgr 11. PROVLEKTION: Ordkunskap och ordkategorisering faktatext Följande provlektion är utdrag ur Livet i Bokstavslandets läsebok grön och läsebok röd och tillhörande lärarhandledning. I den här provlektionen jobbar vi med en faktatext om blodsugare. Läsebok grön passar nybörjarläsarna och Läsebok röd de elever som knäckt läskoden och läser ljudstridig stavning. Men alla elever kan delta i den här provlektionen oavsett läsförmåga, den gynnar alla eftersom arbetet sker gemensamt under lärarens ledning. Lektionen består av: Läsebok grön och läsebok röd s. 98 99 1

Syfte Syftet med provlektionen är att eleverna ska få bekanta sig med en faktatext och förstå att en faktatext förmedlar kunskap. De får också lära sig att leta efter information i bilder och vad en rubrik är. Siktar mot kunskapskrav i slutet av åk 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Så här kan du arbeta (Arbetsgången är ett utdrag ur Livet i Bokstavslandet Lärarhandledning åk 1) Arbeta med texten gemensamt och introducera begreppet faktatext. Berätta att det är en text som man läser för att lära sig något om ett ämne, här blodsugare. Det är också viktigt för eleverna att lära av dig och varandra. Om det är möjligt, kan eleverna delas in i två grupper, en med den gröna och en med den röda Läseboken. Ju mindre grupp, desto lättare är det för eleverna att komma till tals. Syftet är att eleverna utöver fakta om blodsugare ska lära sig ord och begrepp, meningsbyggnad och struktur men också hur man kan arbeta med en faktatext. Nu introduceras också begreppet nyckelord ett slags stödord som de kommer att arbeta med under hela sin skoltid. Ni arbetar växelvis lärare och elever, och turas om att berätta vad ni tänker. Dessutom tränar ni på att sammanfatta ett textinnehåll, vilket är en viktig strategi för att ta till sig och komma ihåg textens viktigaste innehåll. Börja med att titta på bilderna på sidorna 98 och 99. Visa gärna större bilder på exempelvis myggan på dator/interaktiv skrivtavla. Där kan ni titta på gadden som är det verktyg som drar upp blodet. Diskutera vad texten kan handla om. Det syns på bilderna. Vad är blodsugare? Vilka olika sorter finns i texten och vilka fler känner eleverna till? Visa eleverna hur rubrikerna ser ut och varför det finns rubriker. Rubriker kan användas till att snabbt ta reda på vad det står i texten, de är ett slags nyckelord. Nyckelord är för övrigt ett begrepp som du ska använda när du berättar hur du tänker om och återberättar texter. Tänk vad bra om eleverna redan tidigt förstår att utgå från nyckelord, det underlättar både när man ska förstå det lästa och planera eget skrivande. Du behöver i förväg ha läst texten så att du kan ta upp begrepp som du tror behöver förklaras. Skriv dem på tavlan och förklara dem innan du läser texten. Läs texten högt för eleverna. Uppmana dem att följa med i sin egen text i boken. Uppmana dem att fråga om det kommer svåra ord. Därefter kan du tala om för dem vad du lärde dig av texten. Det är viktigt att du är modell, att du visar hur du tänker så att eleverna lär sig hur de kan tänka. Börja med att göra en tabell med tre kolumner på tavlan och skriv rubrikerna. Återberätta vad du lärde dig från texten. Tala om att du skriver upp nyckelord för att komma ihåg bättre. 2

Blodsugare Lus huvudlöss skolan mätta Mygga sommar sticker kliar Varulv svart hårig suger blod När du har återberättat och skrivit nyckelorden så kan du be eleverna berätta med hjälp av dina nyckelord. De kommer att tycka att det är både kul och att de är duktiga på det! Kom alltid ihåg att allas tankar är rätt, det finns inga rätt och fel när man funderar och tänker högt. Sammanfatta slutligen med hjälp av nyckelorden vad ni kommit fram till. Tala om att detta lärde vi oss av Läsebokens text. Tips för fortsatt arbete Rita och måla olika blodsugare, verkliga eller fantasi som på s. 99. Gå ut i naturen med förstoringsglas och leta efter insekter. Titta på hur de ser ut i förstoring. Rita sedan när ni kommer tillbaka till klassrummet, jättemyror, jätteflugor osv. Vi rekommenderar också arbetsboken för mer träning och Digital intro för interaktiv skrivtavla/projektor. Läs mer på www.liber.se 3

Den här texten passar att läsa och bearbeta gemensamt efter kapitel 3: DET KOMMER BLOD Blodsugare Vet du hur löss och myggor är lika? De är insekter förstås. Och så suger de blod. Det finns fler insekter som suger blod. Blodet är de här insekternas mat. LUS Ni har säkert haft löss på skolan. Det är ganska vanligt. Huvudlöss lever i en människas hår. Djur får också löss. Lössen suger blod från djuren flera gånger om dagen. Sedan är de mätta. knott förstorad lus förstorad broms förstorad 98 4

MYGGA När du är ute en varm kväll på sommaren kan du känna att det sticker till. Du har fått ett myggbett! VARULV mygga förstorad Vet du vad löss och myggor har för likheter med en varulv? De suger blod Men varulvar finns inte på riktigt. Har du läst något om varulvar? JAG ÄLSKAR BLOD! YL! 99 5

Den här texten passar att läsa efter kapitel 3: DET KOMMER BLOD Blodsugare Vet du hur löss och myggor är lika? De är insekter förstås. Och så suger de blod. Det finns fler insekter som är blodsug are: knott, lusflugor och bromsar. Blodet är de här insekternas mat. LUS Ni har säkert haft löss på skolan. Det är ganska vanligt. Huvudlöss lever i en människas hår. När en lus blir hungrig så klättrar den ner till huden. Där suger den blod. Djur får också löss. Lössen suger blod från djuren flera gånger om dagen. Sedan är de mätta. knott förstorad lus förstorad broms förstorad 98 6

MYGGA När du är ute en varm kväll på sommaren, kan du plötsligt känna att det sticker till. Du har fått ett myggbett! Myggan har ett sugrör, som sitter fast på kroppen. Med sugröret sprutar myggan in en vätska under din hud. Det gör att blodet rinner lätt. Då blir det enklare för myggan att suga. Det är vätskan som gör att det kliar så. mygga förstorad VARULV Vet du vad löss och myggor har för likheter med en varulv? De suger blod Men vet du vad skillnaden är? Varulvar finns inte på riktigt. Varulvar finns bara i sagor och berättelser. Har du läst något om varulvar? vätska = något som rinner JAG ÄLSKAR BLOD! YL! 99 7