Publikation 2004:111. Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion ATB VÄG Kapitel H Vägmarkeringar

Relevanta dokument
H1 Inledning 1 H1.1 Introduktion 1 H1.2 Innehåll 1. H2 Begrepp 2 H2.1 Beteckningar 2 H2.2 Benämningar 2

I detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering samt krav på utförande.

VÄG 94 VV Publ 1994:29 1 Kap 9 Vägmarkering

TBT Vägmarkering, rev 1. Publ. 2010:109

Bestämning av luminanskoefficient i diffus belysning

Funktionskontroll av vägmarkering VV Publ. 2001: Orientering 3. 2 Sammanfattning 3. 3 Säkerhet 3. 4 Definitioner 3

TORGNY AUGUSTSSON. Vägmarkering. 50-talet Vägmarkering tidigt 50-tal. Läggare från tidigt 50-tal. Utan Historia Ingen Framtid

Tillståndsmätning av vägmarkeringars. Västmanlands län VTI notat VTI notat Transportsäkerhet och vägutformning

Dimensionering av lågtrafikerade vägar

ROMA. State assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden

Tillståndsmätning och analys av vägmarkeringars synbarhet i mörker i Sverige 2003

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning

Okulärbesiktning av vägmarkeringars funktion

Materialtyp Jordartsgrupp enligt SGF 81 respektive grupp Tilläggsvillkor Exempel på jordarter 1 Bergtyp 1 och 2

Bilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper

DIMENSIONERING MARKBETONG

VV Publ 2001:16 Bilaga 1 till Funktionskontroll av vägmarkering. Manuell bestämning av mätplatser

Svetsade stålkonstruktioner till broar

AD dagen Regelverk ballastmaterial. Klas Hermelin Trafikverket

Metoddagen Utskottet för oförstörande fältmätningar. Utskottet för oförstörande fältmätningar. Fokus

Bestämning av friktion

Våtsynbara vägmarkeringars funktion slutrapportering av Provväg

1 (1) Enligt sändlista. Vägverkets metodbeskrivningar till ATB VÄG

Publikation 2009:25 ISSN BWIM-mätningar Sammanfattning

TILLSTÅNDSMÄTNINGAR VÄGMARKERING Berne Nielsen Christian Nilsson Ramböll RST - RoadMarking

Prediktionsmodell för våta vägmarkeringars retroreflexion

Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län

Nr: Ylva Colldin, Sofi Åström

Nr Utgivningsår Vägmarkeringarnas funktion beroende på placering i körfältet

&HPHQWEXQGQDODJHU ,QOHGQLQJ %HJUHSS. ,QQHKnOO %HWHFNQLQJDU. %HQlPQLQJDU. Vägunderhåll 2000 VV Publ 2000:73 1 Kapitel 7 Cementbundna lager

Vägmarkering på betongbeläggning

Nr Utgivningsår: 1995

Dokumentation från Asfaltdagarna Ola Sandahl, PEAB Asfalt. Varför skall man klistra? Klistring, Skarvar. Typer av klister.

Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Danmark 2003

Nordisk vägmarkeringskonferens februari 2011, Rovaniemi. Funktionsentreprenader och andra entreprenadformer. Harri Spoof, Pöyry CM Oy

Metoddagen 11 februari, 2010

Motiv till provningsmetoder och kravnivåer

PUBLIKATION 2010:21. Mät- och ersättningsregler för underhåll och förbättring av bro (utförandeentreprenad)

ATB-Nyheter. Hamid Zarghampou November 200

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. i Norden VTI notat VTI notat Sven-Olof Lundkvist. Projektnummer 50330

VTI:s forskningsområden

Intermittenta, heldragna och profilerade vägmarkeringars funktion över tid

Vilka funktionskrav har vi, lämpliga objekt, nya mått, behov av utveckling?

TRVMB 350 Slänträcken Klassificering, prestandakrav vid kollisionsprovning och provningsmetoder TRV 2012:053

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Maria Rådemar F (4) SP Kemi, Material och Ytor

Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar;

Utdrag ur publikation 2001:122 VÄGUTFORMNING 94. Version S-1 Del 11 Vägmarkeringar

Fysikalisk mätning av vägmarkeringars area

Betongvägar. Johan Silfwerbrand CBI Betonginstitutet CBI IF:s höstmöte, 7 nov. 2013

NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter.

Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas. mörker VTI notat VTI notat Transportsäkerhet och vägutformning. Projektnummer 50338


Vägutrustning Vägmarkeringar Funktionskrav. Road marking materials Road marking performance for road users SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Innehåll. Provtagning av obundna material VV Publ. nr 2000:106 1 VVMB 611

Publikation 2004:111. Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion ATB VÄG Kapitel A Gemensamma förutsättningar

Gemensamma förutsättningar

Väg 50 Motala-Mjölby. en del av. BanaVäg Motala-Mjölby

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 1 1 (5) SKYDDSLACKERING AV KRETSKORT 1 ALLMÄNT

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Bengt-Åke Andersson PX22168B Rev 1 1 (2) SP Trä bengt-ake.andersson@sp.

Framtidens vägar en allians mellan asfalt och betong!

Undersökning av bergkvalité vid Ytterviken 17:

Kontroll av konstruktionshandlingar

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Utdrag ur publikation 2002:113 VÄGUTFORMNING 94. Del 1 Läsanvisning. Version S

Finska vägmarkeringar / Tuomas Österman. Inledning Vägmarkeringspolicy Upphandlingsdokumenten Entreprenadformer Framtid

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning

Utvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST

Asfaltgranulat som obundet material

2 Vägutrustningsplaner

Tillståndsmätningar av vägmarkeringar i Norden

Vi utför provsträckor med. gummiasfalt

Utvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST

Nr MÅLARFÄRGER, LACKER OCH PRODUKTER FÖR FORDONSREPARATIONSLACKERING SOM HÖR TILL TILLÄMPNINGSOMRÅDET

Vägutformning 94 Del 16

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite

FÖRSVARETS MATERIELVERK FÖRSVARSSTANDARD FSD 7402

Prediktion av våta vägmarkeringars retroreflexion från mätningar på torra vägmarkeringar

Funktionsupphandlingar i kommuner

4. Skrivmaterial och informationslagring. Innehållsförteckning ARKIVHANDBOK Landstingsarkivet

Tikkurila Coatings AB Besöksadress : Lövholmsgr STOCKHOLM. Telefon: Telefax:

Rostskydd: Rekommenderas för offshore-miljöer, raffinaderier, kraftverk, broar, byggnander, gruvutrustning och allmänn konstruktionsstål.

Betongväg på E20 vid Eskilstuna

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Grågröna systemlösningar för hållbara städer

Egenskap Test/Standard Beskrivning

Cementbundna lager. Inledning. G1.1 Introduktion. G1.2 Innehåll. ATB VÄG 2005 VV Publ 2005:112 Kapitel G Cementbundna lager

ATB VÄG 2005 VV Publ 2005:112 1 Kapitel A Gemensamma förutsättningar

i V//meddelande i Undersökning av olika vägmarkeringstyper med avseende på retroreflexion och slitage Sven - Olof Lundkvist

Mät- och ersättningsregler för underhåll och förbättring av bro (utförandeentreprenad) 2011:158

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:183) om vägsäkerhet;

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

Betongvägen vid Arlanda

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. Norden VTI notat VTI notat

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. Norden VTI notat VTI notat

Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 2014

Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 2013

7 Utformning av belysningsanläggning

PUBLIKATION 2008:95. Teknisk beskrivning av flödesblandad asfalt KGO-III

Transkript:

Publikation 2004:111 Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion ATB VÄG 2004 ar 2004-07

Dokumentets datum Dokumentbeteckning 2004-06 Publikation 2004:111 Upphovsman (författare, utgivare) Samhälle och trafik Teknikavdelningen Sektionen för vägteknik Kontaktperson: Sten Pettersson Dokumentets titel Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion ATB VÄG 2004 Huvudinnehåll Krav på funktionella egenskaper hos vägmarkeringar. ISSN 1401-9612 ISBN Nyckelord Asfalt, beläggning, bergtyp, beständighet, betong, bitumen, bärförmåga, bärighetsförbättring, bärlager, cement, friktion, förstärkningslager, grus, jämnhet, klimat, materialtyp, nybyggnad, säkerhet, tjällyftning, underhåll, underbyggnad, undergrund, överbyggnad Distributör (namn, postadress, telefon, telefax, e-postadress) Vägverket, Butiken, 781 87 Borlänge telefon: 0243-755 00, fax: 0243-755 50, e-post: vagverket.butiken@vv.se web: http://www.vv.se/publ_blank/bokhylla/atb/atb_vag/intro.htm Huvudkontoret Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-postadress 781 87 BORLÄNGE Röda vägen 1 0243-75 000 0243-758 25 vagverket@vv.se

ATB VÄG 2004 VV Publ 2004:111 1 H H1 VÄGMARKERINGAR Inledning H1.1 Introduktion H1.2 Innehåll I detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering samt krav på utförande. Bestämmelser om vägmarkering finns i vägmärkesförordningen (SFS 1978:1001) och "Regler om vägmärken och trafik" (TSVFS 1998:1276). I "Vägutformning 94" (Vägverkets publikation 1994:57) (VU 94) anges vilka linjetyper som används på olika vägar. H1 Inledning 1 H1.1 Introduktion 1 H1.2 Innehåll 1 H2 Begrepp 2 H2.1 Beteckningar 2 H2.2 Benämningar 2 H3 Utformning 3 H3.1 Klassindelning 3 H3.2 Krav på funktion 3 H4 Vägmarkeringsmaterial 4 H5 Utförande 4 H6 Kontroll av funktion 5 H7 Dokument i kapitlet 5 H7.1 Lagar och föreskrifter 5 H7.2 Vägverkspublikationer 5 H7.3 Metodbeskrivningar 5 H7.4 Standarder 5

2 H2 Begrepp VV Publ 2004:111 ATB VÄG 2004 H2.1 Beteckningar ISO SS-EN VOC H2.2 Benämningar Inblandningspärlor Kallplast Luminanskoefficient (dagsynbarhet) Reflektans (Luminansfaktor) Retroreflexion (nattsynbarhet) SRT-värde Stämpelbelastningsvärde Termoplastisk extruderad massa Termoplastisk spraymassa Trögerslitage Vikttorrhalt Vägmarkeringsfärg Ytpärlor International Organization for Standardization. Europastandard som även är svensk standard. Volatile organic compounds (Flyktiga organiska ämnen). Ljusreflekterande pärlor av glas som ingår i vägmarkeringsmaterial. En vägmarkeringsprodukt i en- eller flerkomponentsystem. Beroende på typ av system blandas de ingående komponenterna i varierande förhållanden. Den egenskap hos en vägmarkering som beskriver den relativa mängden ljus som reflekteras mot föraren om ljuskällan är himlavalvet en mulen dag. Vithet hos en vägmarkering, dvs. synbarhet i dagsljus och mörker på en väg med stationär belysning. Den egenskap hos en vägmarkering som beskriver den relativa mängden av det egna fordonsljuset som reflekteras tillbaka mot fordonsföraren. Skid Resistance Test. Ett värde på friktion mätt med friktionspendel. Ett mått på deformationsegenskaper hos massan. Termoplastisk massa som läggs maskinellt eller manuellt och där markeringens bredd och tjocklek regleras av en spaltöppning. Termoplastisk massa som sprutas ut på vägen i tunna skikt. Simulerat dubbdäcksslitage, mätt med s k Trögerapparat på laboratorium. Halten icke flyktiga beståndsdelar i vägmarkeringsfärg. Vattenburen produkt i en- eller flerkomponentsystem som sprutas ut på vägen i tunna skikt. Ljusreflekterande glaspärlor, som appliceras på en vägmarkerings yta vid utläggningstillfället.

ATB VÄG 2004 VV Publ 2004:111 3 H3 Utformning H3.1 Klassindelning Tabell H3.1-1 Vägmarkeringsklasser Vägmarkeringsklass ÅDT Vägklass Klass 1 < 500 ABC Klass 2 500-4000 DE Klass 3 > 4000 FGH H3.2 Krav på funktion Vägmarkeringar skall ha sådana reflexionsegenskaper att de har god synbarhet i alla ljusförhållanden. De skall dessutom ha tillfredsställande friktion, god slitstyrka och god vidhäftning till underlaget. Kraven enligt tabell H3.2-1 på retroreflexion, luminanskoefficient och friktion skall uppfyllas. Tabell H3.2-1 Krav på retroreflexion, luminanskoefficient och friktion. Vägmarker ingsklass (ÅDT) Retroreflexion (mcd/m 2 )/lux Luminanskoeffi cient (Q d ) (mcd/m 2 )/lux Friktion SRT Torr Våt Torr Torr Våt Våt Samtliga Längsgående Tvärgående 1 2 (0 4000) 3 (> 4000) Samtli ga på asfalt Samtli ga på betong Längsgående, övriga 100 130 160 45 55 100 35 130 160 45 55 De tekniska egenskapskraven enligt tabell H3.2-1 skall uppfyllas när vägmarkeringen är fri från snö och is. Kravet på retroreflexion på våt vägmarkering gäller inte för intermittent kantlinje på vägar som har vägren bredare än en meter. På europavägar och nationella stamvägar bör en enhetlig standard eftersträvas med funktionskrav enligt vägmarkeringsklass 3. För tillfälliga markeringar får retroreflexionen inte understiga 150 (mcd/m 2 )/lux.

4 H4 VV Publ 2004:111 ATB VÄG 2004 Vägmarkeringsmaterial Förekommande vägmarkeringsmaterial är termoplastisk massa, kallplast och vägmarkeringsfärg. Vägmarkeringsfärg skall i möjligaste mån vara lösningsmedelsfri. Innehållet av VOC får ej överstiga 2,0 viktprocent. På betongbeläggning bör termoplastisk, extruderad massa användas. Materialegenskaper I de fall provning av materialegenskaper ska utföras tillämpas standardiserade metoder. Provning utförs vid ackrediterat laboratorium. Förekommande metoder för verifiering av hållbarhet är: Reflektans SS-EN 1436 Lagringsbeständighet SS-EN 1871 Stämpelbelastningsvärde SS-EN 1871 Trögerslitage SS-EN 1871 och VVMB 587 Densitet och vikttorrhalt SS-EN 12802 och ISO 2811 Åldringsbeständighet SS-EN 1871 och ISO 4892 part 2 Vidhäftning mot underlaget VVMB 502 Glaspärlor som tillförs vägmarkeringsmaterial specificeras enligt SS-EN 1423 (inblandningspärlor) respektive SS-EN 1424 (ytpärlor). H5 Utförande Nivåskillnaden mellan beläggningens och markeringens överyta får vara högst 4 mm. Vägmarkering på betongbeläggning skall utföras på torr och väl rengjord yta. Rekommendationer ges i publikationen Vägmarkeringar på betongbeläggning, VTI notat 8-2002, där följande arbetsmoment beskrivs Mekanisk rengörning Högtryckstvätt Torkning Behandling med primer

ATB VÄG 2004 VV Publ 2004:111 H6 Kontroll av funktion Vägmarkeringens funktion skall kontrolleras. Funktionskontrollen omfattar bestämning av luminanskoefficient, retroreflexion och friktion, vilka bestäms enligt VVMB 501 Funktionskontroll av vägmarkering och SS EN 1436. Objekten som ska kontrolleras, mätplatsernas läge samt funktionskontrollens omfattning skall bestämmas enligt VVMB 501 Funktionskontroll av vägmarkering. 5 H7 Dokument i kapitlet H7.1 Lagar och föreskrifter Identifikation Grundregler i vägmärkesförordningen SFS 1978:1001 Regler om vägmärken och trafik TSVFS 1998:1276 H7.2 Vägverkspublikationer Identifikation Vägutformning 94 Del 11,Vägmarkering H7.3 Metodbeskrivningar VVMB nr Funktionskontroll av vägmarkering 501 Uttagning av prov 592 Bestämning av vidhäftning 502 Bestämning av Trögerslitage 587 H7.4 Standarder Identifikation Vägmarkeringar- Funktionskrav SS-EN 1436 Vägmarkeringar- Fysikaliska egenskaper SS-EN 1871 Vägmarkeringar- Ytglas och friktionsmaterial SS-EN 1423 Vägmarkeringar- Inblandningsglas SS-EN 1424 Vägmarkeringar- Identifikation SS-EN 12802

6 VV Publ 2004:111 ATB VÄG 2004 Plastics-Methods of exposure to ISO 4892 laboratory light source, Part 2 Paints and varnishes: Determination of density ISO 2811 H7.5 Externa publikationer Identifikation Vägmarkeringar på betongbeläggning VTI notat 8-2002