ATT HÅLLA RIKTN KLIMATSMART STADSUTVECKLING WORKSHOP 2013-08-21 FOJAB ARKITEKTER Magdalena Hedman Emma Olvenmyr Eva Sjölin TRIVECTOR Karin Neergaard REGION SKÅNE Tine Utzon-Frank Annelie Mårtensson Therese Andersson 1. Minskar transportber 2. Främjas de hållbara 3. Blir infrastrukturen m 4. Blir fordonen mer mi Bild: Hässleholms kommun
Agenda för dagen 9.30-10.15 Therese Andersson hälsar välkomna Bakgrund till och syfte med rapporten Planering kan minska klimatpåverkan Inspirerande exempel 10.15-11.15 Grupparbete inkl macka: Behov, utmaningar och möjligheter kring klimatsmart stadsutveckling i de skånska kommunerna. 11.15-12-30 Presentationer, sammanfattning och avslutande diskussion
TemaPM om klimatsmarta städer Stöd till de kommunala planerarna i planeringen för ett miljövänligare samhälle med fokus på förebyggande klimatarbete Ta fram verktyg som kan användas i planeringen Casestudie med tre kommuner: Hässleholm, Ystad och Åstorp Release årsskiftet 2013/2014 Foto: Kaktuslampan
Dagens huvudfrågor: Vad går att påverka med fysisk planering? Hur kan vi arbeta med kommunal planering för en minska klimatpåverkan? - Konkreta exempel! Foto: Frugan
Klimat och koldioxid - hur hänger det ihop? Människan påverkar naturens balans Koldioxid viktigaste växthusgasen Foto: Skånska matupplevelser
Svenska klimatmål Koldioxidutsläpp idag: 8-10 ton per pers/år i Sverige Klimatmål för år 2020: 5,6 ton per person Klimatmål för är 2050:1,9 ton per person Minskad energianvändning krävs för att minska våra utsläpp Foto: Torbjörn Aronsson
Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 Koldioxidutsläpp i Sverige Arbetsmaskiner Avfall Övrigt Industriprocesser 6% 5% 37% Energiproduktion Jordbruk 12% 31% Transporter
Varför klimat och fysisk planering? Hur vi bor och reser påverkar klimatet! Bilen står för en stor andel av utsläppen Utsläpp av växthusgaser från transporter i Sverige 2010 8% Tåg, flyg mm 12% 34% Lastbil och buss 31% 58% Personbil Foto: Torbjörn Aronsson
Vad SKÅNINGARNAS används bilen till i CO2-UTSLÄPP Skåne? arbete/skola ATT HÅLLA 32% 34% tjänsteresa hämta/lämna barn/annat inköp/service fritidsresor 1. Minskar tran 2. Främjas de 3. Blir infrastru 4. Blir fordonen 14% 10% 6% 6
Trivector har räknat om alla resor per person och dag från Resvanor Syd 2007 till koldioxidutsläpp per person och dag. Resultaten av dessa analyser redovisas nedan. Koldioxidutsläpp för resandet i skånska orter CO2 per person och dag (per kommun) 9,0 8,0 7,0 6,0 ATT HÅLLA 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Hela Skåne Malmö Landskrona Helsingborg Bjuv Bromölla Lund Staffanstorp Burlöv Ängelholm Eslöv Östra Göinge Svedala Kristianstad Hässleholm Höör Tomelilla Simrishamn Båstad Perstorp Trelleborg Vellinge Kävlinge Osby Örkelljunga Svalöv Ystad Skurup Klippan Höganäs Lomma Hörby Åstorp Sjöbo Figur 3.11 Koldioxidutsläpp i kilogram för det totala resandet per person och dag för boende i Skånes 33 kommuner, Beräknat från resorna i Resvanor Syd 2007. 1. Minskar tran 2. Främjas de 3. Blir infrastru 4. Blir fordonen
POTENTIAL Samhällsplanering ATT MINSKA kan minska koldioxidutsläppen VÄGTRANSPORTSEKTORNS CO 2 -UTSLÄPP Beteende påverkan 13% Samhällsplanering ATT & HÅLLA transportplanering 22% Ny teknik 16% Lagar & regler 49% 1. Minskar tran 2. Främjas de 3. Blir infrastru 4. Blir fordonen Trivector Källa: Egen bearbetning utifrån Vägverkets klimatstrategi (2004)
Vilka fysiska strukturer påverkar vårt klimat? LOKALISERING Bostäder och service Kollektivtrafik Centrumfunktioner STRUKTUR Gång och cykel Bebyggelse Blandade funktioner Stadsliv HÅLLBART RESANDE Restidskvot Övriga åtgärder
Utsläppen från hushåll i perifera lägen är mer än dubbelt så stora som utsläppen från hushåll i centrala lägen. Lokalisering - cykelavstånd mellan bostäder och ortens huvudcentrum Foto: FOJAB arkitekter
Lokalisering - bostäder, vardagsservice och rekreation nära vartannat Hvilans strandäng, Kristianstad Foto: Kristianstad kommun
Lokalisering - nya bostäder och arbetsplatser nära kollektivtrafik Koldioxidutsläppen är 50 % lägre i orter med tåg Ton CO2 koldioxid/person ton 7 ATT HÅLLA 6 5 4 3 2 1. Minskar tran 2. Främjas de 3. Blir infrastru 4. Blir fordonen 1 0 Täto rt utan tå ganslutning Täto rt med tå ganslutning Täto rt med tå ganslutning och stadstrafik
Struktur - ett attraktivt gång- och cykelnät Superkilen, Köpenhamn Foto: FOJAB arkitekter
Struktur - ett attraktivt gång- och cykelnät North Carolina, USA Foto: Jarkatmu
Struktur - ett attraktivt gång- och cykelnät Supercykelvägar, Köpenhamnsregionen Foto: FOJAB arkitekter
Struktur - ett attraktivt gång- och cykelnät Fotgängarplan i Stockholm Foto: Crystian Cruz
En jämförelse av 22 nordiska städer av olika storlek visar på att i staden med den lägsta tätheten använder hushållen 25 % mer energi till transporter än i den tätaste staden. Struktur -tät bebyggelse ger lägre koldioxidutsläpp än gles Foto: FOJAB arkitekter
Struktur -en hög täthet och blandade funktioner minskar beroendet av bilresor i vardagen Täthet+ Avstånd + Funktionsmix = Låg transportenergiförbrukning Foto: FOJAB arkitekter
Struktur -attraktiva orter ger goda förutsättningar för gående och cyklister Borås, årets stadskärna 2011
ATT HÅLLA 1. Minskar tr 2. Främjas d 3. Blir infrast 4. Blir fordon Hållbart resande - kollektivtrafiken som ett attraktivt alternativ Vellinge kommun
ATT HÅL 1. Minska 2. Främja 3. Blir infr 4. Blir ford Trivector 18
ATT HÅLLA 1. Minskar tran 2. Främjas de 3. Blir infrastru 4. Blir fordonen
ATT HÅLLA 1. Minskar tran 2. Främjas de 3. Blir infrastru 4. Blir fordonen
Hållbart resande Fri parkering påverkar Ton koldioxid/person 8 CO2 ton /person ATT HÅLLA 7 6 5 4 3 2 1. Minskar tran 2. Främjas de 3. Blir infrastru 4. Blir fordonen 1 0 Ja (fri parkering) Nej
Houten Världens bästa cykelstad
Världens bästa cykelstad Houten Antal invånare: 43 900 Antal bostäder: 18 400 Täthet: 54 invånare/ha Avstånd till stadens centrum: 8 km Bilar: 415 bilar/1000 invånare Resor till fots/med cykel: 55% Hushåll anslutna till bilpool: 2%
Hållbart resande & Struktur Vauban, Freiburg Foto: FOJAB arkitekter
Antal invånare: 5000 Antal bostäder: 2000 Täthet: 122 invånare/ha Arbetsplatser: 600 Avstånd till stadens centrum: 3 km Bilar: 160 bilar/1000 invånare Resor till fots/med cykel: 64% Hushåll anslutna till bilpool: 39% Hållbart resande & Struktur Vauban, Freiburg Foto: Trivector
Antal bostäder: 320 Täthet: 123 invånare/ha Avstånd till stadens centrum: 2,5 km Bilar: 60 bilar/1000 invånare Hushåll anslutna till bilpool: 67% En bilfri stadsdel Stellwerk 60, Köln
Antal invånare: 4326 Antal bostäder: 2558 Täthet: 56,5 invånare/ha Avstånd till Malmö centrum: 2 km Bilar: 440 bilar/1000 invånare Resor till fots/med cykel: 60% Invånare med bilpool: 3% Hållbart stadsbyggande i Sverige Västra Hamnen, Malmö Foto: FOJAB arkitekter
Vilka fysiska strukturer påverkar vårt klimat? HÅLLBART RESANDE Restidskvot Åtgärder Bostads- & servicenära Stadsliv LOKALISERING Kollektivtrafiknära Blandade funktioner Centrumnära Bebyggelse STRUKTUR Gång & cykel
Betongvägen onvägen Kungsgårdsvägen Kärråkra Åhusfältet Casestudie - exempel Hässleholm Ekedal T4 Utbyggnad vid Finjasjön jämfört med utbyggnad i mer centralt läge Gäddastorp Kristinehem Strandängsvägen Sjöbrisvägen Finjasjöparkväg Garnisonsvägen Kompanivägen Kanslihusvägen Finjasjö Park Plutonvägen 1 Kasernvägen Logementsvägen Pukehusvägen Bataljonsvägen Persedelvägen Tygvägen Växthusvägen Garnisonsvägen Finjagatan Okvägen Lärftvägen Krokvägen Helsingborgsvägen Träskovägen Skogslöparvägen Magnetvägen Mejselvägen Lönnvägen Nyckelvägen Hovdalavägen Pinnmovägen Bokliden Björkliden Granliden Porsvägen Fritidsvägen Hassellundsvägen Sprängarevägen Venavägen Bokalyckevägen Bokalyckan Backsläntsgatan Kaptensgatan Utfarten Kaveldu nsvägen Fredentorp Hässleholmsgården 2 Trollslingan Hasselkroken Hassellunden Ormsli n gan Fågelbärsvägen Gjutaregatan Stjärneholmsvägen Mellankullagatan Fredentorpsgatan Sonetorpsgatan Hasselslingan Kärnma Wendesvägen karegatan Norregatan Svartmannagatan Gökropsgatan Kaptensgatan Gethornskro Åhusvägen Dalgatan Tränggatan ken Västerbogatan Gustavsgatan Bergsgatan Vankivavägen Väster torg Bokebergsgatan Grönängsslingan Kommendörsgatan Smedmästarens Väg Volontärvägen Limkokaregatan Prinsgatan Majorsgatan Pilgatan Finjagatan Bokeberg Hantverkaregatan Borggårdsgatan Viaduktgatan Kungsgatan Drottninggatan Stambanegatan Maltgatan Tredje Avenyen Magasinsgatan Solhemsgatan Rosengången Lavendelvägen Pimpinellastigen Pepparmyntsgränden Kolgatan Järnvägsgatan Vattugatan Blomängsvägen Floragatan Malörtsvägen Kumminvägen Riddaregatan Östergatan Götagatan Väpnaregatan Frykholmsgatan Björklunda Kärråkravägen Folke Zettervalls gata Backgatan Tingshusgatan Första Avenyen Godtemplaregatan Villagatan Stattena Maglegatan Centrum Vallgatan Kullagatan Skolgatan Snickaregatan Österåsgatan Brogatan Andra Avenyen Kyrkgatan Åkaregatan Långkroksvägen Norreportsvägen Kristinehemsvägen Torsgatan Paradisgatan Lille Mats Väg Blomstergatan Trädgårdsgatan Skö Skomakaregatan Rundelsgatan rdevägen Plogvägen Löv gatan Norra Sandgatan Lövskogsvägen Balvägen Fyrverkaregatan Bragegatan Stobygatan Hånellsgatan Björklundavägen Lugnets Väg Odengatan Fogdevägen Rättarevägen Ljungdalavägen Thulegatan Viktoriagatan Frejgatan Hövdingegatan Bäckhagsvägen Dykens Väg Göingegatan Västra Hagagatan Snapphanegatan Stattenavägen Ängdalavägen Poppelvägen Bågvägen Ekedalsvägen Djupadal Högalid Syrenvägen Bäckstigen sgatan Östra Hagagatan Esplanadgatan Emblavägen Gleipners Väg Nyponvägen Slånbärsvägen Vingtors Väg Mistelvägen Körsbärsvägen Spångatan Hasselvägen Österås Snorres Väg Häggvägen Linnégatan Höders Väg Sandgrundsgatan Sagovägen Sköldmövägen Ymers Väg Valhalls Väg Hagtornsgatan Dragarevägen Gropevägen Drivhusvägen Skytteliden Norra Kringelvägen Blåeldsgatan Vidars Väg Asavägen Norra Kringelvägen Brådstupsvägen Tillskogsgatan Bivägen Kristianstadsvägen Härnadsvägen Galgvägen Gulastorpsgatan Ljunggatan Runvägen Krakavägen Rågången Humlegatan Svedjemarksgatan Hedstigen Rym Norra Kringelvägen dvägen Vikingaleden Vretstigen Dämmevägen Tippvägen Östervärn Löparevägen Mellanhedsvägen Smidesvägen Alfavägen Mästermansgatan Klintvägen Rigelvägen Röingegatan Vildrosvägen Videvägen Baldersvägen Pollenvägen Ljungdala Trebackalånggatan Gärdesvägen Vildparksvägen Grangårdsgatan Konvaljevägen Trillevägen Lummervägen Mandelblomsvägen Pollenvägen Satellitvägen Gamla Vägen Vinkelvägen Martallsvägen Blåbärsstigen Åsvägen Belevägen Vintergatan Apelvägen Solbrinken Åsvägen Läreda Lamellvägen Skjutbanevägen Galax Möllegången Stoppgränd Ekstigen Kometvägen Meteorvägen vägen Stobyvägen Enhörningsvägen Notarievägen Siktvägen Backstigen Do marevägen Skyttegatan Röinge Kvarnhagsgatan Herkulesvägen Lillvägen Stjärnfallsvägen Samlarvägen Industrigatan Hammarvägen Terminalgatan Bultvägen Krossgatan Skenvägen Krutvägen Ma ckgat an Jägarevägen Drevkarlsvägen Stobyhusvägen Jaktstigen Hässleholmsvägen Ekåkersvägen Ekebacksvägen Stockebyvägen Stoby Lövstigen Mäster Olofs Vä Oreds Väg Grantingevägen Forellvägen Laxvägen Karpvägen Gäddvägen Mörtvägen Kräftvägen Gösvägen Löjvägen Sjörröd Abborr Sjövägen vägen Sutarevägen Idvägen Ålvägen Spiggvägen Bredgatan Södra Kringelvägen Bild: Hässleholms kommun
Är kollektivtrafiken att bra alternativ till bilen, dvs tar den max 50 % längre tid än bilen från bostad till största pendlingsortens centrum (dörr-till-dörr)? HÅLLBART RESANDE Har kommunen en parkeringspolicy där parkering används som styrmedel för att gynna gång, cykel och kollektivtrafik? Koncentreras utbyggnaden till befintlig bebyggelse (t ex förtätning och återanvändning av gammal industrimark istället för ny mark), så att avstånden mellan dagliga målpunkter blir kortare. Restidskvot Bostads- & servicenära Åtgärder Stadsliv Inbjuder miljön till promenader (trygg, intressant och händelserik)? Lokaliseras bebyggelsen till befintliga eller planerade kollektivtrafikstråk av hög kvalitet (t ex tunnelbana, spårvagn, stomlinjenät för buss)? LOKALISERING Planeras bebyggelsen inom cykelavstånd, dvs inom 5 km från centrum/knutpunkt? Kollektivtrafiknära Centrumnära Gång & cykel Blir gång det snabbaste sättet att ta sig fram i närområdet? Blandade funktioner Bebyggelse STRUKTUR Finns det tillräckligt underlag för kollektivtrafik? Minimum 30 bostäder/ha eller 5000 bostäder Rymmer det planerade området flera funktioner?
Grupparbete Frågor: Vilket underlag behöver kommunerna för att arbeta klimatsmart med sin planering? Vilka variabler bör finnas med i värderos/verktygslåda? Har ni fler inspirerande exempel på klimatsmart planering? Foto: FOJAB arkitekter