Barn- och utbildningsförvaltningen 2019-01-29 Tjänsteskrivelse Barn- och utbildningsnämnden Dnr 2018/205 Svar på återremiss av motion om pausskola Bakgrund och beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade 2018-10-08 att återremittera motionen om att införa pausskola för utåtagerande elever och elever med hög skolfrånvaro till barn- och utbildningsnämnden. De frågeställningar som ska besvaras i återremissen är följande: 1. Vad har ersatt de tidigare resursgrupperna/särskilda undervisningsgrupperna? 2. Hur ges stödet nu till de elever som har en stor grad av behov av särskilt stöd? 3. Vilken utbildning har de personer som ger det särskilda stödet och hur fungerar stödet? 4. Hur långt har det påbörjade kartläggningsarbetet kommit? I dokumentet svar på återremiss av motionen om pausskola 2019-01-28 redovisas förvaltningens svar på frågorna. Förvaltningens beredning Gruppdiskussioner utifrån ovanstående frågeställningar har förts med medarbetare på central barn- och elevhälsa (skolpsykologer och mobilt team) och specialpedagoggrupperna. Alla grundskolerektorer har fått svara på en enkät med grund i ovanstående frågor. Specialpedagogerna har fått i uppdrag att göra en kartläggning av alla elevers behov av särskilt stöd. Barnperspektivet Hur barn påverkas av de frågor som uppföljningen omfattar har beaktats. Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att godkänna barn- och utbildningskontorets förslag till svar på frågeställningarna i återremissen av motionen om att införa en pausskola. Magnus Bengtsson Barn- och utbildningschef Charlotte Löthman Utredningssamordnare Barn- och utbildningsförvaltningen, 593 80 Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel 0490-25 40 00
Barn- och utbildningsförvaltningen 2019-01-29 Barn- och utbildningsnämnden Dnr 2018/205 Svar på återremiss av motionen om Pausskola Bakgrund Motionen Johannes Regnell (SV) lämnade den 15 mars 2018 en motion om att införa en pausskola. Motionären yrkade att kommunen tillsammans med det mobila teamet och andra berörda instanser arbetar fram en varaktig plan för pausskola. En pausskola innebär enligt motionen en skolenhet dit explosiva och utåtagerande elever kan gå när det inte fungerar i den reguljära skolan. En pausskola kan vidare fungera som en övergångsskola för heltidshemmasittare, på deras väg tillbaka till sina klasser. På en pausskola kan man, enligt motionen, samla den specialkompetens som behövs för att kunna ta hand om de elever som idag far illa när de placeras i reguljära skolklasser. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen för beredning till barn- och utbildningsnämnden. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande över motionen Barn- och utbildningsnämnden beslutade att bifalla barn- och utbildningskontorets förslag att motionen om att införa en pausskola borde avslås. I stället för att idag skapa en pausskola enligt motionärens förslag, var barn- och utbildningsförvaltningens bedömning att skolornas arbete med olika åtgärder för elever i behov av stöd inom och utanför klassens ram ska stärkas, i syfte att åstadkomma bra lösningar så nära elevens naturliga sammanhang som möjligt. För att göra det behöver en kartläggning göras av nuläget där utmaningar och framgångsfaktorer identifieras och åtgärder för fortsatt utvecklingsarbete tas fram. Återremiss av motionen Kommunstyrelsen beslutade 2018-10-08 att återremittera motionen om att införa pausskola för utåtagerande elever och elever med hög skolfrånvaro till barn- och utbildningsnämnden. De frågeställningar som ska besvaras i återremissen är följande: 1. Vad har ersatt de tidigare resursgrupperna/särskilda undervisningsgrupperna? 2. Hur ges stödet nu till de elever som har en stor grad av behov av särskilt stöd? 3. Vilken utbildning har de personer som ger det särskilda stödet och hur fungerar stödet? Barn- och utbildningsförvaltningen, 593 80 Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel 0490-25 40 00
Barn- och utbildningsförvaltningen 4. Hur långt har det påbörjade kartläggningsarbetet kommit? Genomförande Gruppdiskussioner utifrån ovanstående frågeställningar har förts med medarbetare på central barn- och elevhälsa (skolpsykologer och mobilt team) och specialpedagoggrupperna. Alla grundskolerektorer har fått svara på en enkät med grund i ovanstående frågor. Specialpedagogerna har fått i uppdrag att göra en kartläggning av alla elevers behov av särskilt stöd. Utgångspunkter Om en elev är i behov av särskilt stöd ska det ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjligheter att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av skollagen eller annan författning (skollagen 3 kap. 5-10 ). Skolans insatser ska enligt skollagen så långt som möjligt ska ges genom variation av den ordinarie undervisningen eller i anslutning till denna. (prop. 2013/14:160 s. 17 ff.) Med detta som utgångspunkt är det naturligt att skolornas sätt att organisera det särskilda stödet skiljer sig åt. De uppgifter som hittills kommit in vittnar om detta. Det återstår ett arbete med att bearbeta dessa uppgifter för att skapa en fullständig bild över hur det särskilda stödet ges, vilka utmaningar och framgångsfaktorer som finns på skolorna och hur arbetet bör utvecklas. Kompletterande frågor behöver ställas, fler intervjuer göras och materialet behöver bearbetas och analyseras. Detta ingår i det kartläggningsarbete som ska pågå under 2019. De svar som kan ges på frågorna i återremissen blir därför exempel på hur man arbetar i skolorna och förhandsbedömningar utifrån det material som hittills hämtats in. Svar på fråga 1, 2 och 3 Frågor: Vad har ersatt de tidigare resursgrupperna/särskilda undervisningsgrupperna? Hur ges stödet nu till de elever som har en stor grad av behov av särskilt stöd? Vilken utbildning har de personer som ger det särskilda stödet och hur fungerar stödet? Fler AST-grupper Sedan de kommungemensamma särskilda undervisningsgrupperna lades ned har tre särskilda undervisningsgrupper tillkommit för elever med diagnos inom autismspektrat: Karlavagnen på Lidhemsskolan åk 1-3, J-laget på Ellen Key-skolan åk 7-9 och Ankaret på Ankarsrums skola åk 7-9. I dessa grupper går det idag endast elever med konstaterad diagnos. I dessa grupper undervisar legitimerade lärare och elevassistententer finns med som stöd. Barn- och utbildningsförvaltningen, 593 80 Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel 0490-25 40 00 2 (14)
Barn- och utbildningsförvaltningen Samtliga AST-grupper Falken Karlavagnen J-laget AL 5 Lagunen Ankaret åk 4-6 åk 1-3 åk 7-9 åk 7-9 åk 7-9 åk 7-9 Elever 7 6 7 8 9 6 (2 deltid) Leg lärare 1 2 3 3 8 2 Lärare med spec.ped. 1 Specialpedagog 1 Elevass. 3 2 1 1 1 Lärarass. 1 Av tabellen framgår att det idag totalt finns ca 40 elever i AST-grupper. Det är legitimerade lärare som utför undervisningen. Till Falken pågår rekrytering av legitimerade lärare, lärartid köps också in från Ludvigsborgsskolan. På Lagunen varvas undervisningen av lärare i olika ämnen. I grupperna finns elevassistenter och till viss del specialpedagogisk kompetens som stöd. Utbildning på elevassistenter inom AST Elevassistent utan utbildning men med stor erfarenhet av AST 3 Vårdarinna/barnskötare med stor erfarenhet av AST 1 Behandlingsassistent med stor erfarenhet av AST 1 Ingen utbildning eller erfarenhet av AST 2 Rekrytering pågår 1 Det finns inga exakta uppgifter på hur många elever som gick i AST-grupp när de kommungemensamma grupperna fanns, men eleverna var betydligt färre då än nu, uppskattningsvis hälften så många. Elevhälsochefens bedömning är att Barn- och ungdomspsykiatrin på senare år har diagnostiserat fler ungdomar med autismspektrumdiagnos. Denna diagnos ges ofta tillsammans med en rad andra diagnoser, såsom t.ex. ADHD. Det är en förändring sedan tidigare. Denna bedömning bekräftas av personal på Habiliteringen. Det innebär att elever med AST-diagnos är fler än tidigare och kan antas ha mer sammansatta behov än tidigare, t.ex. mer utåtagerande problematik. Kartläggning av alla grundskolor Specialpedagogerna har ombetts att komma in med uppgifter om alla elever i behov av särskilt stöd på den skola de arbetar. Hittills har uppgifter lämnats in från sex skolor. Det material vi hittills fått in ger vid handen att man har olika upplägg för särskilt stöd på olika skolor och för olika elever. Utan att ställa kompletterande frågor och göra intervjuer med personalen kan ingen närmare sammanfattning eller bedömning göras av materialet. Nedan presenteras några exempel på arbetssätt och upplägg som uppgifterna visar. a) Varvar helklass med mindre grupp Flera skolor låter elever som har behov av särskilt stöd varva undervisning i helklass och i mindre grupp. Här går det till så att läraren organiserar undervisningen på olika Barn- och utbildningsförvaltningen, 593 80 Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel 0490-25 40 00 3 (14)
Barn- och utbildningsförvaltningen sätt beroende på ämne och undervisningsmetod. Klassen delas alltså upp i grupper utifrån elevernas behov, ibland från dag till dag och ibland på längre tid. Till den mindre gruppen är elevassistenter kopplade. Specialpedagog och speciallärare finns ofta med som handledande funktion. b) Enskild undervisning I samtliga skolor finns elever som får enskild undervisning, ibland varvas denna med helklass och med undervisning i mindre grupp. Flera av dessa elever har också anpassad studiegång. Gemensamt för de skolor som vi hittills fått uppgifter från är att det till stor del är elevassistenter som är kopplade till eleven och den enskilda undervisningen. Undervisningen och stödet planeras och organiseras gemensamt av lärare, elevassistent och specialpedagog/speciallärare. c) Lokal särskild undervisningsgrupp Det finns två grundskolor som idag utöver AST-grupperna har särskilda undervisningsgrupper. På flera skolor finns planer på att framöver att starta upp särskilda undervisningsgrupper. På Åbyängskolan finns en särskild undervisningsgrupp där det går fyra elever. I den gruppen undervisar en speciallärare, en elevassistent (med elevassistentutbildning) och en lärarassistent (med lärarassistentutbildning). På Blackstad skola finns två särskilda undervisningsgrupper med 8 elever totalt. En legitimerad lärare som snart är färdig speciallärare ansvarar för undervisningen i grupperna. Till grupperna finns även socialpedagog knuten, samt två andra resurspersoner (utan formell utbildning). Skolpsykologerna, mobilt team samt specialpedagogerna Skolpsykologerna Psykologernas bild är att ansökningarna till Spåret har ökat och att vi idag har fler barn med AST än barn med psykosociala bekymmer i särskilda undervisningsgrupper. De barn som är kvar på sina hemskolor har idag i många fall egen elevassistent, i många fall delvis egen lokal och även ett mycket anpassat schema och undervisning. Ofta är det elevassistenter som ger det särskilda stödet men lärare, specialpedagog, psykolog och annan personal finns med i planeringen. Mobilt team Mobilt team beskriver att utmanande elever har stängts av eller flyttat ut ur klassrummet för att undervisas av assistenter utan utbildning. I vissa fall har denna undervisning skett i lokaler utanför skolan. En del blir placerade i befintliga Spåretgrupperna. Fler elever har idag sin undervisning förlagd till särskild undervisningsgrupp än innan Gula Villan m.fl. lades ned. Barn- och utbildningsförvaltningen, 593 80 Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel 0490-25 40 00 4 (14)
Barn- och utbildningsförvaltningen Specialpedagogerna Specialpedagogerna uppger att elever som har stort behov av särskilt stöd erbjuds varierande lösningar på skolorna, där behoven styr. Anpassad studiegång har ökat. Att jobba på en annan skola för att bryta mönster förekommer. Stödet till de som idag har stort behov består av heltidsassistenter, särskilda undervisningsgrupper eller undervisning på annan plats. Elevassistentern består till mestadels av gymnasie- /fritidspedagoger. Mobilt team kommer ut och ger stöd till personalgrupper eller enskilda elever. Vidare anser man att elever som tidigare ingick i resursskolan har flyttats in i Spåret. Elever inom autismspektrat undervisas därför tillsammans med elever med stora sociala svårigheter. Enkätundersökning rektorer I ett försök att få konkreta exempel på hur stödet kan se ut i dag för de elever som i motionen om pausskola beskrevs ha en utåtagerande problematik samt hög skolfrånvaro, har en enkät besvarats av grundskolerektorerna. Enkätsvaren ger en ögonblicksbild eftersom situationen för elever som har stort behov av särskilt stöd inte sällan varierar från dag till dag och från vecka till vecka. Rektorerna framhåller att detta inte är svar på frågan vad som ersatt tidigare kommungemensamma su-grupper, eftersom det inte går att avgöra om det elevexempel man angett tidigare skulle varit placerad i en sådan su-grupp, eller skulle gynnas av det idag. Det pågår mycket utvecklingsarbete ute på skolorna och uppgifter om hur rektorerna resonerar kring utmaningar och framgångsfaktorer för elever i behov av särskilt stöd är avgörande för att en fullständig bild ska kunna presenteras. För att kunna ge en rättvis bild av hur det särskilda stödet organiseras måste därför djupintervjuer hållas med rektorer kring dessa frågor, vilket inte har hunnits med ännu. Elever med utåtagerande problematik Fråga: Hur ges det särskilda stödet för den elev på din skola som har allra störst behov av särskilt stöd utifrån att eleven är utmanande med utåtagerande problematik? Nedanstående diagram visar svar utifrån en kategorisering som gjorts av särskilt stöd baserat på 19 svar. Det ligger en problematik i att göra kvantitativ data av komplexa situationer. Som beskrivs under nästa fråga om hur organisationen ser ut gällande särskilt stöd för dessa elever, så har de flesta elever en kombination av de olika kategorierna särskilt stöd. Barn- och utbildningsförvaltningen, 593 80 Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel 0490-25 40 00 5 (14)
Barn- och utbildningsförvaltningen Diagrammet visar att 32 % av eleverna ges stöd genom att viss del av dagen få enskild undervisning och 26 % av eleverna får enskild undervisning under hela skoldagen. 21 % av eleverna får stöd genom att ha en resursperson kopplad till sig under undervisning i helklass, 5 % varvar helklass och mindre grupp och lika många får undervisning i särskild undervisningsgrupp (AST). 11 % av eleverna ges särskilt stöd på annat sätt. Fråga: Hur är stödet organiserat, vilken personal ger det huvudsakliga särskilda stödet och vilken utbildning har den personalen? För att beskriva hur särskilt stöd organiseras i dag återges några av de exempel som rektorerna angett. Därefter görs en sammanfattning i diagramform av personal som ger särskilt stöd och personalens utbildning. Resurspersonal i klassrummet Ex 1: Undervisningen planeras och bedöms av klassläraren. Resurspersonen är en fritidspedagog som är med i klassen ca 75 % av veckans lektioner. Kontakten med hemmet sköter klassläraren. Klassläraren och fritidspedagogen har handledning av skolpsykologen och stöd av specialpedagogen. Ex 2: Klassläraren ansvarar för planering bedömning och kontakt med hemmet. Resurspersonen är en elevassistent utan pedagogisk/social utbildning. Specialpedagogen stödjer läraren och resurspersonalen. Ex 3: Eleven får i största mån undervisning i klassrummet i helgrupp, möjlighet till rekreation enskilt i annat rum samt förkortat skoldag efter behov. Stödjande personal Barn- och utbildningsförvaltningen, 593 80 Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel 0490-25 40 00 6 (14)
Barn- och utbildningsförvaltningen är undervisande lärare i samarbete med elevassistent inklusive handledning av specialpedagog och speciallärare. Elevassistenten har utbildning från barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet. Ex 4: Vi utgår från klassrummet med stöd från en vuxen. Barnets dagsform avgör och vid behov blir det enskild undervisning med en vuxen. Stödet ges av socialpedagog, lärare eller lärarassistent. Lärare har huvudansvaret för planering och stödpersoner har gemensam planering med läraren. När läraren ev. är borta tar stödpersonen över undervisningen för att minska sårbarheten. En annan stödperson går då in som barnen känner. Vi tar hjälp av mobila teamet och har också haft handledning av skolpsykolog. Enskild undervisning under del av dagen Ex 1: Klassläraren ansvarar för planering av arbetsuppgifter. Eleven arbetar i klassrummet viss tid och när det behövs enskilt med elevassistenten. Kontakten med hemmet sköter elevassistenten till största del men klasslärararen har utvecklingssamtal och gör bedömning av kunskaperna. Specialpedagog handleder elevassistenten och klassläraren. Elevassistenten har ingen utbildning med pedagogisk eller social inriktning. Ex 2: Läraren står för planering och viss form av undervisning tillsammans med speciallärare och elevassistent. Kontakten med hemmet sköts av lärare tillsammans med speciallärare och kurator. Mobila teamet har varit med som handledare till arbetslaget och kommer även fortsatt att fungera som kontinuerligt stöd. Elevassistenten har utbildning från barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet. Ex 3: Just nu tillbringar eleven stor del av dagen i klassrummet, tar del av genomgångar/instruktioner, arbetar ibland i klassrummet, ibland i eget rum. Vissa delar av dagen behöver eleven vila/andra aktiviteter och går till vårt resurscentrum. Elevassistent finns alltid med men läraren ansvarar för planeringen. Elevassistenten avgör med "fingertoppskänsla" hur mycket eleven orkar eller anpassar uppgiften efter hand. Omdöme sätts av läraren, utvecklingssamtal med lärare och elevassistent. Daglig/regelbunden kontakt med hemmet har elevassistenten. Elevassistenterna på skolan ingår i ett team som tillhör resurscentrum. De får vid behov handledning av skolans specialpedagog/skolpsykolog eller mobila teamet. Elevassistenten har utbildning från barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet. Ex 4: Specialpedagog organiserar stödet och håller i handledande funktioner. Planering av undervisning ligger på läraren och assistenten stöttar i utförandet av aktiviteter både i och utanför klass. Den vardagliga kontakten med hemmet håller assistenten i och utvärdering och analyser hålls gemensamt på regelbundna möten. Då närvarar rektor, specialpedagog, lärare, assistent och vårdnadshavare. Elevassistenten har fritidsledarutbildning. Enskild undervisning under hela dagen Ex 1: Lärare står för planering. Socialpedagog/pedagog för genomförande. Socialpedagogen handleds vid behov av skolans elevhälsoteam. Barn- och utbildningsförvaltningen, 593 80 Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel 0490-25 40 00 7 (14)
Barn- och utbildningsförvaltningen Ex 2: Läraren planerar undervisningen. Lärare och elevassistent sköter den huvudsakliga kontakten med hemmet men även uppföljande möten med delar av elevhälsoteamet. Elevassistenten har utbildning från barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet Ex 3: Fritidsledaren från mobila teamet arbetar med eleven några lektioner varje morgon/förmiddag. Hon planerar undervisningen tillsammans med specialpedagoger på mobilt team. Undervisningen sker på HVB-hem. Skolan inväntar rekrytering av behandlingspedagog som kan bedriva ämnes- och social utbildning under övrig skoldag. Ex 4: Elevassistenterna, tre stycken, genomför undervisningen och planerar hur dagen skall vara men grovplanering sker tillsammans med specialpedagog som också står för handledning. Elevassistenterna har utbildning från barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet. Särskild undervisningsgrupp AST Ex 1: Stödet planerat utifrån elevens individuella behov, för planering av undervisning och genomförande står lärare inom särskild undervisningsgrupp. Varvar helklass med mindre grupp Ex 1: Lärare planerar och bedömer undervisningen. Ibland är eleven med i klassen med elevassistent och ibland är eleven i mindre grupp med assistenten. Elevassistenten har handledning av logoped. Elevassistenten har flera påbyggnadskurser för att hantera dessa elever. Övrigt Ex 1: Eleven har anpassad studiegång med undervisning av speciallärare och färdighetsträning med elevassistent utan formell kompetens efter ordinarie skoltid, 2 tim/dag. Ex 2: Eleven har ej full skoldag och varvar undervisning (när det är möjligt) med andra aktiviteter utanför skolan (mestadels), bl.a. lekarbete. I perioder har eleven varit tvungen att vara hemma, eleven har svårigheter att vara med andra. Rektor och specialpedagogen håller ihop planeringen tillsammans med övriga elevhälsan, där särskilt schema har gjorts. Personal som är utför insatser är specialpedagog, speciallärare, lärare, behandlingspedagog, fritidsledare m.m. Sammanställning av personalen som ger det huvudsakliga stödet I ett försök att göra det överskådligt har en kategorisering gjorts i diagrammen nedan utifrån samtliga rektorers svar. Ett problem med kategoriseringen är tolkningen av huvudsakligt stöd. Vissa har angett en personalkategori och andra har angett flera personalkategorier. Som framgår av redovisningen ovan, planeras och organiseras det särskilda stödet ofta gemensamt av lärare och specialpedagog/speciallärare och ibland Barn- och utbildningsförvaltningen, 593 80 Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel 0490-25 40 00 8 (14)
Barn- och utbildningsförvaltningen med handledning av psykolog eller mobilt team, medan det ofta är elevassistent som stöttar i utförandet av stödet. Det är svårt att i en sådan situation peka ut vilken person som har gett det huvudsakliga stödet då alla delar av stödet är beroende av varandra. Observera att urvalet är 19 exempel på elever med stort behov av särskilt stöd utifrån en utåtagerande problematik. Diagrammet visar att 53 % av det särskilda stödet huvudsakligen ges genom att elevassistenter stöttar i utförandet av den planering och organisation som specialpedagoger och lärare m.fl. gjort. 26 % av rektorerna anger att det inte går att säga vem som ger det huvudsakliga stödet utan att det varierar mellan bl.a. lärare, specialpedagog och elevassistent. I 11 % av fallen ges stödet av läraren, och 5 % av fritidspedagog med stöd av skolpsykolog och specialpedagog samt 5 % av deltagare i mobilt team. Som tidigare nämnts är det problematiskt att göra kvantitativa data av komplexa situationer. I diagrammet synliggörs elevassistenternas roll medan specialpedagogernas stöd hamnar i periferin. Troligtvis är specialpedagogernas roll helt avgörande för att stödet ska kunna utföras på rätt sätt vilket inte riktigt kan utläsas av diagrammet. Diagrammet måste därför läsas med stor försiktighet. Sammanfattning av utbildningen på elevassistenter I ovanstående diagram framgår personalens och utbildning när det gäller befattningarna lärare, specialpedagoger, psykologer, specialpedagoger och socialpedagoger. För elevassistenter är det dock inte så. Därför har vi brutit ut dessa och anger i diagrammet nedan utbildning för de elevassistenter som ingår i undersökningen. Observera att det inte är ett representativt urval av elevassistenter inom grundskolan utan omfattar de 13 elevassistenter som ingått i undersökningen. Barn- och utbildningsförvaltningen, 593 80 Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel 0490-25 40 00 9 (14)
Barn- och utbildningsförvaltningen Diagrammet visar att - av de elevassistenter som förekommer i denna undersökning så har 38 % av elevassistenterna utbildning från barn- och fritidsprogrammet och sammanlagt 31 % annan utbildning som är relevant för området så som barnskötare, fritidsledare och socialpedagog. 31 % av elevassistenterna i denna undersökning saknar utbildning med pedagogisk eller social inriktning. Värt att nämna är också att det runt elevassistenterna finns lärare, specialpedagoger m.fl. kompetenser som planerar och organiserar undervisningen och det särskilda stödet och som handleder och stöttar elevassistenterna. Elever med hög skolfrånvaro Fråga: Hur ser det särskilda stödet ut för den elev på er skola som har allra störst behov av särskilt stöd utifrån att eleven har hög skolfrånvaro? Vilken personal ger det huvudsakliga särskilda stödet till den eleven och vilken utbildning har den personalen? Det har inte varit möjligt att göra någon kategorisering av arbetssätten utan de varierar mycket från elev till elev. Nedan presenteras några av de exempel som rektorerna angett. Ex 1: Specialläraren sköter hämtning och lämning tillsammans med vårdnadshavare. Kommer eleven till skolan är eleven i sin klass. Det är specialläraren som ger eleven det huvudsakliga särskilda stödet. Ex 2: Eleven har insatser från BUP och habilitering genom samtalsstöd med arbetsterapeut. Vårdnadshavare har haft omfattande stöd för kunna handskas med eleven i hemmet. Skolan arbetar med eleven genom speciallärare och klasslärare. Barn- och utbildningsförvaltningen, 593 80 Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel 0490-25 40 00 10 (14)
Barn- och utbildningsförvaltningen Speciallärare, klasslärare och rektor har avstämningsmöten med BUP och vårdnadshavare. Det är klassläraren som ger eleven det huvudsakliga särskilda stödet. Ex 3: Undervisning i särskild undervisningsgrupp J-laget (AST). Det är lärare med lärarutbildning som ger eleven det huvudsakliga särskilda stödet. Ex 4: Eleven får arbeta i liten grupp på matematiken då det är det ämne som eleven i huvudsak har svårt att klara delvis på grund av hög frånvaro. Familjeenheten är inkopplad och har gjort vissa insatser. Nätverksmöten. Den som ger eleven det huvudsakliga särskilda stödet är lärare med vissa kurser inom specialpedagogik. Ex 5: Skolar just nu in en elev som tidigare varit hemmasittare, därav går hen inte hela skoldagar. Har elevassistent som ger det huvudsakliga särskilda stödet. Elevassistenten har fritidsledarutbildning. Svar fråga 4 Hur långt har det påbörjade kartläggningsarbetet kommit? Hittills har följande gjorts: Elevhälsochefen har träffat och samtalat med rektorer. Gruppdiskussioner har förts i skolpsykologgruppen, mobilt team och specialpedagoggrupperna. Enkätundersökning för grundskolerektorer. Specialpedagogerna har fått i uppdrag att göra en kartläggning av alla elevers behov av särskilt stöd, här har vissa svar kommit in men inte alla. Uppgifter om olika kompetenser har tagits fram ur personalsystemet, detta arbete har påbörjats men behöver fortgå. Bl.a. följande finns kvar att göra: Elevhälsochefen ska träffa de ledare som hon inte hunnit träffa än. Intervjuer ska hållas med personal och ledare (inom både AST-grupper och övrigt). Kompletterande frågor till specialpedagoger och CBE-personal. Sammanställning av kompetenser. Uppföljning av arbetet enligt närvaroplanen. Åtgärder på gång Nedan listas några av de utvecklingsåtgärder som är på gång den närmaste tiden som syftar till att förbättra situationen för elever i behov av särskilt stöd. Mål i verksamhetsplanen 2019 Rektorerna har tillsammans med grundskolechefen beslutat att arbeta med tillgänglig lärmiljö under 2019. Detta som en del i arbetet att skapa goda förutsättningar för alla elevers lärande och utveckling. I arbetet finns elevhälsa, npf-anpassning av lärmiljön Barn- och utbildningsförvaltningen, 593 80 Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel 0490-25 40 00 11 (14)
Barn- och utbildningsförvaltningen och varierande arbetssätt med. Den centrala barn- och elevhälsans medarbetare är viktiga i det gemensamma arbetet. Specialpedagogik kompetenslyft Skolverket. Två skolor i kommunen har hittills tagit del av denna utbildning och fler kommer att delta under läsåret. Specialpedagogik för lärande är en kompetensutveckling för alla grundskollärare, där lärare får tid att diskutera och pröva specialpedagogiska metoder och arbetssätt. Utbildningsplan för specialpedagogerna. CBE har gjort en utbildningsplan för specialpedagogerna. Syftet är att skapa en likvärdig elevhälsa genom att ge elevhälsans funktioner, lärare och annan pedagogisk personal verktyg att utreda behov av särskilt stöd. Utredningsarbetet bygger på en modell som presenterats av Helena Wallberg och Maja Lindqvist. Under vårterminen 2019 kommer CBE anordna workshops för samtliga funktioner som finns med i elevhälsan kopplat till utbildningsinsats om utredning av behov av särskilt stöd. Elevhälsomöte EHM. Flera skolor i kommunen arbetar nu med elevhälsomöte, EHM. EHM är en modell med syftet att åstadkomma ett förebyggande och hälsofrämjande arbete, att få till ett tvärprofessionellt lärande, samverkan mellan lärare och elevhälsans professioner utifrån ett salutogent och relationellt perspektiv med systemteoretiska tankegångar. Under våren kommer det att ske utbildning för rektorer och elevhälsans funktioner i EHM. Anna Bengtsson, specialpedagog och författare till boken EHM kommer ansvara för utbildningen. Skolsköterskornas hälsosamtal. I dessa samtal får vi viktig information om elevernas mående och hur det förhåller sig med de grundläggande behoven. Under 2019 kommer all information från hälsosamtalen att sammanställas och analyser göras på kommun, skol och gruppnivå. Rutiner för placerade elever. Rutinerna för placerade elever kommer att ses över. Innan skolplacering ska dokumentation, kontaktuppgifter finnas för att kunna gör en så god placering som möjligt. Det behöver också upprättas en tydlig inskolningsplan så eleven får goda förutsättningar för lärande från start. Föräldrastöd. Föräldrastödet har varit under viss förändring. Flera samverkansformer är under utveckling tillsammans med familjeenheten, barn och ungdomshälsan och habiliteringen. Samarbete med familjeenheten, folkhälsosamordnare och barn- och ungdomshälsan. Under våren inleder CBE ett samarbete med familjeenheten, folkhälsosamordnare och barn och ungdomshälsan. Det handlar om prevention mot psykisk ohälsa. Barn- och utbildningsförvaltningen, 593 80 Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel 0490-25 40 00 12 (14)
Barn- och utbildningsförvaltningen Sammanfattning Antalet elever som går i kommunens AST-grupper är betydligt fler idag än när de kommungemensamma särskilda undervisningsgrupperna fanns. Bedömningen är att Barn- och ungdomspsykiatrin på senare år har diagnostiserat fler ungdomar med autismspektrumdiagnos. Denna diagnos ges ofta tillsammans med en rad andra diagnoser, såsom t.ex. ADHD, vilket är en förändring sedan tidigare. Det innebär att elever med AST-diagnos är fler än tidigare och kan antas ha mer sammansatta behov än tidigare, t.ex. mer utåtagerande problematik. Därför kan man sannolikt sluta sig till att några av de elever som idag går i AST-grupperna är elever som tidigare skulle tagits emot i de kommungemensamma särskilda undervisningsgrupperna Gula Villan, Nova och Lanternan. Denna bild bekräftas av de bedömningar som görs av medarbetarna på central barn- och elevhälsa samt specialpedagogerna. Fler AST-grupper är således något som till viss del måste anses ha ersatt de kommungemensamma grupperna. Det fortsatta kartläggningsarbetet behöver inbegripa intervjuer med personal i dessa grupper där utmaningar identifieras och eventuella förbättringsåtgärder diskuteras. När rektorerna får ge varsitt exempel på den elev på deras skola som har störst behov av särskilt stöd utifrån en utåtagerande problematik är den mest förekommande lösningen att eleven ömsom deltar i undervisningen i sin klass och ömsom får undervisning enskilt med stöttning av elevassistent. I de här situationerna planeras och organiseras undervisningen och stödet ofta av lärare och specialpedagog/speciallärare, medan elevassistent stöttar i utförandet. I vissa fall finns handledning av central barnoch elevhälsa. Det är elevens behov och dagsform som styr och undervisningen och stödet anpassas så långt som möjligt utifrån den individuella situationen. Undersökningen visar även att det är relativt vanligt med enskild undervisning under hela dagen. Det finns även ett fåtal exempel på elever som har ett mycket anpassat schema och som tillbringar lite, eller ingen, tid med sin ordinarie klass, och mestadels har andra aktiviteter utanför skolan. Den bild som enkätundersökningen ger bekräftar till stor del bedömningarna från personal från central barn- och elevhälsa och specialpedagogerna. Dvs. att skolornas arbetssätt varierar och att det är elevens behov som styr, samt att det är vanligt att eleven ges enskild undervisning med stöttning av elevassistent men att undervisningen och stödet organiseras av lärare, specialpedagog, psykolog m.fl. När det gäller elevassistenter visar undersökningen att ca 70 % har utbildning från barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet eller annan utbildning som är relevant för området som barnskötare, fritidsledare eller socialpedagog. 31 % av elevassistenterna har ingen relevant utbildning. Det är dock många andra kompetenser så som lärare och specialpedagoger som har en avgörande roll för hur det särskilda stödet läggs upp och utförs. För att ge en mer fullständig bild av hur skolorna organiserar särskilt stöd idag och vilka kompetenser som är involverade i stödet behöver kartläggningsarbetet fortgå Barn- och utbildningsförvaltningen, 593 80 Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel 0490-25 40 00 13 (14)
Barn- och utbildningsförvaltningen med bl.a. intervjuer av personal och ledare och insamling av uppgifter om vilka kompetenser som finns. Det är viktigt att få en samlad bild över de utmaningar och framgångsfaktorer som finns i verksamheten för att kunna ta fram ändamålenliga åtgärder för att stärka elever i behov av stöd inom och utanför klassens ram. När det gäller elever med hög skolfrånvaro visar rektorernas exempel att arbetssättet varierar mycket. Inom ramen för det fortsatta kartläggningsarbetet ingår att följa upp skolornas arbete med närvaroplanen och kartlägga utmaningar och framgångsfaktorer och ta fram eventuella utvecklingsåtgärder. En mer sammanfattande bild av läget för elever med hög skolfrånvaro får därför anstå till dess. Barn- och utbildningsförvaltningen, 593 80 Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel 0490-25 40 00 14 (14)
Barn- och utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 2018-08-14 Dnr 2018/205-109 Barn- och utbildningsnämnden Mottion om att införa en pausskola förslag till yttrande Sammanfattning Sammanfattningsvis anser barn- och utbildningsförvaltningen att motionen om att införa en pausskola bör avslås. För att stötta de elever som enligt motionen är utåtagerande och/eller har hög skolfrånvaro anser förvaltningen att arbetet som redan pågår med tidiga främjande och förebyggande insatser, en högre grad av tillgänglighet och anpassningar i lärmiljöerna och ett tydligare ledarskap i klassrummet behöver fortsätta. Vidare behöver arbetet för elever i behov av särskilt stöd fortsätta utvecklas. I stället för att skapa en pausskola enligt motionärens förslag, är barn- och utbildningsförvaltningens bedömning i nuläget att skolornas arbete med olika åtgärder för elever i behov av stöd inom och utanför klassens ram ska stärkas, i syfte att åstadkomma bra lösningar så nära elevens naturliga sammanhang som möjligt. För att göra det behöver en kartläggning göras av nuläget där utmaningar och framgångsfaktorer identifieras och åtgärder för fortsatt utvecklingsarbete tas fram. Bakgrund och beskrivning av ärendet Johannes Regnell (SV) har den 15 mars 2018 lämnat en motion om att införa en pausskola. Motionären yrkar att kommunen tillsammans med det mobila teamet och andra berörda instanser arbetar fram en varaktig plan för pausskola. Kommunfullmäktige beslutade den 26 mars 2018 att remittera motionen för beredning till barn- och utbildningsnämnden. Enligt motionen innebär en pausskola en skolenhet dit explosiva och utåtagerande elever kan gå när det inte fungerar i den reguljära skolan. En pausskola kan vidare fungera som en övergångsskola för heltidshemmasittare, på deras väg tillbaka till sina klasser. På en pausskola kan man, enligt motionen, samla den specialkompetens som behövs för att kunna ta hand om de elever som idag far illa när de placeras i reguljära skolklasser. Förvaltningens beredning Intervjuer har hållits med Mobilt Team, Mobilt Teams chef, avgående elevhälsochef, tillträdande elevhälsochef och grundskolechef. Vidare har en utredning av rättsläget gjorts och en genomgång av förvaltningens verksamhetsplan, årsredovisning samt dokumentation från ledarkonferenser. Barn- och utbildningsförvaltningen, 593 80 Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel 0490-25 40 00
Barn- och utbildningsförvaltningen Barnperspektivet Hur förslaget påverkar barn och unga har beaktats. Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att godkänna förslaget till yttrande gällande motionen om att införa en pausskola, och att föreslå kommunfullmäktige besluta avslå motionen om att införa en pausskola. Ewa Myrén Grundskolechef Charlotte Löthman Utredningssamordnare Barn- och utbildningsförvaltningen, 593 80 Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel 0490-25 40 00 2 (2)
Barn- och utbildningsnämnden Utredningssamordnare Charlotte Löthman 0490-54214 charlotte.lothman@vastervik.se 2018-08-14 Dnr 2018/205-109 Barn- och utbildningsnämnden Motion om att införa pausskola yttrande Bakgrund Johannes Regnell (SV) har den 15 mars 2018 lämnat en motion om att införa en pausskola. Motionären yrkar att kommunen tillsammans med det mobila teamet och andra berörda instanser arbetar fram en varaktig plan för pausskola. Kommunfullmäktige beslutade den 26 mars 2018 att remittera motionen för beredning till barn- och utbildningsnämnden. Enligt motionen innebär en pausskola en skolenhet dit explosiva och utåtagerande elever kan gå när det inte fungerar i den reguljära skolan. En pausskola kan vidare fungera som en övergångsskola för heltidshemmasittare, på deras väg tillbaka till sina klasser. På en pausskola kan man, enligt motionen, samla den specialkompetens som behövs för att kunna ta hand om de elever som idag far illa när de placeras i reguljära skolklasser. Ärendets beredning Intervjuer har hållits med Mobilt Team, Mobilt Teams chef, avgående elevhälsochef, tillträdande elevhälsochef och grundskolechef. Vidare har en utredning av rättsläget gjorts och en genomgång av förvaltningens verksamhetsplan, årsredovisning samt dokumentation från ledarkonferenser. Juridiska förutsättningar för pausskola I skollagen (2010:800) anges att utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare (1 kap 4 ). Barn- och utbildningsnämnden, 593 80 Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel 0490-25 40 00
Barn- och utbildningsnämnden Extra anpassningar Om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska, enligt 3 kap. 5 a skollagen, eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar (vår kursivering). inom ramen för den ordinarie undervisningen. Enligt förarbetena avses med stöd i form av extra anpassningar som huvudregel anpassningar som lärare kan göra i den dagliga undervisningen. Det innebär att stöd i form av extra anpassningar ska ligga inom ramen för det stöd som ska ges till alla elever enligt 1 kap. 4 och den ledning och stimulans för lärande och personlig utveckling som alla elever ska ges (prop. 2013/14:160 s. 36). Av förarbetena framgår att det t.ex. kan handla om att: - Hjälpa en elev med att planera och strukturera sina studier t.ex. med hjälp av ett särskilt schema över skoldagen, extra tydliga instruktioner eller stöd för att sätta igång arbetet. - Hjälpa till med att förstå texter, att förklara ett ämnesområde på annat sätt eller att ge extra färdighetsträning såsom lästräning eller mattestugor. - Ge eleven enstaka specialpedagogiska insatser under en kortare tid, t.ex. två månader. - Tillhandahålla särskilda läromedel eller utrustning i form av t.ex. tidsstöd, dvs. hjälpmedel för att förstå och passa tider. - Ge eleven tillgång till digital teknik med anpassade programvaror. Särskilt stöd Om eleven trots extra anpassningar befaras inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller, ska detta anmälas till rektor. Rektor ska se till att behovet av särskilt stöd utreds skyndsamt. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en elev är i behov av särskilt stöd ska det ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjligheter att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av skollagen eller annan författning. Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt eller i form av anpassad studiegång får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. (3 kap. 5-10 skollagen) Barn- och utbildningsnämnden, 593 80 Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel 0490-25 40 00 2 (9)
Barn- och utbildningsnämnden I förarbetena till bestämmelserna lyfts det faktum att Skolinspektionens tillsyn visar att det nationellt sett finns kvalitetsbrister i skolornas arbete med särskilt stöd och åtgärdsprogram. I förarbetena anges bl.a. följande om Skolinspektionens kritik. Kritiken berör utredningen och bedömningen av elevers stödbehov men också att rektorn inte säkerställer att beslut om åtgärdsprogram fattas. Även åtgärdsprogrammens kvalitet varierar. De åtgärder som presenteras i programmen fokuserar ofta på individen i stället för på undervisningen. Det anges t.ex. vad eleven ska göra, men inte hur undervisningen ska anpassas utifrån elevens behov. Många åtgärder är därutöver exkluderande. Enligt Skolinspektionen förekommer det t.ex. att elever utan närmare analys av stödbehovet lyfts ur sin klass eller grupp för att få stöd. Detta trots att skolans insatser enligt skollagen så långt som möjligt ska ges genom variation av den ordinarie undervisningen eller i anslutning till denna. (prop. 2013/14:160 s. 17 ff.) Placering i särskild undervisningsgrupp Om det finns särskilda skäl, får enligt 3 kap. 11 skollagen, särskilt stöd ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till. I förarbetena till bestämmelsen anges bl.a. följande. Statens skolverk har i sin tidigare roll som tillsynsmyndighet riktat kritik mot hur en del kommuner har använt möjligheten att inrätta särskilda undervisningsgrupper som en utväg, när det handlar om utagerande elever eller elever med svår social problematik, utan att andra stödmöjligheter inom den ordinarie gruppen har prövats i tillräcklig utsträckning. Vissa kommuner har också fått kritik för att det saknas formella beslut om placering och att elevens vårdnadshavare inte har blivit informerade om hur beslutet kan överklagas. Det är vanligt att det brister i uppföljning och utvärdering av åtgärderna och att det är oklart hur länge det förväntas att eleven ska vistas i den särskilda undervisningsgruppen. Skolverket har även i vissa fall kritiserat innehållet i den undervisning som eleverna har erbjudits liksom kompetensen hos personalen. Samtidigt anser Skolverket att det finns situationer då särskild undervisningsgrupp är den enda fungerande lösningen både för eleven och för den ordinarie gruppen. Regeringen anser att det är viktigt att skolor i det obligatoriska skolväsendet har en möjlighet att använda särskilda undervisningsgrupper som åtgärd för elever i behov av särskilt stöd, under förutsättning att det kan ske på ett rättssäkert sätt för eleven och elevens vårdnadshavare. Placering i en särskild undervisningsgrupp ska ses som en lösning när alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie undervisningsgruppen har prövats. Placeringen ska föranledas av elevens behov och en bedömning att dessa bäst kan tillgodoses i en särskild undervisningsgrupp. Placeringen ska regelbundet omprövas. Skolan måste upplysa om möjligheten att överklaga samt noggrant dokumentera vilka beslut som fattats i samband med placeringen. Uppföljning och utvärdering av de insatta åtgärderna ska ske med viss regelbundenhet och i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare, vilket självklart gäller alla elever som ges någon form av särskilt stöd. (Prop. 2009/10:165 s. 292-293) Enligt praxis är utgångspunkten att elever i behov av särskilt stöd ska få det stödet i den ordinarie undervisningsgrupp eleven tillhör och huvudmannen och skolan måste Barn- och utbildningsnämnden, 593 80 Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel 0490-25 40 00 3 (9)
Barn- och utbildningsnämnden vidta långtgående åtgärder för att tillgodose elevens stödbehov inom ramen för denna grupp. Det särskilda stödet i form av särskild undervisningsgrupp får bara användas först efter att stödmöjligheterna inom den ordinarie undervisningen prövats i tillräcklig omfattning. Skolväsendets överklagandenämnd har i ett flertal beslut särskilt framhållit att en placering i särskild undervisningsgrupp kan ske om elevens behov bäst kan tillgodoses där och resurserna för stöd inom den ordinarie klassens ram har prövats men inte varit tillräckliga (www.overklagandenamnden.se). Omplacering till annan grupp/skolenhet med anledning av andra elevers trygghet och studiero Under vissa speciella omständigheter kan rektorn besluta att omplacera en elev till en annan undervisningsgrupp eller annan plats inom den egna skolenheten, om det nödvändigt för att tillförsäkra andra elever trygghet och studiero. Om denna åtgärd inte är tillräckligt eller inte är genomförbar kan rektorn också besluta att omplacera eleven till en annan skolenhet. Villkoren för en sådan omplacering är att en utredning ska ha skett av elevens situation, andra åtgärder ska ha prövats för att få eleven att ändra beteende och att åtgärden står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. I ett akut läge kan eleven omplaceras trots att en utredning inte gjorts eller andra åtgärder vidtagits, om det är nödvändigt för att tillförsäkra de andra eleverna trygghet. Beslutet om en sådan tillfällig placering fattas gemensamt med rektorn vid den mottagande skolenheten. Elevens vårdnadshavare ska informeras om beslutet innan placeringen genomförs. Endast om det finns synnerliga skäl får en omplacering gälla under längre tid än två veckor. Åtgärden får dock inte gälla för en längre tid än fyra veckor. (5 kap. 8-12 skollagen) Enligt förarbetena ska de disciplinära åtgärderna inte användas i bestraffningssyfte. Avsikten är att de ska leda till ett ändrat beteende hos eleven och därmed skapa en bättre skolsituation såväl för den aktuella eleven som för övriga som verkar i skolan. Om en elev fortsätter med sitt olämpliga beteende ska rektor se till att saken utreds. Om förutsättningarna för skyldigheten att utreda en elevs behov av särskilt stöd är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas. Med utgångspunkt i vad som framkommit i utredningen ska rektorn se till att det vidtas åtgärder för att få eleven att ändra sitt beteende, t.ex. ge eleven stöd i undervisningen eller annat stöd från elevhälsan. (prop. 2009/10:165 sid. 326) Skolinspektionen har i flera beslut framhållit vikten av att skolan måste utreda situationen och pröva mindre ingripande åtgärder först innan ett beslut om att omplacera en elev fattas. Kritik har även riktats mot skolor som inte kunnat visa att situationen varit så allvarlig att det, utan att först prova andra åtgärder, varit nödvändigt med en omplacering med hänsyn till andra elevers trygghet och studiero (se bl.a. Skolinspektionens beslut 2012-02-01, dnr 41-2011:5392). Barn- och utbildningsnämnden, 593 80 Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel 0490-25 40 00 4 (9)
Barn- och utbildningsnämnden Kommungemensam särskild undervisningsgrupp Det finns inget i lagstiftningen som hindrar att en särskild undervisningsgrupp är belägen i andra lokaler än hemskolan, t.ex. i en separat kommungemensam särskild undervisningsgrupp. Det får dock inte vara frågan om att byta skolenhet. I sådana fall ska bestämmelserna om placering av elev vid skolenhet tillämpas. (Prop. 2009/10:165 s. 292) Resursskola En kommun kan också välja att inrätta särskilda s.k. resursskolor för barn i behov av särskilt stöd. Dessa utgör då egna skolenheter med egna rektorer dit vårdnadshavare får ansöka om att deras barn ska bli mottagna. De elever som sökt sig till en resursskola anses ha såväl sin ordinarie skolplacering som sin ordinarie undervisningsgrupp i resursskolan och ges alltså särskilt stöd inom den elevgrupp som eleven tillhör (se Högsta förvaltningsdomstolens beslut 2017-06-28, mål nr 3086-16). Kommunen måste vara tydlig med om en resursskola är en egen självständig skolenhet eller en särskild undervisningsgrupp eftersom det är olika regelverk som gäller (se Skolinspektions beslut 2017-12-08, dnr 41-2017:3113). Definition av pausskola Utifrån ovanstående redovisning, kan en pausskola, såsom den beskrivs i motionen, antingen avse en kommungemensam särskild undervisningsgrupp dit eleven blir placerad under en begränsad tid utifrån sitt eget stödbehov eller omplacerad till utifrån disciplinära skäl under max 4 veckor (i det sistnämnda fallet tillämpas 5 kap 12 skollagen - tillfällig placering till en annan undervisningsgrupp eller annan plats inom den egna skolenheten ). I båda dessa fall måste långtgående insatser vidtagits inom klassens ram i syfte att anpassa undervisningen till eleven och/eller mindre ingripande åtgärder prövats, innan en placering blir aktuell. Målet är att eleven ska tillbaka till sin ordinarie klass. Eller så kan en pausskola avse en egen skolenhet, en s.k. resursskola, till vilken eleven själv söker utifrån sitt stödbehov eller blir placerad vid som en disciplinär åtgärd under max 4 veckor (i det sistnämnda fallet tillämpas 5 kap 13 skollagen - tillfällig placering till en annan skolenhet ). Skolenheten ska i detta fall ledas av en egen rektor och den blir då elevens ordinarie skolplacering. Barn- och utbildningsnämnden, 593 80 Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel 0490-25 40 00 5 (9)
Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningens inriktning och arbete Barn- och utbildningsförvaltningen delar motionärens inställning om att skolan generellt, både nationellt och lokalt, har en stor utmaning i att möta upp utåtagerande elever och elever med hög skolfrånvaro. För att klara den utmaningen anser förvaltningen att arbetet som pågår med tidiga främjande och förebyggande insatser, en högre grad av tillgänglighet och anpassningar i lärmiljöerna och ett tydligare ledarskap i klassrummet behöver fortsätta. Vidare behöver insatser göras för elever i behov av stöd inom och utanför klassens ram. Förvaltningens inriktning grundas på vad som slås fast i de nationella styrdokumenten Skollagen, FN:s konvention om barns rättigheter, läroplanen och vägledning för elevhälsan m.m. Enligt skollagen är huvudprincipen, som ovan nämnts, att skolan ska anpassa undervisningen efter eleven, och inte tvärtom, samt att insatserna så långt som möjligt ska ges genom variation av den ordinarie undervisningen eller i anslutning till denna. Annat som betonas i styrdokumenten är barnets bästa, skolans kompensatoriska uppdrag och elevhälsans inriktning att arbeta främjande och förebyggande. Genom beslutet 2011-10-04 om att avveckla de kommungemensamma särskilda undervisningsgrupperna tog barn- och utbildningsnämnden ställning för att arbeta för en process mot ett inkluderande arbetssätt. Inriktningen inom barn- och utbildningsförvaltningen är att arbetet för inkludering ska ske med fokus på att utveckla undervisningen så att pedagogen planerar för alla barns behov. Anpassningar och lösningar ska ske så nära elevens naturliga sammanhang som möjligt. Alla elever har rätt att både finnas i ett sammanhang och att få en undervisning av hög kvalitet. Det som är bra för elever i behov av stöd och anpassningar, är bra för alla. Pågående och genomfört arbete Ledarkonferenser Under hösten 2017 genomfördes en workshop och föreläsning av Lars Werner (skoljurist och f.d. ämnesråd på Utbildningsdepartementet). Fokus låg på vad styrdokumenteten säger om alla elevers rätt till undervisning, särskilt stöd och extra anpassningar. Syftet med workshopen var att lägga en grund för hur förvaltningen kan jobba med detta på ett bra sätt utifrån lagstiftningen. Under våren 2018 har två ledarkonferenser hållits med fokus på inkludering och tillgängliga lärmiljöer. Inför den första fick alla i uppdrag att läsa Helena Wallbergs artikel om inkluderande lärmiljöer. På konferensen ägde gruppdiskussioner rum kring frågorna vad är inkludering och tillgänglig lärmiljö? Vad innebär det för mig? Vidare diskuterades hur man ska arbeta med barn som utmanar oss och vilka kompetensutvecklingsinsatser som behövs. Barn- och utbildningsnämnden, 593 80 Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel 0490-25 40 00 6 (9)
Barn- och utbildningsnämnden På den andra konferensen deltog Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) med en föreläsning om tillgängliga lärmiljöer. Frågor för diskussion var bl.a. Är det eleven som har svårigheter eller är det skolan?, Hur anpassar vi våra lärmiljöer utifrån barn och elevers olika förutsättningar?, Vad är inkludering och vad är inte det?. Elevhälsolagen och fortbildning genom SPSM Elevhälsolagen på varje skola har inventerat hur skolan arbetar med utåtagerande elever och hur undervisningen kan anpassas och tillgängliggöras. Förslag på kompetensutvecklingsinsatser har tagits fram. Många elevhälsolag har deltagit i SPSM:s fortbildning att höja skolans elevhälsokompetens. Skolverkets moduler för specialpedagogik Flera skolor har valt att påbörja en kompetensutvecklingsinsats kopplat till Skolverkets moduler för specialpedagogik för lärande, inkludering och delaktighet samt inkludering och skolans praktik. Ökat främjande och förebyggande arbete i nom centrala barn- och elevhälsan Central barn- och elevhälsa har under de senaste åren arbetat intensivt tillsammans med förskolechefer/rektorer och pedagoger med olika åtgärder för att för att åstadkomma allt mer tillgängliga lärmiljöer för alla barn. Tidigare har verksamheten efterfrågat mer utredande- och åtgärdande insatser men under 2017/18 ser den centrala barn- och elevhälsan en förändring i statistiken att fler timmar har lagts ned på utbildning, konsultation och handledning till pedagoger. Det hälsofrämjande/förebyggande arbetet har alltså ökat jämfört med tidigare år. Central barn- och elevhälsa arbetar också stödjande med handledning på grupp/klassnivå. Pedagogerna stödjs då i att reflektera över frågorna hur är jag i klassrummet, hur planerar jag min undervisning så att alla får del av den. Detta är ett arbete som pågår och som central barn- och elevhälsa ser behöver fortsätta att utvecklas. Central barn- och elevhälsa har arbetat på att föra ut kunskap om vikten av elevernas delaktighet i arbetet med att lösa skolproblem. Man har bl.a. utbildat lärare utifrån Ross W. Greenes tankar om samtal med elever (boken Vilse i skolan ) en samtalsmodell som bygger på värderingsfritt förhållningssätt där eleven själv får reflektera över möjliga lösningar. Inom elevhälsan försöker man vara ambassadörer för detta förhållningssätt genom framförallt skolspykologernas uppdrag. Skolnärvaroplanen Under cirka två år (2016 och framåt) skedde ett stort arbete med att ta fram nu gällande skolnärvaroplan i samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin, socialtjänsten och habiliteringen. Resultatet blev en checklista med vad som behöver göras och vem som har ansvar för vad, vecka för vecka, vid olovlig frånvaro. Varje skola ansvarar för Barn- och utbildningsnämnden, 593 80 Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel 0490-25 40 00 7 (9)
Barn- och utbildningsnämnden att månadsvis inventera skolfrånvaron och aktivt arbeta med åtgärder enligt planen. Vid fortsatt frånvaro sker åtgärderna i samverkan med elevhälsoteam, Mobilt Team och representanter från familjeenheten. Framgångsexempel Skogshagaskolan Det finns flera exempel på skolor i kommunen som framgångsrikt arbetar mer tillgänglighet, inkludering och främjande elevhälsoarbete. På Skogshagaskolan har man tidigarelagt kontakten mellan läraren elevhälsoteam i form av inplanerade elevhälsomöte ute i verksamheten så att en diskussion kring elevens behov sker i ett inledande skede innan svårigheterna har vuxit sig stora. Man träffas, reflekterar och planerar tillsammans utifrån ett salutogent perspektiv, där läraren är lika mycket expert som de övriga funktionerna i elevhälsoteamet. På så sätt möter man problemen i sin linda. Generellt har man ett arbetssätt på skolan där man ibland också tänker outside the box man möter upp barnen tidigare, kartlägger utifrån lärmiljöerna, lägger upp undervisningen på olika sätt, jobbar med elevintervjuer, individuella scheman, identifierar elevernas intresseområden och har ett nära samarbete med föräldrarna." Pågående och kommande arbete, utöver ovanstående Ledarskap i klassrummet I verksamhetsplanen för 2018 anges att fortbildningsinsatser i ledarskap i klassrummet ska ske under året. Fortbildningen kommer att rikta sig mot lärare genom litteraturläsning samt föreläsning. Anna Karlefjärd och John Steinberg är förläsare och forskare/författare som bjuditis in för att öka kunskapen och kompetensen hos pedagoger kring att möta alla elever utifrån sina behov. Detta tillsammans med rektors uppdrag att som pedagogisk ledare arbeta för att utveckla sin verksamhet ska skapa förutsättningar för att utveckla undervisningen och ledarskapet i klassrummet. Förstelärarna har fått utbildning i hur man coachar kollegor i ledarskap i klassrummet. Utbildningen har getts av central barn- och elevhälsa på uppdrag av grundskolechefen och gymnasiets rektorer. Utbildningen syftade till att ge förstelärarna redskap i att handleda kollegor i klassrummet för att skapa ännu bättre förutsättningar för alla elevers lärande och utveckling. Till hösten 2018 har Helena Wallberg bjudits in till en ledarkonferens för att föreläsa om hur undervisningen kan bli mer tillgänglig för alla, kopplat till ledarskapet i klassrummet. Fokus är på hur rektor kan leda arbetet med att utveckla medarbetares kunskap och förtrogenhet med hur undervisningen kan anpassas efter olika elever behov. Organisationsutveckling Under året kommer samtliga rektorer i grundskolan och gymnasiet fortsätta att arbeta med att utveckla sina verksamheter. Att organisera för skolframgång (Blossing et al) kommer att ligga till grund för rektors arbetet med att individuellt och kollegialt arbeta Barn- och utbildningsnämnden, 593 80 Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel 0490-25 40 00 8 (9)
Barn- och utbildningsnämnden för att förändra och utveckla undervisningen på den egna skolan, både för ökad inkludering men också för ökad måluppfyllelse. Grundskolechefen kommer vi de kvalitetsdialoger som genomförs under året att fokusera hur arbetet med detta går på respektive skola och fritidshem. Specialpedagogik Utöver detta kommer samtliga skolor att arbeta med Skolverkets moduler kring specialpedagogik under läsåret 2018/19. Att hitta olika vägar för att skapa strukturer och anpassningar gynnar alla elever och det är därför centralt att det arbetet får fortgå. Åtgärder för elever i behov av undervisning utanför klassen I det fall en elev behöver undervisning utanför klassens ram skapas i dag en lösning för detta på elevens ordinarie skola, t.ex. i en särskild undervisningsgrupp. Enligt det mobila teamet finns det i dag brister inom verksamheten avseende bl.a. kunskaper om hur man bemöter och arbetar med elever i behov av stöd och undervisning utanför klassen. Man anser att förutsättningarna att hitta bra lösningar för eleverna skiljer sig åt mellan de olika skolorna och att situationen därför inte är likvärdig för alla elever. Barn- och utbildningskontoret anser att det kan finnas anledning att göra en översyn av skolornas arbete med särskild undervisningsgrupp och andra åtgärder för elever i behov av undervisning utanför klassens ram. En kartläggning behöver göras över de utmaningar som finns i klassrummen och i de särskilda undervisningsgrupperna. Vilka behov av t.ex. kompetensutveckling som finns hos personalen och eventuella behov av erfarenhetsutbyte mellan skolorna/elevhälsan behöver också kartläggas. Förvaltningen behöver också undersöka hur arbetet med elever med hög skolfrånvaro fungerar i praktiken samt följa upp arbetet med skolnärvaroplanen. Framgångsfaktorer behöver identifieras och åtgärder för fortsatt utvecklingsarbete tas fram. Barn- och utbildningsförvaltningens bedömning Så som tidigare har beskrivits, har mycket utvecklingsarbete påbörjats och pågår i syfte att utveckla undervisningen så att den passar för alla barns och elevers behov. Det finns många framgångsrika exempel i kommunen som lyckas mycket bra med detta, och ett förändringsarbete som detta tar tid och kräver fortsatt fokus framöver. Skolornas arbete för de elever som behöver stöd och undervisning utanför klassens ram behöver kartläggas och eventuellt utvecklas. I stället för att skapa en pausskola enligt motionärens förslag, är barn- och utbildningsförvaltningens bedömning i nuläget att skolornas arbete med olika typer av åtgärder för elever i behov av stöd inom eller utanför klassens ram ska stärkas i syfte att åstadkomma bra lösningar så nära elevens naturliga sammanhang som möjligt. Ewa Myhrén Grundskolechefen Charlotte Löthman Utredningssamordnare Barn- och utbildningsnämnden, 593 80 Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel 0490-25 40 00 9 (9)