Pris: 20 kr SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER DAGENS PROGRAM
NIELSENS KLARINETTKONSERT Torsdag 10 december kl 18.00 Fredag 11 december kl 19.30 György Ligeti, Carl Nielsen och Bela Bartók, tre i dag älskade tonsättare; folkmusikaliskt influerade och för sin tid provocerande tonartsöverskridande. Ligetis romanska konsert förbjöds på grund av ett alltför dissonant fiss, Carl Nielsens klarinettkonsert omtalades som trollbesläktad, och Bartóks musik liknades vid en tryckluftsborr, av en recensent på 30-talet. Tomo Keller konsertmästare Juraj Valčuha dirigent Andreas Sundén klarinett Presentatör: Boel Adler Konserten sänds direkt i Sveriges Radio P2 med repris ons 16 dec kl 10.30. Ungefärlig konsertlängd: 2 tim (inkl paus) GYÖRGY LIGETI (1923 2006) Concert Românesc Andantino Allegro vivace Adagio ma non troppo Molto vivace CARL NIELSEN (1865 1931) Klarinettkonsert op 57 BÉLA BARTÓK (1881 1945) Konsert för orkester Introduzione. Andante non troppo Allegro vivace Presentando le coppie. Allegro scherzando Elegia. Andante non troppo Intermezzo interrotto. Allegretto Finale. Presto 3
CONCERT ROMÂNESC av György Ligeti Orkesterverket Concert Românesc skrev den ungersk-österrikiske tonsättaren György Ligeti 1951. I likhet med sina landsmän Béla Bartók och Zoltán Kodály hade Ligeti studerat sitt lands folkmusik, och från barndomen i de transsylvaniska gränstrakterna mellan Ungern och Rumänien hade han starka minnen av folklig musik och dans, av alphorn från Karpaterna och rumänska bönders shamanmusik. I Concert Românesc är Ligeti starkt influerad av både sina folkmusikminnen, men också av uppteckningar som han senare gjorde från gamla inspelningar. Trots att Ligeti uppfyllde kraven i statskontrollerade konstsynen, bland annat på nationalistiskt färgad folklore, så ansågs Concert Românesc för modernistisk och därmed kontroversiell det sägs att det fiss som Ligeti blandat in i F-dur var tillräckligt för att regimens censurbyrå skulle vakna och konserten förbjöds. Först 1971 fick den sitt uruppförande. Den politiska styrningen eggade Ligeti att komponera alltmer experimentellt och klimatet i Ungern blev snart för kvävande. 1956, direkt efter revolten, lämnade han landet för Österrike, där han så småningom fick medborgarskap. Han var under 1970-talet en flitig gäst i Sverige, bland annat som gästprofessor i komposition vid Musikhögskolan i Stockholm. GYÖRGY LIGETI Född: 28 maj 1923 i Târnăven, Rumänien. Död: 12 juni 2006 i Wien, Österrike. Utbildning: Konservatoriet i Kolozsvár, Liszt-akademien i Budapest där han också var lärare till 1956. Ligeti talade svenska efter att ha varit gästprofessor i komposition vid Kungliga Musikhögskolan. Han var även professor i komposition vid musikhögskolan i Hamburg. Verk: Atmosphères, Aventures, Lux aeterna, Requiem, Volumina, en rad solokonserter och kammarmusik samt operan Den stora makabern som beställdes av Kungliga Teatern i Stockholm. Ligetis musk i filmen: Hela Atmosphères, delar av Lux aeterna och Kyrie från Requiem ingår i Stanley Kubricks 2001: A Space Odyssey. Ligeti gillade filmen, men inte att musiken använts utan hans tillstånd. Ligeti stämde Kubrick men uppgörelse träffades och Kubrick använde framgent musik av Ligeti i flera av sina filmer. Jenny Leonardz 4 5
KLARINETTKONSERT OP 57 av Carl Nielsen Mest av en slump kom Carl Nielsen hösten 1921 att vara med då medlemmar i Köpenhamns blåsarkvintett repeterade Mozarts Sinfonia concertante för fyra blåsare och orkester. Upplevelsen av verkat, inte minst Mozarts förmåga att tillvarata instrumentens olika karaktärer, tillsammans med de enskilda musikernas spel satte fantasin i rörelse. Den kvällens erfarenheter skulle komma att avsätta spår i Nielsens musikskapande ganska många år framåt. I april 1922 fullbordade han en blåskvintett, den komposition som med sin humor och idylliska sångbarhet blivit det kanske mest framförda Nielsenverket över huvud taget. Stycket tillägnades medlemmarna i den ensemble som väckt hans intresse för blåsinstrumenten, och uruppförandet ägde rum hösten 1922. Genast blev kvintetten en succé. Nielsen ville gärna fortsätta att komponera för blåsinstrument. Eftersom musikerna i Köpenhamns blåsarkvintett inte bara var framstående orkesteroch kammarmusiker, utan också solistiskt verksamma, fick han idén att skriva solokonserter för dessa sina vänner. Det dröjde dock innan han kom igång med de utlovade verken. 1926 tillkom emellertid en första konsert, ett stycke för flöjt och orkester. Men klarinettisten, den mycket drivne kapellisten Aage Oxenvad, väntade ännu på sin konsert. Vännerna påminde Nielsen om hans löfte, men han hade svårt att komma igång. En anledning var att han inte tyckte sig känna instrumentets alla uttrycksmöjligheter tillräckligt väl. Vissa sidor av klarinettens personlighet var han förtrogen med, till exempel det pastorala, bukoliska och det humoristiska. Men han anade att dess uttrycksregister var vidare än så. Genom att noga lyssna på klarinetten började han få grepp om också det vilda, hysteriska och barska i dess väsen. Enligt biografen Torben Meyer, som berättat om konsertens tillkomst, kunde Nielsen stundom likna klarinetten vid en hysterisk kvinna! Med en så driven solist som Oxenvad till sitt förfogande ville Nielsen ta vara på klarinettens alla kvaliteter. Av instrumentfamiljens medlemmar valde Nielsen, såväl för kvintetten som för konserten, A-klarinetten. Jämfört med den mera vanliga B-klarinetten är det instrument som är stämt i A inte fullt så briljant, utan rundare och mjukare i klangen. och berätta hur han tänkt sig verket. I ett brev från mitten av maj skriver Nielsen att han arbetat hårt med klarinettkonserten och att han strävar efter klarhet och stringens, också i instrumentationen. För att åstadkomma denna klarhet har Nielsen använt sig av en mycket liten orkesterbesättning: stråkar, två fagotter, två horn och liten trumma. (Under 1920-talet hade han en särskild förkärlek till den lilla trumman; både i Symfoni nr 5 och 6 spelar den en framträdande roll.) Inte minst det polyfona linjespelet med allehanda imitationer ger klarinettkonserten en nästintill kammarmusikalisk prägel. Verket är på flera sätt modernt, för att inte säga radikalt. Sålunda rör sig Nielsen till synes obekymrat mellan tonarter, inte sällan utan att ta vägen över traditionella modulationer. Men detta är knappast något problem för lyssnaren, när melodin klingar så sångbart och lyriskt som det inledande temat. Här är steget inte långt till de okomplicerade visor i folklig anda, som också hör till Nielsens produktion. Rytmiskt sett är konserten inte mindre djärv. Olika taktarter spelas samtidigt mot varandra. Det är inte svårt att förstå varför många tonsättare ur yngre generationer tagit intryck av Nielsens musik. Formmässigt har Nielsen frångått den klassiska uppläggningen med tre avrundade, separerade satser. Klarinettkonserten är i stället uppbyggd i en enda sats, inom vilken man lätt urskiljer fyra olika delar. I fråga om tempo och karaktär skiljer de sig från varandra, med det finns också en tematisk samhörighet mellan delarna. Klarinettkonserten, som kom att bli Nielsens sista mera betydelsefulla verk för orkester, är slutdaterad till den 15 augusti 1928. En månad senare framfördes den för första gången vid en privat tillställning i vännen Carl Johan Michaelsens sommarvilla i Humlebæk, vackert belägen vid sundet. Det offentliga uruppförandet ägde rum den 11 oktober i Odd Fellow-Palæets stora sal i Köpenhamn. Solist var Aage Oxenvad, som fått sig konserten tillägnad, och Emil Telmányi dirigerade medlemmar ur Det Kongelige Kapel. Christina Tobeck Våren 1928 reste Nielsen till Norge för att i lugn och ro få ägna sig åt det nya verket. När han så i maj återvände till Danmark, hade han skisser till stora delar av klarinettkonserten i bagaget. Han var nu ivrig att få visa dem för Oxenvad 6 7
CARL NIELSEN Född: 9 juni 1865 i Nørre Lyndelse på Fyn, Danmark. Död: 3 oktober 1931, Köpenhamn, Danmark. Verk i urval: Två operor, sex mästerliga symfonier, konserter för violin, klarinett och flöjt, tondikter, kammar- och pianomusik, stor och folkligt förankrad sångskatt, den varmt leende kantaten Fynsk forår inte att förglömma. Hur musiken själv beskrev sin natur: Jag finns överallt och ingenstans jag älskar stillhetens stora yta, och det är min högsta önskan att bryta den. Jag känner inte sorg, jubel, glädje eller gråt, men jag kan jubla, gråta, skratta och klaga, samtidigt och oändligt. BÉLA BARTÓK Född: 25 mars 1881 i Nagyszentmiklós i nuvarande Rumänien. Död: 26 september 1945 i New York Utbildning: Studier vid Liszt-akademien där han också träffade Zoltán Kodály som influerade honom och förblev hans kollega och gode vän livet ut. Verk: Mikrokosmos, Rumänska danser, tre pianokonserter, Riddar Blåskäggs borg, Den sällsamma Mandarinen, Konsert för orkester samt Musik för stråkar, slagverk och celesta. Bartók om syftet med sin musik: Min centrala idé är idén om folkens förbrödring trots alla krig och konflikter. Denna idé försöker jag tjäna i min musik. Därför drar jag mig inte undan något inflytande, må det sedan komma från slovakisk, rumänsk, arabisk eller vilken annan källa som helst. Men källan ska vara ren, frisk och hälsosam! KONSERT FÖR ORKESTER av Béla Bartók När det gäller Béla Bartóks Konsert för orkester så var avsikten att låta hela orkestern briljera, som ett kollektiv av solister. Tydligast är det i andra satsen där Bartók leker fram en elegant och närmast balettartad musik. Genomskinligt och kristallklart. En lustig detalj är hur han, i sats fyra, parodierar marschtemat ur Sjostakovitjs Leningradsymfoni. Bartók lämnade 1940 ett härjat Europa och slog sig ner i New York tillsammans med sin hustru. Han var svag och medtagen, och det var under en sjukhusvistelse han fick besök av dirigenten Sergej Kusevitskij som med ett rejält förskott beställde ett nytt orkesterverk till Bostons symfoniorkester. Kusevitskij som än en gång levde upp till sina ord; Om vi inte uppmuntrar dagens musik lär vi inte ha någon musik i morgon. Bartók blev fylld av energi och på bara sju veckor fullbordas detta odödliga mästerverk, som mellan 1945 och 1955 spelades mer än två hundra gånger världen över. Med undantag för den centrala elegin så är konserten bland det mest extroverta Bartók skrivit och han är, som så ofta, inspirerad av den ungerska folkmusiken. Det är en intrikat väv som tonar fram med såväl Bach (fuga) som Schönberg (atonalitet) som förebilder. Men framför allt är det en lovsång till livet, en magisk och bejakande musik med enorm vitalitet och spännvidd. Béla Bartóks Konsert för orkester uruppfördes av Bostons symfoniorkester under ledning av Sergej Kusevitskij den första december 1944. Tomas Roth 8 9
BIOGRAFIER SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER Berwaldhallen i Stockholm är hemvist för över 100 förstklassiga musiker vilka utgör. Samtliga konserter direktsänds i radio över hela landet vilket medför att orkestern inte bara är huvudstadens symfoniorkester utan även hela Sveriges. Orkesterns unika klang och samspel har under lång tid byggts upp och finslipats av en rad dirigenter i världsklass. bildades 1936 och formades till en ensemble med världsrykte under Sergiu Celibidaches ledning 1965 1971. Celibidache efterföljdes av Herbert Blomstedt, numera hedersdirigent, som ledde orkestern mellan 1977 och 1982. 1984 tog 25-åriga Esa-Pekka Salonen över och utvecklade orkestern genom att välja innovativ repertoar och tillföra ny energi. Tio år senare gick taktpinnen vidare till Jevgenij Svetlanov, och från 2000 till 2006 leddes orkestern av Manfred Honeck. Idag åtnjuter en avundsvärd plats bland världens främsta orkestrar. Tack vare den nuvarande chefsdirigenten Daniel Hardings ledning och engagemang hyllas orkestern som en av de mest intressanta och mångfasetterade orkestrarna i världen med återkommande inbjudningar till de mest prestigefyllda konserthusen. Genom att samarbeta på ett ständigt utvecklande och nyskapande sätt med en rad av världens främsta dirigenter, solister och kompositörer är man på väg att bli en av vårt århundrades mest nydanande symfoniorkester. Lika gärna som man sätter sin prägel på etablerade och hyllade repertoarer, lika gärna engagerar sig i att framföra och spela in samtida musik vilket inte sällan leder till nya uppdrag för svenska och internationella kompositörer. Sveriges Radios Symfoniorkester åker ofta utomlands på turné på inbjudan av större internationella festivaler och konserthus. Utöver ett fullspäckat schema med konserter, inspelningar och internationella turnéer utgör husensemblen och den konstnärliga grundpelaren i den årliga Östersjöfestivalen i Stockholm. erhöll det välrenommerade Grammophone s Classical Music Award 2015 för inspelningen av Beethovens Pianokonserter nr 3 och nr 4 med Maria João Pires och chefsdirigent Daniel Harding. JURAJ VALČUHA, född i Bratislava i Slovakien, är sedan sex år tillbaka chefsdirigent för italienska Orchestra Sinfonica Nazionale della Rai. Han gästdirigerar även frekvent världen över, bland annat i Los Angeles, Washington, London, Berlin, Budapest och Bologna, och har varit en återkommande gästdirigent hos. ANDREAS SUNDÉN, är soloklarinettist och stämledare i Sveriges Radios Symfoniorkester. Tidigare har han spelat i Malmö Symfoniorkester, Den Norske opera i Oslo, och innehaft den prestigefyllda posten som soloklarinettist hos Conccertgebouworkest i Amsterdam, rankad som en av världens bästa orkestrar. Sundén är återkommande solist, bland annat i Italien, England, USA och Holland. 10 11
BERWALDBONUS KOMMANDE KONSERTER Med anledning av att Sveriges Radio firar 90 år, uppmärksammar vi Franz Berwalds musik. Efter flera av säsongens onsdagskonserter blir det kammarmusikalisk bonus med musik av Berwald introducerad av Christina Tobeck. Berwaldbonusen sker i direkt anslutning till kvällens konsert och din konsertbiljett gäller. Dock får du gärna försöka hitta en plats närmre scenen eftersom kammarmusiken är i det mindre formatet. Onsdag 13 januari Johanna Sjunnesson cello Terés Löf piano FRANZ BERWALD: Duo för violoncell och piano B-dur Romans och scherzo för piano Onsdag 13 april Stenhammarkvartetten Per Öman violin Peter Olofsson violin Tony Bauer viola Mats Olofsson cello Simon Crawford-Phillips piano FRANZ BERWALD: Pianokvintett nr 1 c-moll Onsdag 18 maj Julia Kretz violin Eriikka Nylund viola Ulrika Edström cello Ingalill Hillerud kontrabas Niklas Andersson klarinett Chris Parkes valthorn Henrik Blixt fagott FRANZ BERWALD: Septett B-dur JULKONSERT Onsdag 16 december 18.00 Torsdag 17 december 18.00 Fredag 18 december 19.30 Lördag 19 december 15.00 Radiokören Marit Strindlund dirigent Biljetter: 115 415 kr TRETTONDAGSKONSERT Fredag 8 januari 19.30 Lördag 8 januari 18.00 Radiokören Josep Caballé Domenech dirigent Katarina Dalayman sopran Michael Weinius tenor Kristin Lidström musikalartist Philip Jalmelid musikalartist Jill Johnson gästartist Erik Haag värd Biljetter: 150 495 kr SOLISTPRISVINNAREN 2014 Onsdag 13 januari kl 18.00 Torsdag 14 januari kl 18.00 Jaime Martin dirigent David Huang piano STENHAMMAR: Pianokonsert nr 2 BEETHOVEN: Symfoni nr 1 Biljetter: 90 360 kr SOLISTPRISET 2016 FINAL Lördag 16 januari kl 15.00 Jaime Martin dirigent David Huang piano (Solistprisvinnare 2014) De tre finalisterna är: Elna Carr violin (Ängelholm) Christopher Hästbacka piano (Stockholm) Sebastian Stevensson fagott (Sigtuna) SIBELIUS: Violinkonsert d-moll WEBER: Fagottkonsert F-dur RACHMANINOV: Pianokonsert nr 2 c-moll MOZART: Rondo för piano och orkester D-dur Fri entré 12 13
SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER RADIOKÖREN TRETTONDAGS- KONSERT FRE 8 JAN KL 19.30 & LÖR 9 JAN KL 18.00 Katarina Dalayman sopran Michael Weinius tenor Kristin Lidström musikalartist Philip Jalmelid musikalartist Josep Caballé Domenech dirigent Erik Haag värd JILL JOHNSON GÄSTARTIST Biljetter: 150 495 kr 08-784 18 00 berwaldhallen.se I samarbete med
Kontakta Berwaldhallen Dag Hammarskjölds väg 3 berwaldhallen.se Biljettkontorets öppettider Helgfri mån fre kl 12 18 samt två timmar före konsert. Telefontider Helgfri mån fre kl 9 18, lör kl 10 15 samt två timmar före konsert. Telefon: 08-784 18 00 E-post biljettkontoret.berwaldhallen@sverigesradio.se Fax 08-663 15 14 Följ oss på facebook.com/berwaldhallen Twitter: @berwaldhallen Instagram: @berwaldhallen #interplaysthlm Med reservation för ändringar. Konserten sänds i Sveriges Radio och går att lyssna på i 30 dagar efter sändning på sverigesradio.se samt i vår app Sveriges Radio Play. Det är viktigt att inspelningen blir av högsta kvalitet. Därför ber vi dig stänga av mobilen och om möjligt undvika att hosta. Fotografering med blixt är inte tillåten.