Årsbok 2004 ProAgria Svenska lantbrukssällskapens förbund Finlands svenska 4H Publikation nr. 247 Förbundets 94:e verksamhetsår 1
2
Årsbok 2004 INNEHÅLL sid GRUNDPRINCIPERNA I VERKSAMHETEN 5 Allmän översikt 6 FÖRBUNDSORGANISATIONEN Medlemmar 8 Styrelse, utskott mm. 9 Förbundets representanter 11 Personal, förbundets statsanslag, förlaget, släktgårdsvimplar och -diplom 12 Årsmöte 13 Styrelsemöten 14 VERKSAMHETEN Ekonomi 15 Trädgård 17 Ekologisk odling 19 Växthusteknik 20 Information 21 Personalutveckling 22 BOKSLUT 24 Revisionsberättelse 30 FINLANDS SVENSKA 4H Årsberättelse 31 LANTBRUKS- OCH HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN Antalet förrättningar 40 Sammandrag över lantbruks- och hushållningssällskapens bokslut 42 3
4
GRUNDPRINCIPERNA I VERKSAMHETEN Vision Vår vision är livskraftiga landsbygdsföretag i Svenskfinland och att Svenska lantbrukssällskapens förbund (SLF) skall fungera som centralenhet för den finlandssvenska landsbygdsrådgivningen Verksamhetsidé Vår uppgift är att samordna den finlandssvenska rådgivningen till landsbygdsföretagare och att erbjuda spetskunskap för våra kunder Verksamhetens värden Vi är måna om det svenska språket och vi vill vara en oberoende, pålitlig och sakkunnig samarbetspartner Strategiska mål - att framställa informationsmaterial och hjälpmedel i rådgivningen som på bästa möjliga sätt bidrar till en positiv utveckling på landsbygden - att erbjuda största möjliga sakkunskap inom de sektorer SLF arbetar - att upprätthålla ett ändamålsenligt kontaktnät - att skapa en stabil ekonomisk grund för utveckling av verksamheten och personalens kompetens 5
Allmän översikt Svenska lantbrukssällskapens förbund (SLF) arbetar med fyra centrala verksamhetsområden: centralorganisationsfunktioner, utvecklingsarbete, utbildning samt information och publikationer. Dessutom bedrivs ungdomsverksamhet inom ramen för Finlands svenska 4H. Verksamhetens huvudinriktning inom de ovan nämnda fyra verksamhetsområdena styrs av ett resultatavtal som görs upp mellan jord- och skogsbruksministeriet och landsbygdsrådgivningens centralorganisationer. Enligt det och utgående från statsbudgeten för år 2004 definierades för verksamheten tre tyngdpunktsområden: a) lönsamma landsbygdsföretag och förbättrad kvalitet på verksamhet och produkter, b) förbättrad miljö på landsbygden och c) ny företagsverksamhet och växelverkan mellan land och stad. Dessa utgjorde grunden för SLF:s verksamhet. I egenskap av den svenskspråkiga landsbygdsrådgivningens centralorganisation är SLF:s uppgift att stöda, utveckla och samordna lantbruks- och hushållningssällskapens rådgivningsarbete och arbete med att utveckla landsbygden. SLF svarar även för organisationens gemensamma kontakter till statsmakten och övriga samarbetsparter. Personalen sitter bl.a. i många arbetsgrupper, delegationer och styrelser som representanter för hela den svenska rådgivningen samt ger utlåtanden i ärenden som har betydelse för landsbygden. För att ytterligare effektivera nätverksarbetet upprätthåller SLF också kontakter till rådgivningsorganisationerna i de övriga nordiska länderna. SLF:s utvecklingsarbete sker på tre plan: produktutveckling, företagsutveckling och landsbygdsutveckling. Produktutveckling av hjälpmedel och material för rådgivningsverksamheten sker i hög utsträckning inom ramen för ProAgria samarbetet. SLF och lantbruksoch hushållningssällskapen har representanter i ProAgrias förvaltningsorgan och centrala utvecklingsteam. Den svenska organisationen har på så sätt goda möjligheter att påverka verksamheten och produktutvecklingen inom ProAgria. SLF:s insatser i produktutvecklingsarbetet fokuseras kring de sektorer inom vilka förbundet har sakkunskap: företagsekonomi, ekologisk produktion, trädgårdsproduktion och växthusteknik. Verksamheten inom de olika sektorerna framgår av de enskilda sektorrapporterna. Frågor i anslutning till växtodling och husdjursproduktion sköts i samarbete med sällskapen. Under slutet av år 2004 jobbade förbundet och lantbruks- och hushållningssällskapen dessutom intensivt med att utveckla sin bokföringsverksamhet på gemensam basis. Arbetet resulterade i början av 2005 i att ett gemensamt bokföringsbolag, Bokföringssällskapet Ab, bildades. Bokföringssällskapet skall betjäna lantbruksföretagarna med heltäckande bokföringsservice med samma koncept i hela Svenskfinland. En del av produktutvecklingen (företagsutveckling, landsbygdsutveckling) består av projekt. Under år 2004 var projektverksamheten omfattande. Det treåriga Interreg -projektet Agri-Environment and Organic Farming ECOSENSE pågick. Det tvååriga ALMA projektet Mångsidiga landsbygdsföretag startade under året. 6
Projektet, som är ett informations- och utbildningsprojekt, har tre delområden: 1) företagsledning och marknadsföring, 2) företagets miljö och 3) gårdssekreterarservice. Finlands svenska 4H och Yrkeshögskolan Sydväst är samarbetsparter inom projektet. Ytterligare inleddes arbetet med ett annat tvåårigt projekt, under rubriken Trädgård på landsbygden nära i öst. SLF tog aktivt del i utbildning på olika nivåer. Det är fråga om utbildning av organisationens personal, fortbildning av jordbrukare och utbildning vid läroinrättningar. Stor betydelse hade bl.a. ett avtal om deltagande i ekonomiutbildningen vid utbildningsprogrammet för naturbruk vid Yrkeshögskolan Sydväst. Informations- och publikationsverksamheten var livlig under året. Den största produkten Lantbrukskalendern 2005 utkom i oktober 2004 för andra gången i det nya A5 formatet. Försäljningen lyckades bra. Ytterligare två större tryckalster producerades under året: Lönsam mjölkproduktion och Nya utmaningar på växande gårdar. I övrigt består förbundets informations- och publikationsverksamhet av att tillhandahålla material som sällskapen behöver i sin verksamhet, att publicera material som jordbrukarna behöver, t.ex. bokföringsmaterial, att skriva artiklar och av olika översättningar. SLF:s bokslut för år 2004 visar ett överskott på drygt 23 800 euro. Resultatet är därmed på samma nivå som föregående år. Statsbidraget var på ungefär samma nivå som föregående år. De egentliga förrättningsintäkterna minskade något. Detta uppvägdes av ökade intäkter från projekt- och publikationsverksamheten. Även dividendintäkterna ökade. Balansräkningen balanserar på drygt 228 000 euro. I den kan noteras att projektfordringarna är speciellt höga. Det gängse värdet på SLF:s långfristiga placeringar (kanslilokal och aktier) beräknades vid årsskiftet uppgå till c. 683 000 euro. Finlands svenska 4H arbetar också på basis av ett resultatavtal mellan 4Horganisationen och jord- och skogsbruksministeriet. Verksamhetens tyngdpunktsområden för dem är arbets- och företagsfostran, miljöfostran, fostran för internationalism samt lokalt engagemang. Deras verksamhet beskrivs mera i detalj i ett skilt avsnitt i denna årsbok. Helsingfors i april 2005 Kim Nordling verkställande direktör 7
FÖRBUNDSORGANISATIONEN Medlemmar 1. Finska Hushållningssällskapet r.f. 2. Nylands Svenska Lantbrukssällskap r.f. 3. ProAgria Ålands Hushållningssällskap 4. Österbottens Svenska Lantbrukssällskap r.f. 5. Agrologernas Förening r.f. 6. Andelslaget Husdjursavelscentralen - FABA 7. Arbetseffektivitetsföreningen r.f. 8. Finlands Pälsdjursuppfödares Förbund r.f. 9. Finlands Svenska Andelsförbund rf 10. Finlands Svenska Marthaförbund r.f. 11. Föreningen för skogskultur r.f. 12. If Skadeförsäkringsbolag Ab 13. Kustens Skogscentral 14. Landsbygdens Arbetsgivareförbund 15. Mejeriandelslaget Milka 16. Nylands Fiskarförbund r.f. 17. Nylands svenska lantbruksproducentförbund rf 18. Nylands svenska trädgårdssällskap rf 19. Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas 20. Stiftelsen A.B. Svenska småbruk och egna hems undervisningsfond 21. Stödstiftelsen för dränering rf. 22. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund r.f. 23. Svenska småbruk och egna hem Ab 24. Svenska Trädgårdsförbundet r.f. 25. Svenska Österbottens Hästavelsförbund 26. Södra Finlands Agronomförening 27. Södra Finlands Jordbrukarklubb 28. Södra skogsreviret r.f. 29. Tapio, Skogsbrukets utvecklingscentral 30. Veritas ömsesidigt skadeförsäkringsbolag 31. Yrkeshögskolan Sydväst 32. Yrkesinstitutet Sydväst (Överby Trädgårdsskola) 33. Åbolands Fiskarförbund r.f. 34. Åbolands svenska lantbruksproducentförbund rf 35. Ålands Centralandelslag, ÅCA 36. Ålands producentförbund r.f. 37. Österbottens Husdjursklubb 38. Österbottens svenska producentförbund 8
Styrelse, utskott m.m. Styrelsen år 2004 Ordförande Viceordförande Medlemmar Personliga suppleanter Bengt Sohlberg, Sjundeå Berit Häggblom, Jomala Holger Falck, Sibbo Lars Ström, Vörå Mikael Söderholm, Kimito Peter Thölix, Korsholm Leif Karlsson, Helsingfors Joachim Regårdh, Jomala Dan Lindroth, Kimito Henrik Ingo, Korsholm Jörgen Grandell, Åbo Christer Finne, Solf Styrelsens arbetsutskott Ordförande Bengt Sohlberg Leif Karlsson Jörgen Grandell Henrik Ingo Stig Andersson Kim Nordling Revisorer Suppleanter Henrik Fröjdman, Helsingfors Carl-Göran af Heurlin, Pargas Tom Turja, Helsingfors Mats Björklund, Pedersöre 9
Styrelsen för Finlands svenska 4H Ordförande Viceordförande Medlemmar Personliga suppleanter Eivor Eklund-Back, Närpes Ann-Mari Öster-Karlsson, Sund Peter Häggblom, Pedersöre Tryggve Isaksson, Kimito Ann-Lis Udd, Strömfors Britt-Mari Teir, Kristinestad Ann-Kristin Håkans, Jomala Mikael Löv, Pedersöre Henry Schneider, Grankulla Ingrid Träskman, Ingå Kim Nordling, representant för Svenska lantbrukssällskapens förbunds styrelse Nils Westermarcks minnesfond Arbetsgrupp Henrik Andberg Bengt Sohlberg Harri Westermarck Kim Nordling (sammankallare och sekreterare) Två stipendier beviljades år 2004: - Carina Emtö, Helsingfors Universitet Skördemetodens inverkan på havtornsodlingens produktionskostnader och lönsamhet - Sebastian Sohlberg, Yrkeshögskolan Sydväst Kvalitetssäkring och marknadsföringsstrategi vid odling av hästhö 10
Förbundets representanter Ordf. Bengt Sohlberg - Delegat på ProAgrias allmänna möten - Styrelsen för ProAgria - Styrelsen för Svenska småbruk och egna hem Ab Agr. Kim Nordling - Delegationen för landsbygdsrådgivning - Styrelsen för ProAgria - Ledningsgruppen för ProAgria - ProAgria, IT-team och informationsteam - Styrelsen för rådgivningsbranschens arbetsgivarförening inom Servicearbetsgivarna - Styrgruppen för utveckling av samarbetet mellan ProAgria MKL och MTT Ekonomiforskning - Styrelsen för Finlands svenska 4H - Redaktionsrådet för LoA - Styrelsen för Svenska Studieförbundet (suppleant) - Delegationen för arbetarskydd (social- och hälsovårdsministeriet) - Arbetseffektivitetsföreningens delegation - Förvaltningsrådet för Maatalouskoneiden tutkimussäätiö AFM Kaarlo Kinnunen - ProAgria, växt-team och husdjursteam - Södra Finlands förening för ekologisk odling, sekreterare - JSM:s styrgrupp för samexistens av genetiskt modifierade odlingsväxter samt konventionellt och ekologiskt lantbruk AFM Irmelin Nyman - ProAgria, växt-team - Redaktionsrådet för Trädgårdsnytt - Styrelsen för NJF sektion III (Trädgård) och Finlands NJF - JSM:s arbetsgrupp för EU:s kvalitetsnormer för vegetabilier - Styrelsen för Suomen Maataloustieteellinen seura, trädgårdssektion - Styrelsen för Laatuvarma ry - Styrelsen för Agnes r.f. AFM Peter Österman - ProAgria, ekonomiteam, kvalitetsteam och utbildningsteam - Kommissionen för informationssystemet för jordbrukets redovisningsuppgifter (FADN) - Redaktionsrådet för Tieto tuottamaan - Styrelsen för Ab Utbildning Sydväst (suppleant) - Delegationen för jordbruks- och livsmedelssektorn vid Helsingfors Universitet (suppleant) - JSM:s arbetsgrupp för förnyandet av likviditets- och lönsamhetsberäkning Övriga - Nordisk samorganisation för ungdomsarbete, styrelsen: agrolog Mikael Blomqvist - Förvaltningsrådet för Stiftelsen Finlands Svenska Jordfonden: agronom Hed-Mari Björkell 11
Personal Verkställande direktör Kim Nordling, agronom (1991; 2003) Kanslisekreterare Ingeborg Mansner, stud.merk. (2002) Informatör Eva Björkas, stud. (1999) Utvecklingschefer Ekonomi: Peter Österman, AFM (2002) Ekologisk odling: Kaarlo Kinnunen, AFM (1990) Trädgård: Irmelin Nyman, AFM, agronom (1986) Växthusteknik: Ingmar Bäckström, ing. (1973) Finlands svenska 4H Verksamhetsledare: Hed-Mari Björkell, agronom (1974; 1987) Distriktskonsulent: Mikael Blomqvist, agrolog (1995) Kanslisekreterare: Carola Käenmäki, HSO-sekr. (1999) Organisationssekreterare: Petra Ingo, pol.kand. (2001) - vikarie Veronica Korhonen, pol.stud. Förbundets statsanslag Under redogörelseåret har förbundet i ordinarie statsanslag uppburit 184 000 euro. Förlaget Under år 2004 har följande tryckalster framställts: Publikationer nr 245 Årsbok 2003 nr 246 Lantbrukskalender 2005 Forskning för framåt nr 19 Nya utmaningar på växande gårdar Övriga Odlingsanvisningar för kummin (upplaga 1 och 2) Lönsam mjölkproduktion Släktgårdsvimplar och -diplom Broböle gård, RNr 1:46, Pigby, Sibbo (1739) Älvdal gård, RNr 7:42, Jeppo, Nykarleby (1539) 12
Årsmöte Förbundets årsmöte hölls den 25 november 2004 på Park Alandia Hotell i Mariehamn. I mötet deltog 20 röstberättigade medlemmar, vilka representerade 5 medlemsorganisationer. Dessutom var personal från lantbrukssällskapen och förbundet samt från Finlands svenska 4H närvarande. Förbundets ordförande Bengt Sohlberg öppnade mötet med ett kort hälsningsanförande. Därefter följde stadgeenliga förhandlingar. Som ordförande fungerade förbundets ordförande Bengt Sohlberg. Mötet godkände verksamhetsberättelsen och bokslutet för år 2003 samt beviljade styrelsen ansvarsfrihet. Likaså godkändes verksamhetsplanen, budgeten, medlemsavgifterna, arvoden och reseersättningar för år 2005. Årsmötet behandlade och godkände också 4H:s verksamhetsberättelse och bokslut för år 2003 samt verksamhetsplan och budget för år 2005. Till medlemmar i förbundets styrelse valdes Holger Falck (suppleant Dan Lindroth), Tina Bäckman-Hägglund (Stig Andersson), Bengt Sohlberg (Leif Karlsson), Lars Ström (Henrik Ingo), Mikael Söderholm (Jörgen Grandell) och Peter Thölix (Christer Finne). Till revisorer valdes Henrik Fröjdman och Carl-Göran af Heurlin samt till revisorssuppleanter Tom Turja och Mats Björklund. Till medlemmar i 4H:s styrelse valdes Eivor Eklund-Back (suppleant Britt-Mari Teir), Tom Cederström (Sören Hällmark), Tryggve Isaksson (Sune Haga), Ann- Lis Udd (Ingrid Träskman) och Ann-Mari Öster-Karlsson (Ann-Kristin Håkans). Efter årsmötet höll den nya styrelsen sitt konstituerande möte, varvid Bengt Sohlberg enhälligt valdes till förbundets ordförande för år 2005. Till viceordförande valdes Mikael Söderholm. I samband med årsmötet informerade landskapsagronom Sölve Högman om självstyrelsens inverkan på jordbrukspolitiken på Åland. På kvällen intogs en gemensam middag och följande dag besöktes Chips Abp och Kastelholms slott. Resten av årsmötesprogrammet sköttes av eldsjälen och mångsysslaren, Ålands enda legimiterade jultomte, yrkesfotografen och landsbygdsföretagaren (snigelfarm, Alandia Escargots AB), Olle Strömberg. Han förevisade Jan- Karlsgården och bjöd på traditionell åländsk lunch med mustig köttsoppa och ålandspannkaka. Slutligen visade han sitt privata museum, Ålands Fotografiska Museum, fyllt med tusentals prylar i anknytning till fotografering och filmning. 13
Styrelsemöten 11.3 19.10 Ordinarie medlemmar Bengt Sohlberg, ordförande x x Berit Häggblom, viceordförande x x Holger Falck x x Lars Ström x x Mikael Söderholm x x Peter Thölix x - Suppleanter Leif Karlsson, NSL x x Joakim Regårdh, ÅHS - - Dan Lindroth - - Henrik Ingo, ÖSL - - Jörgen Grandell, FHS x x Christer Finne - - Suppleanterna kallas till styrelsemöte endast om en ordinarie medlem är förhindrad att deltaga. Sällskapens direktörer kallas dock till varje möte. Ålands Hushållningssällskaps nya direktör Stig Andersson deltog även i bägge styrelsemötena. Den 25 november hölls den nya styrelsens (2005) konstituerande möte. Närvarande var Bengt Sohlberg, Stig Andersson, Lars Ström, Mikael Söderholm och Peter Thölix. Vid styrelsemötena har bl.a. följande frågor (i kronologisk ordning) behandlats: - bokslutet och verksamhetsberättelsen för år 2003-4H:s bokslut och verksamhetsberättelse för år 2003 - landsbygdsrådgivningens resultatavtal med statsmakten för år 2004 - fördelningen av statsanslaget för år 2004 - lönefrågor och övriga personalfrågor - förbundets projektverksamhet - ställningstagande till lantbruksutställningarna i Finland - Nils Westermarcks minnesfond - Rådgivardagarna 2004 - släktgårdsdiplom (Jungar i Jeppo och Broböle i Sibbo) - förbundets ekonomiska situation - verksamhetsplan och budget för år 2005-4H:s verksamhetsplan och budget för år 2005 - resultatavtalet och statsbidraget för år 2005 - bildandet av ett med lantbruks- och hushållningssällskapen gemensamt bokföringsbolag - årsmötet 2004 - val av ordförande och viceordförande för år 2005 - husdjursrådgivningen i Svenskfinland Arbetsutskottet sammanträdde den 14 januari, 25 augusti och 25 november. Bl.a. organisationens framtid, statsbidragets utveckling, bildandet av ett gemensamt bokföringsbolag och gemensamma operativa frågor behandlades på mötena. 14
VERKSAMHETEN Ekonomi Förbundets ekonomirådgivning omfattar allmänt taget utveckling av ekonomirådgivningen och hjälpmedel för planering och uppföljning samt information och utbildning. I arbetet deltar förutom utvecklingschefen även verkställande direktören. SLF:s utvecklingsarbete sker i stor utsträckning i samarbete med ProAgria. Det gäller bl.a. utveckling av hjälpmedel som används för företagsstyrning i företagen på landsbygden. Detta arbete sker främst så att utvecklingschefen deltar i ProAgria Maaseutukeskusten Liittos team för utveckling av ekonomirådgivningen. Under 2004 jobbade man speciellt med frågor som relaterar till det förnyade startstödet och investeringsbidragen. Dessutom har rådgivning i samband med generationsväxling på landsbygdsföretag varit ett särskilt utvecklingsområde. I övrigt arbetade utvecklingschefen med organisationens adb-program genom att delta i den generella utvecklingen av programmen, att upprätthålla de svenskspråkiga programmen och genom att ge handledning i ADB-frågor. Utvecklingschefen deltar i ett team som behandlar rådgivningssektorns ekonomidataprogram. SLF är dessutom representerat i ProAgrias allmänna ITteam. Under 2004 var förbundets utvecklingschef medlem i en av Jord- och skogsbruksministeriet sammanställd arbetsgrupp vars uppgift var att utveckla beräkningsmetoderna och kalkylerna som används vid investeringsstöden och startstödet. Rådgivningens Likwi-program spelar en stor roll när det gäller kalkyler för dessa understöd. Arbetsgruppen sammanträdde totalt 16 gånger och överlät sin rapport i mars 2004. Den officiella lönsamhetsbokföringen skall följa EU:s motsvarande system (FADN, Farm accountancy data network). För att övervaka detta finns en kommission (nationella kommissionen för informationssystemet för jordbrukets redovisningsuppgifter), i vilken SLF:s utvecklingschef är medlem. Kommissionen har bl.a. som uppgift att fastställa kriterierna för valet av gårdar till bokföringssystemet samt att följa med bokföringsverksamheten och göra förbättringsförslag. En del av SLF:s utvecklingsarbete sker inom ramen för olika utvecklingsprojekt. I projektet Mångsidiga landsbygdsföretag har utvecklingschefen ansvarat för de ämnesområden som berör företagsledning och marknadsföring. Inom projektet ordnades år 2004 bl.a. en seminariekryssning med företagsledningsfrågor och ett marknadsföringsseminarium. Dessutom inleddes tre specialstudier som blir klara under år 2005. Rubrikerna för specialstudierna är: Handbok för marknadsföraren i landsbygdsföretaget, Varumärkestänkande inom landbygdsföretaget och Utvärdering av gårdssekreterarservicen. 15
Under året jobbade utvecklingschefen med informationsfrågor och framställning av informationsmaterial. Publikationen Nya utmaningar för växande gårdar utkom på hösten 2004 i serien Forskning för framåt. Ekonomiavsnittet i Lantbrukskalendern 2005 är omfattande. Det genomgick betydande förändringar i förhållande till föregående år bl.a. som en följd av ändringarna i stödsystemen. SLF har även varit representerat i ProAgrias informationsteam. Informationsspridningen i övrigt sker vid möten, kurser och andra tillfällen, genom artiklar och facktidskrifter samt genom att sammanställa och ge ut egna skrifter och via telefon. Till uppgifterna hör dessutom att ta ställning till och ge utlåtanden om olika frågor som berör jordbruket, ekonomirådgivningen och rådgivningsorganisationen. Utbildning är en väsentlig del av SLF:s verksamhet inom ekonomisektorn. Samarbetet med Yrkeshögskolan Sydväst fördjupades ytterligare. Utvecklingschefen hade hand om en del av den fördjupande ekonomiundervisningen för svenskspråkiga agrologstuderande. Dessutom har man under år 2004 startat ett samarbete kring handledning av examensarbeten. Detta samarbete kommer att fortsätta även under kommande år och möjligtvis utvecklas ytterligare. För rådgivningen och speciellt ekonomirådgivningen är det av stor betydelse eftersom man härigenom kan inverka positivt på utbudet av kompetenta agrologer för arbetsuppgifter inom sektorn. Dessutom har en undervisning med hög standard även en positiv effekt på den ekonomiska kunskapen bland de nya landsbygdsföretagarna. Utvecklingschefen representerar även rådgivningen i delegationen för jordbruk och livsmedelssektorn vid Helsingfors universitets Agrikultur- forstvetenskapliga fakultet. Förbundet hade en omfattande kursverksamhet inom ekonomisektorn under år 2004. Engagemang i frågor gällande landsbygdsföretagens bokföring och resultatanalys förekom på flera fronter. Kurser i skattebokföring, deklaration och adb-bokföring med Wakka-bokföringsprogrammet hölls under året. Kurserna arrangerades i huvudsak av läroinrättningar och producentorganisationer. Under våren avslutades en grundläggande kurs i lantbruksbokföring. Kursen, som startade hösten 2003, omfattade totalt sju kursdagar. SLF hade även ansvaret för företagsekonomi delen i en kurs för vuxenstuderande som ger en grundexamen för landsbygdsföretagare. Deltagarna är unga eller nyetablerade landsbygdsföretagare. Förbundets utvecklingschef är medlem såväl i ProAgrias kvalitets- som utbildningsteam. Under år 2004 utfördes inom ramen för arbetet inom kvalitetsteamet såkallade inre auditeringar. Auditeringarna hade som ändamål att utvärdera konsortiemedlemmarnas kvalitetssystem. Auditeringarna gjordes på basen av ISO 9001 standarder. Ett av kvalitetsarbetets främsta engagemang under år 2004 har varit uppbyggandet av en gemensam kvalitetshandbok för ProAgria. 16
SLF har också haft övriga kontakter till nordiska rådgivningskretsar, bl.a. inom ramen för sektion X (rådgivning och utbildning) inom Nordiska jordbruksforskares förening. Bl.a. deltog utvecklingschefen i NJF seminariet, The role of part-time or pluri-active farmers in rural development and natural resource management i Billund Danmark. Dessutom besökte utvecklingschefen den danska rådgivningens centralförbund och bekantade sig med de danska ekonomirådgivningstjänsterna. Utvecklingschefen har deltagit i ett flertal fortbildningstillfällen. De flesta är kurser och rådplägningsdagar arrangerade av Maaseutukeskusten Liitto och jord- och skogsbruksministeriet. Trädgård Utvecklingschefen sköter centralorganisationsfunktioner bl.a. genom att sammanställa resultatavtalet för trädgårdsrådgivningen. Det arbetet tog tid i anspråk vid årsskiftet 2003-2004. I november 2003 gjordes sammandrag över hur planerna för trädgårdsrådgivningen följts det året. I december 2003 och januari 2004 diskuterades, planerades och skrevs åter det nya resultatavtalet för 2004, som senare undertecknades och översattes. Under årets rådgivardagar hölls en överläggning gällande resultatavtalet mellan trädgårdskonsulenterna vid SLF, FHS och ÖSL. I slutet av året inleddes åter förhandlingarna gällande följande års resultatavtal. SLF representeras också i en arbetsgrupp vid jord- och skogsbruksministeriet som diskuterar EU:s handelsnormer. Den gav vid behov utlåtanden om UN/ ECE kvalitetsnormer. EU:s handelsnormer för frukt, bär och grönsaker gäller officiellt inom hela EU och de uppdateras kontinuerligt vid behov. Nationella handelsnormer kan endast vara rekommendationer. Utvecklingschefen förhandlar årligen med KTTK och undertecknar avtalet om granskning av utsädesproduktionen för följande utsädesproduktionsperiod. Kvalitetsarbete är viktigt i trädgårds- och jordbruksproduktionen. Som medlem i styrelsen för Laatuvarma rf deltog utvecklingschefen i tre möten under året. Utvecklingschefen har rättigheter att auditera företag för certifiering vid Laatuvarma. Till arbetet har också hört att verka som kvalitetsgranskare för Inhemska Trädgårdsprodukter rf. Kvalitetsgranskningar av vegetabilier utfördes i Helsingfors med omnejd, under året sammanlagt 11,5 dagar i partiaffärer, då 320 partier granskades. Kvalitetsrådgivning gavs i 5 minutaffärer under 1,5 dagar. Utvecklingschefen deltog i en utbildningsdag om kvalitetsgranskning samt i två möten vid Inhemska Trädgårdsprodukter rf. Internationella kontakterna upprätthölls på flera olika plan under året. I september deltog utvecklingschefen i ett seminarium arrangerat av ISHS, internationella trädgårdssällskapet, i Tyskland i Berlin. Utvecklingschefen är sekreterare för trädgårdssektionen inom NJF (Nordiska Jordbruksforskares förening) och medlem i NJF:s styrelse i Finland. Kontakter till medlemmar i trädgårdssektionen och generalsekretariatet upprätthölls. På våren deltog utvecklingschefen i ett NJF:s veckoslutsmöte i Sverige. Utvecklingschefens arbete med att utveckla trädgårdsrådgivningen sker i samarbete med ProAgria Maaseutukeskusten Liitto, bl.a. via deras växtodlingsteam. 17
En stor del av utvecklingsarbetet sker också inom ramen för projekt. Det femåriga projektet Att återuppliva äppelproduktionen med hjälp av nya dvärgväxande inhemska vinterhärdiga grundstammar, testning av grundstammar för snabb ibruktagning, resultat från äppelsortförsök med YP-grundstam tog enligt projektplanen slut år 2001. Odlingarna med grundstams- och sortförsök var utplacerade på Åland, i västra Finland och i Lojo-trakten. Under våren genomgicks och sammanställdes ännu resultat. Projektets slutrapport skrevs färdigt och distribuerades på våren. Under året har SLF:s treåriga ALMA-projekt Mångsidiga landsbygdsföretag pågått och utvecklingschefen samlade in uppgifter till delen om företagets miljö. Inom projektet deltogs i Överbyträdgårdsdag, skrevs en artikel och tre gårdar besöktes. Utgående från landsbygdsföretagsbesöken utarbetas senare allmänna skötselanvisningar speciellt med tanke på traditionella trädgårdsmiljöer. Inom det treåriga projektet Trädgård på landsbygden nära i öst via den lokala aktionsgruppen Gro i öst insamlades uppgifter om företag med anknytning till trädgård i östra Nyland. På hösten inleddes besöken till företagen. Utvecklingschefen har hört till övervakningsgruppen för Vedartade prydnadsväxter vid MTT finansierat via JSM. Projektets avslutande möte hölls på våren vid MTT/Pälkäne, där prydnadsväxterna planterats. Även utbildning och arbete med information och publikationer har skett på flera plan. På våren höll utvecklingschefen 7 lektioner om egenkontroll och sortering av vegetabilier för odlare på Martens i Österbotten och 4 lektioner om frukt- och bärväxter vid Västra Nylands folkhögskola. Under året bidrog utvecklingschefen med artiklar i Trädgårdsnytt och deltog i ett redaktionsrådsmöte och svarade för det årligen varierande trädgårdsavsnittet i Lantbrukskalendern samt utförde översättningar. Under året översattes bl. a. odlarbrev och broschyrer för Inhemska Trädgårdsprodukter rf. En artikel om frukt- och bärodling skrevs till en bok. SLF:s listor över odlingar med självplock och direktförsäljning kontrollerades och publicerades i Hufvudstadsbladet, Trädgårdsnytt och lokaltidningar. Konsumenterna vill säkra sig om att få närproducerade inhemska produkter av bra kvalitet och mellanhänder faller då bort. Om odlaren säljer direkt åt konsumenten på odlingen eller t.ex. på torg eller för vidareförädling eller till storkök är det möjligt att sälja osorterad vara inom EU. Under sommaren gavs rådgivning om och gjordes besök på gamla trädgårdar vid några tillfällen. Trädgårdsrådgivning har getts per telefon och några har varit intresserade av att få odlingsanvisningar kopierade. Utvecklingschefen är medlem i trädgårdssektionen vid Växtskyddssällskapet och i styrelsen för trädgårdssektionen vid Suomen maataloustieteellinen seura och har deltagit i deras möten. Som styrelsemedlem i Nylands svenska trädgårdssällskap arrangerade utvecklingschefen en seminariekryssning med exkursion till Stockolms trakten för växthusodlare i Nyland, samt deltog i föreningens möten. Utvecklingschefen är med i Agnes styrelse vid Agronomförbundet och deltog under året i fem möten. Dessutom deltogs i Frukt- och bärodlarförbundets seminariekryssning, SLF:s rådgivardagar och datakurs för personalen samt i två tillfällen om producentsammanslutningar för marknadsföring vid JSM. 18
Ekologisk odling Intresset för nya ekoodlingsavtal minskade i största delen av landet. Antalet nya ekogårdar ökade lite i Norra Karelen, Birkaland och på Åland, men minskade i Södra Finland och Österbotten. I Österbotten ingick 9 gårdar ett omläggningsavtal till ekologisk odling och 14 gårdar lade om till konventionellt jordbruk. Under verksamhetsåret förhandlades med Jord- och skogsbruksministeriet om specialstödstöd på ca. 100 euro /ha till ekologiska husdjursgårdar. Under verksamhetsåret 2004 uppgjordes i hela landet 112 nya avtal om omläggning till ekologisk produktion medan 168 ekogårdar gick tillbaka till konventionell odling. Föregående år var antalet anslutande och avstående gårdar lite större. Antalet ekogårdar har sjunkit närmast på grund av marknadsföringsproblem och låg producentprisnivå på ekospannmål. Mejerierna tog inte emot nya mjölkproducenter på grund av sjunkande efterfrågan. Slakterierna var ovilliga att betala tilläggspris för ekokött. Motsvarande marknadsstörningar förekom också i andra nordiska länder. Skördenivån på ekologiskt odlande spannmålsgårdar var nöjaktig i hela landet på grund av dåliga skördeförhållanden. Samma gällde också för konventionella gårdar. Kvaliteten på brödspannmål (falltal) var låg vilket berodde på regnperioderna mot slutet av trösksäsongen. Vallanläggningarna lyckades ganska bra. Den godkända ekoodlingsarealen i hela landet ökade 11 330 ha, omfattade 153 384 hektar och fördelade sig på olika odlingsväxter enligt vidstående tabell. Arealen under omställning var 15 137 ha d.v.s.15,6 % lägre än föregående år. Kontrollsystemet omfattade 4 924 gårdar vilket innebär 1,2 %:s minskning. Den kontrollerade ekologiskt odlade arealen omläggningsarealen medräknad omfattade i Svenska Österbotten 17 436 ha (- 55 ha) och i Nyland, Egentliga Finland och Åboland sammanlagt 29 327 ha (+ 1 255 ha). Statistik om ekologisk produktion 2000-04 (KCVP 2004) 2000 2001 2002 2003 2004 Antalet gårdar 5 225 4 983 5 071 4 983 4 924 Godkänd ekoareal, ha 117 235 120 438 135 434 142 054 153 384 Under omställning, ha 30 188 27 505 21 258 17 933 15 137 Ekoodlad areal, totalt ha 147 423 147 943 156 692 159 987 168 521 Odlingsväxterna Råg 11 365 7 844 7 821 6 424 7 224 Vete 5 072 5 304 6 809 7 686 9 709 Havre 17 612 21 000 27 377 27 292 25 952 Korn 6 615 6 182 6 659 7 985 8 789 Blandsäd 4 725 5 244 5 148 5 748 5 825 Ärter 2 085 1 988 1 717 1 411 1 551 Rybs 2 193 3 036 2 267 2 815 3 022 Potatis 790 645 616 558 506 Morot 82 62 59 59 47 Lök 127 82 75 81 74 Kålväxter 44 35 34 33 30 Jordgubbar 279 265 253 222 198 Svarta vinbär 244 273 310 364 396 Äppel 27 29 38 50 54 Vallar och andra växter 65 975 68 650 76 235 82 693 90 007 19
Efterfrågan på ekologiskt odlade inhemska produkter har inte ökat enligt förväntningarna. Utbudet på ekologiskt odlad råg ökade lite på grund av större odlingsareal. Vetearealen ökade 3 %. Prisnivån var tillfredsställande för handelsduglig vara men kvaliteten var i allmänhet låg på grund av dåligt skördeväder. På grund av de föregående årens lager kunde vissa firmor inte ta emot allt ekospannmål oberoende av kontraktet. Kontraktsodling av spannmål ökade i någon mån och ekospannmål exporterades i större skala. På exportmarknaden steg spannmålspriserna 25-30 %. Den exporterade spannmålsmängden var över 10 000 ton. Direktförsäljning från gårdarna befrämjades genom att distribuera en förteckning över ekologiskt odlande gårdar på utställningar. För export utfördes sk. USDA-granskningar. Utvecklingschefen sammanfattade under växtsäsongen i samarbete med ProAgria Maaseutukeskusten Liitto, lokala landsbygdscentraler och lantbrukssällskap 11 rapporter om den aktuella växtodlingssituationen för massmedia. Rapporterna fick bra mottagning och publicerades i dagstidningarna och citerades i radio- och tv-nyheterna. Utvecklingschefen deltog i ProAgria Maaseutukeskusten Liittos ekoteamarbete vars mål är att utveckla rådgivningsverktyg för växtodling. Utvecklingschefen fungerade som sekreterare vid Södra Finlands ekologiska odling rf och valdes till styrelsemedlem för Luomuliitto för perioden 2005-07. Utvecklingschefen ledde SLF:s Interreg-projekt Ecosense i Estland och de andra baltiska länderna. Projektet hjälpte de nyvalda EU-medlemmarna i Baltien att bygga upp ett fungerande miljöstödsystem för lantbruket och starta gemensam utbildning av finska och baltiska rådgivare i miljöfrågor. Under året anordnades ett möte i Lettland om samarbete gällande Wisu-växtodlingsprogrammet. För rådgivare och myndigheter anordnades 2 ekoodlingsseminarier i Estland och 2 studieresor till miljövårdsobjekt och ekogårdar och företag i Östra Nyland. För lettiska rådgivare anordnades en exkursion till ekogårdar. Till litauiska rådgivare anordnades ett seminarium om ekologisk produktion och djurvänlig husdjursproduktion. Växtodlingsprogrammet Wisu förevisades för lettiska och litauiska rådgivare och skickades för utvärdering till centralorganisationen för Lettlands landsbygdsrådgivning LAAC. Förhandlingarna om att översätta programmet till alla tre baltiska språk och att modifiera det till deras förhållanden inleddes. Växthusteknik Investeringsstödet låg nere för nya direktiv under största delen av året, men ansökningar har mottagits. Eftersom man aviserat om höjda investeringsstöd har också investeringsintresset för investeringar i tillbyggnader och renoveringar varit ovanligt livligt. Installation av belysning för åretruntodling av tomat och gurka har fortsättningsvis varit livlig och utgör en stor andel av renoveringsobjekten. Oljepriserna under året steg under senare delen av säsongen mycket kraftigt, speciellt för lättoljans del, men sjönk igen mot slutet av säsongen. Totalhöjningarna under året har varit ca 33% för lättoljan och ca 20% för tungoljan. 20