1 (7) Datum Vårt dnr 2007-11-15 013-2007-2792 Ert datum Ert dnr 2007-07-17 ju2007/6628/ema Justitiedepartementet Enheten för Migration och Asylpolitik 103 39 Stockholm Nuteks remissvar gällande SOU 2005:50 Arbetskraftsinvandring till Sverige, SOU 2006:87 Arbetskraftsinvandring till Sverige förslag och konsekvenser samt Ds 2007:27 Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring Inledning Nutek verkar för fler nya företag, fler växande företag och fler starka regioner. Nutek ser positivt på en ökad arbetskraftsinvandring från tredjeland eftersom det kan göra det möjligt för fler företag att rekrytera efterfrågad arbetskraft och därmed växa. Arbetskraftsinvandring kan även öka utbudet av arbetskraft i regioner där det råder brist på efterfrågad arbetskraft och möjliggöra för företag i dessa regioner att växa. Detta sammantaget främjar tillväxten i Sverige. Nutek har inga synpunkter på delbetänkandet SOU 2005:50 Arbetskraftsinvandring till Sverige. De förslag och synpunkter som presenteras nedan rör istället SOU 2006:87 Arbetskraftsinvandring till Sverige förslag och konsekvenser samt Ds 2007:27 Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring. Bakgrund och utgångspunkter Nuteks uppdrag är att främja hållbar ekonomisk tillväxt. I detta uppdrag ligger att verka för goda förutsättningar för näringslivsutveckling. När det gäller näringslivets tillväxtförutsättningar är en av de viktigaste utmaningarna att motverka rådande och kommande svårigheter med företagens arbetskrafts- och kompetensförsörjning. Studier av företagens arbetskraftsbehov pekar på att det idag råder brist på arbetskraft inom en rad sektorer och prognoser för framtiden pekar på att arbetskraftsbristen kommer att fortsätta öka bland annat till följd av den demografiska utvecklingen i Sverige. 1 Det är också tydligt att det finns regionala skillnader i tillgången på efterfrågad arbetskraft liksom att problem kopplade till den demografiska utvecklingen drabbar regioner olika. 2 Uppgiften att minska och förebygga problemet med arbetskraftsbrist kräver olika lösningar som berör flera olika politikområden. Det handlar både om att öka utbudet av arbetskraft och om att stärka matchningen på arbetsmarknaden. För att förbättra matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft kan insatser på 1 Se t.ex. AMS, Ura 2007:3, Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008 samt KAKI:s delbetänkande, SOU 2005:50. 2 Se resultat från Nuteks småföretagsundersökning, Företagens villkor och verklighet, i bilaga 1 samt AMS, Ura 2007:3, Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008.
2 (7) utbildningsområdet bli aktuella men också insatser för att främja arbetskraftens yrkesmässiga och geografiska rörlighet. För att öka utbudet av arbetskraft behövs insatser för att underlätta arbetsmarknadsinträde och att bättre ta tillvara den potential som finns bland grupper som idag i relativt stor utsträckning står utanför arbetsmarknaden, t.ex. unga och personer med utländsk härkomst. 3 Utbudsfrämjande åtgärder kan också omfatta olika insatser för att skapa incitament och förutsättningar för individer att öka antalet yrkesaktiva år. Nutek menar att åtgärder för att underlätta arbetskraftsinvandring bör ses som en del av lösningen på problemet med arbetskraftsförsörjning. Nutek menar vidare att arbetskraftsinvandringen bör ses i ett större internationaliseringsperspektiv där ökad internationell rörlighet såväl beträffande handel som arbetskraft är en naturlig och positiv del av utvecklingen. Internationalisering och ökad rörlighet bidrar till strukturomvandling och vitalisering i näringslivet. Nuteks synpunkter och förslag Nedan presenteras mer detaljerade synpunkter på SOU 2006:87 och Ds 2007:27. 7 Regler för tillstånd 7.2 Förslag till tidsbegränsat arbetstillstånd på grund av brist på arbetskraft Nutek tillstyrker förslaget om att ett tidsbegränsat arbetstillstånd ska få ges en tredjelandsmedborgare som erbjudits en anställning på grund av att behovet av arbetskraft inte kan tillgodoses genom en rekrytering inom EES eller Schweiz. Nutek tillstyrker förslaget om att uppehållstillståndet ska kunna ges för först 24 månader, därefter förlängas med 24 månader och därmed normalt övergå till ett permanent uppehållstillstånd. Nutek delar kommitténs uppfattning om att tillståndet till en början ska kopplas till en viss arbetsgivare. 3 Sysselsättningsgraden är lägre bland utlandsfödda (Nutek, R 2007:22, Invandrares företagande) och unga är överrepresenterade bland arbetslösa (Ungdomsstyrelsen, 2007:6, Ung idag 2007). Dessutom står en stor andel av befolkningen i arbetsför ålder utanför arbetskraften till följd av ohälsa. 2006 var andelen förtidspensionerade och sjukskrivna av befolkningen, 16-64 år, sammantaget drygt 9 procent (SCB, AMS).
3 (7) 8 Arbetssökarvisering och kontakten arbetssökande arbetsgivare 8.2 Individuella kontakter Nutek ser positivt på förslaget att Arbetsmarknadsverket bör ges i uppdrag att konstruera och underhålla en Internetportal som är speciellt anpassad för arbetssökande från tredjeland i väntan på att Euresportalen utvidgas och även vänder sig till arbetssökande utanför EES och Schweiz. 8.3.2 Förslag till ny viseringsgrund Nutek tillstyrker förslaget om att tredjelandsmedborgare ska kunna beviljas en visering för att söka arbete i Sverige. KAKI föreslår att Arbetsmarknadsverket i samråd med arbetsmarknadens parter ska föra en förteckning över yrken, branscher eller sektorer som det finns ett uttalat behov av arbetskraft inom. Nutek anser att det är viktigt att företagarorganisationer, branschorganisationer och arbetsgivarorganisationer får påverka vilka yrken, branscher och sektorer som förs upp på förteckningen. 9 Handläggningen av tillstånd 9.3 En myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning Nuteks uppfattning är att det är arbetsgivaren själv som kan avgöra om denne saknar möjlighet att hitta lämplig arbetskraft inom EES och Schweiz. Nutek avstyrker därför förslaget om att Arbetsmarknadsverket fortsättningsvis ska ha uppgiften att sköta arbetsmarknadsprövningen. Nutek tillstyrker istället förslaget 4.2 Den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen upphör i Ds 2007:27. Nutek tillstyrker förslaget om att Migrationsverket ska kontrollera anställningsvillkoren och att principen om gemenskapsföreträde följs. 10 Gäststudenters möjligheter att söka tillstånd för arbete 10.3 Överväganden och förslag Nutek är positiv till förslaget om att gäststudenter som slutfört studier motsvarande 20 högskolepoäng eller fullföljt en termin som gäststudent vid forskarutbildning ska få söka uppehålls- och arbetstillstånd inifrån Sverige samt att gäststudenter som har grundläggande behörighet till forskarutbildning ska få tillstånd att arbeta utan att genomgå en arbetsmarknadsprövning. Nutek anser att företagen bör ha möjlighet att ta tillvara den kvalificerade arbetskraften som gäststuderande utgör. 11 Tillstånd för näringsidkare 11.4 Överväganden och förslag Nutek delar inte kommitténs uppfattning att kraven för näringsidkare som vill invandra till Sverige bör skärpas. Nutek avstyrker därför kommitténs förslag att man ska införa krav på dokumenterad erfarenhet av att driva företag och/eller utbildning eller erfarenhet inom företagets verksamhetsområde. Nutek anser att det redan finns tillräckliga krav på näringsidkare. De ska med dagens lagstiftning visa att de har kapital till etablering eller förvärv, har tillräckligt med medel för att
4 (7) försörja sig och sin familj under första året i Sverige samt ha en noggrann redogörelse för affärsverksamheten. Nutek föreslår att uppehållstillstånd till näringsidkare inledningsvis ska kunna ges för en period av 24 månader. Idag ges uppehållstillstånd normalt för 12 månader, vilket KAKI anser bör gälla även fortsättningsvis. Nutek anser att det finns två skäl till att förlänga tiden. För det första bör personer från tredjeland som avser att bedriva näringsverksamhet behandlas på samma sätt som personer som får anställning, vilka KAKI föreslår ska kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för upp till 24 månader vid första ansökningstillfället. För det andra är det få nyföretagare som lyckas uppnå en tillräcklig omsättning för att försörja sig efter endast ett år. 4 11.4.2 Handläggningen hos Migrationsverket KAKI konstaterar att Migrationsverket har svårigheter att pröva ansökningarna om tillstånd för näringsidkare som vill invandra eftersom företagsekonomiska bedömningar ligger utanför Migrationsverkets kärnverksamhet. KAKI föreslår därför att Migrationsverket bör samverka med andra myndigheter som ALMI eller RSV och eventuellt ISA. Kommittén anser även att det är en fördel om tillståndsgivning och främjandeverksamhet sker i nära samordning med varandra. Nutek anser att det är otydligt hur samverkan med ALMI Företagspartner AB, som heller inte är en myndighet, och Skatteverket ska ske. Nutek anser att ett förtydligande är önskvärt, exempelvis vad gäller ökade resurser till ALMI Företagspartner AB för att de ska ha möjlighet att bistå vid prövningarna av ansökningarna. Nutek ställer sig frågande till vilken roll Skatteverket ska ha. 11.4.3 Informationsinsatser behövs för att marknadsföra möjligheterna för näringsidkare att invandra till Sverige Nutek föreslår att personer som beviljas tillstånd ska få information om de myndigheter som erbjuder information och vägledning till personer som vill starta och driva företag i Sverige (se nästa punkt). 11.5 Hjälp och stöd för invandrade näringsidkare Nutek ställer sig frågande till kommitténs yttrande att ytterligare åtgärder för att underlätta för företagare från tredjeland noga måste övervägas så att en diskriminerande effekt inte uppnås som ger konkurrensfördelar för just denna grupp. De tjänster som Nutek och andra aktörer tillhandahåller för dem som vill starta och driva företag syftar inte till att snedvrida konkurrensen, utan till att erbjuda information och vägledning för alla som vill starta företag. Nuteks tjänster är öppna för alla, oavsett härkomst. För att tjänsterna ska vara tillgängliga för alla erbjuds de, i den mån det är möjligt, på fler språk än svenska. Nutek föreslår att man bör marknadsföra de myndigheter som erbjuder information och vägledning till personer från tredje land som söker tillstånd för att starta och driva företag i Sverige. Personerna från tredje land bör få information om Nuteks tjänster Startlinjen och Företagarguiden samt om Skatteverket, Bolagsverket med flera. Även IFS Rådgivningscentrum och ALMI Företagspartner AB är relevanta att marknadsföra för personer från tredje land som vill starta och driva företag i Sverige. 4 I uppföljningsundersökningar av nystartade företag framkommer att medianomsättningen endast uppgår till drygt 300 tkr tre år efter start (ITPS, S2006:001).
5 (7) Nuteks erfarenhet är att personer som kommer från ett annat land har svårare att finna och tillgodogöra sig information om att starta eget. Nutek har genom undersökningar visat att unga personer födda utomlands i mindre utsträckning än unga personer födda i Sverige vet vart man kan vända sig för att få information om att starta företag (Entreprenörskapsbarometern 2005, 2006 och 2007). Nutek har även visat att utlandsfödda företagare i mindre utsträckning än svenskfödda företagare har tillgång till den information och rådgivning de behöver för att driva och utveckla företaget (Nutek/SCB Företagens villkor och verklighet 2005). 67 procent av företagare födda utomlands jämfört med 81 procent av företagare födda i Sverige ansåg sig ha tillgång till den rådgivning och information de behöver för att driva och utveckla företaget. Beslut i detta ärende har fattats av t f generaldirektör Sune Halvarsson. I handläggningen har deltagit Maria Corell, Vukica Bosnjak, Bo Wictorin, Sten Axelsson samt Henrik Levin (föredragande) Sune Halvarsson Henrik Levin
6 (7) Bilaga 1. Nuteks undersökningar av småföretagens syn på arbetskraftsbrist Nutek ska verka för fler starka regioner. Ett led i detta arbete är att undersöka småföretagens förutsättningar att verka och att växa, både regionalt och nationellt. Genom undersökningen Företagens villkor och verklighet 2005 fick Nutek kunskap om tillväxtviljan och de hinder för tillväxt som småföretagsledarna anser sig uppleva. 5 Viljan att växa är utbredd bland Sveriges småföretag. 77 procent skulle låta företaget växa om det fanns möjlighet. Viljan att växa hos småföretagsledarna skiljer mellan olika län. Andelen småföretagsledarna som vill att det egna företaget ska växa om det finns möjlighet varierar mellan 68 och 84 procent. Däremot kan vi inte se några tydliga skillnader i tillväxtvilja mellan exempelvis södra och norra Sverige eller mellan storstadslänen och glesbygdslänen. Mest positiva till tillväxt i det egna företaget är småföretagsledarna verksamma i Norrbottens, Gävleborgs och Östergötlands län. I dessa vill minst åtta av tio företagsledare att det egna företaget ska växa. Minst positiva till tillväxt är småföretagsledarna i Västmanlands, Värmlands och Kronobergs län. I dessa vill högst sju av tio att företaget ska växa. I undersökningen ställdes en fråga om tillgången till lämplig arbetskraft. En tredjedel av rikets småföretagare ansåg att bristande tillgång till lämplig arbetskraft är ett ganska eller mycket stort hinder för tillväxt. Det motsvarade cirka 80 000 småföretag. Drygt hälften av dessa var verksamma i storstadslänen; närmare 20 000 småföretag i Stockholms län, 12 000 i Västra Götalands län och 12 000 i Skåne län. Det är dock inte bland småföretagen i storstadslänen som bristen på lämplig arbetskraft är som mest uttalad. I Dalarnas län anser 45 procent av småföretagen att bristen på lämplig arbetskraft är ett ganska eller mycket stort hinder för tillväxt. I Västerbottens, Norrbottens och Blekinge län uppger fyra av tio småföretag att den bristande tillgången till lämplig arbetskraft är ett hinder för tillväxt. Stockholms, Västra Götalands och Östergötlands län tillhör de län med minst andel småföretagare som anser att arbetskraftsbrist är ett hinder, även om antalet företag är många. Den bristande tillgången till lämplig arbetskraft upplevs som särskilt stor bland småföretagen verksamma inom byggverksamhet, där varannan småföretagsledare anser att den bristande tillgången till lämplig arbetskraft är ett hinder för tillväxt. Det motsvarar ungefär 18 000 byggföretag. Det gäller även fyra av tio småföretagsledare inom tillverkning samt transport och kommunikation. Det motsvarar 10 000 respektive 8 000 småföretag. 5 År 2005 omfattade undersökningen cirka 20 000 småföretag och speglar populationen småföretag i Sverige med upp till 50 anställda och en omsättning överstigande 200 000 kronor. Drygt 13 000 företag besvarade enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 66 procent.
7 (7) Småföretag som anser att begränsad tillgång till arbetskraft utgör ett ganska stort eller mycket stort hinder för tillväxt år 2005 Andel som ser Antal som ser arbetskraftsbrist arbetskraftsbrist som ett hinder som ett hinder för tillväxt för tillväxt Stockholms län 29 19726 Uppsala län 33 2486 Södermanlands län 34 2121 Östergötlands län 29 2638 Jönköpings län 34 2582 Kronobergs län 32 1404 Kalmar län 30 1575 Gotlands län 31 482 Blekinge län 39 1185 Skåne län 35 11560 Hallands län 35 2763 Västra Götalands län 31 12205 Värmlands län 34 1968 Örebro län 35 2123 Västmanlands län 36 2098 Dalarnas län 45 3249 Gävleborgs län 33 1969 Västernorrlands län 37 2113 Jämtlands län 28 1067 Västerbottens län 39 2016 Norrbottens län 39 2061 Riket 33 79393 Källa: Nutek/SCB Företagens villkor och verklighet 2005 Småföretag som anser att begränsad tillgång till arbetskraft utgör ett ganska stort eller mycket stort hinder för tillväxt år 2005 Andel som ser Antal som ser arbetskraftsbrist arbetskraftsbrist som ett hinder som ett hinder för tillväxt för tillväxt tillverkning 40 10014 byggverksamhet 48 17831 handel, hotell och restaurang 27 18843 transport och kommunikation 42 8305 finans- och företagstjänster 29 17134 utbildning, hälso- och sjukvård 24 7957 alla branscher 33 80514 Källa: Nutek/SCB Företagens villkor och verklighet 2005