THE BEATLES. ''FY~A GR!lISi)/:LR FRAN L I VERPOOL:".

THE BEATLES ''FY~A GR!lISi)/:LR FRAN L I VERPOOL:".

INNEHALLSFORTECKI<II<G Sid. Biografi.... 1 Diskografi... Index till biografin... 23 Index till skivförteckningen...... 24. l8

"Fyra grabbar fr8n Liverpool" \ Som de flesta vet kommer de fyra i the Beatles från Liverpool, som ar en stad med ca 700.000 invånare belägen på Englands västkust mittemot Irland. Floden som rinner genom staden heter Mersey. På den skeppar man rqvaror upp till Manchesteromradets textilindustrier. De fyra beatlarna kommer från arbetarhem och visste väl inte vad de skulle agna sig &t efter skolan. Det var för övrigt i skolan som John Lennon och Paul Mccartney först träffades. George Harrison säger om sig själv som skolelev, att han nog var den sämste elev som nagonsin gått i skolan. Han lydde sin storebrors råd och slutade skolan. Han slutade även som elektrikerlärling och agnade sig i stället at musiken på heltid. John, Paul och George var inte ensamma om att spela skiffle och rock. Overallt i Liverpool, i gamla lagerlokaler, i källarutrymmen etc. byggdes förstärkare och högtalare för brinnande livet. Det sags att omkring 1957 fanns det mer an 400 olika grupper i stan. Dessa grupper skapades m8nga ganger inolm speciella gäng som konkurrerade med varandra. Hamburg En av de många grupperna hette Derry and the Singers. Den var först om att få spela i Hamburg. Den följdes av flera andra Liverpoolgrupper. Bland dessa fanns, blivande, Beatles, som då ännu inte hette s8, utan uppträdde under många olika namn. (Det sags att det var en tysk sjöman som ordnade kontakten för den första engelska gruppens gästspel i Hamburg). Blivande Beatles var i flera omgangar i Hamburg och fick, vad de själva har berättat, "jobba hårt för usel betalning". Men det resulterade i vissa framgzngar och s& smaningom i en skivinspelning: "Ain't she sweet" med John Lennoni som ~FörsCingare. Det kanske kan tyckas underligt att gruppen spelade gamla evergreens, men publiken, b%de i Liverpool och i Hamburg, var blandad och krävde detta. P8 den tiden, slutet av femtiotalet, bestod gruppen av fem killar, John Lennon, Paul Mccartney, George Harrison, trummisen Pete Best och gitarristen Stuart Sutcliffe. Under vistelserna i Hamburg kom killarna ofta i kontakt med amerikanska rockartister och träffade bland andra Little Richard, som var en av Johns stora idoler.

Tillbaka till Liverpool och England. Cavern club I Liverpool kom gruppen att spela mycket på en klubb som hette Cavern club, och den blev ganska snart en av stans populäraste klubbar. Faktum är att många i publiken trodde att the Beatles var tyskar, så länge hade de varit borta från stan och så mycket battre eller kanske annorlunda spelade de i jämförelse med andra grupper. De skilde sig också från andra grupper genom att blanda repertoaren med egna kompositioner. Men framför allt bestod den av gamla klassiska rocknummer, som t.ex. "Long tall Sally" och "Roll over Beethoven". Cavern Elub blev senare, efter Beatles stora genombrott, &got av helig mark för Englands och kanske hela världens tonåringur. När klubben i mitten av sextiotalet skulle återinvigas efter en restaurering, skedde det i närvaro av självaste premiärminister Wilson. Men Beatles och de andra Liverpool-artisterna var ännu bara idoler i sin hemstad. Det drojde dock inte länge förrän deras musik var mogen att spridas ut över hela England. Brian Epstein George Martin Den som skulle ordna det var Brian Epstein. Han slutade i sin fars grammofonaffär, skaffade sig ett litet kontor och samlade kring sig en skara unga Liverpool-artister, som han trodde skulle kunna s10 nere i London. Gerry and the pacemakers, Billy J. Kramer and the Dakotas och Cilla Black skrev kontrakt med Brian Epstein, och the Beatles gjorde samma sak. Efter ganska m6nga och ganska 16nga övertalningsbesök på olika grammofonbolag hittade Epstein en modig man, som sa, att "provinspelningen med Beatles var lovande". Den som sa det hette George Martin och var skivproducent vid grammofonbolagskoncernen EMI. George Martin tyckte om killarna från början, kanske inte s4 mycket som musiker, utan framför allt som människor. Han tog chansen och skrev kontrakt med gruppen. Första Beatles första singel var "Love me do", inspelad i singeln London den 10 oktober 1962, och den kom som bast på 17:e plats p8 Top 20-listan. Nar det var dags för singel nummer tv&, ville George Martin att gruppen skulle spela i n en lat av en gammal professionell låtskrivare, men John, Paul, George och den nye trurnmisen Ringo Starr (Richard Starkey), som hade fått efterträda Pete Best, vägrade att spela in låten i fråga. "Okey", sa George Martin, "skriv något battre själva". Det gjorde John och Paul, de skrev "Please, please me".

Överst på Top 20 Den tog sig snabbt upp till Top 20-listans högsta plats. Nu började underh&llningsfolk, tidningsfolk, radio- och TV-folk att intressera sig för Beatles. De blev snart kända för att göra förut så tråkiga presskonferenser till roliga shower. Det dröjde inte länge förrän det hela verkligen var ig8ng, det som p8 engelska kallas "Beatlemania". Sociologer har kallat det "den första riktiga masshysterien efter det andra världskriget". Nu började ledarskribenter och moralväktare gnälla över det 16nga hsret, de kraglösa kavajerna och den småfräcka jargongen, för att inte tala om det våldsamma oljudet fran Liverpool. Men alla vi andra, som var unga p6 ett eller annat satt, tyckte att Beatles-musiken var bra. Beatles-musiken behövde inte nödvändigtvis framföras av Beatles 'själva, andra Liverpool-artister i Brian Epsteins stall fick specialskrivna låtar av John och Paul. Ringo Starr var som sagt ganska ny i gruppen. Han stod i vissa avseenden lite vid sidan av de andra, trots att de fyra hade mycket gemensamt. Alla kom från Liverpool, de hade spelat rockmusik i flera år och de hade varit i Hamburg. Ringo var i Hamburg med gruppen han tillhörde innan han kom till Beatles. Ringo var något av en outsider, han var äldst och han såg nästan alltid ledsen ut. Han förklarade sitt utseende med att "mitt ansikte vill inte se mig le hela tiden, jag mar bra". Första Efter framgången med "Please, please me", som blev den LP:n. första av tio Beatles-singlar som nadde förstaplatsen på 1963 Top 20-listan, var det dags för den första LP-plattan. Titlarna p6 den visar tydligt vilken musik Beatles föredrog att spela. Förutom deras egen musik var det en modern, popig variant av rhythm d blues, som de gillat sedan sextiotalets början hemma i Liverpool, 16ngt innan andra engelska ungdomar överhuvudtaget kände till den. Desch rels, en färgad amerik~anskflicktrio, gillades starkt av geatlarna, och "Boys', en låt som Deschyrels haft en stor framgång med hemma i staterna, finns just på Beatles första LP ("Please, pleasle me", 1963) med sång av Ringo. Ökad John Lennon var den fräcke. Han kunde ge svar på tal. popularitet Ett exempel p8 det är hans yttrande mellan två låtar vid en stor kunglig välgörenhetsgala som hglls i London varje ar: "Ni pa dom billiga platserna kan applådera", började han, sedan vande han sig och nickade mot de kungliga logerna och tillade,.?'ni andra behöver bara rassla med juvelerna". Dagen därpå kunde hela England läsa om Johns lilla skämt förstasidorna i alla tidningar. Alla tyckte det var så roligt, det var en så förtjusande oförskämdhet.och beatlarna ansigs vara så kolossalt förtjusande pojkar.

Det blev en slags framgång för gruppen hos den äldre generationen. Man kan säga, att hbelt plötsligt, utan att någon vet hur det egentligen gick till, så tyckte även föräldrar och den äldsta generationen att Beatles var godtagbara eller rent av bra. Singel nummer två, "From me to you", blev också den en etta på försäljningslistan. Där märks tydligt stämsangen, som blev karakteristisk för Beatles. Andrastämman är lika högt pålagd som melodistämman. En intressant följd av Beatles stora framgångar i England och övriga Europa år 1963 är massmedias och kanske speciellt tidningarnas nya syn på popmusik. Tidigare hade de stora engelska tidningarna sällan eller aldrig behandlat popartister ellelr popmusik, men nu blev det helt annorlunda. Nästan varje dag fanns det i. tidningar med självaktning nagonting nytt att läsa om Beatles. Man skrev om deras stora konserter, om ton- &ringar som stod i kö i regnet i flera timmar bara för att f& en ståplatsbiljett. Stilbildare Besök i Sverige 1963 kom också "She loves you", en stor succé, där det originella slutackordet ar som ett Glenn Miller-arrangemang, enligt deras producent George Martin (som för övrigt har haft stor betydelse för gruppen och i hög grad bidragit till deras framg6ng). Ackordet, som de sjöng fyrstämmigt, var väldigt viktigt för beatlarnat, som var stolta över det originella slutet. Det har sättet att avsluta pop- 18tar blev stilbildande för en mängd andra grupper, som skrev sin egen musik. Strax efter att "She loves you" hade blivit ännu en jätteframgangr besökte Beatles för första gången Sverige. Sverigeturnén var faktiskt deras första utlandsturné sedan det stora genombrottet i hemlandet. Det var pi hösten 1963 som gruppen höll konserter b1.a. i Kungliga Tennishallen i Stockholm. Men egentligen var inte Beatles huvudattraktionen d&, utan högst upp affischen och med fetast stil stod ett annat namn, Jae Dee and the Starlighters. Joe Dee var en man som sa sig ha uppfunnit twisten, en dansfluga som svepte över västvärlden några år innan Beatles slog igenom. Ett av gruppens paradnummer på scen vid den htir tiden var "Twist and shout" med John Lennon som sangare. Han anser själv att han snarare skrek än sjöng den l6ten. "Twist and shout" var från början en amerikansk låt. Det var en färgad brödratrio, the Esleybrothers, somhade den som sin signatur. Fortfarande gällde alltså detta, att Beatles inte uteslutande förlitade sig p& eget originalmaterial.

Andra Den andra LP:n, "With the Beatles", innehåller flera LP:n melodier som härstammar från färgade amerikanska 1963 artister, som t.ex. Smokey Robinson, som var en av gruppens musikaliska förebilder. Under 1963 släppte gruppen ut fem singelskivor, den femte var "I want to hold your hand". Under ett tre veckor langt besök i Frankrike Frankrike i början av 1964 med bejublade konserter på ärevördiga Olympia i Paris fick de fyra beatlarna reda p8 att "I want to hold your hand" på tre veckor tagit sig upp på första platsen på den amerikanska försuljningslistan, Hot 100, en händelse som skulle komma att betyda mycket för the Beatles och för engelsk popmusik i allmänhet. Det var för övrigt under turnén i Frankrike som Paul Mccartney, utan inblandning av de andra beatlarna, "Yester- skrev "Yesterday". "Yesterday", en 1st som faktiskt day" aldrig gavs ut p& singel i England, fanns på LPalbumet "Help", som b1.a. innehöll musiken ur den andra Beatles-filmen. Paul hade stora problem med att hitta en slående titel, som skulle passa in med den första raden i texten. Han kallade den först för "Scrambled eggsn(han tänkte faktiskt kalla laten för det), men efter diskussioner med producenten Georae Martin och efter flera dagars h8rt jobb kom han pa titeln "Yesterday". "Yesterday" är den lat som finns i f lest inspelningar med andra artister. Fram till 1968 hade den spelats in av över nittio olika artister p8pekas det i Hunter Davies s. k. auktoriserade Beatles-biografi. (Denna finns, nggot förkortad, översatt till svenska). USA The Beatles hade alltså kommit till Amerika, eller Beatles-hysterin hade kommit till Amerika, för det var oftast så att den brukade komma före gruppen. Den första USA-resa gruppen gjorde var inte särskilt lång tidsmässigt, men mycket framgangsrik. Förväntningarna i Amerika hade trissats upp till verklig hysteri. Den amerikanska pressen var fylld av material om Beatles. Tidningen LIFE fyllde sex helsidor. Grammofonbolaget Capitol, som till sist hade fatt rättigheterna till gruppens skivor, lade ner 50.000 $ p8 reklamkampanjen inför besöket. När Beatles-planet, med destination USA, lyfte fr6n London, började de amerikanska radiostationerna sända kontinuerliga rapporter av typ: "Klockan är nu 8.30 Beatles-tid. De lämnade London för trettio minuter sedan och befinner sig nu över Atlanten, p6 väg till New York. Temperaturen är 32 Beatles-grader". Under det första besöket höll gruppen konserter i New York och Washington och gjorde ett gästspel i Ed Sullivans stora TV-show. Ed Sullivan var en slags amerikansk super-hyland, och hans program sågs den här gången av inte mindre un 23 milj,, människor.

I början var Sullivan tveksam när det gällde Beatles. Han tvivlade på det dur att gruppen skulle komma att bli störst i världen, och han hade vissa invändningar mot att annonsera Beatles som toppgaster i s itt program. Men troligen förstod han snart vartåt det lutade, när mer an 50.000 människor började kämpa om de 728 platserna i hans TV-studio. Det var just i USA som de för Beatles typiska presskonferenserna började. Massor av journalister ställde dumma frågor och fick verkligen svar på tal av de fyra. Detta skulle sedan komma att fortsätta &ren igenom. P& frågan "vad tycker ni om president Johnson?" svarade John Lennon: "Vet inte så noga, vi har inte träffat honom än". "Vad anser ni om Beethoven?" frågade en spydig journalist Ringo Starr. Han svarade: "Jag tycker mycket om Beethoven, speciellt hans dikter". Tillbaka till England och Europa och nya uppgifter som konserter, turneer och skivinspelningar. "Can't buy me love" kom ut 1964, likas8 "A hard day's night", som för övrigt var titelmelodi i deras första f i l m med samma namn. (Filmerna tar jag upp i e tt särsk,ilt avsnitt). Dessa låtar blev stora hits. Ryktesspridning Vid den har tiden drabbades Paul IYcCartney av de första giftermålsryktena. Han umgicks med en ung lakardottek, en skfidespelerska som hette JaneAsher, och journalisterna fick plötsligt för sig att Paul skulle gifta sig med henne. Fansen, kanske speciellt de kvinnliga, runt hela vurlden började misströsta. Att John var gift och hade en son brydde man sig inte så mycket omb men att Paul, den vackre, skulle gifta sig var inte sa populärt. Tidigare under den s.k. popaldern var det mycket vanligt att idolerna dolde sina fruar och sina familjer för att p& ett bittre satt motsvara de kvinnliga beundrarnas önskningar. Det mönstret bröts av Beatles. Dar doldes ingenting om privatlivet, eller åtminstone fungerade de relativt öppet gentemot massmedia i s8dana frågor. Att sedan journalisterna överdrev och förstorade och att Paul gifte sig med en helt annan kvinna flera 8r senare ar en annan historia. Nya turnéer Beatlarna åkte annu en g6ng till Amerika. Sammanlagt gjorde de fyra USA-besök. Turnéerna blev nu längre och sträckte sig över flera stater och aven till Canada. Inför deras andra USAturné hade, berättar Paul McCartney, 18.000 biljetter sålts slut på tre timmar till en konsert i San Fransisco. P8 den turnén spelade de i 25 stora städer, och det innebar ocksu väldiga gatuparader. Konfetti regnade över gruppen var de an drog fram.

MBE Ater i Sverige Efter USA-besöket upptäckte den engelska regeringen en sak med Beatles. \Gruppens amerikanska turn6er och skivförsäljning inbringade en massa fin hardvaluta, dollarvaluta, och på något sätt skulle de fyra belönas för detta. Den 12 juni 1965 tillkännagavs, att Beatles skulle f8 MBE-ordnar. MBE star för "Member of the order of the British Empire". Det är en utmärkelse som är jämförbar med svenska Vasa-orden. MBE utdelas vid en högtidlig ceremoni av den engelska drottningen. Givetvis började folk protestera, Gamla officerare, som en gång fatt denna orden, tyckte det var förskräckligt, att de fyra langhåriga popmusikerna skulle bli MBE:s. En läkare, som tjänstgjort vid flottan under kriget, skickade tillbaka sin utmärkelse och bifogade ett brev dar det stod ungefär att "detta ar skandal, mig kan ni verkligen inte räkna med i nästa krig". Till Sverige kom Beatles för andra, och troligen sista gången, sommaren 1964. De spelade b1.a. p8 Isstadion i Stockholm. De följande åren turnerade gruppen över hela världen. Den publika höjdpunkten var konserten i Shea Stadium i New York i augusti 1965. Den sågs av 55.000 personer. Den 29 augusti 1966 framträdde de i San Fransisco för sista g8ngen inför publik, trötta på överentusiastiska fans och ett slitsamt turnéliv under ständig polisbevakning.

Filmerna "A hard day's night" "Help" "Yellow submarine" "Let it be" Vad innebar det egentligen att Beatles började göra film? I första hand innebar det aitt gruppen krossade ett givet mönster. Dessförinnan h~ade musikfilmen i stort sett haft ett och samma tema. Det handlade om skötsamma unga man med graih9riga mödrar och sjutton syskon att försörja. Deras familjer var så fattiga att de livnärde sig pi att knapra p8 korkmattornal. Men de unga mannen lade genom sina enorma beggvninga~r en värld för sina stämband. Lämplig slutbild: Den gireihåriga modern med tårar i ögonen nar sonen hyllas alv den begeistrade publiken p6 Carnegie Hall. "A hard day's night" S8 plötsligt trängde en ny och fränare-ton genom hela musikfilmsgenren. Aret var 1964, och filmen hette "A hard day's night". I den mån den motvilligt handlade om något, var det om en dag ur Beatles liv. Den röda traden knöts upp i skojiga rosetter. Medllemmarna i Beatles framtonade i närbild. Nu var det inte Beatles själva solm ensamma åstadkom förnyelsen av den har filmgenren. De hade gjort ett par inte särskilt märkvärdiga dokumenitärfilmer förut, och nur de skulle ge sig p6 langfilm så hotade fortfarande "knapret på korkmattan". Richard Lester Mannen bakom filmbeatlarna var en av de märkligaste företeelserna inom sextiotalets film, regissören Richard Lester. Han uppfattade beatlarnas särart och spelade ut den i "A hard day0s night". Resultatet blev en storsucc6 och alla väntade att den skulle följas upp av flera "harda dagars nätter". Men bade Lester och beatlarna hade en dragning till klassiska filmfarsen, den som var Bröderna Marx' och Helan och Halvans. Resultatet blev att det på hösten 1965 strömmade fram helt nya tong6ngar ur biografernas högtalare. Filmen var "Help", en enda lång vansinnighet om en magisk ring som råkat hamna pi Ringos finger. Det blev en ringdans från Soho till Schweiz och darifr8n till Bahamas. Tekniskt briljant, men nästan för perfekt i sina crazyeffekter. Beatles spelstil verkade kalkerad på Bröderna Marx, med en Ringo Starr som en avkomling till Harpo och en John Lennon som en i fraga om absurd humor "övergrouchad" Groucho.

"Help" kan diskuteras. Men en sak var saker, Beatles hade med Richard Lesters hjälp fatt in popfilmen p6 nya, nästan surrealistiska linjer. Beatlarna själva stod m i t t emellan sina privatjag och sina rollgestalter. Man hade en kansla av att de p& samma g6ng spelade rollerna och skrattade &t dem. "Help" var rent tekniskt ett masterstycke, men pi3 något sätt hade det mesta blivit mekaniskt. Friskheten fanns imer i musiken än i filmtekniken. Det var en film som man stundtals skulle uppleva med slutna ögon, för att njuta av nummer som t.ex. "Ticket to ride", "Another girl", 'The night before" m. fl. Vid det laget hade Beatles vant upp och ner p& det mesta som var gammalt och vant inom musikfilmen. Nur en ung svensk regissör försökte göra en kortfilm pb grundval av deras "She's leaving home" ("Sgt. Pepper", 1967) p6 traditionellt satt, blev resultatet katastrofalt. Han illustrerade själva texten med bilder, men det fanns ingen samstämmighet mellan bild och musik. Nar man sig den, förstod man hur långt Beatles nått i sina egna filmer. And6 var de inne i en $terviindsgrand, de kunde inte komma langre inom ramen för den vanliga spelfilmen. Resultatet blev en brytning med Richard Lester. Visserligen var John Lennon med i Lesters "How 1 won the war", men det var inte frqga om grupparbete langre. Lester, som ar lindrigt sagt tunnhfirig, kommenterade brytningen med orden: "Jag önskar jag hade haft här, så att jag hade kunnat saga att jag blivit grahårig av samarbetet med beatlarna". "Yellow submarine" I stallet försökte sig Beatles en ny filmform, den tecknade popfilmen. Tecknad film fös den stora publikens tankar till Kalle Anka och Hacke Hackspett. Beatles tecknade lgngfilm "Yellow submarine" var annorlunda, vande sig till en äldre publik. Som en saregenhet kan man anteckna att en av författarna till den var Erich Segal, mannen som senare skulle bli berömd, eller beryktad, för "Love story". Men "Yellow submarine" blev ingen love story mellan Beatles och biopubliken. Trots att det antagligen ar gruppens basta film och säkert den basta popfilm som gjorts, blev den publikfiasko. I Sverige visas den sin höjd som matinéfilm för en barnpublik, som inte kan uppfatta de musikaliska kvaliteterna. Som en sammanfattning av Beatles insats inom filmen kan man saga, att de förde in hela popfilmgenren p& ett nytt spår. Deras tre första filmer var fascinerande, men halvprivata i e tt samspel mellan gruppen och den publik som uppskattade och uppfattade deras musik. Filmerna var lika intensiva som deras latar från den tiden.

"Let it be" Nar gruppen började slitas sönder inifr8n märktes slitningarna ocksi i deras sista 18ngfilm, "Let it be". Har saknas nästan allting som de tidigare filmerna haft, spontanitet, fränhet och humor. Det var en f i l m som bara delägarna i AB Beatles kunde älska, i alla fall tills kassasiffrorna kom. Man borde kanske dra en tystnadens sl6ja över filmen. Men varför tystnadens? I n6gra av 18tarna i filmen fanns i alla fall en liten &terklang av de Beatles som vände upp och ner p& inte bara popvärlden, utan ocks8 filmvurlden p6 60-ta1et.T.e~. är titellåten "Let it be" och "One after 909" underbara. Låten "Let it be" spelades in två g&nger, en p6 LP och en p4 singel. Det var Paul Mccartney som tyckte att gitarrsolot pi singelversionen inte var bra, och efter samrbd med George Harrison gjordes en andra inspelning. Den har LP:n gavs ut efter "Abbey Roadu-skivan, trots att den spelats in dessförinnan. Gruppen arbetade själva med "Let it be"-materialet, och de ville ge ut det som ett slags dokumentärt album, i samma stil som filmen. Men i sista stund ändrade sig John Lennion. Han tog kontakt med producenten Phil Spector, som efter överluggningar med John lade p8 olika arrangemang p8 18tarna. En 1Ut som Paul tyckte blev farstörd var "The long and winding road", som han tyckte mycket om fryn början. Beatles-producenten George Martin säger i en intervju att han tycker det var väldigt konstigt att John ändrade sig, för det var han som fran början ville att "Let it be" skulle bli en "rak" skiva, utan inblandning av studiomusiker. Beatles gjorde ocksä ett TV-program, en TV-film i samarbete med engelska BBC. Svensk TV erbjöds att visa den, men avböjde. De f6 svenskar som sett TV-filmen "Magical rnystery tour" suger att den var rolig, fylld med bra musik och typiska Beatles-skämt. 13en kolm ut 1967.

Filmer, skivor och pengar Vad som b1.a. ger gruppen, och framför allt John och Paul, pengar, är förstas deras kompositioner. Redan tidigt började andra popartister spela in latar signerade Lennon & Mccartney. Det var Rolling Stones, Cilla Black, Peter and Gordon 0.s.v. Men det var först nur s.k. etablerade vuxenartister började först&, att detta var ett material värt att ta.vera.p$, som kompositörsarvodena började strömma in över John och Paul. Count Basie hörde till de som tidigt upptäckte kvalitén i Beatles musik. Han spelade b1.a. in "A hard day's night", Ella Fitzgerald gjorde sin tolkning av "Can't buy me love". Detta gav pengar och det gjorde skattmasen intresserad. P8 LP:n "Revolver" har George Harrison skrivit en lat om just skattm~asen ("Taxman"). Omslaget till skivan var utfört av en gammal vän fr6n Hamburgtiden, som aven skulle dyka upp senare i Plastic Ono Band, basisten och bildkonstnären Claes Foreman. "All you need is love" "Hey Jude" "Sg t. Pepper's lonely hearts club band" Sextiotalets "love generation" och "Fl~ower PowerU-folk fick en av sina kampsinger av just the Beatles, "All you need is love". Inspelningen av den laten bevittnades av flera hundra miljoner människor över hela viirlden. Inspelningen ingick som en del i det stora TV-programmet "V&r vurld", som stindes via satellit den 25 juni 1967. "All you need is love" ar nästan fyra minuter lang och finns med pu LP:n "Yellow submarine". En annan lzng Beatles-lat, troligen er> av de langsta singelskivor som ntigonsin gjorts, ur "~Hey Jude" fran sommaren 1968. Producenten George l41artin har berättat, att de uldre musikerna i den fyrtio man starka orkestern som medverkar i "Hey Jude", verkligen var nödbedda nar det gtillde att hänga med i allsgrigen p6 slutet. Slutet Br för övrigt en enda 1Qng nedtoning,. hela tre minuter lang. Jag ska dröja lite vid 1967, eller sommaren det hkinde. Det var den 1 juni 1967 som Beatles LP-album "Sgt. Pepper's lonely hearts club bandlqom ut. Gruppens sista framträdande inför publik skedde i slutet av augusti Uret dessförinnan. 1967 var alltså ett ar helt utan turnéer och allt det arbete och all deln tid det medför. Det var ocksa ett &r som gruppens medliemrnar vid olika tillfallen kom i kontakt med starkare (droger, som LSU och liknande. Detta G r mötte de ackså den lille vitharige, pipige Maharishi, vars lära de farsöktle omfatta, s6 gott det nu gick. Det blev plötsligt en "innegrej" bland artister i bcde England och USA att resa till Indien och meditera hos den lille mannen.

I England var det främst Mick Jagger från the Rolling Stones som förutom Beatles rycktes med i rörelsen. Amerikanska Beach Boys och skådespelerskan Mia Farrow hörde ocksa till Maharishins lärjungar en tid. 1 september detta Ur, 1967, dog Brian Epstein, gruppens vägledare, manager och kanske framförallt nara van. Epsteins bortg8ng kom givetvis att f& betydelse för gruppens framtid. Men det var Sgt. Pepper det skulle handla om. P8 den "Lucy in skivan finns en 18t som heter "Lucy in the sky with the sky with diamonds", en 18t som snart blev mycket omdebatterad. diamonds" Många tyckte sig kunna läsa in bokstäverna LSD i titeln. L för Lucy, S för Sky och o för Diamonds. John berättade sjalv att titeln härrörde fran en teckning som hans son Julian hade tagit med sig fran skolan en dag, och kallat just för Lucy i himlen med diamanter. Ingen kan val slutgiltigt bedöma vad som är sant nar det galler 18tens titel. Vad som diremot är sant ar att Sgt. Pegper-skivan för l8ng tid framöver kommer att framstå som en milstolpe inom popmusiken. Till att börja med: Hur hade LP-skivor sammanstallts tidigare under åren? Det vanligaste var att man lat en eller flera singel-succéer toppa skivan, och sedan fyllde man ut resten med standardlatar. Det viktigaste var att de första och sista latarna p8 skivans bada sidor var slagkraftiga nummer, som inspirerade till att vanda skivan och sedan inte bli missnöjd med nästa låt. u Beatles nu gjorde var att låta hela skivan få en gemensam grundton, som ibland kunde ligga i textinneh8llet eller ibland i melodin. Manader i sträck arbetade man fram en grupp latar som skulle passa in, dels i varandra och dels i det större sammanhanget. Man kan saga att Sgt. Pepper ar gjord i en slags collageform. De olika bitarna i collaget, best8ende av de olika 16tarna,antingen kontrasterade mol: varandra eller liknade varandra. Redan innan Sgt. Pepper gjordes fanns det tecken p6 att det var ett givande satt för gruppen att arbeta på. "Yellow submarine", som hade gjorts n&got år tidigare, ar egentligen också ett stycke gjart i collageform. Sangen, ubåtsljudet, vågskvalpet och de olika typerna av bakgrundsmusik blandades till en fast form. Omslaget till Sgt. Pepper-skivan dr helt originellt. Det ar gjort av tv8 engelska konstnärer, Peter Blake och Ian Howarth. Det visar John, Paul, George och Ringo utklädda till, kanske, medlemmar i. Sgt. Pepper's lonely hearts club band, och kring sig har de en grupp ~8 omkring hundra kända människor (som liksom Beatles hör 1900-talet och gop8ldern till). Dir star bland andra Charlie Chaplin, Marlon Brando, Karl Marx, Marilyn Monroe, Marlene Dietrich och langst bort i ena kanten skymtar faktiskt den tidigare Beatles-trummisen Pete Best. Bob Dylan st8r dar och Beatles ocksi3 i form av Mme Tussauds vaxdockor.

Omslaget liksom mycket av musiken p6 skivan handlar i stor utoträckning om nagot passerat, nclgonting förflutet."sgt. Pepper firar s jalv tjugo8rsjubileum. p8 skivan, texten lyder ju: "Det är tjugo år sedan idag, Sgt. Pepper lärde bandet spela". Texten till 18ten om den stora showen med Mr Kite som stjärna ar tagen nästan ordagrant fran en cirkusaffisch fr8n sekelskiftet. En av plattans mest populära låtar ar gjord i en slags tjugotals- eller kanske trettiotals- stil, eller kanske är den helt enkelt inspirerad av engelsk Music hall. Låten heter "When I'm sixtyfour". George Harrison finns ocksa med som låtskrivare på Sgt. Pepper-albumet. "Within you without you" 'heter hans bidrag. George var den av de fyra som var mest orienterad at det indiska h&llet, bade nar det gäller filosofi och musik. Han besökte Indien flera gånger under de har aren och blev god vin med indiern Ravi Shankar, mannen som kanske framför andra har lart västerländsk publik att kanna den indiska musiken. Alla melodier som finns på Sgt. Pepper-skivan ryms inom den ram som Sgt. Pepper-signlaturen bildar, alla utom en, som ligger utanför och som placerats sist p8 "A day in skivan, "A day in the life". the life" Litens text har debatterats fram sch tillbaka sedan skivan kom ut. Folk som har analyserat den säger att "A day in the life" ar ett av de största litterära dokumenten om 1900-talets ångestfyllda värld, eller att det är en vacker men ändå desperat skildring av den atombombshotade mänskligheten 0.s.v. Många ansig sig kunna tolka in associationer till vissa stimulantia i låtens text, och den engelska radion BBC förbjöd 18ten. Med låten "A day in the life" ar det vi1 som fallet är med andra litterera verk: Var och en fur tolka orden som de vill. George Martin, skivproducenten, som borde känna bakgrunden väl, säger att latens uppkomst harrör från en notis i en London-tidning som John Lennon kommit att läsa, och enligt George Martin ar texten till låten helt oskyldig. Precis efter den här låten, längst inne p6 sista skivsparet, vid etiketten, kom det pliitsligt ett extra ljud. Det lat som folk som pratade eller sa något underligt, och det stämmer i viss msn. Men det är vanligt "snack", bandat från skivstudion, som producenten sedan har vant p8 och spelat in. Skivköparna försökte febrilt att spela skivan baklänges för att höra vad som sades, man tyckte sig höra några fula ord eller en fräckis, men s8 var faktiskt inte fallet. Vad man däremot inte hörde alls, var den ton som kom allra sist, och det var ganska omöjligt, för den var avsedd för hundarna.

Jag namnde förut lite om omslaget till Sgt. Pepper- LP:n. Det komb precis som hela skivan, att bilda skola. Det närmaste aret kom det ut flera LP-omslag som var lika fantasifulla och utarbetade. Det var inte första g6ngen ett Beatles-omslag hade inspirerat andra till liknande omslag. Om vi går tillbaka till gruppens andra LP-skiva "With the Beatles" där man på omslaget ser de fyras ansikten belysta bara frqn ena sidan mot en mörk bakgrund, s8 plagierades det av b1.a. Rolling Stones och the Zombies. Bokstuuerna p6 "Rubber soulm-skivans omslag bidrog i viss mån till en helt ny affischkonst. De stora bubbliga, ojämna, Walt Disney-liknande bokstäverna blev ett mode som höll i sig flera &r. Beatles vita Dubbel-LP:n som kom efter Sgt. Pepper fick ett omslag som stod helt i kontrast till Peppers färgglada. Det var helt vitt och utan nggra bokstäver. Dubbel-LP:n hette "The Beatles" men kom ganska snart att i folkmun bli kallad helt enkelt för Beatles vita. Som kuriosa kan namnas att p& skivan finns en 19t av George Harrison, "While my guitar gently weeps", dar George fick mycket beröm för gitarrsolot. Men i en intervju förklarar han att det inte alls ar han som spelar, utan Eric Clapton. Många George-fans blev nog besvikna efter detta erkännande. "Apple" Det vita dubbelalbumet var gruppelns första LP p6 det egna skivbolaget "Apple" som man startat i april 1968. "Apple", med ett friskt grönt äpple som symbol, stod inte bara för ett skivbolag, det var också namnet p8 ett musikförlag och en affär. Det var inte bara Beatles som gav ut sina skivor p6 "Apple". Mycket stor framgång hade t.ex. den unga shngerskan Mary Hopkins insjungning av "Those were the days". Abbey road heter en gata i utkanten av London, och vid "Abbey den gatan låg Beatles skivstudio. "Abbey road" heter road" ocksa en LP med gruppen. Den kom i november 1969. M6nga engelska skivkritiker ansåg att den var helt i klass med Sgt. Pepper-skivan, och de tv2 paminde i viss m9n om varandra. De var gjorda i samma sorts collageform. Nagra kritiker tyckte t.0.m. att "Abbey road" överträffade "Sgt.Pepper". Musiken på "Abbey road" innehaller mcinga, ganska tydliga referenser till annan samtida musik, till Fleetwood Macs, The Whos och The Rolling Stones, och vid ett tillfälle sjunger beatlarna nagra verser spansk schlager, med ganska tydlig hänvisning till Eurovisionsschlagertävlingarna och musiken som förekommer dar. Ringo Starr finns för andra gangen representerad som kompositor pa den har skivan med "Octopus's garden". Men vid sidan av John och Paul ar det George Harrison som firat de största triumferna, med sina båda latar "Here comes the sun" och "Something". Den sistnämnda har blivit nhgot av en evergreen ~8 de år som g8tt sedan skivan gavs ut.

Kvartetten som sprängdes Hur gruppen The Beatles sprängdes eller splittrades eller nar, är svart att säga, det handlar om en ganska lång och i stora stycken otydlig process. Men redan i gruppens egen dokumentärfilm "Let it be" är det lätt att se att det r8dde vissa motsättningar inom gruppen, speciellt mellan Paul Mccartney och George Harrison. George visar sig helt ovillig inför en konsert som Paul föreslår. Kanske kan man ocks8 hitta spar av mindre god sammanhållning redan på gruppens vita dubbelalbum. John Lennon har, flera 8r senare, sagt, att på skivan uppträdde varje medlem som skrivit en Låt, som sin egen solist p6 just den låten, med de andra tre reducerade tirl en slags bakgrundskör. Men vad John säger och vad de andra sager ar och förblir personliga uttalanden, som varken bemötts eller f6tt medhåll av n&gon annan gruppmedlem. Den sista, eller ska man våga saga den senaste, singelskivan gruppen gav ut kom i juni 1969, och den hette "The Ballad of John and Yoko". Yoko Ono & John Yoko Onos uppdykande p8 scenen har haft betydekse för hela gruppen. Det har flera gånger sagts att de övriga killarna inte var speciellt förtjusta i Yoko, men det ar omöjligt att saga om det stämmer och egentligen ar det ganska ointressant. I alla fall fick Yoko Ono in, John Lennon p8 en rad andra aktiviteter, tillsammans började de två arbeta med konstutstallningar, göra f i l m och ordna stora fredsmöten. Kring John och Yoko skapades The Plastic Ono Band. En av de första gar!gernavi lärde kanna bandets musik var i samband med liten "Give pease a chance", en lätt och sangbar fredslat som fick stor spridning. Gruppen bytte medlemmar allt som oftast och den ende permanente medlemmen var egentligen John Lennon. Paul Paul Mccartney hade nu gift sig,med Linda Eastman, och tillsammans gjorde de en LP-ski'va. Skivan som gjordes helt utan andra musiker än Paul var hans eget verk och den hette ocks8 mycket tydligt "Mccartney". Den blev inte en så stor framgång som man väntat sig. Men visst är den fylld av god muaik, typisk IdcCartneymusik. Paul skrev inte bara musik för eget bruk, han skrev aven, och det hade han gjort en del Ur tidigare också, filmmusik. Han skrev musik till filmen "The magic Christian", som hade Peter Sellers och Ringo Starr i de ledande rollerna. Det Paul skrev hette "Come and get it", och gruppen som sjöng, och g,ivetvis tillhörde skivbolaget "Apple", kallade sig Badfinger. På senare år har han aven skrivit musiken till James Bond-filmen "Live and let die". Den blev en stor framgang aven på skiva.

Ringo George Ringo sysslade inte bara med film, han gjorde skivor också. Hans första LP som soloartist hette "Sentimental Journey", och den innehöll idel gamla evergreens. Med arrangemanget till "Stardust" fick Ringo hjälp av Paul Mccartney. Att spela in en evergreen-lp var en gammal dröm som gick i uppfyllelse för Ringo. Det var friskt vågat, men kanske hälften vunnet. Kritikerna skakade pa sina huvuden och menade att han skulle gå tillbaka till den musik som passade honom bättre. Ringo fortsatte sin karriär som solosångare och reste till Nashville i USA, en stad som är kand som centrum för den amerikanska countrymusiken. Tillsammans med en grupp mycket prominenta countrymusiker gjorde Ringo en LP som hette "Beaucoups of blues". Den blev en stor framggng för Ringo och man trodde han hade hittat en stil som passade honom. Men han har på senare år haft det svarare och sv8rare att övertala skivbolaget att f6 ge ut en ny skiva. Jag förstar skivbolaget, för hans senaste LP-skivor är inget att skriva hem om. George Harrison fortsatte ocksi3 med musik. Han satte sig i arrangörs- och producentstolen vid inispelningar med flera artister. Den indiska kören Rabna Chrishna Tempel och den gamle Beatles-vännen och organisten Billy Preston var några han jobbade ihop med. Till Billy Preston skrev George flera latar, b1.a. "My sweet Lord", som skulle komma att bli Georges egen stora framgång. Den fanns med hans LP "All things must passl',ett konvolut som innehöll inte mindre än tre LP-skivor, inte dåligt för en solodebut. Gästartist och gästkompositör på "All things must pass" var ingen mindre an Bob Dylan. En av skivsidorna innehöll ett improviserat jam tillsammans med icke namngivna artister: Man har gissat p& Eric Clapton och amerikanen Steve StilXs. Vid sjuttiotalets början blev det vanligt att grupper upplöstes och att de tidigare medlemmarna i s tallet koncentrerade sig p8 en mängd uppgifter i olika, nya, icke permanenta konstellationer. I Amerika var Crosby, Stills, Nash och Young en av de mest populära grupperna. De fyra är just ett exempel pi den nya typen av fribytare. Det hade på något sätt utbildats ett "alla hjälper allam-system. Ringo finns t.ex. med p6 Steve Stills soloalbwm och Ringo var också med i Plastic Ono Band på en av John Lennons LP-skivor. Paul Mccartney och hans fru fortsatte att jobba tillsammans. P8 Pauls andra soloalbum, "Ram", ar flera av låtarna skapade av herr fru McCartn~ey. "Ram" framstod nog som mer variationsrik och uppfinningsrik in Pauls första LP, Han tycktes börja experimentera mer och utnyttjade skivstudions tekniska apparatur i större utsträckning än tidigare.

Paul har, efter Beatles-tiden, varit otroligt produktiv. Han skapade gruppen Wings och har tillsammans med den haft otaliga fraingangar, b&de p6 skiva och ~6 scen. Han ar den högst betalde artisten i England just nu, och han ar utan tvekan den av beatlarna sorri lyckats bast efter upplösningen. "Individuellt ar de enormt beg%vade, jag tror världen skulle ha glädje av att de fyra spelade ihop igen. För jag tror att kombinationen av de fyra ar starkare an var och en för sig". Detta har sagts av skivproducenten George Martin. Han anser allts8 att gruppen The Beatles ar starkare an soloartisterna Ringo, Paul, George och John. Men att gruppen knappast kommer att &teruppsta igen ar val de flesta bedömare överens om, och det star var och en fritt att halla med eller ej. Att vara tacksam för det som en gång var ar nog att avskärma sig frqn verkligheten, snarare bör man vara tacksam för det som ar. Tacksam för den musik Paul Mccartney, John Lennon, George Harrison och Ringo Starr fortsätter att arbeta med och förnya, den dag som idag iiro Efterskrift Efter det att detta specialarbete om The Beatles slutförts, kom den tragiska nyheten om John Lennons död. Den 3 december 1980 mördades John utanför sitt hem i New York av en sinnesförvirrad beundrare. John trtiffades av fyra pistolskott, och hans liv stod inte att radda.

Diskografi. Denna förteckning över ~eatles' LP skivor ar kronologiskt uppställd. Jag har tagit med originalskivorna, inga samlingsalbum. Vissa uppgifter som galler genomgaende har uteslutits. De anges har: Huvuduppslag: Beatles Allmän mediaterm: Ljudupptagning Kompositör o. textförf.omej annat anges: Lennon & Mccartney Fysisk beskrivning: 1 grammofonskiva : 33 v/m., stereo ; SO cm. 1. PLEASE PLEASE ME. - 1963. Innehåll: I saw her standing there ; Misery. Anna (go to him) / text o. musik: Alexander. Chains / text o. musik: Goffla-King. Boys / text o. musik: Dixon-Farell. Ask me why ; Please please me ; Love me do ; P.S.1 love you. Baby It's you / text o. musik: Williams-Bacharach. Do you want to know a secret. A taste of honey / text o. musik: Scott-Marlow. There's a place. Twist and shout / text o. musik: Medley-Russel. Parlophone PCS 3042 2. WITH THE BEATLES. - 1963. Innehall: It won't be long ; A11 I've got to do ; All my loving. Don't bother me / text o. musik: Harrison. Little child. Till there was you / text o. musik: Wilson. Please mister postman / text o. musik: Holland. Roll over Beethoven / text o. musik: Berry. Hold me tight. You really got a hold on me / text o. musik: Robinson. I wanna be your man. Devil in her heart / text o. musik: Drapkin. Not a second time. Ploney / text o. musik: Bradford-Gordy. Parlophone PCS 3045

A HARD DAYgS NIGHT. - 1964. InnehOll: A hard day's night ; I should have known better ; I f I f el1 ; I " m happy just to dance with you ; And I love her ; Tell me why ; Can't buy me love ; Any time at all ; 1'11 cry instead ; Things we said today ; When I get home ; You can't do that ; 1'11 be back. Parlophone PCS 3058 4. BEATLES FOR SALE. - 1964. Innehall: No reply ; I 'm a loser ; Baby's in black. Rock and roll music / text o. musik: Berry. 1'11 follow the sun. Mr. Moonlight / text o. musik: Johnson. Kansas Cit / text o. musik: Lieber-stoller. Eight days a week. iords of love / text o. musik: Holly. Honey don't / text o, musik: Perkins. Every, little things ; I don't want to spoil the party ; What you're doing. Everybody's trying to be my baby / text o. musik: Perkins. Parlophone PCS 3062 5. HELP. - 1965. InnehS11: Help ; The night before ; You've got to hide your love away. I need you / text o. musik: Harrisori. Another girl ; You're g~oing to lose that girl. Act naturally / text o. musik: Morrison- Russell. It's only love. You like me to much / text o. musik: Harrison. Tell me what you see ; I've just seen a face. Dizzy miss Lizzy / text o. musik: Williams. Parlophone PCS 3071

6. RUBBER SOUL. - 1965. Inneh811: Drive my car ; Norweisgan wood ; You won't see me ; Nowhere ma.n. Think for yourself / text o. musik: Harrison. The word ; Richelle ; What goes on Gir1 ; I 'm looking through yabu ; I n my life ; biait. ff I needed someone / text o. musik: Harrison. Run for your life. Parlophone PCS 3075 7. REVOLVER. - 1966. Innehdll: Taxman / text o. musik: Harrison. Eleanor Rigby ; I 'm only sleeping. Lova you to / text o. musik: Harrison. Here, there and everywhere ; Yellow submarine ; She said, she said ; Good day sunshine ; And your bird can sing ; For no one ; Doctor Robert. I want to te11 you / text o. musik: HarrLson. Got to get you into my life ; Tomorrow never knows. Parlophone PCS 7009 8. SGT. PEPPERS LONLEY HEARTS CLUB BAND. - 1967, Innehall: Sgt. Peppers lonley hearts club band ; With a little help from my friands ; Lucy in the sky with diamonds ; Getting better ; Fixing a hole ; She's leaving home ; Being for the b~enefit of lir Kite. Nithing you without you / text o. musik: Harrison. When I'm sixty-four ; Lovley Rita ; Good morning, good morning ; Sgt. Peppers lonley hearts club band ; A day in the life. Parlophone PCS 7027

9. MAGICAL MYSTERY TOUR. - 1967. Innehall: Magical mystery tour ; The f001 on the.hi11 ; Flying. Blue jay way / text o. musik: Harrison. Your mother should know ; I am the walrus ; Hello goodbye ; Strawberry fields forever ; Penny Lane ; Baby you're a rich man ; A ll you need is love. Capitol PCS 3077 10. TtiE BEATLES. - 1968. Innehall: Back in the USSR ; Dear prudence ; Glass onion ; OB-LA-DI OB-LA-DA ; Wild honey pie ; The continuing story of Bungalow Bill. While my guitar gently weeps / text o. musik: Harrison. Happiness is a warm gun ; Martha my dear ; I 'm so iired ; Blackbird. Piggies / text o. musik: Harrisan. Rocky Raccoon. Don't pass me by / text o. musik: Staskey. Why don't we do it on the road ; I w i l l ; Julia ; Birthday ; Yer blues ; Mother natures son ; Everybody got something to hide exept me B my monkey ; Sexy Sadie ; Helter ckelter. Long long Long / text a. musik: Harrison. Revolution 1 ; Honey pie. Sawoy truffle / text o. musik: Harrison. Cry baby cry ; Revolution 9 ; Good night. Apple PCS 7067/68 11. YELLOW SUBMARINE. - 1969. Inneh&ll: Yellow submarine. Only a nosthen song / text o. musik: Harrison. All together now ; Hey bulldog. It's all to much / text o. musik: Harrison. All you need is love. Pepperland ; Sea of holes ; Sea of monsters ; March of the m~eanies ; Pepperland laid waste ; Yellow submarine in Pepperland / musik: George Martin. Apple PCS 7070

12. ABBEY ROAD. - 1969. Innehåll: Come together. Something / text o. musik: Harrison. Maxwell's silver hammer ; Oh, darling ; Octopus's garden ; I want you. Here comes the sun / text o. musik: Harrison. Because ; You never give me your money ; Sun King ; Mean Mr Mustard ; Polythene pam ; She came in through the bathroom window ; Golden slumbers ; Carry that weight ; The end. Apple PCS 7088 13. LET IT BE. - 1970. Inneh&ll: Two of us ; Dig a pony ; Ac:ross the universe. I me mine / text o. musik: Harrison. Dig it ; Let it be. Maggie Mae 1 trad. arr. : Lennon-Mccartney-Harrison-Starkey. I 've got a feeling ; One after 909 ; The lang anid winding road. For you blue / text o. musik: Harrison. Get back. Apple PCS 7096 Singlar och utdrag ur LP skivorna, finns p8 tv8 dubbelalbum. Beatles 1962-1966 och Beatles 1967-1970 (Apple PCS 7171/72, AppLe PCS 8181/82.

INDEX TILL BIOGRAFIN Siffran hänvisar till sidan i biografin Hamburg 1 Cavernclub 2 L. Brian Epstein 2 George Martin 2 Första singeln 2 Överst på Top 20 3 Första LP:n 1963 3 Ökad popularitet 3 Stilbildare 4 Besök i Sverige 4 Andra LP:n 1963 5 Yesterday 5 Turné i USA 5 Ryktesspridning 6 Nya turnéer 6 Member of the order of the British Empire Ater i Sverige 7 7 Filmen "A hard days night" 8 Richard Lester 8 Filmen "Help" 8 Filmen "Yellow submarine" 9 Filmen "Let it be" 10 TV 10 "All you need is love" 11 "Hey Jude" 11 "Sgt. Peppers lonely hearts club band" 11,12,13 "Lucy in the sky with diamonds" 12 "A day in the life" 13 Beatles vita 14 Skivbolaget Apple 14 "Abbey road" 14 Yoko Ono 15 Paul 15 Ringo 16 George 16 70-talet 16

INDEX TILL SKIVFORTECKNINGEN Siffran hänvisar till skivans kronologiska ordning Across the universe 13 Act naturally 5 All I've got to do 2 A11 my loving 2 All togheter now 11 All you need is love 9,11 And I love her 3 And your bird can sing 7 Anna (go to him) 1 Another gir1. 5 Any time at all 3 Ask me why 1 Baby it's you 1 Baby you're a rich man 9 Baby's in black 4 Back in the USSR 10 Because 12 Being for the benefit of Mr Kite 8 Birthday 10 Blackbird 10 Blue jay way 9 Boy. 1 Can t by me love 3 Carry that weight 12 Chains 1 Come togheter 12 the Continuin story of Bungalow Bill 10 Cry baby cry 10 a Day in the life 8 Dear prudence 10 Devil in her heart 2 Dig a pony 13 Digit 13 Dizzy miss Lizmy 5 Do you want to know a secret 1 Doctor Robert 7 Don't bother me 2 Don't pass me by 10 Drive my car 6 Eight days a week Eleanor Rigby 7 4 theend 12 Every little things 4 Everybody got something to hide exept me 8 my monkey Everybody's trying to be my baby 4 10

Fixing a hole 8 Flying 9 the Fool on the hi11 9 For no one 7 For you blue 13 G,et back 13 Getting better,8 Gir1 6 Glass onion 10 Golden slumbers 12 Good day sunshine 7 n Good morning, good morning o Good night 10 Got to get you into my life 7 Happiness is a warm gun 10 a Hard days night 3 Hello goodbye F i-lelp 5 Helter skelter 10 Here comes the sun 12 Here, there and everywhere 7 Hey bulldog 11 Hold me tight 2 Honey don't 4 i-ioney pie 10 I am the walrus 9 I dondt want to spoil the party 4 I me mine 13 Ineedyou 5 I saw her standing there 1 I should have known better 3 I wanna be your man 2 I want to te11 you 7 I want you 12 I w i l l 10 I f I f e l l 3 If I needed someone 6 1'11 be back 3 1'11 cry instead 3 1'11 follow the sun 4 I'm a loser 4 I'm happy just to dance with you 3 Iem looking through you 6 IUm only sleeping 7

I'rn so tired 10 Inmylife 6 It wont be long 2 It's all to much 11 It's only love 5 I've got a feeling 13 I've just seen a face 5 Julia 10 Kansas City 4 Letitbe 13 Little child 2 the Long and winding road 13 Long long. long 10 Love me do 1 Love you to 7 Lovely Rita 8 Lucy in the sky with diamonds 8 Maggie Mae 13 Magical mystery tour 9 March of the meanies 11 Martha my dear 10 Maxwell's silver hammer 12 Mean Mr. Mustard 12 Michelle 6 Misery 1 Money 2 Mother natures son 10 Mr. Moonlight 4 the Night before 5 No reply 4 Norweigan wood 6 Not a second time Nowhere man 6 2 OB-LA-DI OB-LA-DA 10 Octopus's garden 12 Oh, darling 12 One af ter 909 13 Only a northen song 11 Penny Lane 9 Ppepperland 11 Pepperland laid waste 11 Piggies 10 Please mister postman 2 Please please me 1 Polythene pam 12

P.S. I love you 1 Revolution 1 10 Revolution 9 10 Rock and roll music 4 Rocky Raccoon 10 Roll over Beethoven 2 Run for your life 6 Sawoy truffle 10 Sea of holes 11 Sea of monsters 11 Sexy Sadie 10 Sgt. Peppers lonley hearts club band 8 She came in through the bathroom window 12 She said, she said 7 She's leaving home 8 Something 12 Strawberry fields forever 9 Sun king 12 a Taste of honey 1 Taxman 7 Tell me what you see 5 Tell me why 3 Thereps a place 1 Things we said today 3 Think for yourself 6 Till there was you 2 Tomorrow never knows 7 Twist and shout 1, Twoof us 13 Wait 6 What goes on 6 What you're doing 4 When I get home 3 When I'm sixty-four 8 While my guitar gently weeps 10 Why don't we do it on the road 10 Wild honey pie 10 With a little help from my friendc 8 Withing you without you 8 the Word 6 Words of love 4 Yellow submarine 7,11 Yellow submarine in Pepperland 11 Yer blues 10