Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

Välkomna till PTS kommunutbildning Västernorrland Sundsvall 16 januari 2019

Utbyggnad av ITinfrastruktur Trådlösa tekniker och mobiltäckning för Västernorrlands län Nätsäkerhet- och robusthetsarbete

Bredbandsinfrastruktur i Sverige: politik, nuläge och framtid Västernorrland

Avsnitt i den här presentationen Politik: Regeringens bredbandsstrategi Nuläge: PTS mobiltäcknings- och bredbandskartläggning Nuläge: Fördjupning Västernorrland Framtid: PTS prognoser om regeringens bredbandsmål

Politik: Regeringens bredbandsstrategi

Teknikutveckling och samverkan mellan olika tekniker Fortsatt marknadsstyrd utveckling kompletterad med offentliga insatser

Politik: Bredbandsmålen i strategin

Mål 1 Omarbetad bild från Näringsdepartementet Näringsdepartementet 9

Mål 1 Tillgång = huskroppen ansluten med fiber eller kabel-tv-nät. Ej s.k homes passed Omarbetad bild från Näringsdepartementet Näringsdepartementet 1

Mål 2 Där man normalt befinner sig, situationsanpassad Applikationstäckning Omarbetad bild från Näringsdepartementet Näringsdepartementet 1

Mål 3 Omarbetad bild från Näringsdepartementet Näringsdepartementet 1

Mål 3 Tillgång = huskroppen ansluten med fiber eller kabel-tv-nät ELLER s.k. homes passed => Målet om 98% med Gbit/s betydligt mindre ambitiöst än 95% med 100 Mbit/s anslutna Omarbetad bild från Näringsdepartementet Näringsdepartementet 1

Målformulering i regeringens bredbandsstrategi BBK: Operationalisering År 2020 bör 95 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s Så följer PTS upp målet i Mobiltäcknings- och bredbandskartläggningen 2018 Andel hushåll och arbetsställen i byggnader anslutna med en accessteknik som ger 100 Mbit/s (Homes connected). Idag fibernät och kabel-tv-nät med DOCSIS 3. Kommentar # Endast byggnader anslutna med fiber eller kabel-tv-nät med DOCSIS 3 ingår här Delmål 1: 98 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 1 Gbit/s. Andel hushåll och arbetsställen i byggnader anslutna med en accessteknik som ger 1000 Mbit/s (Homes connected). Idag fibernät och kabel-tv-nät med DOCSIS 3. + Andel hushåll och arbetsställen i byggnader som inte är anslutna med fibernät enligt ovan men där en fiberkabel passerar i gatan vid byggnaden (absolut närhet fiber) # Här ingår även byggnader som passeras av accessnätsfiber. Huvudmål: Hela Sverige bör ha tillgång till snabbt bredband år 2025 Delmål 2: 1,9 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 100 Mbit/s. Andel hushåll och arbetsställen i byggnader anslutna med en accessteknik som ger 100 Mbit/s (Homes connected). Idag fibernät och kabel-tv-nät med DOCSIS 3. + Andel hushåll och arbetsställen i byggnader som inte är anslutna med accessteknikerna ovan men där en fiberkabel passerar i gatan vid byggnaden (absolut närhet fiber) # Observera att det är samma accesstekniker som idag medger 100 Mbit/s och 1 Gbit/s; fiber och kabel-tv-nät med DOCSIS 3. Delmål 3: 0,1 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 30 Andel hushåll och arbetsställen i byggnader anslutna med en accessteknik som ger 30 Mbit/s (Homes connected). Idag fibernät, kabel-tv-nät, VDSL, fast radio och vissa typer av mobilnät + Andel hushåll och arbetsställen i byggnader som inte är anslutna med accessteknikerna ovan men där en fiberkabel passerar i gatan # All delmål måste vara uppfyllda för att huvudmålet ska anses vara uppfyllt.

Regeringsuppdrag till PTS i bredbandsstrategin Avslutade uppdrag: Samhällsomfattande tjänsten funktionell tillgång till internet Utformning av ett framtida bredbandsstöd Beskriva konsumentnyttan med användningen av bredband Hinder i tillståndsprocesser Kommuners roller på bredbandsmarknaden Vägledning om hur trådlösa tekniker kan bidra till att nå bredbandsmålen (Beräkna nyttan av bredband i offentlig verksamhet modell)- publiceras i slutet på januari 2019

Nuläge: PTS mobiltäcknings- och bredbandskartläggning

Om PTS mobiltäcknings- och bredbandskartläggning Redovisas till regeringen i mars varje år Mäter tillgången till bredband för hushåll och arbetsställen, samt yttäckningen för mobilt bredband och mobiltelefoni Bygger på insamling som görs en gång per år de senast insamlade uppgifterna gäller för 1 oktober 2018 (ej publicerade ännu)

Vilka uppgifter samlas huvudsakligen in? Begär in uppgifter från aktörerna på marknaden Mobiltäckning (5 aktörer) Täckningskartor från mobiloperatörerna, alla frekvensband Bredband via kopparaccessnätet (xdsl) (1 aktör) Ca 2,7 miljoner adresser över anslutna byggnader från Skanova Uppgifter om upptagningsområden och utrustningen på telestationerna Bredband via fiber (ca 1 000 aktörer, 800 byalag, 10 rikstäckande, 200 stadsnät): Ca 6 miljoner adresser (hela värdekedjan) Fibernätägare Ägare eller förfogare över aktiv utrustning i anslutning till byggnader Aktiva internetabonnemang Bredband via kabel-tv-nät (ca 20 aktörer) Ca 400 000 adresser Bredband via fast radio (ca 15 aktörer) Ca 10 000 adresser

Svarsfrekvensen och kvaliteten är mycket hög Mobiltäckning (5 aktörer) = 100% Bredband via kopparaccessnätet (xdsl) (1 aktör) = 100% Bredband via fiber 800 byalag = 85% 10 rikstäckande = 100% 200 stadsnät = 100% GULDSTJÄRNA! Bredband via kabel-tv-nät (ca 20 aktörer) = 100% Bredband via fast radio (ca 15 aktörer) = 100%

STATUS PER 1 OKTOBER 2017

Tillgång till olika bredbandstekniker tätbebyggelse jämfört med glesbebyggelse 100,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Hushållens tillgång till olika bredbandstekniker xdsl Kabel-tv Fiber Fast radio 4G Tätbebyggelse (i tätort eller småort) Glesbebyggelse (utanför tätort och småort) I och med utbyggnaden av 4Gnätet har nästan alla hushåll tillgång till åtminstone en bredbandsteknik även i glesbyggda områden. xdsl (bredband via kopparnätet) är den mest tillgängliga av de trådbundna accessteknikerna i och med att Telia nedmonterar kopparnätet minskar dock denna. Fibernätet är den av de trådbundna accessteknikerna som nyanläggs i störst utsträckning tillgången är dock avsevärt lägre i glesbyggda områden Fast radio är en teknik som kan komma att komplettera fiberutbyggnaden i områden där marknadsintressen saknas.

Tillgång till olika bredbandshastigheter tätbebyggelse jämfört med glesbebyggelse 1. Tätbebyggelse = i tätort eller småort. 2. Glesbebyggelse = utanför tätort och småort. 100 Mbit/s kan man genom PTS definition få genom accessteknikerna fiber eller bredband via kabel-tv (vissa typer). Bredband via kabel-tv är dock endast tillgängligt i tätbebyggda områden. Tillgången till 100 Mbit/s är avsevärt högre i tätbebyggelse än i glesbebyggelse i glesbebyggelse ökar dock tillgången mer Tillgången till 30 Mbit/s är även den högre i tätbebyggda områden. Delvis pga högre tillgång till fiber men också på grund av ett snabbare mobilt bredband.

Oktober 2015 Oktober 2016 Oktober 2017 Tillgång till 100 Mbit/s - kommunnivå I 5 kommuner är tillgången över 95 procent (över regeringens bredbandsmål). I 20 kommuner har tillgången för hushållen ökat med mer än 20 procentenheter 18 kommuner hade 2017 en tillgång på under 40 %. 2016 var motsvarande antal 57 kommuner All ökning beror på fortsatt utbyggnad av fibernätet

Investeringarna per hushåll visar positiv trend (OBS! haltande statistik)

Framtid: PTS prognoser om regeringens bredbandsmål

Teorin bakom prognosen om bredbandstillgång Utbyggnad av fibernät och mobilnät är sammantaget avgörande för att nå målen => detta är beroende av investeringar => som i sin tur är beroende av ett antal a) omvärldsfaktorer och b) nyckelfaktorer

Metod för att prognostisera bredbandstillgången 1. Uppskatta mängden investeringar fram till 2020 och 2025 utifrån a) Nuvarande och historiska investeringsnivåer b) Status på i första hand nyckelfaktorerna men även omvärldsfaktorerna 2. Modellera utbyggnaden av fiber med hjälp av uppskattningen av investeringarna och uppgifter om var bredbandsinfrastrukturen finns idag 3. Uppskatta ytterligare bidrag till målen från mobilnät, fast radio och kopparnät (VDSL)

Nyckelfaktorer för investeringar i fibernät Marknadsaktörernas strategier och överväganden Telia och IP-Only har inte nått sina utbyggnadsmål under 2017, främst p.g.a. långa handläggningstider för grävtillstånd. Telenor och Com Hem har övergivit sina fibersatsningar. Osäkerhet kring vägnätets beskaffenhet på landsbygden minskar investeringsviljan. Slutkundernas efterfrågan och betalningsvilja Slutkundernas efterfrågan och betalningsvilja är fortsatt stor. Påverkan av befintlig fiberinfrastruktur Det finns fortfarande ett stort antal hushåll och företag i närheten av fiberanslutna byggnader. I takt med att det blir allt glesare mellan husen minskar dock marknadsaktörernas incitament att investera.

Investeringar i fasta nät Stadsnäten och IP-Only ökade sina investeringar jämfört med 2016 medan Telia minskade sina. Telia 3,1 mdkr (26% av investeringarna i fasta nät) IP-Only 2,5 mdkr (21%) Stadsnäten 4,3 mdkr (36%)

PTS bedömning idag är att målen inte kommer att nås År 2020 bör 95% av alla hushåll och företag ha tillgång till minst 100 Mbit/s PTS bedömer att andelen hushåll och företag med tillgång till 100 Mbit/s år 2020 kommer att vara 87-90 % i det mest troliga scenariot. Prognosen är en nedrevidering från 91-94%

Några exempel på vad som krävs för att PTS bedömning ska ändras 1. Fortsatt stark efterfrågan och hög betalningsvilja 2. Trafikverket tillåter anläggningstekniker som möjliggör fiberanläggning i vägområden 3. Ett nytt bredbandsstöd som är mer regionalt anpassad 4. Ökad samverkan mellan olika aktörer inom bredbandsområdet och undanröjande av hinder för fortsatta investeringar. 5. Avtalsmallar om markavtal 6. Tydligare information från kommuner om ersättningar och regler för grävning och återställning 7. Nationellt forum för att samordna länsstyrelsers bedömningar om natur- och kulturmiljöer. 8. Information till kommunerna om hur radiolösningar kan bidra till utrullningen av snabbt bredband i områden där det är dyrt att etablera fiber (regeringsuppdrag)

Nyckelroller inom bredbandsutbyggnad Marknadsaktörer privata och offentliga Nätägare Investerare Leverantör Konsumenter hushåll och företag SAMSPEL Kommuner Utvecklingsansvar Beslutande Samhällsplanerare Markägare Köpare av tjänster Nätägare Finansiär Staten Reglerar Formulerar mål Köpare av tjänster Nätägare Finansiär Främjar bredband Köpare av tjänster Investerare Regionalt utvecklingsansvariga Bredbandsforum

Vad kan kommunen göra? 1. INVENTERA Kartlägga kommunens behov av bredband nu och i framtiden Inventera nuläge var saknas bredband för kommunens behov? I vissa fall behövs särskilda lösningar 2. STRATEGI Politiskt förankrad viljeyttring i bredbandsfrågan Sätt upp mål och ta fram en handlingsplan med uppföljningsmekanism Strategiskt arbete inom hela berörda förvaltningen - Inkludera bredband i planeringen (bl.a. regional utvecklingsplan) - Hantera marktillstånd och bygglov effektivt samordnat i kommunen och kopplat till strategiska planer 3. SAMVERKA Samverka för samförläggning av bredband med annan infrastruktur Samverka med marknadsaktörer, ekonomiska föreningar m.fl. som vill anlägga bredband Samla intressenter

Länkar till avslutade uppdrag: Framtida stödinsatser på bredbandsområdet Samhällsomfattande tjänsten funktionell tillgång till internet Beskriva konsumentnyttan med användningen av bredband Hinder i tillståndsprocesser Kommuners roller på bredbandsmarknaden Vägledning om fasta och trådlösa tekniker

Övriga länkar - Vägledning till landsbygdens bredbandsutbyggnad- slutrapport från Bredbandsforums Landsbygdsgruppen som innehåller goda exempel - PTS åtgärder för att ge hushåll och företag tillgång till grundläggande internetuppkoppling och telefoni http://www.bredbandivarldsklass.se/om-bredbandsforum/varaarbetsgrupper/landsbygdsgruppen-ag-xvi/ https://www.pts.se/sv/privat/internet/bredband/pts-atgarder-foratt-ge-hushall-och-foretag-tillgang-till-grundlaggandeinternetuppkoppling-och-telefoni/

Trådlösa tekniker och mobiltäckning Vägledning om hur trådlösa tekniker kan komplettera trådbundna tekniker (Bredbandsmålen 2020 och 2025) Exempel på hur trådlös teknik kompletterar trådbunden Mobiltäckning 2017 Mobiltäckning och mobilt bredband samt skillnaden mot fast uppkopplat bredband PTS mobiltäckning- och bredbandskartläggning Trender och nuläge nationellt och regionalt Mobilitetsmål 2023 och bidrag från 700 MHz-bandet

Vägledning om hur trådlösa tekniker kan komplettera trådbundna tekniker (Bredbandsmålen 2020 och 2025)

Informationsinsamling Förslag på radiolösningar från 11 företag Studiebesök hos 4 kommuner Informationsinhämtning från relevanta erfarenheter

En bredbandsutbyggnad som omfattar alla är avgörande för digitaliseringen Utbyggnadstakten av fiber minskar när utbyggnaden når landsbygden Avvecklingen av det kopparbaserade nätet har ringa påverkan när det gäller möjligheterna att nå regeringens och EUkommissionens bredbandsmål

Offentliga aktörer allt viktigare i planering av bredbandsutbyggnader Att ha en bredbandsstrategi eller digital agenda som innefattar bredbandsmålen för kommunen eller regionen Fokusera både på trådlösa och trådbundna bredbandsinfrastrukturer i kommunen eller regionen samt främja konkurrens Kartlägga hushåll och företag som inte kan förväntas omfattas av kommersiella utbyggnad

Identifierade trådlösa accesstekniker som kan komplettera trådbunden teknik Dedikerade lösningar (radiolänk eller mobilnät) Satellit Befintliga mobilnät

Viktiga aspekter att beakta inför etablering av trådlösa bredbandslösningar Personal med god lokalkännedom och radiokunskaper Ansöka om tillstånd för radioanvändning Kräver noggrann planering, projektering och dokumentation Kravställning på utrustningen Drifts- och underhållsavtal

Sammanfattningsvis Teknikerna kända sedan tidigare, nu verifierat och utvecklingen går framåt. Studiebesök visar att radiotekniker fungerar som ett bra komplement Att offentliga aktörer måste agera (kommuner, regioner) i de områden där marknaden inte själv kommer att bygga Fortsatt viktigt att höja kunskapsnivån om radionät (planering, projektering) hos bredbandssamordnare, detta genom att vidareutveckla vägledningens Viktiga aspekter

Trådlösa tekniker och mobiltäckning Vägledning om hur trådlösa tekniker kan komplettera trådbundna tekniker (Bredbandsmålen 2020 och 2025) Exempel på hur trådlös teknik kompletterar trådbunden Mobiltäckning 2017 Mobiltäckning och mobilt bredband samt skillnaden mot fast uppkopplat bredband PTS mobiltäckning- och bredbandskartläggning Trender och nuläge nationellt och regionalt Mobilitetsmål 2023 och bidrag från 700 MHz-bandet

Trådlös teknik som kompletterar fast teknik (Vilhelmina Nästansjö)

Trådlös teknik som kompletterar fast teknik (Vilhelmina Nästansjö) Termineringsskåp, fiber

Trådlös teknik som kompletterar fast teknik (Vilhelmina Nästansjö) Fiberaccessnät (50-60 hushåll) Termineringsskåp, fiber

Mobiltäckningen i Sverige 2017 Mobiltäckning och mobilt bredband samt skillnaden mot fast uppkopplat bredband PTS mobil- och bredbandskartläggning Trender och nuläge - nationellt och regionalt Mobilitetsmål och 700-tilldelningen

Mobiltäckning - yta eller fasta punkter Bredband via mobilnät (fasta punkter) Mobilt bredband (yta) ~440 000 km2, population ~10 M Ca 22 inv./km 2 Vi bor och arbetar på < 5 % av Sveriges yta. Här analyseras bredbandstillgången till fasta geografiska punkter (hushåll och företag) Avseende mobiltäckning räknas hela Sveriges yta (s.k. yttäckning) Här analyseras täckningen längs t.ex. vägar samt vid friluftsområden och fritidshus etc.

Mobiltäckning kan bidra till yta eller fasta punkter! Bredband via mobilnät till hushåll och arbetsställen Mobilt bredband/telefoni täckning av ytor

PTS mobiltäcknings- och bredbandskartläggning RU sedan 2013 för att se trender avseende mobilnätsutbyggnad Gemensam rapport för mobilt- respektive fast bredband fr.o.m. 2016 Statistiken från 2017 bildar underlag för femte årets uppföljning (2018 års rapport) Kartläggningen är regeringens verktyg för att se trender i bredbandsutbyggnaden på nationell samt regional nivå

Vad hämtar PTS in för information när det gäller mobilnät? Detaljerad information om täckning och utbyggnad per den 1 oktober Telia, Tele2, Telenor, Tre samt Net1 förfrågas Tre nivåer av täckning samt information om alla sändare i drift Operatörernas egna beräkningar PTS presenterar aggregerad täckning

Hur informationen används Trender för mobilnätsutbyggnad och mobiltäckning med olika kapacitet på nationell nivå (t.ex. täckning för mobilnät som medger 10 Mbit/s, 30 Mbit/s) Trender på läns- respektive kommunnivå Uppföljning av regeringens bredbandsmål År 2023 bör hela Sverige ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet Bidrar också till att hela Sverige bör ha tillgång till snabbt bredband år 2025 (minst 30 Mbit/s)

2013 Fem års utbyggnad av 4G-nät (10 Mbit/s) 2014 2015 2016 2017 Ca 42 % Ca 48 % Ca 63 % Ca 67 % Ca 75 %

Utbyggnad av 4G-nät (30 Mbit/s) 2014 2015 2016 2017 1,5 % 2,6 % 5,2 % 10,8 %

Utbyggnad av 4G-nät (30 Mbit/s) 2017 10,8 %

Trender infrastruktur Utbyggnadstakten avtar jämfört med tidigare år Fortsatt 4G-utbyggnad (framförallt uppgradering av befintliga siter) Avtagande etablering av 2G samt 3G-sändare

Mobiltäckningen i Västernorrlands län Statistik från oktober 2017 Aggregerad täckning för de fyra operatörerna, Telia, tre, Telenor, Tele2 Täckning för teknikerna 3G/4G tillsammans, givet handhållen terminal (+8dB-nivån)

Täckning Västernorrland 10 Mbit/s

Täckning Härnösand, Sundsvall & Timrå (10 Mbit/s)

Täckning Västernorrland (30 Mbit/s)

Täckning Härnösand, Sundsvall & Timrå (30 Mbit/s)

Mobilitetsmål 2023 År 2023 bör hela Sverige ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet. i områden där människor normalt befinner sig Geografiska områden där man normalt befinner sig: I närheten av vägar I närheten av fritidshusområden I närhet av hushåll och/eller arbetsställen I dessa områden görs en uppskattning om mobilitetsmålet nås när det gäller 1, 10 samt 30 Mbit/s Ca 86 % av Sveriges yta = yta där man normalt befinner sig

Uppföljning av mobilitetsmål 2023 Områ de n dä r ma n norma lt befinner sig 2013 2014 2015 2016 2017 Tillgång till 1 Mbit/s Tillgång till 10 Mbit/s Tillgång till 30 Mbit/s 55,6% 60,6% 74,3% 78,1% 84,7% 51,2% 58,3% 73,4% 77,8% 84,6% 1,9% 1,7% 3,0% 6,1% 12,4% Ca 85 % av de områden där man normalt befinner sig var täckta år 2017

700 MHz tilldelningen och täckningskrav Auktionen startade den 4 december och avslutades den 11 december Telia tilldelades tillståndet med täckningskrav (2x10 MHz) Täckningskravet ska bidra till bättre täckning för tal- och datatjänster (10 Mbit/s) där konsumenter befinner sig Prioriterade ytor för täckningskravet återfinns i ett kartmaterial Detta ligger i linje med regeringens bredbandsmål (mobilitetsmål) Net4Mobility tilldelades två tillstånd (2 st 2x5 MHz)

700 täckningskrav Prioritera ytor som idag saknar täckning Och ligger nära vägar, befolkning eller fritidshus Vita fläckar, Tal och data Taltäckning Prioritirad yta, typ 1

Fortsättning täckningskrav - Taltäckning Vita ytor inklusive vägar Vita ytor utan vägar eller befolkning Prioriterade ytarea, typ 1 Ej prioriterade ytor

Frågor?

Här kan ni hitta mer information om bredband och mobiltäckning: http://statistik.pts.se/mobiltaeckningoch-bredband/(statistikportal) https://pts.se/sv/dokument/rapporter/tel efoni/2018/pts-mobil--och- bredbandskartlaggning-2017---pts-er- 20187/(rapport för 2017 med bilagor) www.bredbandskartan.se

Allmänt om PTS Nätsäkerhet- och robusthetsarbete Ledningskollen: Film Kolla innan du gräver, 4 minuter Varför och vilka är med? Vad har Ledningskollen för koppling till Robustfiber.se? Hur går vi vidare med Nätsäkerhet? Frågor får gärna tas löpande!

Nätsäkerhet ETT HELT UPPKOPPLAT SVERIGE

Nätsäkerhet olika utmaningar Drygt 500 operatörer Ca 1000 byanät och fler kommer Stor spännvidd mellan aktörer Flera parallella nätstrukturer Beroende mellan operatörer Samarbetspartners och konkurrenter

Studie om driftsäkerhet* på landsbygden 2017 Representativt område i Sverige: Sorsele kommun Storumans kommun Vilhelmina kommun Dorotea kommun Strömsunds kommun

I studien ingick: - Riskanalyser och skyddsåtgärder - Återställningstider - Elförsörjning/reservkraft I studien ingick inte: - Mobiltäckning och kapacitet i mobilnät! - Frågor om utbyggnad av bredband - Kopparnätsavvecklingen - Samhällsomfattande tjänster

Nätsäkerhetspyramiden Statliga insatser Svåra påfrestningar Kris och höjd beredskap Finansieras av staten Västernorrland 7 kommuner Användaransvar Finansieras av berörda kunder Grundläggande nivå Grundläggande krav från användare (standardkrav) Författningskrav gällande bl.a: Informationssäkerhet och driftsäkerhet Säkerhetsskydd Nödsamtal Finansieras av tillhandahållare och debiteras alla kunder

Kommunerna har en nyckelroll! Tillhandahållare av digitala tjänster till kommuninvånarna, inte minst inom skola, vård och omsorg. Är köpare av elektroniska kommunikationstjänster Nödvändig avtalspart för marktillstånd Tillståndsgivare för bygglov Samverkanspart för näringsliv, kommuninvånare, byaföreningar, grannkommuner, regionen, länet, marknadens aktörer Möjlig avtalspart för samförläggning med annan infrastruktur Ägare och förvaltare av nät alternativt styrning av stadsnät

Vad kan vi hjälpa dig med? Ledningskollen.se Anvisningar för Robust fiber Vägledning för hantering av Reservkraftprocessen PTS film om alternativ Alternativ-for-telefoni/Alternativa-satt-att-fatelefoni-och-internet

Utbildning och övning Utbildnings- och övningsstrategi IT-säkerhetsdagar Utbildning av säkerhetsskyddschefer CIAO-kurs vid FHS, Energiföretagen Egna övningar, Telö17, Telö19 Andras övningar AURORA 2017, Elövning 2019 NISÖ 2018, SAMÖ F 2018, TFÖ2020 Bredbandsskolan för Bredbandskoordinatorer

Ledningskollen.se Film Kolla innan du gräver, 4 minuter

Det grävs av för mycket ledningar, skulle vi inte kunna starta ett projekt kring hur vi skulle kunna minska detta Förslag till PTS från en operatör 2006

Om Ledningskollen Ledningskollen.se är en kostnadsfri e-tjänst för informationsutbyte minskar antalet grävskador effektiviserar planering och utbyggnad av infrastruktur Nationell tjänst sedan 1 december 2010 Fler använder allt mer Drygt 1021 (2019) ledningsägare inom El, Tele, VA, Byalag, Stadsnät mfl. Drygt 160 000 ärenden/år Utökad funktionalitet för samhällsplanering och bredbandstutbyggnad

Information om ledningar Ledningsägare skapar intresseområden = km-rutor INGEN detaljinformation sparas i Ledningskollen

Ledningskollen som verktyg vid planering, samordning och utbyggnad av infrastruktur En hel kommun Ett valfritt område En sträckning

Sammanfattningsvis, nyttan med Ledningskollen För Ledningsägare får frågan i förväg, elektroniskt och alltid i samma format För Samhället Reducerar antalet grävskador För dem som gräver Når alla som är med i Ledningskollen med en enda förfrågan För bredbandsutbyggare Ger samordningsmöjligeter och information om kommande och pågående arbeten

Robustfiber.se Robustfiber.eu Post- och telestyrelsen

Robust fiber ska få ny bilaga, bilaga 8 Ledningskollen! Kompletterar övriga bilagor med mer detaljer om hur, när och varför Ledningskollen ska användas i Robust fiber Minimikrav och möjligheter

Ledningsägare med verksamhet i Västernorrland

PTS Nätsäkerhet Hur ökar vi krishanteringsförmågan?

Krisskalan Skärpt beredskap Högsta beredskap Normalläge Störningar/avbrott Kriser/olyckor Extraordinär händelse Svår påfrestning Kommersiella intressen dominerar Användaransvar för säkerhet 112 roaming Ett antal Beredskapslagar som stärker samhällsintressen Konkurrens mellan samhällsintressen och kommersiella intressen Krav på ökad samverkan NTSG sammankallas

Robusthetsåtgärder

Vidareutveckling av Nationella telesamverkansgruppen (NTSG) NTSG ett frivilligt samverkansforum för krishantering i fred PTS vill vidareutveckla NTSG för höjd beredskap NTSG:s samarbete ska innan 2020 ha organiserats så att det även passar höjd beredskap och det nya säkerhetspolitiska läget

PTS Navet ger underlag till SOS.nu

Hur går PTS vidare med nätsäkerhet? Verka för förbättrad samverkan El- och telesamverkan Kommunsamverkan i länen Kommuner och tillhandahållare Sprida information om Ledningskollen och Robust fiber Kommunutbildningar Krav på redundans och upphandling Informationsspridning Tillsyn Robusthetsåtgärder

Ett helt uppkopplat Sverige Samverkan behövs om vi ska lyckas och kommunerna har en viktig roll! Alla aktörer samverkar Alla kommuner inkluderas Olika tekniker och lösningar De regionala bredbandskoordinatorerna stödjer samverkan i bredbandsfrågor

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.