99-05-18 Finansforums Sparbarometer 2/99 Finansforum har fr o m 1999 inlett en kvartalsvis redovisning av hur de svenska hushœllens sparande utvecklas. I den hšr andra rapporten redovisar vi vad som hšnt under fšrsta kvartalet 1999. Siffrorna bygger pœ en ny snabbstatistik som Finansforum har utvecklat i samarbete med Statistiska CentralbyrŒn, SCB. Vi rapporterar HushŒllens finansiella tillgœngar, skulder, nettofšrmšgenhet och nysparande Vinnare och fšrlorare bland sparformerna Det bundna sparandets (fšrsškringssparande) andel av sparportfšljen Sparande med hšgt fšrvaltningsinslag (fond- och fšrsškringssparande) jšmfšrt med sparande pœ egen hand Aktiesparandets och ršntesparandets andelar av sparportfšljen Egna aktier/aktiefonder ~~~~~~~~~~~ Gunnar Eliasson, VD Finansforum, 08/545 03 360, kommenterar rapporten
1. HushŒllens finansiella tillgœngar, skulder, nettofšrmšgenhet och nysparande Nettofšrmšgenheten fortsštter att ška 98 kv 4 99 kv 1 Finansiella tillgœngar, Mdr kr 2010,3 2 082,5 Skulder, Mdr kr 947,4 963,4 Finansiell nettofšrmšgenhet, Mdr kr 1062,9 1119,1 - Under det fšrsta kvartalet i Œr škade nettofšrmšgenheten med ca 56,2 miljarder. Det Šr mindre Šn 1998 dœ nettofšrmšgenheten under det fšrsta kvartalet škade med ca 170 miljarder. - VŠrdet pœ de finansiella tillgœngarna škade med 72,2 mdr, varav nysparandet svarade fšr bara drygt 30 procent. - Sett šver en lšngre tidsperiod har hushœllens nettofšrmšgenhet under 1990-talet škat med nšra 1075 mdr kr, att jšmfšr med škningen under 1980-talet som uppgick till 110 mdr kr. Nettofšrmšgenhet 1980-1998 1 200,0 1 000,0 Mdr kr 800,0 600,0 400,0 200,0 0,0 Nettofšrmšgenheten Nettofšrmšgenhetens utveckling 1980-1998 r Nysparandet minskar 98 kv 4 99 kv 1 Nysparande, brutto, Mdr kr 7,2 22,82 Skuldškning, brutto, Mdr kr 15,1 15,9 Nysparande, netto, Mdr kr -7,9 6,91 - Med ett nettonysparande pœ 6,9 miljarder under det fšrsta kvartalet 1999 ligger Šven detta mœtt en aning lšgre om man jšmfšr med de 9,2 miljarder som tillfšrdes under det fšrsta kvartalet 1998. Nysparandet har dšrmed minskat med 25% jšmfšrt med samma period fšrra Œret.
Skuldkvoten fortsštter att minska 97 kv 4 98 kv 1 98 kv 4 99 kv 1 Skuldkvot 0,49 0,45 0,47 0,46 Finansiell skuldkvot Kvot 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Finansiell skuldkvot Skuldkvotens utveckling 1980-1998 r : - Skuldkvoten (mštt som de totala skulderna i fšrhœllande till de totala finansiella tillgœngarna) fortsštter att minska. Under det fšrsta kvartalet minskade den Šnnu en procent enhet. - Skuldsidan domineras av lœn frœn bostadsinstitut. BostadsinstitutslŒnens andel av totala skulder škade trendmšssigt frœn slutet av 80-talet och nœdde under 93 och 94 en topp pœ 60% av de totala skulderna. Denna siffra har idag minskat till ca 58%. BanklŒnens andel av de totala skulderna nœdde under slutet av 80-talet och bšrjan pœ 90-talet en nivœ pœ ca 37%. Under 90- talet har andelen banklœn av totala skulder minskat kontinuerligt. Idag upptar banklœnen 23% av de totala skulderna.
2. Vinnare och fšrlorare bland sparformerna Transaktioner fšr respektive sparform; Mdr kr 97 kv 4 98 kv 1 98 kv 4 99 kv 1 BankinlŒning, Mdr kr -19,1 14,8-21,8 20,5 FšrsŠkringssparande, Mdr kr 5,7 12,4 13,8 12,0 Fonder, Mdr kr 6,8 8,6 2,8 6,2 Obligationer, mdr kr 5,7 2,4 5,8-15,1 - BankinlŒningens kraftiga škning under kvartalet fšljer det sšsongsmšssiga mšnstret, dšr hushœllen tenderar att gšra stora uttag šver Œrsskiftet. - FšrsŠkringssparandet škar stabilt sedan en tid tillbaka med 12-13 mdr varje kvartal. - Fondsparandet škar igen efter nedgœngen under slutet av 1998, men škningen Šr Šnnu inte uppe i den takt som gšllde fšr ett Œr sedan. - Obligationssparandet minskar kraftigt, vilket med all sannolikhet tyder pœ att intresset fšr lœngsiktigt ršntesparande minskar i takt med lšgre ršntor och bšrsuppgœngen. StŠllningar fšr respektive sparform 1999-03-31 99 kv 1 Aktier 512,2 FšrsŠkringssparande 489,8 BankinlŒning totalt 445,2 Fonder 334,4 Obligationer 131 NyinsŠttningarna i bank Šr positiva fšrsta kvartalet 1999 Under det fšrsta kvartalet 1999 ser man ett bruttonysparande pœ 20,5 Mdr kr. Denna siffra Šr 5,7 Mdr kr hšgre Šn motsvarande kvartal 1998 dœ transaktionerna utgjorde ett všrde pœ 14,8 Mdr kr. É..men bankinlœningen som sparform fortsštter att tappa andelar BankinlŒning, inkluderat allemansspar, Mdr kr 1995 1996 1997 98 kv 1 1998 99 kv 1 452 472 437 440 425 445 Bank inlœning / Finansiella tillgœngar, % 32,6 29,5 24 20 22 21,4 - Trots att transaktionerna škade mer under det fšrsta kvartalet i Œr jšmfšrt med andra Œr ska man inte bortse ifrœn att bankinlœningens betydelse minskar i fšrhœllande till de totala finansiella tillgœngarna. StŠllningen under det fšrsta kvartalet 1999 visar att bankinlœningen i fšrhœllande till de totala tillgœngarna utgšr 21,4%. Andelen har sedan Œrsskiftet gœtt ned med ca en halv procent enhet. Under det fšrsta kvartalet 1998 gick andelen ned med fyra procentenheter.
Fondernas andel av de finansiella tillgœngarna škar 1995 1996 1997 98 kv 1 98 kv4 99 kv 1 Svenska fondandelar, Mdr kr 128 168 262 307 308 334 Andel av finansiella tillgœngar, % 9,3 10,5 14,4 15,3 15,3 16,1 Fondsparande som andel av finansiella tillgœngar % 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Fondsparande som andel av finansiella tillgœngar Fondsparandet/totala finansiella tillgœngar, 1980-1998 r Det bundna sparandets andel av den finansiella portfšljen škar kontinuerligt 1995 1996 1997 1998 98 kv 1 99 kv 1 Bundet sparande ( FšrsŠkringsspar), Mdr 296 352 428 478 440 490 kr Bundet sparande i relation till finansiella 21,4 22 23,5 23 22 23,5 tillgœngar, % - Det bundna sparandet škar stadigt och utan direkta sšsongseffekter. Sedan 1995 har sparandet škat med ca 194 Mdr kr. Nu utgšr det bundna sparandet, dvs fšrsškringssparande, 23,5% av samtliga finansiella tillgœngar. Tillfšrseln, dvs transaktionerna, har under de senaste Œren varit positiva och stabila. VŠrdetillvŠxten i fšrsškringsbolagens portfšljer Šr en viktig fšrklaring till tillvšxten i fšrsškringssparandets všrde. Under de senaste kvartalen har tillfšrseln under det fšrsta kvartalet motsvarat ca 12 Mdr kr. (Med bundet sparande avses sparande i fšrsškringar, bœde svenska och utlšndska.)
Bundet sparande som andel av totala finansiella tillgœngar, % 25,0 20,0 % 15,0 10,0 Bundet sparande som andel av totala finansiella tillgœngar, % 5,0 0,0 Bundet sparande/totala finansiella tillgœngar, 1980-1998 r En škande andel fond- och fšrsškringssparande 1995 1996 1997 1998 98 kv 1 99 kv 1 Fond- och fšrsškringssparande, Mdr kr 425 520 690 785 824 747 Andel av finansiella tillgœngar, % 30,6 32,6 37,9 39,1 37,3 39,6 : - Den andel av sina finansiella tillgœngar som hushœllen šverlœter till fšrvaltare i fond- och fšrsškringsbolag fortsštter att všxa och motsvarar nu nšstan 40 procent.
3. Aktiesparandets och ršntesparandets andelar i portfšljen Andel aktier i portfšljen fortsštter att ška 1995 1996 1997 98 kv 1 1998 99 kv 1 Aktier och aktiefonder, Mdr kr 339 477 670 846 834 886 RŠnte sparande 624 644 606 615 609 618 Andel ršntesparande i portfšlj 64,8 57,4 47,5 42,1 42,2 41,1 Andel aktie sparande i portfšlj 35,2 42,6 52,5 57,9 57,8 58,9 : - Under de tre fšrsta mœnaderna i Œr steg andelen aktiesparande i portfšljen med 1,1%. Detta kan jšmfšras med fšrra Œret dœ andelen aktiesparande under det fšrsta kvartalet škade med 5,4 %. De absoluta všrdena pœ tillvšxten i ršntesparandet hœller sig tšmligen stabila, det Šr všrdet pœ aktier och aktiefonder som stiger och dšrmed stœr fšr škningen vad gšller andelen aktiesparande. Relation aktiesparande och ršntesparande 59% 41% Andel ršntesparande i portfšlj Andel aktie sparande i portfšlj StŠllning fšrsta kvartalet 1999, andel ršntesparande och aktiesparande i portfšlj.
4. Aktieportfšljen Det direkta Šgandet minskar i aktieportfšljen 1995 1996 1997 98 kv 1 98 kv 4 99 kv 1 DirektŠgda aktier 238 315 392 507 484 512 Andel av hushœllens totala aktieportfšlj 70,3 66,1 58,5 60 58 57,8 - Under det fšrsta kvartalet i Œr škade všrdet av tillgœngarna i direktšgda aktier med ca 28 Mdr kronor. Eftersom tillfšrlitliga mœtt pœ hur hushœllen Šndrat sin portfšlj saknas, Šr detta en direkt upprškning med index av portfšljen vid Œrsskiftet. Motsvarande siffra fšrra Œret vas 115 Mdr kronor. Trots uppgœng i všrdet pœ de direktšgda aktierna sœ fortsštter denna sparform att tappa mark i fšrhœllande till den totala aktieportfšljen. Det Šr sparande i aktiefonder som tar fšr sig alltmer av aktieportfšljen, idag utgšr detta sparande ca 40 % av portfšljen.