Svalövs kommun BT Kemi Efterbehandling Uppdragsnummer 1270093.400 Redovisning av miljökontroll för perioden januari 2010 maj 2013 Malmö 2013-08-23 Peter Englöv Vladimir Vanek 1 (36) Swec o Hans Michelsensgatan 2 Box 286 SE-201 22 Malmö, Sverige Telefon +46 (0)40 167000 Fax + 46 (0)40 154347 www.sweco.se Sweco Enviroo nment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm Peter Englöv Förorenade områden ochh kemikalier Telefon direkt +46 (0)400 167225 Mobil +46 + (0)734 1282255 peter.englov@sweco.se peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vattenn vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 2 2.1 2.2 2.2.1 2.2.2 2.3 2.4 3 3.1 3.2 3.2.1 3.2.2 3.3 3.4 3.4.1 3.4.2 3.5 3.5.1 3.5.2 3.6 3.6.1 3.6.2 Inledning Omfattning och utförande Luft Vatten Nivå- och flödesmätningar Provtagning och analys av vatten Rapportering Organisationn Resultat med kommentarer Meteorologiska observationer Nivåmätningar Braån Grundvatten Flödesmätningar Analyser av dräneringsvatten (pumpstationen) Fältanalyser Laboratorieanalyser Analyser av ytvatten (Braån) Fältanalyser Laboratorieanalyser Analyser av berggrundvatten (punkt 201) Fältanalyser Laboratorieanalyser 4 5 5 6 6 7 10 10 11 11 11 11 13 15 17 17 17 20 20 20 22 22 22 4 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 5 Diskussion och bedömningar Åtgärdsmål Bortledning av föroreningar till avloppsnätet Påverkan på Braån Förändringar av dräneringsvattnets sammansättning Sammanfattande bedömning Referenser 23 23 23 27 31 34 36 2 (36) peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vatten vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
Bilagor Bilaga 1 Flöden Dräneringsvatten Bilaga 2 Ytvatten och grundvattennivåer [Bilaga 2:1 mätvärden; Bilaga 2:2 diagram] Bilaga 3 Analyser Dräneringsvatten (Pumpstationen) [Bilaga 3:1 fältanalyser samt laboratorieanalyser av bekämpningsmedel, klorfenoler och klorkresoler; Bilaga 3:2 laboratorieanalyser av övriga fysikalisk- kemiska analyser] Bilaga 4 Analyser Ytvatten (Braån) [fältanalyser samt laboratorieanalyser av bekämpningsmedel, klorfenoler och klorkresoler; Bilaga 4:1 Braån C; Bilaga 4:2 Braån D; Bilaga 4:3 Braån E] Bilaga 5 Analyser Grundvatten (punkt 201) [fältanalyser samt laboratorieanalyser av bekämpningsmedel, klorfenoler och klorkresoler] 3 (36) 2013-08-23 \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vatten vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
1 Inledning Sedan 2005, när förberedelsearbetet för efterbehandling av a BT Kemi-området inleddes, har regelbunden provtagning och analys av recipientvatten, dräneringsvattenn och avloppsvatten utförts. Omfattningen har dock varierat beroende på syfte och behov. Rapportering har skettt underhand.. Den senaste sammanfattande rapporten för vatten- kontrollen omfattade perioden april 2005 december 2010 (Sweco,, 2011c). Bedöm- södra ningar av resultaten från miljökontrollen redovisades dels i huvudstudien för det området (Sweco, 2011b), dels i slutrapporten för efterbehandlingsåtgärderna för dett norra området (Sweco, 2011e). Miljökontrollen har även omfattatt insamling av meteorologiska data med syfte att införskaffa underlag förr spridningsberäkningar avseende lukt, kemiska ämnen och partik- lar. Mätningarna har pågått sedann juli 2005 och planerass att fortsätta så länge efter- av behandlingsarbeten pågår inom BTT Kemi-området. Någonn regelbunden rapportering observationerna har inte skett. I samband med slutredovisningen av saneringen av det norra området sammanställdes dock en rapport med mätresultat från den då drygt fem f år långa mätserien (Sweco, 2011a). Under 2011 upprättades en ny miljökontrollplan (Sweco, 2011d), vilkenn har godkänts av Länsstyrelsen (Länsstyrelsen, 2001). I likhet med tidigare omfattar o planen förutom vatten även luft. Syftet med den aktuella miljökontrollen är: att följa upp effekter av efterbehandlingenn av det norra området (vilken avslutades under 2009) att samla in referensdata inför efterbehandling av det södra området För det södra området är avsiktenn att, som ett led av förberedelserna för kommande efterbehandling, revidera miljökontrollplanen och därmed utvidga kontrollen. Syftet med föreliggande rapport ärr att redovisa den utförda miljökontrollen under 2010 fram till maj 2013. Tidsmässigt överlappar redovisningen således de tidigare samman- av luft fattande rapporterna (Sweco, 2011bb och 2011c) med ett år. Rapportens fokus ligger på resultaten från vattenkontroll en, medan kontrollen kommenteras endast översiktligt. Orsaken till detta är att den d genomförda efterbehand- lingen av det norra området, liksomm den planerade efterbehandlingen av det södra områ- vatten, främst Braån. Spridning till luft intee har bedömts utgöra någon olägenhet, frånsett under det, har som centralt mål att reducera spridning av föroreningar till omgivande de perioder då sanering utförs. Motivet att inkludera tidigare redovisade resultat (från 2010) ) i rapporten är att förändringar i vattenbeskaffenheten från det attt efterbehandlingen av det d norra området avslutades under 2009 då kan följas tydligare och bedömas säkrare. 4 (36) peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vatten vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
2 2.1 Omfattning och utförande Luft Miljökontrollen avseende luft omfattar, som nämnts inledningsvis insamling av meteoro- och logiska data som underlag för spridningsberäkningar avseende lukt, kemiska ämnen partiklar. För ändamålet installerades under 2005 en meteorologisk station sydväst om BT Kemi- området (figur 1) med instrument för kontinuerlig registrering av vindriktning, vindhastig- av het, luftfuktighet, lufttryck och nederbörd monterade på en 12 m hög mast. Överföring registrerade data sker via mobiltelefonnätet till en databas i Göteborg, som administreras av Sweco. Mätningarnaa påbörjadess 2005-07-26. Figur 1. Meteorologisk station. Under den aktuella perioden inträffade större avbrott vid ett e par tillfällen p.g.a. problem med elförsörjningen. De längsta avbrotten var mellan den 10/61 2010 och 16/6 20100 (144 tim) och under perioden 24/4 2011 till 9/5 2011 (288 tim). Dessutomm förekom mindre (utspridda) avbrott om totalt ca 1000 tim. Sammanlagt insamlades ca 117 000 mätvärden (15 min). Tillgängligheten på användbara data under perioden 2010-2013 (maj) är mycket hög, ca 98 %. Årlig service, översyn och kalibrering genomförs under maj av Ekman Mätmontage. 5 (36) peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vattenn vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
2.2 Vatten Vattenkontrollen omfattar enligt gällande kontrollplan (Sweco, 2011d): Nivå- och flödesmätningar Provtagning och analys av vatten 2.2.1 Nivå- och flödesmätningar Kontrollen omfattar mätning av nivåvariationer i yt- och grundvatten samt flödesmätningar i pumpstationen. Syftett med dennaa kontroll är att ge underlag för driftstyrning av pump- stationen samt för vatten- och ämnesbalansberäkningar. Enligt E kontrollplanen ska mät- ningar utföras i punkterr redovisade i figur 2 med frekvenser och metoderr enligt tabell 1. Figur 2. Mätpunkter för nivåmätningar. Observationsrör 0738 och 07400 (markeradee med kursiv stil) omfattas inte av kontrollplanen, men har varit föremål för uppföljning. 6 (36) peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vatten vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
Tabell 1. Nivåmätningar. Objekt Mätpunkt Mätfrekvens Mätmetod Braån Dräneringssystem Övre grundvatten- Undre grundvatten- magasin (berggrund) magasin (jordlager) YT1 YT3 Pumpstation JW12, JW14,, JW15 och S55 201 1 g/månad 2 ggr/h Vid förändring av tillslags- och frånslagsnivåer 1 g/månad 1 g/månad Ljuslod Registrerande tryck- givaree typ Diver Ljuslod Ljuslod Ljuslod För korrigeringar av registrerande givare med avseende påå lufttrycksvariationer ska mät- RHB70. data från den meteorologiska stationen användas. Nivåer ska redovisas i höjdsystem Flödesmätningar ska enligt kontrollplanen utföras i pumpstation markerad i figur 2 med mätfrekvens och mätmetod enligt tabell 2. Tabell 2. Flödesmätningar. Objekt Mätpunkt Mätfrekvens Mätmetod Dränerings-/ avloppsvatten Pumpstation Varannan vecka Avläsningg av summerande vattenmätare Följande avvikelser harr skett från den gällande miljökontrollplanen: Mätning i det undre grundvattenmagasinet (punkt 201) 2 upphörde efter juni 2011 då brunnen hade utsatts för sabotage och fyllts medd sten. Utöver programmet har nivåmätning i pumpstatione en med ljuslod utförts en gång i månaden. Utöver programmet har nivåmätningar med ljuslod utförts i punkt 0738 och 0740 inom södra området en gång i månaden samt i punkt YT3 i samband med kont- strax söder om Bangatan punkt 0738 ca 10 m norr om S5 och punkt 0740 ca rolll av tryckgivaren, ca 4 gånger om året. Punkterna 0738 ochh 0740 är belägna 60 m öster om 0738. Mätning i punkt 0740 upphörde i maj 2013 då röret var avbrutet. 2.2.22 Provtagning och analys av vatten Kontrollen omfattar provtagning ochh analys av vatten med syfte: att övervaka beskaffenheten i recipientenn (Braån), 7 (36) peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vattenn vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
att övervaka beskaffenhetenn i dräneringsvattnet samt i avloppsvattnet som avbör- das från området, att övervaka beskaffenheten i det undre grundvattenm magasinet. Enligt kontrollplanen ska provtagning utföras i punkter markerade i figur 3 med provtag- ningsmetod och -frekvens enligt tabell 3. Prov på dränerings- och avloppsvatten, som sedan april 2009 är identiska vatten, ska tas i pumpstationen. Tabell 3. Provtagningsmetoder och provtagningsfrekvens för vatten. Objekt Provtagnings punkt Provtagnings- frekvens Provtagningsmetod Braån Braån C, D 1 g/månad och E Stickprov S med provtagningskärl fäst på teleskopisk stång Dränerings-/ avloppsvatten Pumpstation Undre grundvattenmagasin 201 1 g/månad 2 ggr/år Stickprov S med dränkbar pump Stickprov S med dränkbar pump Figur 3. Provtagningspunkter för vatten. 8 (36) peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vatten vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
Analyspaket enligt tabell 4 ska användas med omfattning enligt e tabell 5. Fältanalyser ska utföras rutinmässigt vid stickprovtagning. Analyser enligt övriga analyspaket, som inte är medtagna i tabell 5, ska utföras närr behov bedöms föreligga. Tabell 4. Analyspaket och parameteromfattning samt rapporteringsgränser. Fenoxisyror (minst omfattande MCPA, MCPP, 2,4-D, 2,4-DP, 2, 4,5-T, 2,4,5-TP, 2(4-klorfenoxy)propionsyra (4- CPP) Dinoseb Klorfenoler (med uppdelning på olika klorfenoler från mono- till pentaklorfeno l) Klorkresoler (minst omfattande 4-klor-2-metylfenol och 6-klor-2 metylfenol) Polyklorerade dioxiner och dibensofuraner BTEX Metaller exkl. Antimony Antimon TOC Fysikalisk-kemisk analys motsvarande SLV nivå 3 Syre, redox, ledningsförmåga, ph, temperatur Analyspaket 1 2 3 4 5 6 7 8 Fältanalyser Parameteromfattning Rapporteringsgräns 0,01 μg/l 0,1 μg/l 0,002 ng/l 0,2 μg/l - Tabell 5. Analysomfattning. Objekt Provtagningspunkt Analysfrekvens Analyspaket Braån Braån C, D, E Dränerings- / avloppsvatten Pumpstation Undre grundvattenmagasin 201 1 g/månad 1 g/månad 2 ggr/år g 2 ggr/år g 1 och 2 1 och 2 6 och 8 1 och 2 Följande avvikelser harr skett från den gällande miljökontrollplanen: Provtagning i det undre grundvattenmagasinet (punkt 201) upphörde efterr mars 2011 (punkten förstörd, röret igenfyllt med sten). Vid något enstaka tillfälle uteblev fältanalyser av ph, redox ellerr syre på grund av tillfälliga problem med mätinstrumentet. Utöver de i kontrollplanen angivna bekämpningsmedlen analyseras och rapporte- diuron, fluxopyr, imazapyr,, ioxinil, isoproturon, klopyralid, kvinmerac, metamitro och, propyzamid. ras följande ämnen: bentazon, bromoxynil, 2,6-diklorbenzamid, 2,6-diklorprop, 9 (36) peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vattenn vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
2.3 Avvikelser: Årlig rapportering har inte 2012). skett i enlighet med ovanstående (gäller år 2011 och Löpande insamling av väder- provtagningar (från 2005), är data via mobiltelefonnätet Samma personal som har utfört tidigare mätningar och certifierad/utbildad provtagare. Vidd enstaka tillfällen även ALS Scandinavia AB Löpande månadssamman-- ställningar av resultaten Rapportering Enligt Länsstyrelsens meddelande (Länsstyrelsen, 2011) ska rapportering ske till tillsyns- kopior på analysrapporter samt en sammanfattande avstämning av kontrollen. myndigheten genom en årlig miljörapport omfattande sammanställning av analysresultat, Månadsvisa sammanställningar av resultaten av flödesmätningar och vattenana- på Powerpoint-bilder somm regelbundet har redovisats vid informations- och lyser har skett för avstämning av vattenkontrollen. Resultaten har sammanställts samrådsmöten. 2.4 Organisation Miljökontrollen under den aktuella organisation: perioden (2010 maj 2013) 2 har utförts med följande Moment Meteorologiska observationer Nivåmätningar, provtagning och fältanalyser (vatten) Flödesmätningar (vatten) Laboratorieanalyser (vatten) Rapportering (vatten) Utförare Sweco Environment AB, Göteborg Sweco Environment AB, Malmö Svalövs kommun samt Sweco Environment AB, Malmö Eurofins Environment Sweden AB Sweco Environment AB, Malmö Kommentarer 10 (36) peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vatten vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
3 3.1 3.2 3.2.1 Resultat med kommentarer Meteorologiska observationer Meterorologiska observationer redovisas inte i denna rapport. I stället hänvisas till tidigare rapport för åren 2005 2010 (Sweco, 2011a), där det framgår vilken typ av information som samlas in och som finns att tillgå när behov föreligger. Nivåmätningar Braån Resultaten av nivåmätningarna i Braån redovisas i bilagaa 2:1 (manuella mätningar vid YT1 och YT3) och i bilaga 2:2 (årsvisa nivådiagram tillsammans med veckonederbörd). I tabell 6 redovisas en sammanställning över årsmedel-, minimi- m och maximinivåer vid punkt YT3 baserade på mätningar med tryckgivare med registrering av nivåerna en gång per 30 minuter. Tabell 6. Ytvattennivåer Braån YT3. Medel-, minimi- och maximinivåer under perioden 2010 maj 2013. Medelvärden samt extremvärden är färgmarkerade. Period 2010 2011 2012 2013 (t.o.m. maj) Min Medel Max Min Medel Max Min Medel Max Min Medel Max Nivåå Braån YT3 23,93 24,25 26,29 23,91 24,25 26,29 24,01 24,38 25,54 23,89 24,14 25,49 Under perioden 2005 2008, då mätningar skedde med tryckgivare vid både YT1 och YT3, var årsmedelnivå i uppströmspunkten YT1 0,9 1,3 m högre än nivån i YT3. Under perioden 2010 2013 var skillnaden något mindre, 0,8 1, 0 m. Minskningen kan bero på att årensning utfördes mellan YT11 och YT3 under hösten 2008, men den beräknade skillnaden efter 2008 baseras på manuella mätningar vid YT1 Y vid provtagningstillfällena och är därför mindre säker än under den tidigare perioden. 11 (36) peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vattenn vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
Det utförs inga flödesmätningar i Braån, men SMHI beräknar flöden med PULS-modellen för station Braån 5 vid Asmundtorpp 1, ca 10 km nedströms BT Kemi-området. Jämförelse mellan månadsmedelflöden i Braånn 5 och medelnivåer i YT3 redovisass i bilaga 2:22 och i figur 4. Korrelationssambandet är statistiskt högt signifikant. Figur 4. Korrelationssamband mellan månadsmedelvärden (2008-2012) för nivåer i YT3 och flöden i Braån vid Asmundtorp (Braån 5). Under perioden 2010 2012 varierade årsmedelflödet vidd Asmundtorp mellan 1, 3 och 1,5 m 3 /s. Braåns avrinningsområdee i höjd med Asmundtorpp är 14 170 ha, och i höjd med YT3 ca 8 200 ha, d.v. s. 58% av områdets storlek vid Asmundtorp. Om den specifika avrinningenn förutsätts vara lika stor inom hela avrinningsområdet uppgick medelflödet i höjd med YT3 till 0,8 0,9 m 3 /s under perioden 2010 2012. I tabell 7 redovisas karakteristiska vattenföringar i Braån vidd BT Kemi-området beräknade från nivåer i YT3 och det i figur 4 redovisadee flödessambandet medd station Braån 5. Vattenföringarna redovisas för hela mätperioden 2005 2012 samt för 2010 2012. Högvattenföringarna kan inte beräknas med godtagbar precision baserat på underlaget. 1 Enligt vatte enkontrollrapporter för Saxån-Braån http: //www.landskrona.se/invanare/miljoe-- haelsa/rapporter/saxaan-och-braaan.aspx. 12 (36) peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vatten vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
Tabell 7. Karakteristiskaa vattenföringar beräknadee från nivåer i YT3 för perioden 2005 2012 och 2010 2012. Nivåer i meter, flöden i m 3 /s. HHQ MHQ MQ MLQ LLQ Karakteristisk vattenföring Högsta högvattenföring Medelhögvattenföring Medelvattenföring Medellågvattenföring Lägsta lågvattenföring 2005 2012 Nivå Flöde 26,70 >5 25,96 >5 24,26 0,66 23,87 0,14 23,61 0,05 2010 2012 Nivå Flöde 26,29 >5 26,04 >5 24,30 0,76 23,84 0,13 23,61 0,05 Medelflödet under perioden 2005 2012 beräknas till ca 660 l/s, ochh något högre för perioden 2010 2012. Som jämförelse kan nämnas att tidigare beräkningar utförda av SMHI anger högsta högvattenföringg till 16 m 3 /s, medelvattenföring till 0,7 m 3 /s och lägsta lågvatten till 0,1 m 3 /s (IVL, 1978). Flödesvariationerna i ån är såledess mycket stora. Även nivåvariationerna är på grund av terrängförhållandena mycket stora, med maxamplitud om caa 3 m. 3.2.22 Grundvatten Resultaten av grundvattennivåmätningarna redovisas i bilaga 2:1. I tabell 8 redovisas årsmedel-, minimi- och maximinivåer. Tabell 8. Grundvattennivåer (medel,, minimi- och maximinivåer) under perioden 2010 - maj 2013 samt mätpunkternas mark- och bottennivåer. Medelvärden samtt extremvärden är färgmarkerade. *) avser mätningar utöver kontrollprogrammet. Period Marknivå Bottennivå 201 28,9 11,0 JW12 27,2 23,2 Min 26,66 24,35 2010 Med Max 26,90 27,21 24,59 25,19 2011 Min Med Max (26,84) (27,07) (27,33) 25,10 25,18 25,36 2012 Min Med Max 25,03 25,17 25,44 2013 (t.o.m. maj) Min Med Max 25,42 25,45 25,48 JW14 JW15 S5 26,0 26,3 29,3 22,5 17,7 25,7 24,26 26,,92 27,26 24,50 27,,05 27,40 25,10 >27,38 27,71 25,04 27,,02 27,27 25,09 27,,24 27,64 25,35 >27,38 28,38 24,98 26,,86 27,35 25,12 27,,19 27,67 25,41 27,,56 28,16 25,40 27,,24 27,55 25,41 27,,27 27,65 25,43 27,,30 27,80 0738*) 0740*) Pumpstn*) 29,6 26,6 28,23 28,50 28,65 28,35 28,57 28,81 28,23 28,47 28,66 29,3 28,2 23,4 23,0 28,09 24,17 28,49 24,40 28,79 25,03 28,02 24,87 28,49 25,09 29,06 26,02 28,06 24,91 28,37 25,03 28,66 25,37 28,31 (28,08) 25,37 28,41 (28,28) 25,38 28,54 (28,50) 25,39 13 (36) peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vattenn vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
Grundvattennivåerna i jordlagren inom det norra området (JW12 och JW14) steg under mätperioden från ca +24,5 till ca +25,4. I den bergborrade brunnen 201 (djup 18 m) och rör JW15 (djup 9 m), som står i kontakt med den övre delen av berggrunden, förekom klart högre nivåer än i grundvattnet i jordlagren (i storleksordningen 2 m). Vid JW15 låg trycknivån dessutom i medeltal någon meter över markytan, vilket betyder artesiska för- (201 och JW15) ca 3 m över nivåerna i ån. hållanden. Som framgår av bilaga 2:1 låg nivåerna i de djupare observationspunkterna Grundvattennivåerna i jordlagren styrs till stor del av dräneringssystemet som löper längs det norra områdets gränser. Den norra, nyare dräneringsledning somm är förlagd längs norra områdets östra, norra och västra sida är av plast i dimension 100 mmm med vattengångg från ca +23,0 vid pumpstationen till ca +23,8 vid järnvägsbron över Braån. Den södra, äldre dräneringsledning är av betongrör med öppna fogarr i dimension 150 mm med vattengång från +23,3 till + +23,8. Pumpnivånn i systemet låg fram till oktober 20100 på +24,2, d.v.s. under eller kring vatten- nivån i Braån. Fr.o.m. oktober 2010 höjdes pumpens tillslagsnivå till +25,0. Ytterligare nivåhöjning skedde i december 2010 till +25,4, där tillslagsnivån legat kvar under resterande del av kontrollperioden. I slutet av 2010 höjdes såledess pumpnivåerna i dräneringssystemet med 1,2 m med minskad pumpning som s följd. Det kan noteras att dräneringsledningen i hela dess längd är förlagd under de vattennivåer som styrt pump- ningen. Eftersom ledningen har varit dämd har dess nivåerr och lutningsförhållanden inte påverkat avsänkningsförhållandena. Grundvattennivåerna i jordlagren låg under 2010 vid eller något under nivåerna i ån, men den minskade pumpningen från dräneringssystemet medförde att grundvattennivåerna i jordlagren (punkterna JW12 och JW14) steg. Fr.o.m. vintern 2010 2011 bedöms de oftast ha legat något högre än i ån. I observationsrör JW14, som är beläget mellan dräneringsledningen ochh ån, låg nivåerna enligt tabell 8 i medeltal på ca +24,5 under 2010. Under 2011 och 2012 låg de på ca +25,1, d.v.s. ca 0,6 m högre. Det kan noteras att medelnivåerna under de två sistnämnda åren låg ca 0,3 m under tillslagsnivån för pumpen (+25,4). Vattennivån i Braån i höjd med JW14 kan grovt skattat ligga ca 0,5 m högre än i YT3. Medelnivåerna i ån i höjd med JW14 kan då enligt tabell 6 beräknats haa legat vid +24,75 under 20100 och 2011 samt vid ca + +24,9 under 2012. Det innebär att nivåerna i JW14 låg i medeltal ca 0,25 m under Braåns vattenyta under 2010, medan de under 2011 och 2012 låg ca 0,35 m resp. ca 0,2 m över åns vattenyta. JW14 är beläget ungefär på halva flödessträckan som Braån bildar mot det norra områ- det. På denna sträcka faller åns vattenyta med knappt 1 m. Vattennivån i dränerings- av systemet torde inte falla i samma utsträckning. Detta betyder att vid uppströmsdelen området torde nivåskillnaderna mellan ån och vattennivåerna i dräneringssystemet (och det angränsande grundvattenmagasinet i jordlagren) varaa små. I ånss och dränerings- systemets fallriktning, d.v.s. mot väster, torde nivåskillnaderna öka. 14 (36) peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vatten vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
Ovanstående talar för att pumpningen fram till slutet av 20102 har skett på sådant sätt utläckage av grundvatten från det t norra området har förhindrats. Höjningarna i dräne- ringssystemet som genomfördes då har medfört att utläckage av grundvatten kan äga rum, och på grund av nivåskillnaderna sannolikt främst i den d västra delen av det norra områdets gräns mot Braån. Emellertid bestämss utläckagets fördelning längs sträckan inte bara av nivåskillnaderna utan ävenn av den hydrauliska konduktivitetenn i jordlagren, som sannolikt kan variera betydligt. Trycknivåerna i berggrunden (JW15) påverkades inte eller endast i mindre grad av nivå- förändringarna i jordlagren. I punkt S5 inom södra området lågg nivåerna omkring +27,66 med en amplitud på ca 1 m. Nivåerna i punkterna 0738 och 0740, inom området med betsvämmorr under Bangatan, var ca 1 m högre än i S5. Man kann inte se någon påverkan av nivåförändringarnaa inom det norra området vid dessa punkter. 3.3 Flödesmätningar Mätvärden och beräknade månadsflöden av dräneringsvatten till avloppsreningsverket i Landskronaa redovisas i bilaga 1. I figur 5 visas 3-månaders löpandee medelvärden för perioden 2005 2013 (för varje given månad beräknas medelvärdet avv flödet under den aktuella månaden samt av flödet under närmast föregående och närmast förestående månad). Figur 5. Löpande medelvärde för flöden av dräneringsvatten och avloppsvatten (m 3 /d)) samt nederbörd (mm/mån). Till början av 2009 mellanlagrades dräneringsvattnet i en damm inom området, innan det pumpades vidare till avloppsnätet. Flödena mättes då separat och provtagning utfördes 15 (36) peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vattenn vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
på båda vattenströmmarna. Därefter, när efterbehandlingen var genomförd, pumpades dräneringsvattnet direkt till avloppsnätet. Dräneringsvatten och avloppsvatten blev då synonyma begrepp. Som framgår av figuren har flödenaa långsiktigt minskat från tidpunkten när det nya dräne- ringssystemet togs i bruk, och de har under senare år legat i nivå med vad som upp- mättes under 2005, d.v.s. innan efterbehandlingsåtgärder hade vidtagits. Förändringarna under den aktuellaa kontrollperioden framgår av figur 6. En tydligt nedåt- gående trend av årsmedelflödena inleddes under 2010. Då D låg flödena strax över 80 m 3 /dygn. Under den senaste delen av kontrollperioden var flödena f hälften så stora, d.v.s. ca 40 m 3 /dygn. Den nedåtgående trenden kommer sannolikt att fortsätta, då pumpningen har varit tämligen låg under 2013 (i medeltal 31 m 3 /d under januari maj). Figur 6. Löpande medelvärde för flöden av dräneringsvatten (m 3 /d) samt årsnederbörd (uttryckt i mm/mån) under 2010-2013. Pumpningen av dräneringsvatten påverkas av nederbörden. I figur 5 kan ett mönster till samband urskiljas. Som framgår av figur 6 kulminerade årsnederbörden under 2011 vid drygt 700 mm (ca 60 mm/mån). Med viss fördröjning skedde en ökning och senare minskning av pumpningen. 16 (36) peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vatten vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
3.4 3.4.1 Analyser av dräneringsvatten (pumpstationen) Fältanalyser Resultaten av fältanalyserna redovisas i bilaga 3:1. Årsmedelvärden redovisas i tabell 9. Tabell 9. Syre, redox, elektrisk ledningsförmåga (EC), ph och temperatur i dräneringsvatten. Årsmedelvärden under perioden 2010 maj 2013. Period Syrgas (mg/l) Redox (mv) EC (ms/m) ph Temp ( C) 2010 2011 2012 2013 (t.o.m.. maj) 1,1 0,37 0,3 0,4-89 -69-115 -121 160 150 130 150 7,1 6,9 7,0 6,8 9,6 9,6 9,8 8,7 Dräneringsvattnet har känneteckna ats av låga till måttliga syrehalter ochh låg, ofta negativ redoxpotential. Vattnets elektriska konduktivitet, som är ettt mått på salthalten, harr legat omkring 130 160 ms/ /m och ph omkring 7. Det har inte skett några tydliga förändringar under mätperioden i dräneringsvattnet. 3.4.2 Laboratorieanalyser Analysresultaten redovisas i bilagaa 3. I tabell 10 redovisas de ämnenn som påvisades i mer än 5% av proven. Tabell 10. Påvisade ämnen i dräneringsvattnet (i fler än 5% av proven) under perioden 2010 maj 2013. Andel prov (%) med påvisad halt och maxhalter (µg/l). Ämne/ämnesgrupp Andel Maxx Dominerande ämnen Mekoprop (MCPP) 4-CPP 4-klor-2-metylfenol 2,6-DP Monoklorfenoler 100 100 100 100 100 7800 4100 61 28 5,2 4-klorfenol (100%, max 5,0) och 2-klorfenol (93%, max 0,29) 6-klor-2-metylfenol Diklorfenoler 100 100 2,2 2,0 2,4+2,5-diklorfenol (100%, max 1,9) ), 2,6-diklorfenol (98%, max 0,24) och 3,4-diklorfenol3 l (83%, max 0,13) 2,4,5-TP Triklorfenoler 98 93 1,3 0,322 2,4,6-diklorfenol (83%, max 0,03) och 2,4,5-triklorfenol (76%, max 0,29) Diuron MCPA Bentazon 92 88 85 0,066 0,577 1,0 17 (36) peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vattenn vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
Ämne/ämnesgrupp Andel Maxx Dominerande ämnen Kvinmerac 2,4-DP 2,4,5-T 2,6-diklorbenzamid 2,4-D Imazapyr Klopyralid Dinoseb Metamitron Isoproturon Antimon 79 71 61 49 24 23 18 9,8 5,1 5,1 100 0,266 27 0,099 0,200 0,111 0,066 0,233 0,077 0,788 0,011 3,4 Den mängdmässigt dominerande ämnesgruppen var fenoxisyror, med högst halter av mekoprop (MCPP) och 4-CPP. Ytterligare tre fenoxisyror (MCPA,( 2,4, 5-TP och 2, 6-DP) påvisades i flertalet prov, men i betydligt lägre halter. Den genomsnittliga andelen av de tre dominerande fenoxisyrorna var mekoprop (61%), 4-CPPP (37%) och 2,6-DP (2%). Klorfenolerr dominerades av monoklorfenoler och diklorfenoler. Klorkresoler påvisades i alla prov med 4-klor-2-metylfenol som dominerande ämne. Dinoseb påvisades vid endast enstaka tillfällen (vid ca 10% av provtagningstillfällena), och då i låga halter (<0,1 µg/l). Under tidigare period (2005( 2009) var mekoprop något mer dominerande (70 80%) än idag (61%) och 4-CPP den näst dominerande fenoxisyran med 20 30%. Inom klorfenolgruppen var diklorfenoler r vanligare än monoklorfenoler. Sammantaget tyder detta på attt nedbrytning har ägt rum. Förändringarna vad gäller klorkresoler var små. Årsmedelvärden redovisas i tabell 11. Tabell 11. Totalhalt fenoxisyror, dinoseb, övriga bekämpningsmedel (övriga), klorfenoler, klorkresoler och antimon i dräneringsvattnet. Årsmedelvärd en under perioden 2010 maj 2013. Halter i µg/l. Period Fenoxisyror Dinoseb Övriga Klorfenoler Klorkresoler Antimon 2010 2011 2012 2013 (t.o.m.. maj) 280 360 510 720 0,05 0,02 <0,01 <0,01 0,3 0,4 0,3 0,4 1,2 2,7 2,4 2,7 7,22 2,,1 5,99 1,,5 7,99 1,,1 177 1,,3 Fenoxisyrorna visade tydligt t stigande tendens under perioden, medan halterna av dino- nivå som under 2005 2007. Totalhalten av övriga pesticider och totalhalten klorfenoler seb och antimon sjönk. Totalhaltenn av fenoxisyror låg under början på 2013 på liknande 18 (36) peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vatten vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
var mer eller mindre oförändrade. Även förändringarna i klorkresolhalk lter var små, med undantag av 2013, beroende på extremt hög halt (61 µg/l) vid v ett tillfälle (maj 2013). I figur 7 redovisas utvecklingen av totalhalterna av fenoxisyror, klorfenoler och klornågra kresoler under perioden 2005 2013. Under 2005, innan det nya dräneringssystemet togs i bruk, låg totalhalterna kring mg/l. Därefter utökades pumpningen av dräneringsvatten inför och under saneringenn med påföljd att halterna sjönk. Från 2009, och under det att pumpningen minskade i omfatt- ning, har en successiv ökning av halterna skett mot ca 1 mg/l m under slutet av perioden. Detta diskuteras närmare i kapitel 4.2. Figur 7. Totalhalt föroreningar (summa fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler) i dräne- ringsvattnet. Av övriga bekämpningsmedel, somm inte har någon känd koppling till BTT Kemis verksam- ca het, förekom diuron, bentazon, kvinmerac och 2,6-diklorbenzamid mest frekvent (vid 50% eller fler av provtagningstillfällena). Diuron är en herbicid förbjuden sedan 1992, som tidigare användes för ogräsbekämpning av bl.a. banvallar. En möjlig källa kan därför vara de angränsande spårområdena. 2,6- diklorbenzamid, är en nedbrytningsprodukt av diklobenil, som användes för ogräs- bekämpning av gårdsplaner och liknande t.o.m. 1990 då det förbjöds. En möjlig källa kan vara antingen spårområdena eller gårdsplanerna inom det södra s BT Kemi-området. Bentazon och kvinmerak är herbicider som fortfarande används. a Det förstnämnda för ogräsbekämpning inom odlingar av bl.a. stråsäd och baljväxter, och det senare främst f inom sockerbets- och oljeväxtodlingar. Det kan noteras att a kvinmerakk introducerades i Sverige under 1995, ca 20 år det att BT Kemis verksamhet upphörde. Källan till dessa 19 (36) peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vattenn vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
föroreningar kan möjligtvis vara angränsande åkermark, men det kan inte uteslutas att de härrör från Braån, där de också förekommer mycket frekvent (kapitel 3.5.2). Förekomsten i dräneringsvattnet skulle i så fall bero på inläckage av åvatten till följd av grundvatten- avsänkningen inom dett norra området. Om detta är orsakenn kan påverkan på sikt förvän- tas minska på grund av minskad pumpning och avsänkning. 3.5 3.5.1 Analyser av ytvatten (Braån) Fältanalyser Resultaten av fältanalyserna redovisas i bilaga 4. Årsmedelvärden redovisas i tabell 12. Tabell 12. Syre, redox, elektrisk ledningsförmåga (EC), ph och temperatur. Årsmedelvärden under perioden 2010 maj 2013. Punkt Period Syrgas (mg/l) EC (ms/m) ph Temp ( C)( Braån C 2010 9,3 2011 10,6 2012 10,0 2013 (t.o.m. maj) 12,7 53 43 42 37 7,9 8,0 7,6 7,6 8,0 8,6 8,4 5,9 Braån D 2010 10,4 2011 10,5 2012 10,4 2013 (t.o.m. maj) 12,6 53 44 42 39 8,1 8,0 8,0 7,6 8,1 8,7 8,6 5,9 Braån E 2010 9,7 2011 10,5 2012 9,9 2013 (t.o.m. maj) 12,5 54 43 42 39 8,0 7,9 7,7 7,6 8,1 8,8 8,6 5,9 Mätningarna i Braån visade endast små skillnader mellann de olika stationerna. tydliga förändringar skedde inte under mätperioden Några Syreanalyserna visade att vattnet var väl syresatt med medelhalter kring 10 mg/l. Även redoxmätningarna visade detta, men mätvärdena har i efterhand visat sig osäkra och sannolikt störda av att mätningar i flera fall hade utförts på dräneringsvad attnet före provtag- visade basiska förhållanden, uppgick i medeltal till 7,6 8,1. ningen i ån. Redoxmätningarna redovisas därför inte i tabellen. Vattnets konduktivitet låg i medeltal omkring 40 55 ms/m. ph-värdena, som 3.5.2 Laboratorieanalyser Analysresultaten redovisas i bilagaa 4. I tabell mer än 5% av proven. 13 redovisas de ämnenn som påvisades i 20 (36) peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vatten vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
Tabell 13. Påvisade ämnen i Braån ( i fler än 5% av proven) under perioden 2010 majj 2013. Andel prov (%) med påvisad halt ochh maxhalter (µ µg/l). Ämne Braån C Braån D Braån E Andel Max Andel Max Andel Max Bentazon Mekoprop (MCPP) Kvinmerac Isoproturon 4-CPP Metamitron MCPA 2,6-diklorbenzamid 4-klor-2-metylfenol Diuron Klopyralid Dinoseb 92 88 82 77 51 49 32 21 20 18 10 4,9 0,71 0,22 1,4 0,24 0,10 16 0,36 0,01 0,21 0,04 1,4 0,01 97 85 85 77 59 49 34 23 15 18 7,7 7,3 0,73 0,26 1,3 0,22 0,13 9,5 0,34 0,02 0,18 0,04 1,2 0,01 97 0,55 90 0,25 87 74 1,6 0,24 63 0,11 44 34 6,9 0,47 26 0,02 15 0,12 18 0,04 10 0,62 2,4 0,01 Antimon 100 0,22 100 0,24 100 0,24 Under perioden förekom 12 ämnenn i mer än ca 5% av proverna, varav v de vanligaste var bentazon, mekoprop, kvinmerac, isoproturon, 4-CPP och metamitron, med frekvens på ca 50% eller högre (tabell 13). Av dessa var det kvinmerac som mängdmässigt dominerade. Metamitron förekom dock i högst halter (max 16 µg/l), menn mindre frekvent. Av BT Kemi-typiska ämnen (fenoxisyror, klorfenoler, klorkresoler och dinoseb) utgjorde fenoxisyrorr den mängdmässigt dominerande ämnesgruppe en, i såväl uppströmspunkten som nedströmspunkterna. Övriga BT-Kemi typiska ämnen, såsom klorfenoler, klorkreso- dessa ler och dinoseb, förekom endast sporadiskt, och då i generellt sett lågaa halter. Av förekom 4-klor-2-metylfenol mest frekvent och i högst halter både uppströms och nedkring ströms. Analyser av antimon utfördes fram till februari 2011. Medianhalterna låg 0,13 µg/l i alla punkter. Totalhalten fenoxisyrorr varierade från icke detekterbara halter upptill 0,74 µg/l (figur 8), med årsmedelvärden på 0,11 0, 17 µg/l (tabell 14). Mekoprop och 4-CPP var domine- under rande ämnen, men även MCPA påvisades i ca 30% av proven, ochh uppträdde perioden högst halter av fenoxisyrorna. Av bilaga 4 framgår dock att medianhalterna av MCPA i samtliga punkter var låga, under 0,01 µg/l. Tabell 14. Totalhalt fenoxisyror i Braån, årsmedelvärden för 2010-2013. Halter i µg/l. Punkt Period 2010 2011 2012 2013 (t.o.m. maj) Braån C 0,16 0,12 0,12 0,11 Braån D 0,150 0,120 0,140 0,170 Braån E 0,16 0,14 0,13 0,16 212 (36) peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vattenn vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
3.6 3.6.1 Analyser av berggrundvatten (punkt 201) Fältanalyser Figur 8. Totalhalt fenoxisyror i Braån. Fenoxisyrehalterna i den uppströms belägna punkten Braån C visadee svagt sjunkande tendens under 2010 2013, från årsmedel 0,16 µg/l underr 2010 ner till 0,11 0,12 µg/l under 20122 2013 (tabell 14). Ingen tydlig årsvariation kan urskiljas, men höga halter har ofta visat sig förekomma under juni, medan halterna under vinter v vår brukar vara lägre. I de nedströms belägna punkternaa Braån D och Braån E var medelhalten underr 2010 samma som i Braån C.. Under den efterföljandee perioden 2011 2013 sjönk inte halterna på motsvarande sätt som i Braån C. I stället skedde en höjning, särskilt märkbar i Braån D. Tidigare, under 2005 2006, registrerades vid några tillfällen mycket höga halter fenoxi- skulle syror i den nedströms belägna punkten Braån E (figur 8). Liknande toppar som kunna tyda på kraftig påverkan av BT Kemi, noterades inte under 2010 2013. Resultaten av fältanalyserna redovisas i bilaga 5. Analyserna visade låga syrehalter (0,1 1,5 mg/l) ), svagt basiskt ph kringg 8,4, negativ redoxpotential och konduktivitet mellan 200 och 240 ms/m. 3.6.2 Laboratorieanalyser Resultaten av laboratorieanalyser redovisas i bilaga 5. Vid de tre analyser som utfördes under 2010 2011 påvisades inga fenoxisyror, klorfenoler eller klorkresoler i grund- 22 (36) peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vatten vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
vattnet. Av övriga pesticider påvisades vid ett tillfälle bentazon i låg halt. Antimonhalterna var 0,02 0,06 µg/l. 4 4.1 Diskussion och bedömningar Åtgärdsmål Det primära syftet med den gällande kontrollplanen är att a följa upp effekter av efter- av föroreningar från området och påverkan på Braån. behandlingen av det norra området, och då i första hand med m avseende på bortledning Åtgärdsmålen som formulerades i huvudstudien för BT Kemi-områdeK et (Sweco, 2004) baserades på att det framtida halttillskottet i Braån av föroreningar från BT Kemi-området på årsbasiss skulle underskrida 0,44 µg/l. Detta krav sattes så att halterna i Braån skulle underskrida de valda kvalitetskriter rierna för ytvatten även vid perioderr med låga flöden f och vid rådande bakgrundsbelastning av bekämpningsmedel i ån. Halttillskottet 0, 4 µg/l motsvarade ett utsläpp på 9 kg/år vid ett årsmedelflöde i ån om 0,7 m 3 /s. Omräkning till halter i det grundvatten, som efter avslutadd pumpning läcker ut i Braån, gjordes med antagandet att grundvattenbildningen inom det d norra området uppgick till 18 000 m 3 /år (ca 50 m 3 /d). Denna grundvattenbildning gavv en acceptabel medelhalt om 500 µg/l. Eftersom halterna i grundvattnet varierade kraftigt mellan olika punkter och tillfällen bedömdes de halter som uppmättes i dräneringssy ystemet vara ett bättre mått på den genomsnittliga halten i det rörliga vattnet i området. När huvudstudien genomfördes skedde pumpning av dräneringsvatten till den tidigare dammen inom det norra området. På grund av läckage från dammen var mängden vatten som pumpades ca 4 gånger större än den uppskattade grundvattenbildningen. Den större vattenmängden bedömdes ge enn utspädning och därmed leda till lägre halter i dräneringsvattnet än vad som skulle förekomma i ett fritt strömmande grundvatten. Åtgärdsmålet anpassades därför tilll dessa förhållanden. Ett rimligt mål bedömdes då vara att summahalten av fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler i dräneringsvattnett som årsmedelvärde skulle underskrida 100 µg/l. När saneringsåtgärderna hade genomförts upphörde rundpumpningen av vatten. Åtgärdsmålet 100 µg/l blev då inaktuellt. Sedan 2009 har pumpningen av dränerings- Under kontrollperioden har därför dräneringsvattnets beskaffenhet i första hand jämförts med den ovan nämnda halten 500 µ vatten successivt minskat i nivå med eller under den bedömda grundvattenbildningen. µg/l. 4.2 Bortledning av föroreningar till avloppsnätett I nedanstående figurer redovisas den mängd föroreningar (summa fenoxisyror,, klor- sedan 2009. I figur 9 redovisas de månadsvisa värdenaa i g/dygn (medelflöde under fenoler och klorkresoler), som lettss bort från det norra området till avloppsledningsnätet månaden x halt i stickprov), i figurr 10 löpande 3-månadersvärden för halter och mängd och i figur 11 löpande 12-månaders svärden. 232 (36) peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vattenn vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
Figur 10. Löpande medelvärden (3-månaders) för totalhalt (µg/l) och mängd fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler som bortleds med dräneringsvattnet (g/dygn).. Figur 9. Mängd fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler somm bortleds med dräneringsvatt- net (g/dygn). Figur 11. Löpande medelvärden (12-månaders) för totalhalt (µg/l) och mängd fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler som bortleds med dräneringsvattnet (g/dygn).. Som framgår av figur 9 har mängderna varierat mycket kraftigt, vilket till stor del beror på att beräkningarna bygger på stickprovsanalyser. De löpande medelvärdena för f 3- månaders-, men framför allt 12-månadersperioderna visar tydligare trender. Medelhalterna har successivt ökatt mot slutet av kontrollperioden till medelvärden klart över 500 µg/l. Medelmängden föroreningar som har lettss bort från området harr dock minskat och har på årsbasis inte överskridit 9 kg/år. Underr de senastee åren har följande totalmängder bortförts från f områdett till avloppsledningsnätet: 24 (36) peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vatten vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
2010 2011 2012 8,0kg 8,6 kg 7,4 kg Årsmedelvärdena mot slutet av perioden uppgick till ca 6 kg. Orsaken till de ökande halterna i dräneringsvattnet har med största sannolikhet att göra med den minskande pumpningen, vilken medfört längre omsättningstid i dränerings- systemet, vars utformning i plan framgår av figur 12. Figur 12. Översiktsplan over dräneringssystemett med pumpstation och anslutande tryckled- ning. Den nya dräneringsledningen som omsluter området mot öster och norr har en samman- längd lagd längd om ca 565 m, och den äldre som löper längs den södra gränsen har en om ca 290 m. Dräneringsledningarna är lagda i dränerande material med hög porositet. Vattenvolymen i detta bedöms överslagmässigt uppgå till ca c 300 l per löpmeter ledning. Det totala magasinet i den nya ledningen uppgår då till ca 170 m 3 och i den äldre till ca 90 m 3, d.v.s. totalt ca 260 m 3. Vid tidigare vanligt förekommande dräneringsvattenmängder kring 50 m 3 /dygn, var den genomsnittliga omsättningstiden ca 5 dygn. Vid ett par tillfällen under 20122 och 2013 underskred uttaget 10 m 3 /dygn. Denn genomsnittliga omsättnings- en mycket liten dränerande effekt på den norra dräneringsledningen längs ån. Huvud- delen av tillflödet till pumpstatione en torde då i huvudsak ha skett från den södra tiden var då över en månad. Vid dessa tillfällen med låga uttag hade pumpningen troligen led- 252 (36) peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vattenn vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
ningen. Orsaken till detta är att grundvattennivåerna under opåverkade förhållanden är högre inom områdets södra del. Om huvuddelen av dräneringsvattnet vid låga uttag i huvudsak kommer från den södra ledningen tyder haltökningen på att grundvattnet (och jordlagren) längs denna del av ledningen innehåller högre föroreningshalter än längs andra delar av dräneringsled- föroreningar inom det norra området, som gjordes vid slutrapporteringen av saneringen (Sweco, 2011e). Ca 1 200 kg föroreningar i form av fenoxisyror, klorfenoler och klor- ningens sträckning. Detta antagande styrks av de beräkningar av mängden kvarlämnade kresoler beräknades ha kvarlämnats, där fördelningen mellan de tre ämnesgrupperna bedömdes vara ca 30%, 40% resp. 30%. Det innebär att i storleksordningen 350 400 kg fenoxisyrorr skulle finnas kvar inomm området. Drygt hälften (ca 60%) ) av kvarlämnade föroreningar bedömdes finnas inomm ett område (benämnt D) söder om ett av de sanerade områdena (område A),, där bl.a. rivningsavfall som uppkomm efter saneringen i slutet av 1970-talet deponerades figur 13. Figur 13. Översiktsplan med grävsanerade områden (A, B och C) och ej sanerade områden (D och E) samt dräneringssystemet. En annan hypotes skulle kunna vara att föroreningar tillförs från dett södra BT Kemi- mot området, men den är inte i sannolikk då grundvattenprov från flera punkter i gränsen det norra området inte har visat på halter i närheten av de som s har påvisats i dränerings- bedöms därför ha en utspädande effekt. vattnet inom det norra området. Tillrinningen av grundvatten från det södra området 26 (36) peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vatten vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
4.3 Påverkan på Braån Som framgår av kapitel 3.5.2 utgörss de helt dominerande föroreningarnaa i dräneringsvatt- net av fenoxisyrorna mekoprop ochh 4-CPP. Dessa två ämnen bedöms vara de enda med potential att påverka Braåns vattenn i mätbara halter. Orsaken är att bestämningsgränser- till na för de enskilda ämnena ligger på 0,01 µg/l och utspädningen kan bedömas uppgå storleksordningen 1 000 2, vilket betyder att det är först vid halter h i dräneringsvattnett kring 10 µg/l som en uthållig påverkan i Braån antas kunna observeras. Som framgår av bilaga 3:1 låg medianhalternaa i dräneringsvattnet under kontrollperioden för mekoprop på 240 µg/l och 4-CPP på 140 µg/l, medan övriga ämnen förekomm i väsentligt t lägre halterr och i genomsnittt under 10 µg/l. I figur 14 redovisas totalhalten av mecoprop och 4-CPP under perioden 2010 maj 2013. Den generella bilden är att halterna i de tre punkterna samvarierade under perioden. I uppströmspunkten Braån C varierade halterna under vart och ett av åren från nära noll till kring 0,2 0,3 µg/l. T. o.m. 2011 tycks skillnaderna i halterr mellan å ena sidan Braån D och E och Braån C vara tämligen små och helt underordnade variationerna i uppströms- punkten Braån C. Mot slutet av perioden tycks de dock ha ökat. ö Figur 14. Totalhalt (µg/l) mecoprop och 4-CPP I Braån C, D ochh E. 2 Grundvattenbildningen bedöms uppgå till 18 000 m 3 /år (0, 57 l/s) och medelflödet i Braån 760 l/s under 2010 2012 enligt Tabell 7. 272 (36) peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vattenn vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
Förändringarna framträder tydligaree i figur 15, där förändringen i halter mellan de tre prov- tagningspunkterna illusteras. T.o.m. 2011 skedde inga storaa förändringar, men därefter och då särskilt under 2013 var halterna i Braån D tydligt högre än i Braån C vid fler tillfällen än tidigare. Haltskillnaderna har som mest uppgått till 0,1 0,,2 µg/l. Vad gäller Braån E bör framhållas att föroreningar kan tillföras ån via dagvattenledd dningen strax uppströms provtagningspunkten. Figur 15. Förändring av totalhalten (µ µg/l) mekoprop och 4-CPPP från Braån C till Braån D och från Braån D till Braån E. I figur 16 visas haltutvecklingen förr mekoprop och 4-CPP i Braån C, D och E som löpan-l de årsmedelvärden. Fram till början av 20122 följdes halterna (räknade som årsmedelvärden) i de tre punkter- början av 2012 ändrades mönstret påtagligt och halterna i Braån D och E stegg tydligt i förhållan- de till halterna i Braån C. na varandra tämligen väl med variation kring en halt om ca 0,08 µg/l under 2011. I 28 (36) peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vatten vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
Figur 16. Totalhalt (µg/l) mekoprop (MCPP) och 4-CPP i Braån. Förändringarna av fenoxisyrehalterna (mecoprop och 4-CPP) syns även tydligt i figur 17, där haltskillnaden mellan Braån C och D samt mellan Braån D och E visas som löpande årsmedelvärden. Redan under 2011 tycks en svag förändring ha börjat slå igenom med ökande halter i Braån D som följd. Längs sträckan Braån D E var haltskillnaderna i stort sett oförändrade, med snarare en sjunkande tendens. Utvecklingen med ökande haltskillnader har fortgått utan tendens att avta. Det kan note- Förklaringen kan vara att tillrinningg har skett av vatten somm inte innehållit mekoprop och ras att under 2010 var medelhalterna i Braån D något lägre än i uppströmspunkten. 4-CPP, sannolikt då från området norr om Braån. Det bör dock framhållas att skillnaderna var mycket små och att enstaka mätvärden kan ha haft stor inverkan på medelvärdena. En slutsatss som dock kan dras är att pumpningen av dräneringsvatten under den aktuella perioden (2010) förhindrade utläckage av förorenat vatten till Braån. 292 (36) peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vattenn vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
Figur 17. Förändring av totalhalten (µg/l) mekoprop och 4-CPP från Braånn C till Braån D och från Braån D till Braån E. Löpande årsmedelvärden. Under slutet av perioden uppgick årsmedelvärdet av haltskillnaden mellan Braån C och D till 0,04 µg/ /l. Denna haltökning motsvarar ett tillskott till Braån om ca 1 kg/år av mekoprop och 4-CPPP vid ett medelflöde i ån om 0,76 m 3 /s (tabell 7). En möjlig nedbrytningsprodukt avv mecoprop är klorkresolen 4-klor-2-metylfenol. Som framgår av figur 18 skedde i stort sett skedde inga haltförändringar mellan kontroll- av mecoprop i åvattnet. Detta är också att förvänta då klorkresolhalterna i dränerings- vattnet var tämligen låga (medianhalten under kontrollperioden uppgick till 5,7 µg/ /l) och punkterna i ån, som kan förklaras av utläckage från det norra områdett eller nedbrytning mecoprophalterna i ån, trots ökat utläckage, tämligen låga.. Det bör framhållas att 4-klor- 2-metylfenol påvisadess endast tillfälligtvis i åns vatten (155 20% av tillfällena), och då mest frekvent i uppströmspunkten Braån C. Enstaka analysvärden kann på grund av den intermittenta förekomsten ha stor inverkan på medelvärdena a. 30 (36) peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vatten vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
Figur 18. Förändring av halten (µg/l) 4-klor-2-metylfenol från Braån C tilll Braån D och från Braån D till Braån E. Löpande årsmedelvärden. 4.4 Förändringar av dräneringsvattnets sammansättning De dominerande föroreningarna i dräneringsvattnet är som s framgårr av ovanstående mecoprop och 4-CPP.. Båda är propionsyrebaserade fenoxisyror med likartad kemisk uppbyggnad och likartade fysikalisk-kemiska egenskaper. Som framgår av strukturform- bun- lerna i figur 19 skiljer sig mecopropp från 4-CPPP genom metylgruppen (CH 3 ) som är den till den ringformade delen av mecopropmolekylen, ursprungligen en klorkresol (4- klor-2-metylfenol). Figur 19. Strukturformler för mecoprop (t.v.) och 4-CPP (t.h.). Fenoxisyran 4-CPP är i likhet med mecoprop en herbicid, men m det finns s inga uppgifter om att 4-CPP skulle ha framställts vid BT Kemi. Mecoprop varr däremot enn av huvudproduk- terna. Det har inte undersökts om 4-CPP har använts som herbicid h i Sverige. 313 (36) peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vattenn vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
Reitzel et al (2004), som har genomfört en omfattande litteraturgenomgång kring nedbryt- ningsprodukter av fenoxisyror, uppger att 4-CPP kan förekomma somm en av flera sidoreaktionsprodukter i fenoxisyror, d. v.s. som orenhet i de färdiga produkterna. För MCPP och MCPA uppges att upp till 50% orenheter kan ha förekommit i äldree produkter. Under 1970- och 1980-talet förbättradess dock framställningssättet och högre renhet kunde uppnås. De flesta studier kring nedbrytningg av fenoxisyror visar att den vanligaste nedbrytnings- vägen är att kolvätekedjan avskiljss från klorfenol- eller klorkresolmolekylen, men Reitzel et al (2004) bedömer att även 4-CPP skulle kunna vara en möjlig m nedbrytningsprodukt. Förekomsten av 4-CPPP inom BT Kemi-området kan således härröra från antingen från felframställningar av troligtvis mecoprop eller 2,4-DP, somm därefter deponerades inom området, eller som nedbrytningsprodukt av troligtvis mecoprop, som förekommer i större mängd och halter inom området än 2,4-DP. Enligt Reitzel et al (2004) är alla fenoxisyror nedbrytbara under aeroba förhållanden. Ned- et al brytningsförhållandena i anaerob miljö är väsentligt mindre undersökta,, men Reitzel (2004) nämner att studier visat att mecoprop även kan brytas ner under anaeroba förhål-f landen. Sammantaget visar studien utförd av Reitzel et al (2004) att a det är svårt att avgöraa vilka ämnen eller i vilken grad dessa ämnen, utgör orenheter från produktionen eller nedbryt- nedbrytningsprodukter, i likhet medd moderprodukterna, är nedbrytbaraa och mobila, och ningsprodukter. Jämförelser mellan olika ämnen försvåras dessutomm av att tänkbara ackumuleras därför inte inom det förorenade området. Förhållandet mellan halten 4-CPP och mecoprop i dräneringsvattnet har förändrats med åren, vilket framgår av figur 20. I början av den studerade perioden p uppgick kvoten till ca 0,25 för att i slutet nå ca 0,7. Detta betyder att andelen 4-CPP 4 har ökat betydligt. Om detta berorr på ökad grad av nedbrytning av mecoprop eller ökad urlakning av 4-CPP i förhållande till mecoprop, är mot t bakgrund av ovanstående svårt att med säkerhet bedöma, men på grund av samexistensen och den ansenliga andelenn 4-CPP finns det goda grunder att anta att 4-CPP i huvudsak utgör nedbrytningsprodukt av mecoprop. 32 (36) peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vatten vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
Figur 20. Förändring av kvoten 4-CPP/mecoprop under 2009 maj 2013. Löpande årsmedel- också värden. Klorkresolen 4-klor-2-metylfenol, som utgör en av byggstenarna i mecoprop, kan vara en möjlig nedbrytningsprodukt av mecoprop. Förhållandet mellann denna klorkresol och mecoprop framgår av figur 21. Till skillnad från 4-CPP sjönk andelen klorkresol avsevärt under den inledande delen av perioden till låga nivåer n (ca 0,03), där den legat stabilt. Där är oklart om, och i så fall i vilken grad, förekomsten av klorkresol i dränerings- utgör vattnet beror på nedbrytning av mecoprop. Om klorkresolen i huvudsak nedbrytningsprodukt tyder förändringarna på att andra nedbrytningsförsättningar kan ha förelegat under saneringen och under den period då större grundvattenuttag ägde rum än under den efterföljandee perioden. 333 (36) peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vattenn vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
Figur 21. Förändring av kvoten 4-klor-2-metylfenol/MCPP under 2009 maj 2013. Löpande årsmedelvärden. 4.5 Sammanfattande bedömning Under den aktuella perioden 2010 maj 2013 har pumpningen av dräneringsvattenn inom det norra BT Kemi-området minskat successivt till nivåer under och periodvis klart under den bedömda grundvattenbildningen inom området. Detta innebär att inte allt grundvatten som har nybildats inom området fångats upp av dräneringssystemet. Som en följd av den minskade pumpningen har grundvattennivåernaa stigit inom stora delar av det norra områ- det över Braåns vattenyta. En annan följd av den minskade pumpningen har varit att föroreningshalterna ökat i dräneringsvattnet. Även om halterna har ökat, har den mängd föroreningar som har avletts från området tilll avloppsnätet inte ökat, utan i stället minskat. Under den senaste 12-månadersperioden har ca 6,0 kgg föroreningar (i allt väsentligt fenoxisyrorna mekoprop och 4-CPP) avletts till avloppsnätet. Haltökningen kan ha flera orsaker. Minskat inläckage av åvatten har medfört lägre ut- kan spädning, men förändrade dräneringsmönster och ökad uppehållstid förr grundvattnet vara bidragande orsaker. Den minskade pumpningen har sannolikt också inneburit att det vatten som avbördas till t pumpstationen härrörr från mer begränsade delar av det norra området än när uttagett tidigare klart översteg grundvattenb ildningen. Dee prov som tas t på dräneringsvattnet vid lägre flöden representerar i så fall inte den samlade grundvatten- den beskaffenheten inom området. Sannolikt sker tillrinning vid låga uttagg främst från södra och uppströms belägna delen av området, där förekomsten avv restföroreningar bedöms vara större än inom andra delar av området. 34 (36) peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vatten vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
Under kontrollperiodenn har dräneringsvattnetss sammansättning förändrats vad gäller förhållandet mellan å ena sidan mecoprop och å andraa sidan 4-CPP och 4-klor-2- metylfenol. 4-CPP kan ha utgjort orenhet i mecoprop, men kan också vara en möjlig nedbrytningsprodukt till mecoprop. 4-klor-2-metylfenol utgjorde råvara till bl.a. mecoprop, men även detta ämne kan vara nedbrytningsprodukt. I vilken grad förekomsten av dessa två ämnen i dräneringsvattnet betingas av nedbrytning, och om förändringarna kan bero på ändrade nedbrytningsförhållanden är oklart. Analyser av Braåns vatten visar att det under den senare delen av kontrollperioden har skett en ökad påverkan av mekoprop och 4-CPP i Braån längs sträckan utmed det norra området. Orsaken är med myckett stor sannolikhet utläckage av grundvatten från det norra BT Kemi-området. Halttillskottet uppgick under den senaste s 12-månadersperioden till ca 0,04 µg/l, vilket beräknas motsvara ett utläckage omm ca 1 kg/år. Förändringarna, som har observerats, orsakas medd största sannolikhet av den d minskade pumpningen av dräneringsvatten. Före kontrollperioden (under juni 2005 och aug 2006) inträffade plötsliga och mycket stora haltökningar vid Braån E (av fenoxisyrorna MCPA resp. mecoprop, 2,4-D och 2,4,5- T), vilka bedömdes kunna vara orsakade av spridning av föroreningar från det södra BT Kemi-området och då sannolikt viaa dagvattenledningen frånn samhället som mynnarr strax uppströms provtagningspunkten. Liknande förändringar harr inte observerats under periohittills den 2010 maj 2013. Det beräknade halttillskottet av mekoprop och 4-CPP i Braån (ca 0,04 µg/l), har legat väl under åtgärdsmålet för Braån, vilket innebär att halttillskottet av föroreningar på årsbasis inte ska överskrida 0,4 µg/ /l. Mot slutet av kontrollperioden beräknas sammanlagt ca 7 kg/år föroreningarr bortledas från området, främst via avloppsvattnet och till mindre del till Braån. Mängden ligger under åtgärdsmålet för det samlade utsläppet till Braån, vilket uppgår till 9 kg/år. 353 (36) peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vattenn vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
5 Referenser IVL, 1978. Utredning och förslag till sanering av tidigare industriområde i Teckomatorp. Rapport daterad 1978-08-24. Länsstyrelsen i Skåne län, 2011. Revidering av miljökontrollplan avseende förorenat område, f d BT Kemi, Svalövs kommun. Meddelande datera 2011-07-21. Reitzel L A, Tuxen N, Ledin A och Bjerg P L, 2004. Can degradation products be used as documentation for natural attenuation of phenoxy acids in groundwater? Environ. Sci. Technol., 2004, 38, s 457 467. Sweco Environment AB, 2011a. BT Kemi Efterbehandling. Skede: Förberedelse och genomförande. Sammanställning av drygt 5 års mätningar i Teckomatorp. Rapport daterad 2010-10-15, rev. 2011-01-20. Sweco Environment AB, 2011c. BT Kemi Efterbehandling. Skede: Förberedelse och genomförande. Redovisning av miljökontroll Vatten för perioden april 2005 december 2010. Rapport daterad 2010-11-10,, rev. 2011-03-15. Sweco Environment AB, 2011d. BT Kemi Efterbehandling. Skede: Genomförande och efterkontroll. Miljökontrollplan Luft och vatten. Revidering av miljökontrollplan Luft och vatten, daterad 2007-05-31. Rapport daterad 2011-05-09. Sweco Environment AB, 2011b. BTT Kemi Efterbehandling. Skede: Genomförande. Södra området. Huvudstudie avseende södra området. Rapport daterad 2010-02-12, rev. 2011-01-27. Sweco Environment AB, 2011e. BT Kemi Efterbehandling. Skede: Förberedelse och genomförande. Redovisning av utförda efterbehandlingsåtgärder inomm norra BT Kemi- området, Teckomatorp,, Svalövs kommun. Rapport daterad 2011-08-10. SWECO VIAK AB, 2004. BT Kemi, Svalövs kommun, Huvudstudie, version 3. Rapport daterad 2004-07-30. 36 (36) peng \\fsmlm007\projekt\1224\1270093_bt kemi_c\19original\vatten vattenkontroll\13-08-23_rapport_miljökontroll_2010-2013.docx
BT Kemi Efterbehandling Miljökontroll vatten Flöden Dräneringsvatten Bilaga 1 A) Uppmätta flöden B) Beräknade flöden årsmedel Datum Mätare m 3 Datum Mätare m 3 m 3 m 3 /d m 3 /d 2009 12 30 166914 4066 2012 01 09 218171 2547 2010 Januari 2832 91 76 2010 01 21 169211 2297 2012 01 23 219879 1708 Februari 1771 63 2010 02 16 170873 1662 2012 01 30 220454 575 Mars 4629 149 2010 03 01 171684 811 2012 02 15 221246 792 April 2974 99 2010 04 01 176313 4629 2012 02 23 221791 545 Maj 2170 70 2010 04 30 179287 2974 2012 02 28 222323 532 Juni 2196 73 2010 05 16 180316 1029 2012 03 08 222970 647 Juli 1287 42 2010 05 31 181457 1141 2012 03 15 223390 420 Augusti 2152 69 2010 06 15 182637 1180 2012 03 23 223771 381 September 1626 54 2010 06 30 183653 1016 2012 03 30 224080 309 Oktober 1303 42 2010 07 14 184321 668 2012 04 05 224285 205 November 3129 104 2010 08 02 185013 692 2012 04 16 224657 372 December 1535 50 2010 08 31 187092 2079 2012 04 23 224900 243 2011 Januari 2695 87 69 2010 09 15 187963 871 2012 05 02 225166 266 Februari 2813 100 2010 09 30 188718 755 2012 05 15 225548 382 Mars 1471 47 2010 10 18 188947 229 2012 05 21 225698 150 April 2048 68 2010 11 01 190104 1157 2012 06 04 225992 294 Maj 1525 49 2010 11 23 192478 2374 2012 06 07 226042 50 Juni 860 29 2010 12 06 193726 1248 2012 06 18 226197 155 Juli 1533 49 2010 12 13 194234 508 2012 06 21 226244 47 Augusti 2445 79 2010 12 20 194684 450 2012 07 06 226740 496 September 3587 120 2010 12 31 194685 1,0*) 2012 07 16 227008 268 Oktober 2023 65 2011 01 11 195384 699 2012 07 31 227347 339 November 1078 36 2011 01 20 196241 857 2012 08 29 227485 138 December 2948 95 2011 02 01 197483 1242 2012 08 31 227556 71 2012 Januari 3539 114 47 2011 02 15 199421 1938 2012 09 06 227646 90 Februari 1926 66 2011 03 01 200252 831 2012 09 17 227777 131 Mars 1719 55 2011 03 14 200774 522 2012 10 01 228069 292 April 993 33 2011 03 23 201205 431 2012 10 24 228894 825 Maj 801 26 2011 04 01 201721 516 2012 10 31 229428 534 Juni 634 21 2011 04 17 202684 963 2012 11 09 230365 937 Juli 805 26 2011 05 02 203341 657 2012 11 19 231059 694 Augusti 209 6,7 2011 05 16 203751 410 2012 12 03 232094 1035 September 492 16 2011 06 01 204175 424 2012 12 04 232157 63 Oktober 1380 45 2011 06 15 204530 355 2012 12 17 232768 611 November 2444 81 2011 07 01 205040 510 2013 01 04 234710 1942 December 2406 78 2011 08 01 206591 1551 2013 01 21 236119 1409 2013 Januari 2181 70 2011 08 16 207623 1032 2013 01 23 236237 118 Februari 1303 47 2011 08 22 208168 545 2013 01 30 236372 135 Mars 630 20 2011 09 09 209623 1455 2013 02 05 236894 522 April 322 11 2011 09 15 210134 511 2013 02 07 237014 120 Maj 197 6,4 2011 09 30 210937 803 2013 02 14 237305 291 2011 10 06 211194 257 2013 02 16 237441 136 2011 10 17 212103 909 2013 03 01 237883 442 2011 11 01 213021 918 2013 03 18 238378 495 2011 11 15 213538 517 2013 04 03 238502 124 2011 11 22 213783 245 2013 04 16 238553 51 2011 12 01 214046 263 2013 05 02 238655 102 2011 12 13 214808 762 2013 05 21 238723 68 2011 12 21 215624 816 2013 05 31 238746 23 *) stopp pga pumphaveri P:\1224\1270093_BT Kemi_C\19ORIGINAL\Vatten vattenkontroll\\13 06 13_Bilagor miljökontroll:1 Flöden
BT Kemi Efterbehandling Miljökontroll vatten Ytvatten och grundvattennivåer (höjdsystem RHB70) Bilaga 2:1 201 JW12 JW14 JW15 S5 0738 *) 0740 *) Pumpstn *) YT1 YT3 *) 2010 01 21 26,90 24,46 24,27 - **) 27,33 28,42 28,30 24,20 24,90 2010 02 16 24,39 - **) 27,26 28,23 28,09 24,18 24,99 2010 03 08 26,89 24,51 - **) 27,32 28,55 28,57 24,19 24,98 24,17 2010 04 07 27,08 24,47 24,32 27,34 27,39 28,65 28,72 24,21 25,02 2010 04 26 26,95 2010 05 16 26,89 24,41 24,28 27,10 27,49 28,45 28,50 24,18 25,02 2010 06 15 26,92 24,41 24,28 27,08 27,33 28,56 28,55 24,17 24,95 2010 07 14 26,73 24,35 24,27 26,92 27,30 28,38 28,26 24,21 24,84 23,90 2010 08 17 26,68 24,42 24,29 26,92 27,35 28,53 28,65 24,94 2010 09 15 26,66 24,36 24,26 26,93 27,41 28,50 28,48 24,19 24,93 2010 10 18 26,75 24,92 24,87 27,03 27,32 28,46 28,33 24,83 24,85 2010 11 16 27,21 25,19 25,10 >27,38 27,61 28,64 28,79 25,02 25,07 2010 12 13 27,14 25,16 25,09 >27,38 27,71 28,65 28,72 25,03 25,15 2011 01 20 27,33 25,36 >27,38 28,38 28,81 29,06 26,02 25,73 2011 02 15 27,23 25,27 25,09 >27,38 27,78 28,67 28,74 25,04 25,18 2011 03 23 27,02 25,16 25,08 27,35 27,62 28,57 28,56 25,02 25,09 2011 04 17 27,06 25,15 25,07 >27,38 27,57 28,56 28,41 24,87 24,98 24,16 2011 05 16 26,92 25,12 25,05 27,25 27,36 28,36 28,22 25,03 24,92 2011 06 15 26,84 25,10 25,04 27,13 27,37 28,35 28,24 25,02 24,85 23,96 2011 07 21 igenfylld 25,12 25,05 27,02 27,45 28,48 28,45 25,01 24,86 2011 08 16 25,21 25,35 27,19 27,91 28,71 28,02 25,02 25,69 2011 09 15 25,17 25,08 27,38 27,76 28,65 28,72 25,02 25,21 2011 10 17 25,18 25,08 >27,38 27,27 28,61 28,65 25,00 25,10 24,25 2011 11 15 25,10 25,05 27,37 27,38 28,50 28,28 25,01 24,94 2011 12 13 25,17 25,10 >27,38 27,91 28,62 28,56 25,01 25,17 2012 01 16 25,22 25,09 >27,38 27,97 28,66 28,53 24,96 25,15 24,39 2012 02 15 25,16 25,03 - **) 27,44 28,47 28,26 25,00 24,99 2012 03 15 25,15 25,06 27,38 27,83 28,60 28,64 24,97 25,04 2012 04 16 25,09 25,03 27,24 27,53 28,46 28,28 24,97 24,92 2012 05 15 25,10 25,04 27,14 27,60 28,40 28,20 24,97 24,91 24,05 2012 06 18 25,07 25,03 27,00 27,55 28,27 28,13 24,91 24,88 2012 07 16 25,06 25,01 27,00 27,63 28,49 28,32 24,95 24,91 2012 08 29 25,19 25,11 26,90 27,43 28,30 28,11 24,97 24,84 2012 09 17 25,03 24,98 26,86 27,35 28,23 28,06 24,93 24,84 23,91 2012 10 24 25,44 25,41 27,33 27,77 28,56 28,62 25,37 25,09 2012 11 19 25,30 25,29 27,52 27,83 28,57 28,66 25,28 25,14 2012 12 17 25,22 25,41 27,56 28,16 28,65 28,64 25,13 26,07 2013 02 18 25,48 25,41 - **) 27,80 28,54 28,50 25,39 25,05 2013 03 18 25,46 25,40 - **) 27,67 28,48 28,26 25,37 2013 04 16 25,42 25,43 27,30 27,55 28,33 28,08 25,38 24,98 24,16 2013 05 21 25,45 25,41 27,24 27,58 28,31 -***) 25,38 24,91 2013 05 30 24,01 *) utöver ordinarie kontrollprogram **) ingen mätning på grund av isbildning i röret > - flödar över röröverkant -***) röret avbrutet P:\1224\1270093_BT Kemi_C\19ORIGINAL\Vatten vattenkontroll\\13 06 13_Bilagor miljökontroll:2 Nivåer
BT Kemi Efterbehandling Miljökontroll vatten Ytvatten och grundvattennivåer (höjdsystem RHB70) Bilaga 2:2 Nivåer och flöden i Braån månadsmedelvärden 2010-2013 YT3 Ekologgruppen (SMHI: PULS modellen) period medelnivå medelvattenföring vid Braån 5 (Asmundtorp) m m 3 /s jan-10 24,14 0,94 feb-10 24,10 1,08 mar-10 24,65 4,28 apr-10 24,14 0,79 maj-10 24,10 0,39 jun-10 24,11 0,35 jul-10 23,97 0,22 aug-10 24,14 0,61 sep-10 24,18 0,30 okt-10 24,38 0,73 nov-10 24,66 4,56 dec-10 24,26 1,10 jan-11 24,56 3,57 feb-11 24,50 5,23 mar-11 24,15 1,87 apr-11 24,18 0,54 maj-11 24,04 0,22 jun-11 24,02 0,30 jul-11 24,08 0,91 aug-11 24,37 0,99 sep-11 24,33 1,66 okt-11 24,34 0,34 nov-11 24,10 0,16 dec-11 24,46 1,99 jan-12 24,59 5,12 feb-12 24,31 2,90 mar-12 24,19 0,78 apr-12 24,01 0,24 maj-12 23,94 0,18 jun-12 23,89 0,15 jul-12 23,88 0,16 aug-12 23,83 0,13 sep-12 23,91 0,10 okt-12 24,27 0,78 nov-12 24,43 1,86 dec-12 24,38 3,33 jan-13 24,38 feb-13 24,23 mar-13 24,14 apr-13 23,98 maj-13 23,97 Nederbörden avser veckonederbörd vid den meteorologiska stationen i Teckomatorp P:\1224\1270093_BT Kemi_C\19ORIGINAL\Vatten vattenkontroll\13 06 13_Bilagor miljökontroll:2 Nivåer (2)