Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.

Relevanta dokument
Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Bedömning: Något påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0)

Sällevadsån. Sällevadsåns biologiska funktion är mycket hög med länets största population av flodpärlmussla, (troligen reproducerande), utspridda

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Blågöl. Sjön kan inte anses ha betydelse för forskning, undervisning eller vara ett framstående exempel på någon sjötyp.

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Försjön. Försjön, södra delen

Virserumssjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Virserums- Gårdvedaån

Lilla Åkebosjön. Ek, Quercus robur L.

Melsjön. Melsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Hjortesjön. Hjortesjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och kan inte anses vara något framstående exempel på sjötyp.

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Hesjön. Björk. Betula verrucosa

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat. Teoretisk omsättningstid: (7,1 dygn) Totalt avrinningsområde: ca 214 km 2 Näravrinningsområde: 1,78 km 2

Stora Åkebosjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en grund, näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Bysjön. Bysjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat

Betydelsen för forskning och undervisning är liten. Åsättern är ett framstående exempel på en oligotrof sprickdalssjö.

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.

Emåns biologiska funktion är mycket hög med många arter vars förekomst i Emån har betydelse för regionen, landet eller Europa. Ett

Gnötteln har en mycket god buffertkapacitet mot försurning.

Narrveten har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning

Stora Hammarsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Någon betydelse för forskning eller undervisning har inte sjön haft och sjön är inte heller något framstående exempel på sjötyp

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Hammarskogsån-Danshytteån

Metod Kalkmedel Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

Miljöåtgärder i Rabobäcken

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Åtgärdsområde 004 Västerån

Mölndalsån genom Landvetter och vid Mölnlycke fabriker

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Murån Koord: X: / Y:

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

7.5.7 Häckeberga, sydväst

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten

Inventering av långbensgroda Rana dalmatina

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Översiktsplan Tullstorpsåprojektet Etapp 2

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Fiskundersökningar i Fyleån 2016

Stormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Dysåns avrinningsområde ( )

Åvaåns vattenkvalitet

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Vattendragsvandringar. Bäcken från Hallångssjön

Allmänt om Tidanöringen

SE SE

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Fiskundersökningar i Fyleån 2015

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Naturvärdesinventering tillhörande området Sapphult

Elfiske i Jönköpings kommun 2010

Elfisken Vojmån 2010

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk

Grovstanäs Samfällighetsförening. Resultat och synpunkter efter fältbesök vid sjön Båtdraget

NATURCENTRUM AB Johan Ahlén Naturvårdsbiolog

Miljöåtgärder i Öjungsån

Vilken är den vanligaste fisken i Råstasjön?

Våtmarkskalkning Optimering och avslut

Miljöeffekter vid torvbrytning - effekter på vattendragen. Tommy Olsson, EMG, Umeå universitet

Biotopinventering av Albäcken 2003

Transkript:

Verån Verån tillhör den gren av Virån som rinner upp i sjön Solnen i Vimmerby kommun. Den inventerade delsträckan är belägen mellan Versjöns utlopp ca 6 km SO Vena samhälle och inloppet i sjön Näjern. Det totala avrinningsområdet till Näjern är 174 km 2 stort. Den undersökta sträckan är ca 6,5 km lång och har ett totalt fall på 7,5 meter. Största delen är lugnflytande och det enda forspartiet finns vid Vederhult. Ån följer en tektonisk sprickzon i NV-SO-lig riktning och på ådalens södra sida finns en isälvsavlagring där partiet mellan Träda by och 500 m NV Kurehorva är av högsta naturvärde. Berggrunden runt ån är Smålandsgranit. Jordarterna i ådalen utgörs av svämsediment och torv. Längst ner mot Näjern finns gammal sjöbotten. Verån rinner genom en 200-600 meter bred dalgång. Hela dalbotten är uppodlad och utgörs av åker- och betesmarker. Mellan Versjön och Vederhult är inte dalen så markerad och här finns blandskog mellan åkrarna. Åns översta lopp fram till väg 130 har fördjupats och breddats. En uppgrävd vall på 1,5x1,5 meter ligger här längs ena sidan av ån. På andra sidan bron har åsmaterial grävts ur och nu finns här en plan yta. På denna översta sträckan ner till en bit nedströms Vederhultsbron omges ån av klibbal och björk. Därefter följer ett parti där alla buskar och träd tagits bort och i ån växer bladvass och bredkaveldun. Ner till Bredhultsbron finns några få partier med stora alar och björkar, i övrigt är åkanten nästan bar och åkrarna odlas ända fram till kanten. Man har också gjort grävningar i ån. Nedströms Bredhultsbron omges ån åter av stora alar och björkar. Åns sista 400 meter ner till Näjern omges av sankmark. Ån har under sitt lopp genom dalen fem tillflöden från sjöar och gölar i omgivningen. Sydväst om dalen dominerar barrskogen medan det nordost om finns en större andel lövträd. Verån är en viktig länk för uttern som regelbundet har iakttagits både uppströms i Versjön och nedströms i Näjern och Illån. Tidigare fanns mal i Versjön och flodpärlmussla i Verån. Denna del av Verån tillhör området av "riksintresse för naturvården" Virån med Illern.

Verån är kraftigt påverkad av närsaltstillförsel, dels från uppströms liggande jordbruk, dels från åkrarna som omger ån. Avverkningen av strandskogen längs ån och grävningarna i ån utgör också en kraftig påverkan. Tidigare tillfördes ån även närsalter från avloppen i Vena samhälle. Ett förslag för avhjälpande av detta problem är att lämna en 10-20 meter bred odlingsfri zon på båda sidor om ån. Detta bör göras även uppströms Versjön. Åns biologiska funktion är i dagens läge måttligt hög. Det är främst som förbindelselänk för uttern mellan Versjön och Näjern som ån är viktig. Stationär öring finns i mindre antal vid forsarna i Vederhult (1986). Kungsfiskare har häckat någon enstaka gång. Vissa år svämmar ån över vid vårfloden och utgör då ett stort värde för rastande flyttfåglar. Tidigare har flodpärlmussla funnits i ån och en återinplantering kan möjliggöras om åns vattenkvalitet förbättras. Raritetsvärdet är högt i och med utterns förekomst. Veråns biologiska mångformighet är måttlig. Fem fiskarter och ett större antal fågelarter är beroende av ån. Växter och bottenfauna är till stora delar okända. Bland växterna i ån finns dock bladvass, bredkaveldun, kabbeleka och vattenmossa samt gräsnate. Betydelsen för forskning och undervisning är ringa även om förekomsten av uttern skulle kunna vara intressant för både forskning och undervisning. Påverkan Reglering: Nej Dammar: Nej Rensning: Ån har rensats och fördjupats på vissa ställen Dikning: Raka grävda diken förekommer på ett par ställen Utsläpp: Närsalter från jordbruk, tidigare också utsläpp från hushåll och industri i Vena. Åkrar nära stranden: Ån omges till stor del av åker- och betesmark Strandnära hyggen: Längs stora delar av åns lopp huggs växtligheten ner kontinuerligt. Kalkning: Uppströms kalkas regelbundet flera sjöar. Utdöda arter: Flodkräfta, pest ca 1989, tidigare har även flodpärlmussla funnits i ån. Vägar, järnvägar: 4 broar över ån. Vena-Kristdalavägen löper längs ån Övriga ingrepp: -

Kemisk/fysikaliska mätresultat datum ph alk färg kond (mmol/l) (mg Pt/l) (ms/m) 1987-04-14 6,3 0,25 80 13,6 1991-04-09 7 0,33 70 14 1994-03-02 6,6 0,27 80 13 Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng. (-, 0) Biologisk funktion Vattendragsberoende däggdjur och fåglar: Utter - betydelse för arten i landet. Kungsfiskare har häckat några gånger - betydelse för arten i landet. Fiskar: Öring - betydelse för arten i vattendraget. Bottenfauna: - Insekter: - Kärlväxter: - Övrigt: Tidigare fanns här flodpärlmussla. Bedömning: Hög biologisk funktion vilket ger 1+ poäng. (0, 1+, 2+) Raritet Biotisk: Förekomst av utter - sällsynt i landet. Abiotisk: - Bedömning: Högt raritetsvärde vilket ger 1+ poäng. (0, 1+) Biologisk mångformighet Biotiska delkriterier Fiskbestånd: Minst 5 arter: öring, gädda, elritsa, mört och lake (elprovfiske 1986). Vattendragsberoende däggdjur: Utter. Vattendragsberoende fåglar: Kungsfiskare(har häckat några gånger vid ån). Bottenfauna: Okänd. Kärlväxter: Bl.a. kabbeleka, bladvass, bredkaveldun, vattenmossa. Övrigt: De år då vårfloden orsakar översvämning av ån rastar många fåglar här.

Abiotiska delkriterier Förekomst av översvämningsmark: Ja, de lägst liggande delarna av dalen. Åfårans förlopp Lugnflytande: ca 6 km läge: Hela sträckan utom forsarna vid Vederhult Strömmar: ca 0,5 km läge: Vid Vederhult Rakt lopp: ca 0,5 km läge: Översta loppet Ringlande lopp: ca 6 km läge: Hela loppet utom de översta 0,5 km. Åbottens geologi Isälvsavlagringar: ca 1,5 km läge: Från ca 250 meter uppströms väg 130-bron till ca 200 meter nedströms Vederhultsbron. Svallsed. och torv: ca 4,5 km läge: Från ca 200 meter nedströms Vederhultsbron ner till inloppet i Näjern Morän: ca 0,5 km Vinteröppna avsnitt: Okänt läge: Översta loppet läge: Okänt, men troligen del av forsarna vid Vederhult. Bedömning: Mindre mångformig vilket ger 0 poäng. (0, 1+) Betydelse för forskning och undervisning Forskning och undervisning: Kan få betydelse för forskning och undervisning p.g.a. utterförekomsten. Framstående exempel på åtyp: Näringsrik slättå. Bedömning: Ringa betydelse vilket ger 0 poäng. (0, 1+) Sammanvägning av kriterier Påverkan - Biologisk funktion 1+ Raritet 1+ Biologisk mångformighet 0 Betydelse för forskning och undervisning 0 Summa 1+

Bedömning Naturvärdesklass III, Skyddsvärde i övrigt. Bedömningshjälp Klass I Särskilt högt naturvärde =5+, 4+, 3+ Klass II Högt naturvärde =3+, 2+, 1+ Klass III Skyddsvärde i övrigt =1+, 0