Sfi resultat, genomförande och lärarkompetens

2009:2 Sfi resultat, genomförande och lärarkompetens En utvärdering av svenska för invandrare

MISSIV DATUM DIARIENR 2009-02-05 2008/45-5 ERT DATUM 2008-02-14 2008-11-27 ER BETECKNING U2008/1046/SV U2008/7760/SV Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Uppdrag att utvärdera svenskundervisning för invandrare Regeringen gav den 14 februari 2008 Statskontoret i uppdrag att utvärdera svenskundervisning för invandrare (sfi). Enligt uppdraget ska Statskontoret belysa hur och i vilken omfattning statliga reformer lett till förbättringar inom sfi. Utvärderingen ska i huvudsak besvara tre frågor: Vilka resultat når deltagarna i sfi? Hur organiseras och genomförs sfi? Hur ser lärarkompetensen ut? Statskontoret ska också identifiera förhållanden och faktorer som bidrar till hög måluppfyllelse samt sådana förhållanden som innebär hinder och problem. I uppdraget ingår även att lämna förslag till indikatorer som mäter måluppfyllelse samt eventuellt lämna förslag till förbättringar. Statskontoret överlämnar härmed sin redovisning av detta uppdrag i rapporten Sfi resultat, genomförande och lärarkompetens. En utvärdering av svenska för invandrare (2009:2). Generaldirektör Yvonne Gustafsson har beslutat i detta ärende. T.f. utredningschef Anna Karlgren och utredare Claes Elmgren, föredragande var närvarande vid den slutliga handläggningen. Yvonne Gustafsson Claes Elmgren POSTADRESS: Box 8110, 104 20 Stockholm. BESÖKSADRESS: Fleminggatan 20. TELEFON VXL: 08-454 46 00. FAX: 08-791 89 72. statskontoret@statskontoret.se www.statskontoret.se

Innehåll Sammanfattning 7 1 Inledning 11 1.1 Statskontorets uppdrag 11 1.2 Metod och tillvägagångssätt 12 1.3 Rapportens disposition 13 2 Bakgrund, styrning och utveckling av sfi 15 2.1 Statens styrning av sfi 15 2.2 Sfi en del av statens integrationspolitik 17 2.3 Utvecklingen av sfi 19 3 Deltagarnas resultat 25 3.1 En översiktlig bild av resultat, avbrott, inskrivningstid och undervisningstimmar 25 3.2 Närmare redogörelse för resultat och avbrott 30 3.3 Deltagarsammansättningens betydelse 33 3.4 Studieresultat hos olika typer av anordnare 37 3.5 Resultat och avbrott i olika regioner 38 3.6 Andra faktorer som påverkar måluppfyllelse 39 3.7 Resultat före och efter 2003 års kursplan 40 3.8 Sammanfattande iakttagelser 44 4 Organisering och genomförande av sfi 49 4.1 Ansvar, utförande och nyanlända flyktingar 49 4.2 Sfi utifrån individernas förutsättningar och behov 53 4.3 Sfi i kombination med andra insatser 59 4.4 Samverkan med andra aktörer 64 4.5 Sammanfattande iakttagelser 67 5 Lärarkompetens och fortbildning 71 5.1 Sfi-lärarnas kompetens 71 5.2 Anställningskrav 74 5.3 Deltagande i fortbildning 77 5.4 Sammanfattande iakttagelser 80 6 Indikatorer och statistik för att mäta måluppfyllelse 81 6.1 Syfte och användning 81 6.2 Skillnaden mellan indikatorer och statistik 82 6.3 Skolverkets förslag 82 6.4 Behov av och förutsättningar för indikatorer 83 6.5 Sammanfattande iakttagelser 86 5

7 Slutsatser och förslag 89 7.1 Två övergripande slutsatser 89 7.2 Statskontorets förslag 90 Bilagor 1 Regeringens uppdrag till Statskontoret 95 2 Statskontorets enkätundersökning 103 3 Fördjupad redovisning av studieresultat 117 4 Organisering och genomförande i 16 kommuner 121 5 Referenser 133 6 Intervjuförteckning 135 6

Sammanfattning Statskontoret har på regeringens uppdrag utvärderat svenskundervisning för invandrare (sfi). Utvärderingen har omfattat en rad frågor avseende organisation, genomförande, resultat, lärarkompetens och uppföljning. Bakgrund Sfi ska ge deltagarna möjligheter att utveckla sin förmåga att kommunicera muntligt och skriftligt på svenska. Sfi-verksamheten styrs dock även av mål som rör sysselsättning och integration. Måluppfyllelse i sfi betyder därför flera saker. Om det är uppnådda studieresultat, fortsatta studier, avbrott på grund av arbete eller andra aktiviteter som prioriteras inom sfi, varierar från fall till fall. Under senare år har flera reformer vidtagits som syftat till att utveckla och förbättra sfi. Den mest genomgripande av dessa är införandet av en ny kursplan 2003. Den nya kursplanen innebar bland annat att deltagarna numera kan lämna sfi på en lägre kurs och ändå få betyg. De totala kostnaderna för sfi uppgick år 2007 till cirka 1,2 miljarder kronor. Sedan år 1997 har kostnaden per deltagare minskat med 20 procent räknat i fasta priser. Resultaten kan förbättras I rapporten redogör Statskontoret för de resultat som deltagarna uppnår. Utvärderingen visar bland annat att mer än var tredje sfi-deltagare inte fått något betyg alls tre år efter kursstart. Bland de övriga två tredjedelarna är det endast hälften av deltagarna som uppnått godkänt resultat på den högsta kursen (D) efter det tredje läsåret. Ett år efter avslutad sfi, är det endast en av tre som har ett arbete enligt definitionen att de arbetat minst en timme under november månad. Det finns faktorer som kommuner och anordnare har svårt att påverka. Statskontoret anser ändå att dessa resultat inte är tillfredsställande. Statskontoret bedömer att det finns en stor förbättringspotential för sfi. Statskontoret har även undersökt vilken betydelse införandet av den nya kursplanen har haft. I rapporten jämförs därför studieresultat som avser tiden före respektive efter införandet av den nya kursplanen med varandra. När Statskontoret i sina statistiska analyser tagit hänsyn till förändringar i både sammansättningen av de studerande och omgivningen, framgår att studieresultaten i stort sett är likvärdiga för båda tidsperioderna. Andel studerande som får godkänt betyg på högsta nivån har i själva verket minskat något, men det förklaras till stor del av att fler personer med sämre förutsättningar att klara studierna påbörjar sfi efter reformen. Slutsatsen är att in- 7

förandet av den nya kursplanen inte har inneburit att studieresultaten har förbättrats. Behov av en mer individanpassad sfi Statskontorets utredning visar att kommunerna uppmärksammar individernas behov och förutsättningar på många olika sätt, och i olika omfattning. När det gäller kartläggning, gruppindelning och tidpunkten för att få påbörja studier, har de flesta kommuner ett tillvägagångssätt som innebär att de tar hänsyn till individernas behov och förutsättningar. Det har emellertid visat sig att låg- respektive högutbildade ofta tillhör samma undervisningsgrupper, trots att många kommuner har ambitionen att dessa ska få studera var för sig. Av utvärderingen framgår också att de flesta anordnare inte erbjuder någon yrkesinriktad sfi-undervisning. I många kommuner finns det heller inte möjlighet till deltids- eller distansundervisning, trots att detta ofta är en nödvändighet för att sfi-deltagare som får arbete ska kunna fullfölja sina studier. Statskontorets sammantagna bedömning är därför att det i många kommuner finns behov av att utveckla en mer individanpassad sfi. Nyanlända flyktingar prioriteras Nyanlända flyktingar prioriteras ofta framför övriga sfi-deltagare i fråga om bland annat praktik, validering och vägledning. Detta beror på att de omfattas av kommunernas introduktionsinsatser samt i regel får introduktionsersättning för sitt uppehälle. Enligt Statskontoret finns det dock anledning att uppmärksamma att det finns en stor grupp sfi-studerande som inte är nyanlända flyktingar men har liknande behov av stöd och insatser i form av till exempel samhällsinformation, praktikanskaffning och validering. Skillnader mellan anordnare förklaras av skillnader i sammansättning av deltagare Det finns inga statistiskt säkerställda samband mellan studieresultat och typ av anordnare. Generellt sett når deltagare hos kommunala anordnare i högre grad godkänt resultat än hos enskilda anordnare. Enligt Statskontorets analys beror det främst på skillnader i sammansättningen av deltagarna. Lärarförsörjningen kan ha brister Statskontoret har inte undersökt i vilken utsträckning universitet och högskolor tillgodoser kommunernas behov av utbildade lärare. Utvärderingen visar dock att drygt sex av tio anordnare anser att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera lärare med önskvärd kompetens, samt att andelen lärare med tillräcklig ämnesmässig kompetens är låg. Det finns alltså risk för att lärarförsörjningen brister. 8

Statskontorets förslag Enligt Statskontorets analys finns det flera faktorer som påverkar studieresultaten. En del av dessa går inte att påverka, exempelvis ålder och utbildningsbakgrund medan andra i vissa fall bör kunna beaktas. Statskontorets utredning visar exempelvis att resultaten riskerar att försämras ju fler som talar samma modersmål i samma undervisningsgrupp. I rapporten lämnar Statskontoret förslag avseende sådana faktorer som dels visat sig betydelsefulla, dels i hög grad kan och bör beaktas för att förbättra resultaten i sfi. Anpassa sfi till deltagarnas tidigare utbildning Statskontorets intervjuer och analyser indikerar att om kommunerna i högre grad än i dag utgår från deltagarnas studiebakgrund, skulle måluppfyllelsen kunna stärkas. Statskontoret föreslår därför att kommunerna ska erbjuda lågrespektive högutbildade möjlighet att studera i olika grupper. Stärk förutsättningarna för att inrikta sfi mot ett framtida yrke Statskontorets intervjuer pekar på att en yrkesinriktad sfi påskyndar språkinlärningen, bidrar till bättre studieresultat samt innebär att sfi-deltagarna snabbare får ett arbete. För att deltagarna ska kunna erbjudas yrkesinriktade sfi-studier i högre utsträckning, kommer det krävas en ökad samverkan kommuner emellan. Samtidigt som det är svårt att öka den interkommunala samverkan, är det enligt Statskontoret ytterst viktigt att staten och kommunerna så långt som möjligt tar tillvara sfi-deltagarnas tidigare yrkeserfarenheter och ambitioner om framtida arbete. Statskontoret föreslår därför att regeringen tar initiativ till en ökad interkommunal samverkan med syfte att få till stånd fler yrkesinriktade sfi-utbildningar. Öka omfattningen av flexibla undervisningsformer Statskontorets utvärdering visar att förekomsten av en flexibel sfi-undervisning såsom deltids- eller distansstudier, ökar måluppfyllelsen. Det är dock tämligen vanligt att personer som har arbete inte ges möjlighet att kombinera detta med sfi på deltid eller distans. Statskontoret föreslår därför att regeringen överväger att införa krav på kommunerna att tillhandahålla flexibla undervisningsformer. Förbättra möjligheterna att följa upp sfi I rapporten framgår att det finns brister i den tillgängliga statistiken samt att det många gånger inte är möjligt att mäta måluppfyllelse eller effekter av sfi. Statskontoret föreslår att den förbättrade statistik som regeringen tagit initiativ till, kompletteras med fördjupade studier av måluppfyllelse för sfi. Regeringen föreslås även besluta om att införa nationella referensvärden för hur lång tid studier på respektive studieväg i normalfallet förväntas ta. 9

10

1 Inledning Svenskundervisning för invandrare (sfi) syftar till att ge grundläggande kunskaper i det svenska språket till vuxna med annat modersmål. Sfi är en del av det offentliga skolväsendet för vuxna. Utbildningen ska ge deltagarna möjligheter att utveckla sin förmåga att kommunicera muntligt och skriftligt på svenska i vardags-, samhälls-, och arbetsliv. Därutöver ska sfi-studerande som inte kan läsa eller skriva, ges möjligheter att förvärva dessa kunskaper. Det är kommunerna som ansvarar för att deras invånare som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket får utbildning. Under senare år har det genomförts ett antal reformer som syftat till att förbättra måluppfyllelse och genomströmning inom sfi. Den mest genomgripande av dessa är införandet av en ny kursplan 2003, som bland annat innebär att deltagarna numera kan lämna sfi på en lägre kurs och ändå få betyg. 1.1 Statskontorets uppdrag Statskontoret har haft regeringens uppdrag att utvärdera sfi. Utvärderingen ska ligga till grund för regeringens överväganden i frågor som rör utbildning och integration. Av uppdraget framgår att utvärderingen ska bygga på ett urval av kommuner samt särskilt fokusera på följande tre frågor: Vilka resultat når deltagarna i sfi? I redovisningen av denna fråga ska Statskontoret belysa olika uppgifter avseende betyg, undervisningstimmar, avbrottsorsaker, anordnare och deltagarsammansättning. Hur organiseras och genomförs sfi? Denna fråga innefattar bland annat att Statskontoret ska redovisa på vilket sätt sfi utgår från individernas behov och förutsättningar, hur sfi kombineras med andra insatser samt i vilken omfattning kommunerna samverkar med andra aktörer vid genomförandet av utbildningen. Hur ser lärarkompetensen ut? Med denna fråga avses framförallt att Statskontoret ska redovisa andelen sfi-lärare med pedagogisk examen och i vilken utsträckning lärarna har relevant ämneskompetens. Statskontoret ska också redogöra för omfattningen i fortbildningsinsatser som rör svenska som andraspråk. Av uppdraget framgår att Statskontoret ska belysa hur och i vilken omfattning statliga reformer har lett till förbättringar inom sfi. Vidare ska Statskontoret utifrån resultat- och verksamhetsbeskrivningar dels identifiera förhållanden och faktorer som bidrar till hög måluppfyllelse, dels redogöra för förhållanden som innebär problem och hinder. I uppdraget ingår även att 11

redogöra för eventuella skillnader avseende resultat och verksamhet mellan olika typer av sfi-anordnare, kommuner och regioner. Förutom de ovanstående tre huvudfrågorna ska Statskontoret även lämna förslag till indikatorer som mäter måluppfyllelse. 1 1.2 Metod och tillvägagångssätt För att kunna besvara frågorna om deltagarnas resultat, kommunernas organisation och genomförande, och lärarkompetensen har Statskontoret valt att i huvudsak samla in material på följande tre sätt: 1. Statistisk analys av studieresultat, orsaker till avbrott med mera. 2. Enkätundersökning till samtliga kommuner och anordnare. 3. Intervjuundersökning i 16 kommuner. 1.2.1 Den statistiska analysen Statskontoret har analyserat den officiella statistik som baseras på uppgifter som kommunerna rapporterat in och som Statistiska centralbyrån (SCB) ställt samman. Syftet har framförallt varit att hitta eventuella skillnader i fråga om studieresultat före och efter införandet av den nya kursplanen 2003. Vi har också analyserat orsakerna till studieavbrott. Den analysen gäller dock enbart deltagare som påbörjat sina studier efter införandet av den nya kursplanen. 2 Den officiella statistiken som Statskontoret har använt sig av har vissa brister. Detta beror framförallt på att kommunerna har brustit i sin inrapportering av olika uppgifter till SCB. I huvudsak gäller detta uppgifter som rör kostnader och tid i undervisning, men även orsaker till avbrott. Enligt Statskontorets bedömning går det inte att fastställa i vilken utsträckning bristerna påverkar resultaten, men emellanåt bör dessa tolkas med viss försiktighet. 1.2.2 Enkätundersökningen Statskontoret har genomfört en enkätundersökning riktad till kommuner och sfi-anordnare. En förfrågan skickades till alla kommuner där Statskontoret bad kommunerna att bistå med kontaktuppgifter till alla sfi-anordnare i kommunen. Enkäten skickades ut till 283 kommuner och 201 sfi-anordnare, och svarsfrekvensen var 57 procent. Sammanlagt svarade 168 kommuner och 111 anordnare. Enkätresultaten och de efterföljande regressionsanalyserna som Statskontoret genomfört, har till viss del kunnat kompensera för 1 Uppdraget återfinns i sin helhet i bilaga 1. 2 De statistiska bearbetningarna har utförts av en konsult. Metod och beräkningar återfinns i PM Statskontorets regressionsanalyser som går att ladda ner på www.statskontoret.se 12

bristerna i den officiella statistiken. Genom regressionsanalyserna har vi bland annat kunnat undersöka vilken betydelse olika förhållanden och faktorer har för de resultat som uppnås. I enkätundersökningen ställdes även frågor om lärares kompetens och deltagande i statliga fortbildningsinsatser. 1.2.3 Intervjuundersökningen Statskontoret har besökt sammanlagt 16 kommuner i vilka närmare 150 personer har intervjuats. 3 Dessa har framförallt varit lärare, rektorer, studerande samt företrädare för olika förvaltningar och nämnder. Vi har även intervjuat flykting- och integrationssamordnare, praktiksamordnare samt studie- och yrkesvägledare. 4 Syftet har framförallt varit att fånga upp vilka faktorer som påverkar måluppfyllelsen. Intervjuundersökningen har också varit viktig för att kunna besvara frågor om hur sfi organiseras och genomförs. De 16 kommunerna valdes ut i syfte att få en spridning med avseende på geografiska förhållanden, kommunstorlek, storlek på sfi-verksamheten och uppnådda studieresultat. 1.2.4 Svårt att mäta effekter och måluppfyllelse När det gäller den måluppfyllelse som nämns i uppdraget bör man vara medveten om att detta kan betyda flera saker. Regeringens styrning av sfi syftar till att ge deltagarna grundläggande kunskaper i svenska. I det perspektivet handlar måluppfyllelse i första hand om deltagarnas studieresultat. Samtidigt är kunskaper i svenska en faktor som påverkar möjligheterna till sysselsättning och etablering i samhället. Måluppfyllelsen i sfi handlar då också om effekter som rör arbete och integration i samhället. Att måluppfyllelse kan betyda flera saker försvårar möjligheterna att fastställa effekterna av sfi. När det gäller måluppfyllelse och effekter i form av arbete, kan vi också konstatera att Riksrevisionen nyligen kommit fram till att det inte är möjligt att klargöra om sfi har några effekter på sysselsättningen. 5 1.2.5 Statskontorets projektgrupp Utvärderingen har genomförts av en projektgrupp bestående av Anita Bashar Aréen, Claes Elmgren (projektledare), Björn Hammarstedt, Michiko Muto och Jan Möller. 1.3 Rapportens disposition Huvudfrågorna i uppdraget besvaras i huvudsak i varsitt kapitel. Efter att vi i kapitel 2 redogör för bakgrund, styrning och utveckling av sfi, redovisar vi 3 I bilaga 6 finns en sammanställning av intervjupersonerna. 4 För mer information om våra fallkommuner, se bilaga 4. 5 Riksrevisionen (2008) 13

i kapitel 3 vilka resultat deltagarna i sfi når. Kapitlet innehåller också en jämförelse av deltagares studieresultat före och efter införandet av 2003 års kursplan. I kapitel 4 redogör vi för hur sfi organiseras och genomförs. I både kapitel 3 och 4 besvaras också frågor som berör faktorer som påverkar måluppfyllelsen. Vi redovisar också de skillnader som vi kunnat observera mellan olika typer av sfi-anordnare, kommuner och regioner. Kapitel 5 ägnas åt hur lärarkompetensen ser ut medan vi kapitel 6 redovisar möjligheterna för att använda sig av indikatorer för att mäta måluppfyllelsen. Rapporten avslutas i kapitel 7 med en redovisning av slutsatser och förslag. Till rapporten bifogas även följande bilagor: Bilaga 1 Regeringens uppdrag till Statskontoret Bilaga 2 Statskontorets enkätundersökning Bilaga 3 Fördjupad redovisning av studieresultat Bilaga 4 Organisering och genomförande i 16 kommuner Bilaga 5 Referenser Bilaga 6 Intervjuförteckning 14

2 Bakgrund, styrning och utveckling av sfi Detta kapitel inleds med en beskrivning av statens styrning av sfi. Därefter återger vi regeringens syn på sfi:s roll i integrationspolitiken. Kapitlet avslutas med en redogörelse för utvecklingen av sfi sedan slutet av 1990-talet när det gäller antalet studerande, deltagarsammansättning och kostnader. 2.1 Statens styrning av sfi Sfi regleras i skollagen (1985:1100), i förordning 1994:895 om svenskundervisning för invandrare (sfi-förordningen) och i regeringens kursplan för sfi (SKOLFS 2006:28). I detta avsnitt redovisar vi de huvudsakliga inslagen i dessa regelverk. Vi återger också statens motiv till de förändringar som ägt rum under de senaste åren. 2.1.1 Skollagen Kommunerna ansvarar för sfi I skollagen fastställs att sfi är en del av det offentliga skolväsendet för vuxna. Utbildningen syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket samt till att ge vuxna utan tillräckliga läs- och skrivfärdigheter möjlighet att förvärva detta. Av lagen framgår att kommunerna är huvudmän för sfi och att de ska erbjuda utbildning till de kommuninvånare som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket. Dessa ska kunna påbörja sin sfi-undervisning inom tre månader från det att de ansökt om att få börja sfi. Kommunerna är skyldiga att använda lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. En kommun kan uppdra åt andra att anordna sfi. Om detta sker får kommunen bara överlämna den myndighetsutövning som hör till lärarnas uppgifter. Krav på 15 timmar undervisning per vecka Sfi ska under en fyraveckorsperiod omfatta i genomsnitt minst 15 timmar undervisningstid i veckan. Undervisningstiden får dock minskas om eleven begär det och om det är förenligt med utbildningens syfte. Kravet om minst 15 timmars undervisningstid infördes 2007. Regeringen ansåg att det skulle höja ambitionsnivån och skapa en gemensam miniminivå för landets samtliga kommuner. 6 Likvärdigheten skulle öka mellan kommunerna. Nivån om just 15 timmar tog bland annat fasta på att undervisningen ska kunna kompletteras med självstudier och med fördel även med praktik, arbete, andra studier eller rehabilitering. 6 Prop. 2005/06:148 15

Sfi ska kunna kombineras med andra aktiviteter År 2007 infördes vissa nya bestämmelser i skollagen. Dessa avsåg bland annat att kommunen i samarbete med Arbetsförmedlingen ska se till att deltagarna ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet. Det tydliggjordes även att sfi ska kunna kombineras med annan sysselsättning, exempelvis annan utbildning eller förvärvsarbete. Regeringen betonade i samband med att ändringarna infördes att det är viktigt att myndigheterna samverkar så tidigt som möjligt så att det inte uppstår målkonflikter kring en individs utbildning och försörjning. Regeringen ansåg också att tidiga insatser från Arbetsförmedlingen, för de invandrare som kan bedömas få sysselsättning inom rimlig tid, är av stor vikt för att underlätta för dem att etablera sig på arbetsmarknaden. 7 2.1.2 Förordning och kursplan Tre studievägar och flera in- och utgångar För att möta de studerandes olika behov och förutsättningar är kursplanen för sfi utarbetad för tre studievägar. 8 Studieväg 1 är för invandrare som är analfabeter eller kortutbildade. Studieväg 2 och 3 har en snabbare studietakt och mer avancerade mål. Varje studieväg innehåller två kurser: sfi 1 utgörs av kurserna A och B, sfi 2 av kurserna B och C och sfi 3 av kurserna C och D. På vilken nivå en person ska påbörja studierna ska utgå från kommunens värdering av deltagarens kunskaper och förutsättningar. Den nuvarande kursplanen infördes 2003. Motivet var att differentiera utbildningen och utbildningsmålen. Tidigare fanns en gemensam studieväg och enbart möjlighet att få betyg efter avslutad utbildning. Regeringen ansåg att med den gamla kursplanen blev sfi ett misslyckande för den som inte har förutsättningar att nå sfi-nivån för slutbetyg. Vidare utgjorde slutbetyg från sfi ett formellt eller reellt krav för tillträde till såväl yrkesutbildningar som arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Med den nya kursplanen infördes möjligheten att få betyg på fler nivåer. Enligt regeringen skulle den så kallade sfinivån ligga fast för dem som avser att gå vidare till studier i svenska medan kursplanen skulle ges ett så öppet och flexibelt innehåll att utbildningen skulle kunna ge enskilda deltagare en adekvat grund för exempelvis yrkesutbildning på olika nivåer eller för en direkt övergång till arbetsmarknaden. 9 7 Prop. 2005/06:148. 8 Kursplanen för sfi är fastställd av regeringen i förordningen (SKOLFS 2006:28) om kursplan för svenskundervisning för invandrare. Förordningen har kungjorts i Statens skolverks författningssamling (SKOLFS). Regeringen har tagit beslut om en ny kursplan. Den nuvarande förordningen upphävs och en ny förordning träder i kraft den 1 januari 2009. Kursplanen publiceras i SKOLFS i slutet av januari 2009. 9 Prop. 2000/01:72 16

Riktvärde på 525 timmar och slutprov Som riktvärde för undervisningens omfattning har regeringen angett 525 timmar. Detta får dock överskridas eller underskridas beroende på hur mycket undervisning de studerande behöver för att uppnå de mål som anges i kursplanen. 10 Ett nationellt slutprov används för kurs D. Syftet är att bedömningsgrunderna ska vara så enhetliga som möjligt oavsett var studierna äger rum. Regeringen har aviserat att slutprov även ska införas på kurs B och C. 11 Läs- och skrivinlärning Läs- och skrivinlärning, så kallad alfabetisering, fördes över från den grundläggande vuxenutbildningen till sfi 2007. 12 Läs- och skrivinlärning räknas inte in i riktvärdet på 525 timmar. Alfabetiseringen är inte knutet till någon av kurserna A-D, utan utgör en egen del, som kan läsas fristående eller kombineras med någon av kurserna. Samhällsinformation Samhällsinformation innebär att sfi-deltagare får kunskaper om bland annat olika myndigheter, lagar, regler, rättigheter och skyldigheter i det svenska samhället. Samhällsinformationen lyftes dock ur kursplanen för sfi 2007. Syftet var att renodla sfi till en språkutbildning. Regeringens bedömning var att grundläggande samhällsinformation på svenska inom ramen för sfi medför risker för missförstånd och riskerar att förskjuta fokus från språkinlärningen. Samtidigt underströk regeringen att samhällsinformation bör ges i ett tidigt skede efter ankomsten till Sverige och gärna på modersmålet. Kommunen skulle även fortsättningsvis vara ansvarig för att ge samhällsinformation för nyanlända flyktingar. 13 2.2 Sfi en del av statens integrationspolitik 2.2.1 Utbildningsmålet kompletteras med integrationsaspekter som arbete och egenförsörjning Sfi är en språkutbildning med utbildningsmål, men regeringen ser även sfi som en del av sin integrationspolitik. I praktiken kompletteras således sfi:s språkrelaterade utbildningsmål med mål som avser att förbättra integrationen. I skrivelsen Egenmakt mot utanförskap regeringens strategi för integration (Skr. 2008/09:24) kopplar regeringen ihop arbete och grundläggande kunskaper i svenska språket, vilka ses som avgörande för att undvika att invandrare fastnar i bidragsberoende och passivitet. Enligt regeringen bör 10 Studerande som har svårigheter med utbildningen ska ges särskilt stöd. För utvecklingsstörda, döva och hörselskadade studerande får nödvändiga avvikelser göras från kursplanen. 11 Ds 2008:19. 12 Prop. 2005/06:148 13 Ibid 17

den övergripande inriktningen för det fortsatta arbetet på området vara att höja språkkunskaperna och förbättra utbildningsmöjligheterna för att på detta sätt bryta utanförskap och underlätta för integration. Kunskaper i svenska framstår därmed inte bara som ett mål i sig, utan även som ett viktigt medel för att underlätta integration och egenförsörjning. 2.2.2 Mottagande av nyanlända Delat ansvar mellan stat och kommun Ansvaret för introduktionen av nyanlända är delat mellan stat och kommun. Staten har det övergripande ekonomiska ansvaret, medan kommunerna utformar och genomför introduktionsprogrammen. 14 Kommunen samordnar och ansvarar för att de nyanlända får det stöd som behövs för att insatserna under introduktionen ska bli framgångsrika. 15 Samordningen kan avse insatser från Arbetsförmedling, näringsliv, utbildningsanordnare, landsting och frivilligorganisationer. Varje kommun bestämmer själv hur den vill organisera mottagandet. Vanligtvis kallas den nyanlände till ett möte där man går igenom villkor och förutsättningar för introduktionen samt den nyanländes sociala situation, bostadssituation och hälsa. En anmälan till inskrivning och nivåtest inför studier i sfi görs, liksom en bedömning om den nyanlände står till arbetsmarknadens förfogande. Ersättning till kommuner Staten ersätter kommunerna för mottagandet av nyanlända. 16 I gengäld krävs att kommunen genomför introduktionsprogram som omfattar sfi, praktik, etc. Kommunen måste även upprätta en introduktionsplan i samråd med den nyanlände. Lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar reglerar kommunernas utbetalning av så kallad introduktionsersättning. Ett villkor för att introduktionsersättning ska få beviljas är att den nyanlände förbinder sig att följa introduktionsplanen. För att få introduktionsersättning kräver kommunen i regel att den nyanlände har heltidssysselsättning, där sfi ofta ingår. 14 I SOU 2008:58 föreslås att staten ska ha huvudansvaret för introduktionen av nyanlända. Den ändrade ansvarsfördelningen skulle, om den infördes, innebära att kommunernas ansvar för introduktionen av nyanlända och försörjningsansvaret under introduktionstiden upphör. 15 Förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. 16 Varje kommun som har en överenskommelse med Migrationsverket om att ta emot flyktingar och anhöriga har rätt till en årlig grundersättning som är densamma oavsett hur många personer kommunen tar emot. Vidare betalar staten ett schablonbelopp för varje nyanländ flykting och anhörig som omfattas av ersättningsförordningen. Schablonersättningen betalas ut under två år. 18

Arbetsförmedlingens ansvar för nyanländas etablering Arbetsförmedlingen har ett särskilt ansvar för att nyanlända arbetssökande erbjuds insatser som främjar en snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden. 17 Myndigheten ska vara samordnande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. För att nyanlända arbetssökande snabbt ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden ska Arbetsförmedlingens insatser och program finnas tillgängliga så tidigt som möjligt efter beviljat uppehållstillstånd. Arbetsförmedlingens insatser ska kunna erbjudas parallellt med undervisning i sfi. Arbetsförmedlingens riktlinjer för samverkan Arbetsförmedlingen har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting och Migrationsverket tagit fram riktlinjer gällande Arbetsförmedlingens service till nyanlända invandrare. Dessa riktlinjer lägger grunden för hur samverkan är tänkt att ske. Syftet med samverkan är att åstadkomma en sammanhållen etableringsplanering för nyanlända arbetssökande, och därmed ge individerna möjlighet att snabbt hitta arbete. Samverkan kan regleras genom regionala eller lokala överenskommelser, som ska revideras årligen. 2.3 Utvecklingen av sfi Detta avsnitt beskriver hur sfi utvecklats under det senaste decenniet. Uppgifterna kommer från Skolverkets redovisning av sfi-statistik. 18 2.1.1 Kraftig ökning av antalet studerande Volymerna i sfi har ökat kraftigt de senaste tio åren. Läsåret 1997/98 läste ungefär 38 000 deltagare sfi. Antalet studerande steg till 65 000, motsvarande drygt 70 procent, till läsåret 2006/07. Fördelningen av deltagare mellan olika typer av anordnare har varierat under denna period. Läsåret 1997/98 läste 89 procent av deltagarna i kommunal regi. Detta minskade till 63 procent 2002/03, för att därefter stiga igen. Läsåret 2006/07 studerade 70 procent i kommunal regi. I diagram 2.1 redovisas antalet studerande, totalt och per typ av anordnare läsåren 1997/98 2006/07. 17 Förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen. 18 Statistiken finns på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se). 19

Diagram 2.1 Antal studerande 1997/98 2006/07, per typ av anordnare Antal 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 Kommunala anordnare Studieförbund Annan Totalt 0 1997/98 1998/99 1999/2000 2000/01 2001/02 2002/03 2004/05 2006/07 2003/04 2005/06 Källa: Skolverket 2.1.2 Deltagarsammansättning Deltagarsammansättningen i sfi varierar över tid vad gäller vissa karakteristika och är stabil i andra avseenden. Könsfördelningen är relativt konstant över tidsperioden; andelen kvinnliga studerande är runt 60 procent. Även deltagarnas utbildningsnivå är relativt stabil över tid när det gäller fördelningen mellan dem som har 0 6 års utbildning (19 25 procent under perioden), 7 9 års utbildning (16 18 procent) och dem som har 10 års utbildning eller mer (58 65 procent). Liksom könsfördelning och utbildningsnivå är också åldersstrukturen relativt stabil över tiden. I diagram 2.2 redovisas hur många av sfi-deltagarna som var flyktingar, tillståndssökande respektive övriga (till exempel arbetskraftsinvandrare och anhöriginvandrare) läsåren 1997/98 2006/07. 20

Diagram 2.2 Deltagarsammansättning med avseende på grund för bosättning 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 Flyktingar Tillståndssökande Övriga 0 1997/98 1998/99 1999/00 2000/01 2001/02 2002/03 2003/04 2004/05 2005/06 2006/07 Källa: Skolverket Som framgår av diagrammet har sammansättningen av deltagarna med avseende på grund för bosättning varierat under det senaste decenniet. Andelen flyktingar har varierat mellan 36 procent (läsåret 1998/99) och 22 procent (2004/05). Andelen deltagare som är tillståndssökande är generellt mycket låg. Övriga deltagare (till exempel arbetskraftsinvandrare och anhöriginvandrare) har utgjort mellan 61 och 76 procent. Deltagarnas bakgrund varierar också med avseende på modersmål. De största förändringarna i andel av totalt antal deltagare kan iakttas för modersmålen arabiska och bosniska/kroatiska/serbiska. I nedanstående diagram redovisas hur många av deltagarna som läsåren 1994/95 till 2006/07 hade något av dessa två modersmål. 21

Diagram 2.3 Antal sfi-deltagare med arabiska eller bosniska/ kroatiska/serbiska som modersmål 1994 2007 30 000 Arabiska Bosniska/serbiska/kroatiska 25 000 Antal elever 20 000 15 000 10 000 5 000 0 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 År Källa: Skolverket 2.1.3 Kostnaderna för sfi Kommunernas kostnader för sfi uppgick år 2007 till 1 241 miljoner kronor. 19 Totalt sett har kostnaderna för sfi ökat med 80 procent i fasta priser under det senaste decenniet, vilket bör ses mot bakgrund av den kraftiga ökningen av antalet studerande. Som framgår av diagram 2.4 har kostnaden för en heltidsstuderande dock sjunkit med närmare tjugo procent under perioden, men med närmare fyrtio procent sedan år 2000. 19 Skolverket (2008a) 22

Diagram 2.4 Kostnader för sfi Index: kostnad per heltidsstuderande Index: totalkostnad Kostnad per heltidsstuderande (löpande priser, tkr) Index/kostnad 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 År Källa: Skolverket. Uppgift om antal heltidsstuderande saknas för år 2003. Förutom indexuppgifterna avseende totalkostnad respektive kostnad per heltidsstuderande, finns det en tredje kurva i diagram 2.4. Denna kurva redogör för utvecklingen av kostnaden per heltidsstuderande när detta mäts i löpande priser (tkr). Bortsett från några år i början 2000-talet, har kostnaden per deltagare varit tämligen konstant när utvecklingen mäts på detta sätt. 23

24

3 Deltagarnas resultat I Statskontorets uppdrag ingår att redovisa vilka resultat sfi-deltagarna uppnår. Följande uppgifter ska redovisas: vilka betyg deltagarna har fått, hur många undervisningstimmar de har fått innan de avslutat kursen, hur lång tid de i genomsnitt deltagit i sfi från det att de påbörjade sfi första gången, avbrottsfrekvenser och orsaker till avbrott, samt skillnader mellan olika sfi-anordnare. Statskontoret ska enligt uppdraget ta hänsyn till att deltagarsammansättning kan påverka skillnader i resultaten, och även rapportera eventuella skillnader mellan olika kommuner och regioner. Inledningsvis i detta kapitel sammanfattar vi hur utvecklingen har sett ut under de senaste tio åren. Därefter redovisas en närmare analys av studieresultat och studieavbrott. I denna mer detaljerade analys har vi fokuserat på deltagare som påbörjade sfi för första gången under läsåret 2004/05 (20 596 individer). Därefter redovisas i nämnd ordning hur deltagarsammansättning, typ av anordnare, olika regioner samt vissa andra strukturella faktorer kan påverka resultat och avbrott inom sfi. Kapitlet avslutas med en jämförelse av studieresultat före och efter övergången till den kursplan som trädde i kraft år 2003. Syftet med denna jämförelse har varit att undersöka om resultaten skiljer sig åt för perioder som omfattas av olika kursplaner för sfi. Vi har därför följt upp deltagare som påbörjade sfi under 1998 och 1999 (28 334 individer), och jämfört deras resultat med resultat för de deltagare som påbörjade sfi under 2003 och första halvåret 2004 (30 745 individer). 3.1 En översiktlig bild av resultat, avbrott, inskrivningstid och undervisningstimmar 3.1.1 Studieresultat Godkänt resultat i sfi före reformen jämförs i Skolverkets officiella statistik med godkänt resultat på kurs D efter reformen. Detta är inte oproblematiskt, eftersom en grundläggande tanke med den nya kursplanen är att man ska kunna avsluta sfi på lägre nivåer. Detta måste man ha i åtanke när man tolkar utvecklingen av studieresultaten. I avsnitt 3.8 redovisas en närmare analys av jämförbarheten i studieresultat enligt olika kursplaner. 25

Diagram 3.1 Utveckling av studieresultat (godkänt på sfi respektive godkänt på kurs D) 20 40 Nått målen efter tredje läsåret Betyg Godkänd Betyg Väl godkänd 35 30 25 Procent 20 15 10 5 0 1998/99 1999/00 2000/01 2001/02 2002/03 2003/04 2004/05 2005/06 2006/07 Källa: Skolverket Avser samtliga deltagare i sfi En minskning kan skönjas i utvecklingen av studieresultat. Andel deltagare som fått godkänt på kurs D har genomgående varit lägre än den andel som godkändes på sfi enligt den förra kursplanen. Statskontoret har låtit göra en fördjupad studie av de studerande som påbörjade sfi för första gången någon gång under läsåret 2004/05. De studerande har följts till och med halvårsskiftet 2007, dvs. i snitt under 2,5 kalenderår. I tabell 3.1 redovisas högsta godkända studieresultat fördelat på vilken kurs som de studerande inledde studierna. 20 Övergången till ny kursplan år 2003 medförde vissa kvalitetsproblem i den nationella statistiken. Uppgifter för läsåret 2002/03 utelämnas därför i diagrammet. 26

Tabell 3.1 Första kurs Studieresultat efter tredje läsåret, fördelat på första påbörjade kurs (andel i procent) Högsta avklarade kurs Ingen A B C D Totalt 1A 39 29 16 7 8 100 1B 45-27 14 13 100 2B 38-25 17 20 100 2C 44 - - 25 31 100 3C 38-17 46 100 3D 21 - - - 79 100 Totalt 37 4 11 15 33 100 Avser 20 596 deltagare som påbörjade sfi för första gången under läsåret 2004/05 Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik Av nybörjarna läsåret 2004/05 klarade 63 procent någon kurs till och med läsår 2006/07. En tredjedel av alla studerande uppnådde godkänt betyg på kurs D. Deltagare som inleder sfi på lägre nivå har fler kurser att läsa och i regel lägre utbildning än deltagare som inleder studierna på högre nivåer. Andelen deltagare som klarade kurs D ökade markant med varje högre ingångsnivå i sfi. Av samtliga deltagare uppnådde 30 procent godkänt på kurs A, B eller C utan att nå godkänt på kurs D. Andelen deltagare som klarar sin första kurs är likartad för kurs A, B och C, där ungefär sex av tio klarade sin första kurs. Nybörjare som inleder sfi på kurs D klarar den i högre utsträckning (åtta av tio klarar den). 21 3.1.2 Studieavbrott Andelen deltagare som tre läsår efter studiestarten gjort studieavbrott och studieuppehåll har minskat från strax under hälften 1998/99 till en tredjedel läsåret 2006/07. Även omfattningen av flertalet enskilda orsaker till avbrott och uppehåll har minskat. 21 Se bilaga 3, tabell 1. 27

Diagram 3.2 Utveckling över tid av olika typer av studieavbrott och studieuppehåll (andel av nybörjare två läsår tidigare, procent) 7 Annan utbildning Studieuppehåll Flyttat Fått arbete Sjukdom Barnomsorg 6 5 Procent 4 3 2 1 0 1998/99 1999/00 2000/01 2001/02 2002/03 2003/04 2004/05 2005/06 2006/07 Källa: Skolverket Avser samtliga deltagare i sfi Även avbrott av okänd anledning (som inte redovisas i diagrammet) har minskat, från knappt 30 procent till drygt 20 procent. 3.1.3 Inskrivningstid och undervisningstimmar En av Statskontorets uppdragsfrågor är att redovisa hur lång tid deltagare i genomsnitt deltar i sfi. Det är inte ovanligt att deltagare gör uppehåll i studierna av olika skäl. I tabell 3.2 redovisas i första hand löpande inskrivningstid i dagar, där studieuppehåll har inkluderas. För jämförelsens skull framgår också effektiv inskrivningstid, dvs. exklusive tid för uppehåll, längst till höger i tabellen. Tabell 3.2 Löpande inskrivningstid i dagar från studiestart till och med högst avklarade kurs, inklusive studieuppehåll, nybörjare 2004/05 (median) Inkl. studieuppehåll Exkl. studieuppehåll Ingen A B C D Totalt Totalt 1 404 318 512 575 534 442 367 Första 2 297-315 470 466 382 316 studieväg 3 165 - - 216 247 214 200 Totalt 237 318 367 341 294 291 261 Avser 20 596 deltagare som påbörjade sfi för första gången under läsåret 2004/05 Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik 28

För deltagare på studieväg 1 går det i genomsnitt 63 veckor från inskrivning till studiernas avslutande. Motsvarande inskrivningstid för studieväg 2 är 55 veckor och för studieväg 3 31 veckor. Deltagare som inleder sfi på studieväg 3 gör i genomsnitt avsevärt kortare studieuppehåll än deltagare som inleder på studieväg 1 och 2. Skillnaden mellan effektiv och löpande inskrivningstid är 7 procent för studieväg 3 och ungefär 20 procent för övriga studievägar. 22 Statskontoret ska också redovisa hur många undervisningstimmar deltagarna har fått innan de avslutat olika sfi-kurser. Först redovisar vi dock utvecklingen av det totala antalet undervisningstimmar i sfi utslaget på antal deltagare som uppnått godkänt (enligt gamla kursplanen eller på kurs D). Uppgifter om antal undervisningstimmar uppges dock av Skolverket inte vara helt tillförlitliga, vilket innebär att de bör tolkas med försiktighet. 23 Diagram 3.3 Undervisningstimmar utslaget på antal studerande som fått godkänt enligt äldre kursplan eller på kurs D Hela studietiden Sista läsåret 400 300 200 100 0 1998/99 1999/00 2000/01 2001/02 2002/03 2003/04 2004/05 2005/06 2006/07 Källa: Skolverket Avser samtliga deltagare i sfi Antalet undervisningstimmar har varit likartat över tid, och varit som lägst 386 timmar och som högst 405 timmar. Undervisningstimmarna för perioden som omfattas av den nya kursplanen kan också redovisas per kurs. I tabell 3.3 redovisas det sammanlagda antalet undervisningstimmar som de deltagare som påbörjade sfi under läsår 22 Se bilaga 3, tabell 2 för en mer detaljerad redovisning av effektiv inskrivningstid. 23 Skolverket (2008b), s. 15. 29

2004/05 hade fått totalt till och med den högst avklarade kursen vid utgången av läsår 2006/07. Undervisningstimmar redovisas även för deltagare som inte fått godkänt betyg på någon kurs. Timmar efter godkänt resultat på en lägre kurs till och med studieavbrott på en högre kurs ingår inte i redovisningen. Undervisningstimmarna redovisas enligt på vilken studieväg som deltagarna inledde sina sfi-studier. Tabell 3.3 Undervisningstimmar från studiestart till och med högst avklarade kurs (nybörjare 2004/05 t.o.m. läsår 2006/07) Högsta avklarade kurs Ingen A B C D Totalt Första studieväg 1 209 202 370 485 517 289 2 162-221 375 457 278 3 99 - - 193 260 195 Totalt 144 202 260 311 323 243 Avser 20 596 deltagare som påbörjade sfi för första gången under läsåret 2004/05 Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik Föga förvånande läser deltagare på studieväg 1 och studieväg 2 betydligt fler timmar än deltagare på studieväg 3. Exempelvis får deltagare på inriktning 1 som läser till och med kurs D dubbelt så många timmar som deltagare på inriktning 3 som avslutar med godkänt betyg på kurs D. Relaterar man undervisningstimmar mot inskrivningstid har deltagarna i genomsnitt haft undervisning knappt en timme om dagen. 3.2 Närmare redogörelse för resultat och avbrott Detta avsnitt koncentreras på olika typer av resultat och avbrott, dvs. olika typer av orsaker till att sfi avslutas. Avslutsorsakerna omfattar bland annat de avbrott som redovisas av Skolverket, såsom arbete, praktik, sjukdom och annan utbildning med flera. I avsnittet redovisas ytterligare en typ av avslut som Statskontoret anser är av intresse, nämligen att sfi emellanåt avslutas direkt efter ett godkänt betyg på lägre kurser (kurs A, B och C), dvs. att deltagare inte påbörjar en högre kurs. Sådana avslut behöver inte betraktas som något negativt, eftersom en grundtanke i den nya kursplanen är att man ska kunna påbörja och avsluta sfi på olika nivåer. I tabellerna i detta kapitel redovisas därför sådana avslut under rubriken godkända resultat. Observera att denna rad inte omfattar alla deltagare som har fått godkänt på kurs A, B eller C, utan endast dem som därefter inte påbörjade en högre kurs. Deltagare som fick godkänt på en lägre kurs, påbörjade en högre kurs och därefter avbröt sfi redovisas under rubriken studieavbrott. Enligt detta beräkningssätt blir summan av de godkända resultaten 42 procent av deltagarna, vilket är betydligt färre än de 63 som fått godkänt betyg på någon kurs. Skillnaden däremellan, 21 procent 30

av deltagarna, verkar ha haft som avsikt att uppnå godkänt betyg på högre nivåer, men avbröt av någon anledning sina studier innan dess. Tabell 3.4 Resultat och avbrott (nybörjare läsår 2004/05 t.o.m. 2006/07, procent) Andel Studieavbrott 48 Arbete, praktik 7 Annan utbildning 2 Studieuppehåll 2 Sjukdom 2 Gravid, föräldraledig 3 Flyttat från kommunen 2 Lämnat Sverige 1 Återkommer ej efter terminsslut 7 Ej godkänd 2 Avskild från utbildningen 1 Okänd anledning 15 Annan orsak 6 Godkända resultat 42 Betyg efter direkttest 1 Ej fortsatt efter betyg på A, B eller C 9 Betyg på kurs D 32 Kvarstår i studier efter 2006/07 9 Totalt 100 Avser 20 596 deltagare som påbörjade sfi för första gången under läsåret 2004/05 Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik De avslutsorsaker som dominerar är de som inte innehåller mer precis information om anledningen till avslut, dvs. återkommer ej efter terminsslut, okänd anledning, annan orsak samt ej fortsatt efter betyg på A, B eller C. Av alla deltagare som påbörjade sfi under läsår 2004/05 avslutade 37 procent sfi av dessa opreciserade anledningar. De opreciserade avbrotten utgjorde därmed närmare två tredjedelar alla avbrott. Avbrott av okänd anledning utgör den enskilt största avslutsorsaken (15 procent av alla avslutsorsaker). Av de studerande avbröt 7 procent sfi på grund av arbete eller praktik. Lika många lämnade sfi utan betyg i samband med något terminsslut, utan att därefter återgå till studierna. 31

3.2.1 Många arbetar efter att ha gjort avbrott av okänd anledning Statskontoret har följt upp deltagarnas sysselsättning året efter avslutade sfistudier. 24 Av uppföljningen framgår att 36 procent av deltagarna var sysselsatta (enligt definitionen minst en timme i november) och ytterligare 16 procent hade haft löneinkomst under året. Andelen sysselsatta var i linje med vad som kan förväntas högst bland dem vars studieavbrott registrerats som avbrott på grund av arbete eller praktik (66 procent). Andelen sysselsatta låg något över genomsnittet även i gruppen som avbrutit av okänd anledning (41 procent) och som inte återkommit till studierna efter terminsslut (39 procent). Andelen sysselsatta låg under genomsnittet bland dem som avslutat sfi med godkända betyg. De deltog däremot i arbetsmarknadspolitiska program i betydligt högre utsträckning än andra deltagare. Sysselsättningsgraden var likartad oberoende efter vilken kurs man avslutade sfi, förutom att deltagare som avslutat sfi direkt efter kurs A var sysselsatta i lägre utsträckning än övriga. 3.2.2 Avbrottsorsaker varierar mellan olika skeden i utbildningen Orsakerna till studieavbrott tycks skilja sig åt mellan avbrott som sker innan man uppnått något godkänt resultat och avbrott som sker efter godkänt på lägre nivåer men före godkänt på kurs D. 25 De största skillnaderna kan iakttas för avbrott med anledning av arbete eller praktik och avbrott av okänd anledning. Avbrott av dessa anledningar sker i högre utsträckning innan något godkänt studieresultat uppnåtts. Det kan tolkas som att personer som har lätt att hitta arbete hoppar av sina sfi-studier mycket tidigt. 3.2.3 En av tio avslutar direkt efter godkänt betyg på lägre kurs Nio procent av sfi-deltagarna avslutade sfi direkt efter godkänt betyg på kurs A, B eller C. Det innebär att vissa deltagare tycks medvetet ta tillvara möjligheten att avsluta sfi på lägre nivå i enlighet med den nya kursplanens intentioner. Ytterligare 21 procent av deltagarna försöker läsa vidare efter godkänt betyg på nivåerna A C men avbryter innan de uppnår en högre nivå. Därmed drar de nytta av möjligheten att inte behöva läsa upp till D för att få ett godkänt betyg. 24 Se promemoria Försörjning och sysselsättning efter avslutade sfi-studier (kan laddas ned på www.statskontoret.se). 25 Se promemoria Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (kan laddas ned på www.statskontoret.se). 32

3.3 Deltagarsammansättningens betydelse I detta avsnitt redogör vi för hur olika bakgrundsfaktorer på individnivå påverkar resultat och avbrott. Först redovisas hur studieresultat och avbrottsfrekvenser varierar efter enskilda bakgrundsfaktorer. Därefter redovisas vilka statistiska samband som kvarstår mellan den aktuella faktorn och måluppfyllelse när man i en regressionsanalys konstanthåller övriga faktorer. Detta upplägg följs också i övriga avsnitt om faktorer som påverkar resultat och avbrott. 3.3.1 Könstillhörighet Fler kvinnor än män når godkända resultat. Det finns också skillnader i orsaker till avbrott mellan män och kvinnor. Bland män är det vanligare att avbryta studierna med anledning av arbete eller praktik samt på grund av okänd anledning. En möjlig tolkning är att arbete är ett mer närliggande alternativ till sfi-studier för män än för kvinnor. Tabell 3.5 Resultat och avbrott fördelat på män och kvinnor (procent) Män Kvinnor Totalt Studieavbrott 56 43 48 Arbete, praktik 10 5 7 Annan utbildning 2 2 2 Studieuppehåll 2 2 2 Sjukdom 2 2 2 Gravid, föräldraledig 0,2 5 3 Flyttat från kommunen 2 1 2 Lämnat Sverige 1 1 1 Återkommer ej efter terminsslut 8 7 7 Ej godkänd 2 2 2 Avskild från utbildningen 1 0,4 1 Okänd anledning 20 12 15 Annan orsak 7 5 6 Godkända resultat 37 46 42 Betyg efter direkttest 1 1 1 Ej fortsatt efter betyg på A, B eller C 8 10 9 Betyg på kurs D 28 35 32 Kvarstår i studier efter 2006/07 7 11 9 Totalt 100 100 100 Avser 20 596 deltagare som påbörjade sfi för första gången under läsåret 2004/05 Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik I en samlad statistisk analys där vi kontrollerar för samtliga förklaringsfaktorer framkommer att betydelsen av könstillhörighet bara undantagsvis är statistiskt säkerställd, och då på lägre konfidensnivåer (lägre konfidensnivå indikerar mindre säkra samband). En högre andel kvinnor bland dem som 33

uppnår godkända studieresultat verkar alltså främst förklaras av att kvinnor som grupp har andra, för studieresultat gynnsamma, bakgrundsfaktorer. 3.3.2 Ålder Orsaker till avbrott varierar relativt kraftigt mellan olika åldersgrupper. Sannolikheten att slutföra studierna med godkända resultat avtar snabbt efter fyrtioårsåldern. Samtidigt ökar sannolikheten för avbrott, i synnerhet för avbrott av annan orsak. Tabell 3.6 Resultat och avbrott fördelat på olika åldersintervall (procent) <19 20-29 30-39 40-49 50-59 60 > Totalt Studieavbrott 46 48 46 51 56 69 48 Arbete, praktik 5 6 7 8 7 4 7 Annan utbildning 16 2 1 2 3 2 2 Studieuppehåll 0,0 1 2 2 3 7 2 Sjukdom 0,4 1 2 3 5 8 2 Gravid, föräldraledig 1 5 3 1 0,0 1 3 Flyttat från kommunen 6 2 2 1 1 3 2 Lämnat Sverige 1 1 1 1 1 1 1 Återkommer ej efter terminsslut 11 7 7 8 9 7 7 Ej godkänd 2 2 2 3 5 4 2 Avskild från utbildningen 0,0 0,3 0,4 1 1 1 1 Okänd anledning 3 16 15 14 14 18 15 Annan orsak 2 6 5 6 8 13 6 Godkända resultat 51 45 44 37 32 23 42 Betyg efter direkttest 0,4 1 1 1 1 1 1 Ej fortsatt efter betyg på A, B eller C 19 9 9 10 10 11 9 Betyg på kurs D 32 36 33 27 21 11 32 Kvarstår i studier efter 2006/07 3 7 10 12 12 8 9 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 Avser 20 596 deltagare som påbörjade sfi för första gången under läsåret 2004/05 Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik Högre ålder har ett statistiskt säkerställt samband med en högre sannolikhet att avbryta sfi före godkänt resultat under ett tidigt skede av studierna (före godkänt resultat på någon kurs). Sambandet finns mellan ålder och samtliga kategorier av avbrottsorsaker. Däremot är sambandet inte lika tydligt mellan högre ålder och större sannolikhet att avbryta sfi i ett senare skede. Givet att man klarat någon kurs tycks alltså sannolikheten för att avbryta vidare studier vara densamma oavsett ålder. 34

3.3.3 Utbildningsbakgrund Utbildningsbakgrund verkar spela stor roll för sannolikheten att slutföra sfi med godkänt betyg på kurs D. Ju högre utbildning deltagarna har bakom sig, desto bättre chanser har de att uppnå godkänt betyg på kurs D. Bland avbrottsorsakerna ser okänd anledning ut att vara vanligare ju mer utbildning deltagaren har bakom sig. Avbrott av övriga anledningar minskar med stigande utbildning. Tabell 3.7 Resultat och avbrott fördelat på utbildningsbakgrund i år (procent) 0 1-3 4 6 7-9 10-12 13 > Totalt Studieavbrott 51 53 57 55 48 43 48 Arbete, praktik 4 6 9 9 7 6 7 Annan utbildning 4 3 2 3 2 1 2 Studieuppehåll 2 2 3 3 1 1 2 Sjukdom 3 4 3 3 2 1 2 Gravid, föräldraledig 4 5 6 5 3 2 3 Flyttat från kommunen 2 2 2 2 2 1 2 Lämnat Sverige 0,2 0,2 1 1 1 1 1 Återkommer ej efter terminsslut 7 7 7 8 8 7 7 Ej godkänd 5 5 3 3 2 1 2 Avskild från utbildningen 1 1 1 1 1 0,1 1 Okänd anledning 12 12 13 15 15 16 15 Annan orsak 7 8 7 6 5 6 6 Godkända resultat 31 25 26 31 44 53 42 Betyg efter direkttest 1 1 1 1 1 1 1 Ej fortsatt efter betyg på A, B eller C 9 14 14 11 9 7 9 Betyg på kurs D 21 11 11 20 34 44 32 Kvarstår i studier efter 2006/07 19 22 17 13 8 4 9 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 Avser 20 596 deltagare som påbörjade sfi för första gången under läsåret 2004/05 Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik Högutbildade deltagare får alltså i högre grad godkända betyg. Bland högutbildade uppnår närmare hälften av deltagarna godkänt betyg på kurs D, medan bara en tiondel av de lågutbildade uppnår motsvarande resultat. En fjärdedel av de lågutbildade (med 1 6 års utbildning) uppnådde ändå godkänt på kurs C eller D. 26 Studerande med lägre utbildning har i mindre utsträckning än övriga avslutat sin utbildning vid halvårsskiftet 2007. 26 Se bilaga 3 (tabell 3) samt PM Statskontorets regressionsanalyser (kan laddas ner från www.statskontoret.se) 35

Sambanden mellan lång tidigare utbildning och goda studieresultat respektive färre avbrott är i huvudsak starka. Sambanden är också bekräftade i de statistiska analyser som Statskontoret gjort, framför allt med avseende sannolikheten att fullfölja sfi till godkänt resultat på kurs D. 3.3.4 Skäl för bosättning Nyanlända flyktingar och tillståndssökanden avbryter inte sfi i samma utsträckning som övriga invandrare. Avbrott av okänd anledning och på grund av arbete eller praktik är färre för flyktingar än för övriga deltagare. Tabell 3.8 Resultat och avbrott fördelat på skäl för bosättning (procent) Flykting Tillståndssökande Övrig Totalt Studieavbrott 41 41 50 48 Arbete, praktik 4 10 8 7 Annan utbildning 4 2 2 2 Studieuppehåll 2 2 2 2 Sjukdom 3 1 2 2 Gravid, föräldraledig 3 2 3 3 Flyttat från kommunen 2 0,3 2 2 Lämnat Sverige 0,2 1 1 1 Återkommer ej efter terminsslut 5 8 8 7 Ej godkänd 5 2 2 2 Avskild från utbildningen 1 1 0,3 1 Okänd anledning 7 11 17 15 Annan orsak 3 3 6 6 Godkända resultat 46 50 41 42 Betyg efter direkttest 1 1 1 1 Ej fortsatt efter betyg på A, B eller C 14 9 8 9 Betyg på kurs D 32 40 32 32 Kvarstår i studier efter 2006/07 13 9 9 9 Totalt 100 100 100 100 Avser 20 596 deltagare som påbörjade sfi för första gången under läsåret 2004/05 Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik Sambanden mellan skäl för bosättning och resultat och avbrott bekräftas statistiskt främst med avseende på att flyktingar är mindre benägna än andra att avbryta studierna innan de får något godkänt resultat. Sambanden är tydligast med avseende på tidiga studieavbrott, dvs. innan något godkänt resultat uppnås. Sambanden mellan skäl för bosättning och resultat och avbrott kan möjligen delvis förklaras av att flyktingar ofta är skyldiga att delta i sfi för att få introduktionsersättning under sin första tid i Sverige. Deltagande i sfi är ofta ett obligatoriskt inslag i den introduktion som flyktingar får. Av övriga deltaga- 36

re är det många som deltar i sfi utan ersättning i någon form, varför deras ekonomiska incitament att studera sfi är svagare. 3.4 Studieresultat hos olika typer av anordnare Måluppfyllelsen varierar mellan olika typer av anordnare. Andelen studerande som påbörjade studierna läsåret 2004/05 och som hade uppnått godkänt resultat på kurs D efter läsåret 2006/07 är högst hos studieförbund, där 37 procent av deltagarna hade uppnått godkänt. Andelen var lägst hos folkhögskolor, där 26 procent hade uppnått godkänt. Diagram 3.4 Andel nybörjare 2004/05 som fått godkänt på kurs D efter läsåret 2006/07, fördelat på typ av anordnare Kommunal Studieförbund Folkhögskola Godkänt på kurs D Godkänt någon kurs Övrig 0% 20% 40% 60% 80% 100% Avser 20 596 deltagare som påbörjade sfi för första gången under läsåret 2004/05 Antal deltagare för respektive typ av anordnare: kommunal=14 624, studieförbund=1 279, folkhögskola=53 samt övrig=4 640. Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik Deltagarsammansättningen varierar dock mellan olika typer av anordnare, vilket kan påverka resultaten. Skillnader i deltagarsammansättning kan illustreras av hur fördelningen av studerande mellan olika studievägar ser ut hos olika typer av anordnare. 37

Tabell 3.9 Första studieväg Fördelning av studerande på första studieväg hos olika typer av sfi-anordnare (procent) Typ av sfi-anordnare Kommunal Studieförbund Folkhögskola Övrig Totalt 1 17 16 17 9 15 2 39 28 60 38 38 3 44 56 23 53 47 Totalt 100 100 100 100 100 Avser 20 596 deltagare som påbörjade sfi för första gången under läsåret 2004/05 Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik Andelen studerande som började på studieväg 3 (dvs. studerande med de relativt bästa förutsättningarna) är högst hos studieförbund och lägst hos folkhögskolor. Typ av anordnare är också nära förbundet med i vilken typ av kommun som verksamheten bedrivs. Det kan därför vara svårt även i en sammanhållen statistisk regressionsanalys att separera effekterna av anordnartyp från andra faktorer som påverkar resultat och avbrott. Av Statskontorets statistiska analyser tycks inte typ av anordnare ha någon stor betydelse för resultat och avbrott. Sambanden bekräftas endast beträffande sannolikheten för avbrott av okänd anledning bland studerande som avbrutit studierna innan de fick godkänt på någon kurs. Sannolikheten för sådana avbrott är lägre hos kommunala anordnare. Övriga skillnader i resultat och avbrott som kan iakttas mellan olika typer av anordnare tycks i första hand bero på andra faktorer. 3.5 Resultat och avbrott i olika regioner Måluppfyllelsen varierar stort mellan olika typer av regioner. Nedan redovisas resultat och avbrott enligt den typologi av kommuntyper som Sveriges Kommuner och Landsting utformat, och som Skolverket använder i sin redovisning av sfi-statistik. 27 27 I grupperna storstäder och förortskommuner varierar måluppfyllelse dock stort, varför de särredovisas enligt vilken storstad de tillhör. Grupperna glesbygdskommuner, varuproducerande kommuner samt övriga kommuner har sammanförts under gruppen övriga i tabellen. 38

Tabell 3.10 Resultat och avbrott fördelat på olika regioner (procent) Sthlm stad Sthim förorter Malmö stad Malmö förorter Gbg stad Gbg förorter Större städer Pendlings- Kommuner Övr. Totalt Studieavbrott 65 48 48 48 50 41 46 42 42 48 Arbete, praktik 5 7 6 9 7 7 7 11 8 7 Annan utbildning 0,0 1 2 2 2 1 2 3 3 2 Studieuppehåll 0,0 1 3 6 2 2 3 2 2 2 Sjukdom 2 1 3 0,0 3 0,3 2 2 2 2 Gravid, föräldraledig 3 2 4 3 4 4 4 4 3 3 Flyttat från kommunen 1 1 0 2 1 2 2 3 2 2 Lämnat Sverige 0,0 1 1 0 1 3 1 1 1 1 Återkommer ej efter terminsslut 5 11 5 6 11 4 7 6 7 7 Ej godkänd 3 1 4 3 0 1 2 2 3 2 Avskild från utbildningen 0,0 0,0 0,3 1 1 0,0 1 1 1 1 Okänd anledning 35 22 12 11 15 15 9 6 7 15 Annan orsak 11 2 9 3 5 4 6 3 4 6 Godkända resultat 24 44 42 48 39 51 47 46 49 42 Betyg efter direkttest 0,0 2 0,3 0,0 0,0 0,3 2 1 1 1 Ej fortsatt efter betyg på A, B eller C 2 9 11 11 4 10 11 13 14 9 Betyg på kurs D 22 32 30 37 35 40 34 32 34 32 Kvarstår i studier efter 2006/07 11 8 10 4 11 8 8 12 9 9 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Avser 20 596 deltagare som påbörjade sfi för första gången under läsåret 2004/05 Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik Det mest iögonfallande är att andelen deltagare som avbryter sfi är avsevärt större i Stockholms stad än bland andra regioner. Mer än hälften av dessa avbrott faller under rubriken okänd orsak. Motsvarande tendens kan ses också i de två övriga storstäderna och i förortskommunerna, men inte lika uttalat som i Stockholm. Vid de fallstudier som Statskontoret har genomfört har det framhållits att boendesegregationen som är mest framhävd i större städer utgör ett hinder för att lära sig svenska. Detta kan tänkas bidra till sämre resultat i vissa storstadsområden, men det tycks inte utgöra ett generellt mönster. 3.6 Andra faktorer som påverkar måluppfyllelse I det följande redogör vi för ett antal andra faktorer som påverkar måluppfyllelsen. Dessa avser arbetslöshet, andel utrikes födda och modersmålshomogenitet. 28 28 Se PM Statskontorets regressionsanalyser för en redogörelse av de statistiska analyserna (kan laddas ner från www.statskontoret.se). 39

3.6.1 Arbetslöshet Man skulle kunna förvänta sig att studieavbrott på grund av arbete är vanligast i regioner med en god arbetsmarknad. Regressionsanalyser där inflytandet från andra faktorer hålls konstant bekräftar också ett sådant samband: sannolikheten för studieavbrott på grund av arbete är större ju lägre arbetslöshet i regionen. Man kan också se motsvarande samband med studieavbrott som sker av okänd anledning. 29 3.6.2 Andel utrikes födda i kommunen Andelen utrikes födda i kommunen samvarierar med andelen studerande som avbryter sfi-studierna före något godkänt resultat. Det är framför allt avbrott av okänd anledning som ökar med ökande andel utrikes födda. Av den statistiska analysen framgår att sambanden mellan måluppfyllelse och andel utrikes födda i kommunen kvarstår när man konstanthåller övriga förklaringsfaktorer. 30 3.6.3 Modersmålshomogenitet Hög språklig homogenitet i klassen, dvs. en hög andel deltagare med samma modersmål, ökar sannolikheten för att sfi-deltagare avbryter studierna innan de får godkända resultat. 31 Även sannolikheten att kvarstå i sfi vid undersökningsperiodens slut, dvs. sannolikheten för en mycket lång studietid och risken för inget godkänt resultat, ökar ju fler som talar samma modersmål. Sambanden är statistiskt säkerställda. 3.7 Resultat före och efter 2003 års kursplan I detta avsnitt följer Statskontoret upp deltagare som påbörjade sfi åren 1998 eller 1999 respektive 2003 och första halvåret 2004. Studieresultaten för de två grupperna analyseras i syfte att bedöma om det finns några skillnader i studieresultat för deltagare som studerade sfi enligt den gamla kursplanen jämfört med dem som studerade enligt kursplanen som trädde i kraft år 2003. Deltagarna har följts upp exakt tre år (1 095 dagar) efter sin studiestart. 32 29 Se bilaga 3, tabell 4. 30 Se bilaga 3, tabell 5. 31 Se bilaga 3, tabell 6. 32 En närmare redogörelse av de statistiska beräkningarna återfinns i PM Statskontorets regressionsanalyser (kan laddas ner från www.statskontoret.se). 40

3.7.1 Viktigt att problematisera en jämförelse av olika kursplaner Det finns flera problem i att jämföra resultat under tidsperioder som omfattas av olika kursplaner. En grundläggande tanke med 2003 års kursplan är att deltagare ska kunna avsluta sfi med godkänt betyg på lägre nivåer. Förr fick den som avslutade sfi utan slutbetyg ingen dokumentation av språkkunskaperna, medan det i dag finns kursbetyg för olika nivåer av sfi. Med den nya kursplanen är det därför inte lika ofördelaktigt som förut att avsluta sfi innan man fullföljt sfi i dess helhet, vilket innebär att drivkrafterna att fullfölja sfi upp till högsta betyg skiljer sig från förr. Detta i sin tur innebär att deltagarna som i dag fullföljer sfi till kurs D förmodligen skiljer sig från de deltagare som tidigare fullföljde hela sfi. Möjliga förändringar i denna så kallade selektion till sfi måste man ha i åtanke när avbrottsfrekvenser och orsaker till studieavbrott studeras. Övergången till en ny kursplan kan också innebära andra förändringar som försvårar en jämförelse av studieresultat under olika perioder. Innehållet i utbildningen kan ha förändrats mellan de studerade perioderna, vilket innebär att studieresultaten inte är helt jämförbara. En annan tänkbar förändring är att svårighetsgraden i utbildningen kan ha förändrats. Sådana skillnader kan bero på att kursplanen i sig har förändrats, eller på att deltagarsammansättningen har förändrats. Statskontoret har inte haft för avsikt att undersöka förekomsten av sådana skillnader. Dels ingår inte frågan i Statskontorets uppdrag, dels bör frågan om den ställs besvaras av pedagogisk expertis. Möjligheten att skillnader förekommer bör dock beaktas vid tolkningen av förändringar i resultat och avbrott. Med dessa reservationer i åtanke, anser Statskontoret att det är meningsfullt att studera resultaten över tiden. En jämförelse mellan tiden före och efter reformen kan säga något om utvecklingen går åt rätt håll, samt visa på intressanta hypoteser att studera vidare. Statskontoret har därför låtit genomföra statistiska beräkningar, där individkarakteristika och uppgifter om strukturella faktorer som gällde under perioden som omfattas av den nya kursplanen har använts för att beräkna hur deltagarnas studieresultat skulle ha varit under den gamla kursplanen. Resultaten av dessa beräkningar kan belysa förändringar i studieresultat som skett mellan de olika perioderna. Först redovisas dock faktiska resultat och avbrott under de respektive perioderna. 3.7.2 Färre får godkänt betyg på kurs D än på gamla sfi När Skolverket redovisar utvecklingen av studieresultat över tid, jämställs godkänt betyg på kurs D enligt den nya kursplanen med godkänt betyg på sfi enligt den gamla kursplanen. Med denna utgångspunkt är det färre som 41

når godkänt i den nya än i den gamla kursplanen. Resultatet bekräftas även av Statskontorets jämförelse mellan nybörjare 1998 1999 och 2003 2004. Tabell 3.11 Resultat och avbrott för nybörjare 1998 1999 respektive 2003 2004 (uppföljning efter 1 095 dagar, procent) Nybörjare 1998-99 Nybörjare 2003-04 Resultat och avbrott Studieavbrott 33 Arbete, praktik 6 6 Återkommer ej efter terminsslut 11 7 Ej godkänd 6 4 Okänd anledning 12 13 Övriga studieavbrott 15 14 Studieresultat Godkänd (sfi resp. kurs D) 38 33 Ej fortsatt efter betyg på A, B, C - 9 Kvarstår i studier 11 12 Totalt 100 100 Antal deltagare 28 334 30 745 Avser nybörjare i sfi 1998 och 1999 (28 334 individer) och nybörjare i sfi under 2003 och första halvåret 2004 (30 745 individer) Källa: Statskontorets bearbetningar av Skolverkets statistik 3.7.3 Skillnaden skulle ha varit mindre under samma förhållanden Statskontoret har gjort beräkningar av i vilken utsträckning skillnader i studieresultat under olika perioder kan förklaras av förändrade förutsättningar, det vill säga förändringar i deltagargruppens sammansättning med avseende på individuella karakteristika och strukturella faktorer. Slutsatsen av analysen är att skillnaden i studieresultat tycks bero både på förändrad deltagarsammansättning och på förändrade strukturella förhållanden. Bland annat har utbildningsnivån sjunkit något och sammansättningen i fråga om deltagarnas födelseland förändrats. Skillnaden i resultat förklaras också delvis av skillnader i arbetslöshet under de studerade perioderna. Av analysen framgår också att både individuella och strukturella förklaringsfaktorers samband med studieresultat tycks ha förändrats mellan de studerade perioderna. 33 Observera att deltagare som klarat kurs A, B eller C och därefter avbrutit sfi ingår i redovisningen av studieavbrott under nya kursplanen för att jämförelsen ska bli rättvisande. Detta innebär dock att alla godkända resultat under nya kursplanen inte redovisas under studieresultat. Totalt har 63 procent fått betyg på någon kurs. 42

Av den faktiska skillnaden i studieresultat på 5,3 procentenheter beräknas ungefär 3,8 procentenheter kunna förklaras av mindre gynnsamma individuella och strukturella bakgrundsfaktorer under perioden som omfattas av den nya kursplanen. Den återstående skillnaden beror på andra faktorer, eller på att de variabler som ingår i beräkningarna inte på ett fullgott sätt fångar de faktorer som de avser att mäta. I den oförklarade skillnaden ingår alltså bland annat den inverkan som den nya kursplanens utgångspunkter eventuellt har på resultat och avbrott. Det är sammantaget inte möjligt att dra säkra slutsatser om hur den skillnad som kan iakttas i andel godkända inom sfi respektive på kurs D ska tolkas. Statskontoret kan därmed inte uttala sig om huruvida skillnaden i andelen godkända under olika perioder återspeglar faktiska kvalitetsskillnader i måluppfyllelse. Det finns, med utgångspunkt i Statskontorets beräkningar, inte grund för att anta att studieresultat under den nya kursplanen skulle vara sämre än tidigare resultat. 3.7.4 Betydelsen av kön, ålder och utbildning tycks ha förändrats Sambanden mellan studieresultat och kön, respektive ålder och utbildning ser olika ut för de olika deltagargrupperna. Även i en statistisk regressionsanalys är det svårt att hålla isär de olika faktorernas inverkan på resultaten, eftersom faktorerna samvarierar med varandra. För att få en bättre bild av innebörden i förändringarna har studieresultat för några olika typfall beräknats. En första iakttagelse är att sannolikheten att som kvinna få godkänt betyg beräknas vara högre under perioden med den nya kursplanen, när andra faktorer hålls konstanta. Detta gäller i de flesta kombinationer av ålder och utbildning. För männen beräknas däremot sannolikheten att nå godkänt resultat ha sjunkit. En annan iakttagelse är att det tycks ha skett en förskjutning av andelen godkända mellan åldrarna, till de äldres fördel. De beräknade förändringarna i andel godkända är mer positiva eller mindre negativa för äldre än för yngre. Sammantaget innebär förändringarna att unga, högutbildade män tycks ha avsevärt sämre resultat under den nya kursplanen jämfört med under den gamla. 3.7.5 Även betydelsen av strukturella faktorer har förändrats Betydelsen av arbetslöshet i kommunen för studieresultat skiljer sig åt för deltagare som studerade sfi enligt den gamla respektive nya kursplanen. Under perioden som omfattas av den gamla kursplanen tycks deltagarna ha 43

varit betydligt mer benägna att fullfölja studierna till ett godkänt resultat vid hög arbetslöshet än vid låg arbetslöshet. Detta samband är svagare under perioden som omfattas av den nya kursplanen, och är begränsat till det inledande skedet av studierna (dvs. före godkänt betyg på någon kurs). Betydelsen av i vilken kommun en deltagare studerade sfi liksom betydelsen av en deltagares födelseland tycks sammantaget inte ha förändrats mellan de studerade perioderna. Vissa förändringar kan dock iakttas för enskilda kommuntyper och födelseländer. Enligt Statskontorets beräkningar har det skett en omfördelning av andel godkända mellan olika storstadsområden. I Stockholm har andelen godkända minskat, medan den ökat i exempelvis Göteborg. I den mån dessa förändringar beror på den nya kursplanen för sfi kan det tyda på att kursplanen har olika följder i olika områden. Förändringarna kan också bero på faktorer som inte ingår i Statskontorets analys. Sammantaget har sambanden mellan deltagarnas födelseland och studieresultat inte förändrats. Det tycks dock ha skett vissa förändringar i sambandet mellan enskilda födelseländer och studieresultat, som tar ut varandra på aggregerad nivå. Utvecklingen innebär att spridningen i olika födelseländers inverkan på studieresultat har minskat mellan perioderna. Skillnaderna i inverkan på studieresultat har alltså minskat. 3.7.6 Omfördelning av inskrivningstid och undervisningstimmar Statskontoret har studerat hur inskrivningstid och undervisningstimmar förändrades mellan de studerade tidsperioderna. Den genomsnittliga inskrivningstiden har inte förändrats alls utan är exakt lika lång före och efter reformen (412 dagar). Antalet undervisningstimmar skiljer sig heller inte åt nämnvärt. Hur undervisningstimmar och inskrivningstid fördelar sig på deltagare med olika utbildningsnivå skiljer sig däremot åt under de olika perioderna. Deltagare med kort utbildningsbakgrund har längre inskrivningstid under perioden med den nya kursplanen, medan motsatsen gäller för gruppen med högre utbildning. Fördelningen av inskrivningstid har alltså förändrats. Samma förändring har skett avseende fördelningen av undervisningstimmar. 3.8 Sammanfattande iakttagelser 3.8.1 Studieresultat, studieavbrott och inskrivningstid Statskontoret har gjort en närmare uppföljning av de deltagare som påbörjade sfi för första gången under läsåret 2004/05. De uppgifter som presenteras nedan avser denna grupp deltagare. 44

Ungefär en tredjedel av alla sfi-deltagare har uppnått godkänt betyg på kurs D efter det tredje läsåret. Två tredjedelar, närmare bestämt 63 procent av deltagarna, har fått godkänt betyg på minst en sfi-kurs. I samband med den nya kursplanen blev det möjligt att avsluta sfi med betyg på lägre kurser tidigare fanns bara ett slutbetyg. Ungefär var tionde deltagare som påbörjade sfi under läsår 2004/05 lämnade sfi direkt efter att ha fått betyg på en lägre kurs (kurs A, B eller C), och utnyttjade således denna möjlighet. Ytterligare 21 procent av deltagarna försökte läsa vidare efter att ha fått godkänt betyg på en lägre kurs, men av någon anledning avbröt de sina sfi-studier innan de uppnådde nästa nivå. Ungefär hälften av alla deltagare avbröt sfi innan de fick godkänt på kurs D. Denna siffra avser alla deltagare som inte klarat kurs D eller kvarstår i studier efter tre läsår. Opreciserade avbrott dvs. avbrott vars orsak inte går att utläsa från statistiken utgjorde närmare två tredjedelar av alla studieavbrott. Avbrott av helt okänd anledning var den enskilt största avbrottsorsaken. Totalt sett har studieavbrotten dock minskat under de senaste tio åren. Av dem som avbröt sfi av okänd anledning tycks många ha gått till arbete, att döma av uppgifter om sysselsättning året efter avbrott. Sysselsättningen var högre bland dem som avbrutit av oklar anledning än bland övriga som hade avslutat sfi. De som avslutat med betyg på någon kurs hade en något lägre sysselsättningsgrad än genomsnittet. Medianen för hur lång tid som förflöt mellan inskrivning och godkänt betyg på kurs D (för dem som klarade kurs D) var 42 veckor, men tiden varierade stort beroende på efter vilken studieväg som studierna inleddes. Medianen för effektiv inskrivningstid (dvs. exklusive studieuppehåll) var 37 veckor. Studieuppehållen var betydligt längre på studieväg 1 och 2 jämfört med studieväg 3. 3.8.2 Deltagarsammansättning och strukturella faktorer påverkar resultaten Studieresultat och studieavbrott beror i viss utsträckning på bakgrundsfaktorer hos sfi-deltagarna, liksom på strukturella förhållanden i kommunen eller hos anordnaren. Bakgrundsfaktorer både på individuell och på strukturell nivå har ofta inbördes samband, vilket innebär att de samband som man ser vid en första anblick inte alltid kvarstår när vi kontrollerar för övriga faktorer. Exempelvis är studieresultaten avsevärt bättre och avbrotten färre bland kvinnor än bland män, men sambanden mellan kön och resultat är bara undantagsvis statistiskt säkerställda när man för in utbildning och ålder med mera i analysen. Kön tycks därför inte i sig ha någon stor betydelse för 45

resultat inom sfi, men kan naturligtvis påverka andra bakgrundsfaktorer hos deltagarna. Tidigare utbildning har däremot stor betydelse för resultat och avbrott. Högutbildade deltagare får i högre grad godkända betyg, vilket är ett samband som är statistiskt säkerställt. Även ålder har betydelse, men i första hand när det gäller studieavbrott tidigt under studierna. Givet att man har klarat någon sfi-kurs tycks sannolikheten att avbryta sfi vara ungefär densamma oavsett ålder. Våra analyser visar även att när en hög andel av de studerande talar samma modersmål, ökar sannolikheten för att de ska avbryta utbildningen. Dessutom ökar risken för en lång studietid respektive att den studerande inte erhåller något godkänt resultat alls, när många av de övriga deltagarna talar samma modersmål. Studieresultaten varierar stort mellan olika typer av sfi-anordnare, men i en statistisk analys är inte sambanden säkerställda. Flertalet skillnader i studieresultat och studieavbrott hos olika typer av anordnare tycks förklaras av andra faktorer, såsom att deltagarsammansättningen systematiskt skiljer sig åt. Studieresultat och studieavbrott skiljer sig mellan olika regioner. Avbrottsfrekvensen är betydligt högre i Stockholm och lägre i städer som inte kategoriseras som storstäder, förorter eller större städer. Skillnaderna mellan olika (grupper av) kommuner är säkerställda för flertalet regioner, resultat och avbrottsorsaker. 3.8.3 Inga grunder för att anta att studieresultat under den nya kursplanen inte är likvärdiga tidigare resultat Andelen deltagare som får godkänt betyg på kurs D är lägre än andelen som fick godkänt på gamla sfi. Det är dock viktigt att problematisera en jämförelse av studieresultat som uppnåtts under olika perioder och kursplaner. Olika kursplaner och tidsperioder kan innebära att utbildningen inte är likvärdig, att deltagarna skiljer sig åt på ett okänt sätt eller att faktorer i det omgivande samhället har förändrats på ett sätt som påverkar sfi. Detta måste hållas i åtanke vid tolkningen av en jämförelse av studieresultaten. Enligt Statskontorets beräkningar skulle skillnaden i andel godkända under perioderna ha varit mindre, om de deltagare som studerade sfi under den nya kursplanen hade studerat under den gamla kursplanen. De oförklarade skillnaderna mellan perioderna är små, och det finns inga grunder för att anta att de resultat som uppnås under den nya kursplanen inte är likvärdiga tidigare resultat. 46

Enligt Statskontorets beräkningar tycks samband mellan vissa förklaringsfaktorer och studieresultat inom sfi ha förändrats. Kvinnor och äldre deltagare tycks vara mer gynnade eller mindre missgynnade under den period som omfattas av den nya kursplanen. Bland högutbildade tycks yngre deltagare ha missgynnats, i synnerhet bland män. Sammantaget innebär dessa förändringar att unga, högutbildade män tycks ha avsevärt sämre resultat under den nya kursplanen jämfört med under den gamla. 47

48

4 Organisering och genomförande av sfi I Statskontorets uppdrag ingår att redovisa hur sfi organiseras och genomförs. Redovisningen ska särskilt omfatta följande frågor: På vilka sätt utgår anordnarna av sfi från individernas behov och förutsättningar vid genomförandet av utbildningen? I vilken utsträckning kombineras sfi med arbetslivsorientering, validering, praktik, grundläggande samhällsinformation, annan utbildning, arbete eller arbetsmarknadspolitiska insatser? I vilken omfattning samverkar kommunerna med andra aktörer i genomförandet av sfi? 34 De tre frågorna kommer i detta kapitel att belysas i varsitt avsnitt (4.2 4.4). Kapitlet inleds dock med en övergripande beskrivning av hur kommunerna organiserar sin sfi med avseende på inomkommunal ansvarsfördelning, upphandling och de särskilda regler som gäller för nyanlända flyktingar (avsnitt 4.1). Vårt huvudsakliga underlag för redovisningen består av resultaten i vår enkätundersökning och vad som framkommit vid våra kommunbesök. Vid urvalet av de kommuner vi besökt har vi försökt få en spridning beträffande bland annat studieresultat, geografiska förhållanden och kommunstorlek. De 16 fallkommunerna kan emellertid inte förväntas vara representativa för samtliga kommuner i de frågor som undersöks. I bilaga 4 återfinns en närmare beskrivning av hur fallkommunerna organiserat och genomfört sin sfi. 4.1 Ansvar, utförande och nyanlända flyktingar I detta avsnitt redovisar vi i vilken utsträckning olika kommunala förvaltningar har ansvar för sfi, i vilken omfattning sfi bedrivs i kommunal respektive enskild regi samt hur de särskilda förutsättningar som gäller för nyanlända flyktingar påverkar kommunernas organisering och genomförande av sfi. 4.1.1 Ansvarig förvaltning eller nämnd Kommunerna är skyldiga att ha en kommunstyrelse, revisorer och en valnämnd. Därutöver kan de själva välja hur de ska organisera sig i form av nämnder, utskott, beredningar samt förvaltningar. Det innebär till exempel 34 I uppdraget framgår även att Statskontoret dels ska redovisa i vilken utsträckning sfideltagarna ges möjlighet att kombinera sina studier med kompletterande åtgärder i nära samarbete med arbetsplatser, dels i vilken omfattning validering och prövning genomförs. Dessa båda frågor belyses i avsnitt 4.3 i samband med att Statskontoret redovisar i vilken utsträckning sfi kombineras med arbetslivsorientering, validering, praktik etc. 49

att en arbetsmarknadsförvaltning eller nämnd kan ha olika ansvarsområden i olika kommuner. Det är därför svårt att ge en exakt beskrivning av hur vanligt det är att en viss nämnd eller förvaltning ansvarar för sfi. I syfte att ändå få en indikation härvidlag, fick respondenterna i Statskontorets enkätundersökning svara på denna fråga. Drygt 70 procent angav att ansvaret låg hos skolförvaltningen medan tio procent valde svarsalternativet näringslivseller arbetsmarknadsförvaltningen. Att så mycket som en fjärdedel av kommunerna angav alternativet annat, kan vara en följd av att det i en enkät är svårt att fråga och redovisa vilken förvaltning som ansvarar för sfi eftersom det inte finns några givna svarsalternativ. Vid två tredjedelar av de kommuner som Statskontoret besökt lyder sfi under en nämnd eller förvaltning som även ansvar för annan vuxenutbildning. 35 Ett viktigt skäl till att man valt en sådan lösning är att många kommuner anser att sfi bör ha en så nära koppling till övrig vuxenutbildning som möjligt. En mindre andel av kommunerna har valt att organisera sfi som en del av kommunens arbete med arbetsmarknad, näringspolitik och mottagande av nyanlända flyktingar. Våra intervjuer visar att detta ofta beror på att man vill ta ett samlat grepp kring frågor som rör introduktionen av invandrare samt stärka sfi:s koppling till arbete och egenförsörjning. Flera mål beaktas i organiseringen av sfi Vikten av att stärka kopplingen mellan sfi och arbete betonas även av företrädare för kommuner som valt att organisera sfi som en del av den övriga vuxenutbildningen. Det är således inte endast utbildningspolitiska mål som avgör hur sfi organiseras och genomförs i kommunerna. Våra intervjuer visar dock att sfi-lärarna många gånger anser att det finns en inbyggd motsättning mellan sfi:s utbildningspolitiska mål att ge grundläggande kunskaper i svenska och samhällets strävan att deltagare i sfi ska kunna försörja sig på egen hand. Den påtalade motsättningen består i att det ibland kan vara bättre att en person lär sig bättre svenska och därigenom kan ta ett mer kvalificerat arbete, än att han eller hon så snabbt som möjligt tar vilket arbete som helst. Företrädare för förvaltning och skolledning har vid våra intervjuer uppgett att det är viktigt att lärarna verkar för båda målen. 4.1.2 Utförande i kommunal eller upphandlad regi I Statskontorets enkät frågade vi kommunerna om deras sfi-verksamhet bedrivs i egen eller upphandlad regi. Det visade sig att 79 procent av kommunerna anordnar all sin sfi i egen regi. Av kommunerna uppgav 13 procent 35 För en närmare beskrivning av vilken förvaltning som ansvarar för sfi i våra respektive fallkommuner, se bilaga 4. 50

att deras sfi bedrivs i både kommunal och upphandlad regi. I drygt åtta procent av kommunerna anordnas sfi endast av upphandlade aktörer. 36 Ungefär var femte kommun har alltså valt att upphandla hela eller delar av sfi. Bland våra 16 fallkommuner har sex stycken valt att upphandla delar av sfi-verksamheten. I såväl fritextsvaren till vår enkät som vid våra intervjuer, har respondenterna lyft fram flera skäl till upphandlingarna. Ett skäl som lyfts fram är att genom upphandlingen kan kommunen genomföra en bättre differentiering av sfi med hänsyn till de studerandes bakgrund och behov. Den nödvändiga kompetensen kan saknas och kommunerna uppdrar då åt vissa anordnare att bedriva sfi som vänder sig till högutbildade, yrkeserfarna eller personer med fysiska eller psykiska funktionshinder. Ett snarlikt skäl som förts fram är att kommunerna genom upphandlingen vill råda bot på platsbrist och få bort köer till sfi. Andra skäl som förts fram är att kommunerna genom upphandlingen kan använda sina resurser på ett effektivare sätt. Upphandlingen skapar möjligheter för en kostnadseffektivare verksamhet som innebär att flera invandrare kan ta del av sfi. En upphandlad verksamhet gör det också lättare för kommunen att klara av minskningar i verksamhetsvolymer eftersom man då slipper arbetet med uppsägningar och omplacering av personal. Vidare framhålls att upphandlingen ger ökade möjligheter att styra och följa upp verksamheten. Vi kan även se att kommunen med hjälp av upphandlingen antingen vill skilja sfi från andra insatser, eller att man tvärtom vill integrera verksamheten med andra åtgärder för invandrare. En kommun menar till exempel att det varit viktigt att klargöra att sfi är en språkutbildning och att introduktionsinsatserna bör hanteras utanför denna. Genom en upphandling blev denna gräns tydligare. I en annan kommun motiverades upphandlingen huvudsakligen med att man ville ha tydligare arbetslinje i sfi. Kommunen menar att sfi inte är mål i sig, utan ett medel för en bra integration. Man valde därför låta sfi ingå i ett upphandlingspaket med andra introduktionsåtgärder för flyktingar som får antingen introduktionsersättning eller socialbidrag. I flera fall framförs att det finns en tydlig politisk vilja att upphandla hela eller delar av sfi. 36 Resultaten stämmer ganska väl med Skolverkets statistik. Läsåret 2006/07 svarade cirka 90 procent av kommunerna för sfi i egen regi. Sex procent av kommunerna bedrev sfi både i egen regi och som upphandlad. Endast tre procent av kommunerna hade upphandlat all sfi. Sett till deltagare, är dock andelen deltagare som läser sfi hos enskilda anordnare högre. Sedan år 1996 har andelen deltagare ökat från 10 till 30 procent, se kapitel 2. För en närmare beskrivning av svaren i Statskontorets enkät, se bilaga 2. 51

4.1.3 Nyanlända flyktingar Som framgick i kapitel 2 får kommunerna en särskild schablonersättning för mottagandet av nyanlända flyktingar. För att få denna ersättning ska kommunerna genomföra introduktionsprogram som bland annat omfattar sfi. Våra kommunbesök visar att denna ersättningsmodell har fått ett tydligt genomslag. I många av de kommuner som vi har besökt finns det ett slags beställar-utförar-förhållande. Det innebär att den del av kommunen som ansvarar för mottagande och introduktion, för över medel till dem som ansvarar för sfi som vänder sig till nyanlända flyktingar. Detta får till följd att de ansvariga för introduktionen för nyanlända flyktingar också får möjlighet att påverka hur kommunen organiserar och genomför sin sfi. I Statskontorets enkätundersökning uppgav drygt hälften av kommunerna att de tillämpar samma villkor för nyanlända flyktingar som för övriga sfi-studerande med avseende på hur språkundervisningen kombineras med andra aktiviteter. 37 Drygt 40 procent uppgav att det finns skillnader. Av fritextsvaren till enkätundersökningen framgår att i de fall kommunen inte tillämpar samma villkor för flyktingar som för övriga sfi-studerande, avses framförallt att viss service främst riktar sig till flyktingarna. Denna service kan bestå av till exempel samhällsinformation, hjälp med praktikanskaffning eller validering. I flera fall kopplas skillnaden i villkor till att flyktingarna måste uppfylla vissa krav på organiserad aktivitet och heltidssysselsättning för att få introduktionsersättning. Bland de 16 kommuner som Statskontoret besökt är det regel snarare än undantag att kommunen tillämpar olika villkor för nyanlända flyktingar och övriga sfi-studerande. 38 En genomgående skillnad är att nyanlända flyktingar prioriteras när det gäller att få tillgång till praktikplatser. Det är också vanligt att samhällsinformationen riktas till de nyanlända flyktingarna men att andra sfi-studenter får vara med om de vill. Kommunerna följer upp nyanlända flyktingars studieresultat i högre utsträckning och man har i regel bättre vetskap om avbrottsorsaker för dessa deltagare än vad man har för övriga sfi-studerande. Frågan är om kommunernas fokus på nyanlända alltid är lämplig. Bland övriga invandrare som deltar i sfi finns av våra kommunbesök att döma en grupp med liknande förutsättningar som nyanlända flyktingar. Ett exempel är att anhöriginvandrare, ofta kvinnor som generellt påbörjar sfi senare än män, riskerar att hamna utanför den grupp av individer som kommunerna har rätt att rekvirera introduktionsersättning för. Kommunernas praxis för nyanlända och kommunernas förutsättningar att individanpassa sfi i förhållande till andra aktiviteter skiljer sig också åt. 37 För en närmare beskrivning av svaren i Statskontorets enkät, se bilaga 2. 52

4.2 Sfi utifrån individernas förutsättningar och behov En viktig fråga i Statskontorets uppdrag är i vilken omfattning anordnarna utgår från individernas behov och förutsättningar vid genomförandet av sfi. I detta avsnitt kommer vi därför att belysa hur deltagarnas förutsättningar och behov beaktas vid antagning, kartläggning, gruppindelning och lärarledd undervisning. Vi redovisar också i vilken omfattning kommunerna beaktar deltagarnas tidigare yrkeserfarenheter. Avsnittet avslutas med en beskrivning av på vilket sätt anordnarna tar hänsyn till funktionshindrades behov och förutsättningar vid genomförandet av sfi. 4.2.1 Antagning och kartläggning Antagning Statskontorets enkätundersökning visar att en stor majoritet av anordnarna har någon form av kontinuerlig antagning. I drygt hälften av fallen sker denna löpande. Därutöver angav närmare 40 procent av anordnarna att de har en kontinuerlig antagning som innebar att de antar deltagare med jämna mellanrum. Det är således endast hos var tionde anordnare som deltagarna behöver vänta på nästa kursstart innan de får påbörja sina studier. 39 En del lärare upplever emellertid att den kontinuerliga antagningen stör verksamheten eftersom den påverkar undervisningen negativt och riskerar att splittra grupperna. Samtidigt uppger andra lärare att deras kommun har hittat ett sätt att hantera kravet på kontinuerlig antagning. Ett sådant sätt är att endast tillåta kontinuerlig antagning till fortsättningskurser och inte till nybörjarkurser. Kartläggning Statskontorets kommunbesök tyder på att sfi-deltagarna i de allra flesta fall kartläggs på ett mer eller mindre formaliserat sätt. Om deltagaren är flykting brukar kartläggningen ske i samverkan med kommunens flyktingmottagning när man upprättar en introduktionsplan. I de fall som sfi-verksamheten är upphandlad sker kartläggningen många gånger hos den ansvariga förvaltningen eftersom olika anordnare ofta riktar sig till olika målgrupper. När deltagaren börjar studera sker en mer ingående kartläggning hos anordnaren. Kartläggningarna genomförs oftast med hjälp av intervjuer, intagningssamtal eller skriftliga tester. En del anordnare har introduktionskurser i vilka nybörjarna även kartläggs i syfte att de ska kunna placeras på rätt nivå. 4.2.2 Indelning i olika grupper Efter kartläggningen kan man placera individen i en lämplig undervisningsgrupp. Det ska i detta sammanhang påpekas att Statskontorets enkätunder- 39 För en närmare beskrivning av svaren i Statskontorets enkät, se bilaga 2, fråga 85. 53

sökning visar att i 87 procent av kommunerna har deltagarna inte möjlighet att välja sfi-anordnare. I ungefär hälften av fallen förklaras detta av att det bara finns en anordnare i kommunen. 40 I enkätundersökningen frågade vi även om enligt vilka principer de studerande delas in i olika undervisningsgrupper. Som framgår i diagram 4.1 finns det vissa skillnader härvidlag. Diagram 4.1 Principer för indelning av studerande i olika grupper (andel anordnare) 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Alla läser tillsammans men med individuella lösningar Enligt studievägar (1, 2, 3) Enligt kurser (A, B, C, D) Enligt studieväg och kurs (1A, 1B, 2A...) Annat, vänligen specificera Källa: Statskontorets enkätundersökning, fråga 32. Avser andel sfi-anordnares svar på frågan Enligt vilka principer delas studerande i er verksamhet huvudsakligen in i undervisningsgrupper. Som framgår av diagram 4.1 delar 37 procent av anordnarna in de studerande enligt studieväg och kurs. Närmare 34 procent av anordnarna anger att de delar in undervisningsgrupperna efter kurser. Vid 14 procent av kommunerna sker indelningen enligt studievägar. Eftersom en övervägande majoritet av kommunerna alltså gör någon form av indelning, uppfylls målet med kursplanen till viss del. Av kursplanen framgår emellertid att indelningen i första hand bör utgå från både studieväg och kurs. I många kommuner finns det på grund av bristande elevunderlag och begränsade ekonomiska resurser dock inte möjlighet att göra en sådan indelning av de studerande. Indelning av låg- och högutbildade Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik visar att 56 procent av de lågutbildade påbörjar sfi på studieväg 1 och 37 procent på studieväg 2. 41 40 För en närmare beskrivning av svaren i Statskontorets enkät, se bilaga 2, fråga 18. 41 Med låg utbildning avses utbildning som motsvarar 1 6 år. Med hög utbildning avses utbildning längre än 12 år. 54

Bland de högutbildade påbörjar 70 procent sfi på studieväg 3. Som framgår av tabell 4.1 finns det inga större skillnader mellan män och kvinnor. Tabell 4.1 Första studieväg Fördelning av deltagare per första studieväg, låg respektive hög utbildning (nybörjare 2004/05), andel i procent Män Kvinnor Bägge könen Lågutbildade Högutbildade Lågutbildade Högutbildade Lågutbildade Högutbildade 1 51.1 4.9 58.6 5.3 56.1 4.8 2 40.5 25.4 34.8 23.8 36.8 25.0 3 8.4 69.7 6.6 70.9 7.1 70.2 Total 100 100 100 100 100 100 Avser 10 440 deltagare Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik. Statskontorets intervjuundersökning indikerar att deltagare med låg respektive hög utbildning ofta läser tillsammans på kurserna C och D. Deltagare med högre utbildning tycker emellertid ofta att det är problematiskt att tillhöra samma grupp som personer med lägre utbildning. Detta problem har även framförts vid intervjuer med rektorer och lärare samt i fritextsvaren till Statskontorets enkätundersökning. Många av de intervjuade anser att en indelning som utgår från studiebakgrund skulle stärka måluppfyllelsen för högutbildade. Det finns flera anledningar till varför hög- och lågutbildade läser tillsammans. Gemensamma undervisningsgrupper förväntas ibland stärka den totala måluppfyllelsen genom att de med lägre utbildning då kan få hjälp av de högutbildade. Våra intervjuer visar även att vidareslussningen till nästa kurs vanligtvis utgår från den enskildes perspektiv, dvs. det sker när anordnaren bedömer att deltagaren har förutsättningar att klara studier på en högre nivå. Det kan innebära att studerande med lägre utbildning som ska läsa på kurs C eller D, kommer i samma grupp som studerande med högre utbildning som börjar läsa sfi på dessa kurser. Dessutom förekommer att högutbildade som påbörjat sina studier på en av de högre kurserna men inte klarar dessa, slussas vidare till en lägre kurs i vilken det finns lågutbildade. Ibland är elevunderlaget heller inte tillräckligt stort för att låg- respektive högutbildade ska kunna studera i olika grupper, något som till viss del även är en resursfråga. Sammantaget innebär detta att i praktiken läser ofta låg- och högutbildade sfi tillsammans. Ett fåtal av våra fallkommuner erbjuder särskilda utbildningar för studerande med eftergymnasial utbildning. De går under benämningen högskolespår eller akademikerspår. Det förefaller framförallt vara i storstäderna och i de större kommunerna som denna möjlighet finns. Det förekommer dock även att mindre kommuner i samverkan med andra kommuner erbjuder särskilda spår för personer med tidigare högskoleutbildning. Kommunerna använder 55

sig ofta av enskilda anordnare när de erbjuder högskole- eller akademikerspår. 4.2.3 Gruppstorlekar Olika studerande har olika förutsättningar för att studera i större grupper. Vi har därför kartlagt hur stora undervisningsgrupperna är och även studerat vilken betydelse gruppstorleken har för studieresultaten. Enligt vår enkätundersökning varierar gruppstorlekarna beroende på studieväg och kurs. Som framgår av tabell 4.2 tycks skillnaden vara störst mellan kurs A och övriga kurser. Tabell 4.2 Gruppstorlekar Statskontorets enkätundersökning 2008 Studieinriktning och kurs Genomsnittlig antal studerande Kurs 1A 12 Kurs 1B 16 Kurs 2B 20 Kurs 2C 20 Kurs 3C 21 Kurs 3D 23 Källa: Statskontorets enkätundersökning, fråga 43. Avser genomsnittet av kommunernas svar på frågan Hur stora var nedanstående undervisningsgrupper i genomsnitt under 2007/08?. Uppgifterna i tabellen stämmer väl överens med gruppstorlekarna vid de 16 kommuner som Statskontoret har besök. Det vanligaste i dessa kommuner är grupper om 20 25 studerande med undantag för kurs A, som oftast har betydligt färre studerande. Flera av de mindre kommuner som Statskontoret besökt har dock svårt att nivågruppera enligt kursplanen på grund av brist på resurser och tillströmningen av studerande. Vissa grupper blir då väldigt stora och individanpassningen sker med viss eftersläpning. Stora grupper ger sämre studieresultat En återkommande uppfattning vid Statskontorets intervjuer har varit att grupperna är för stora. Det är framförallt lärare som uttrycker detta, men i viss utsträckning delas åsikten av rektorer, utbildningsledare och studerande. Lärarna är vanligtvis övertygade om att mindre grupper skulle ge en snabbare genomströmning i sfi. Flera av dem menar att de inte hinner med uttalsövningar i tillräcklig utsträckning. Behovet av fler uttalsövningar är också något som påtalats av flera av de sfi-deltagare som vi har intervjuat. Lärarna menar också att de skulle vilja plocka ut studerande med svag utveckling och träna dem särskilt, något som förutsätter mindre grupper och mer resurser. Statskontorets regressionsanalyser av data från enkätundersökningen tyder på att lärarnas önskan om mindre grupper kan vara befogad 56

eftersom det finns ett negativt samband mellan gruppstorlek och studieresultat. 42 4.2.4 Anpassning efter tidigare yrkeserfarenheter Statskontorets enkätundersökning visar att knappt fyra av tio anordnare erbjuder sfi-utbildning som vänder sig till studerande som redan har erfarenhet av ett visst arbete, eller som saknar erfarenhet men som önskar arbeta inom ett visst område. Verksamheten består i dessa fall av en kombination av traditionell sfi och någon form av yrkesförberedande utbildning. Våra intervjuer vittnar om att för många studieovana deltagare är det särskilt viktig att det finns möjlighet att varva språkträningen med praktiska uppgifter. Av fritextsvaren i enkäten tycks det ofta handla om icke-kommunala anordnare som svarar för denna typ av sfi. Återkommande exempel på yrkesområden för vilka det finns en särskild sfi-verksamhet är vård och omsorg, lokalvård, handel och restaurang. Det finns också exempel på bussförarutbildning och sfi som ger truckförarkort. I merparten av våra fallkommuner finns det exempel på yrkesspår även om de ibland är mindre omfattande sett till andelen deltagare. Våra intervjuer visar att det i större städer finns bättre möjligheter att erbjuda yrkesinriktade sfi-studier. Mindre kommuner har inte samma förutsättningar, inte minst på grund av bristande elevunderlag. Detta gör att de ofta måste samverka med sina grannkommuner om de vill få till stånd en yrkesinriktad sfi-undervisning. Det finns dock mindre kommuner som anordnar yrkesspår på egen hand. I några av de kommuner vi besökt finns det planer på att införa yrkesspår. Ett skäl till att dessa kommuner ännu inte har tillhandahållit yrkesinriktade sfi-studier, är att antalet studerande ökat kraftigt och att kommunen haft fullt upp med att hantera ökningen. Ett annat skäl är att sfi som innehåller yrkesutbildning är resurskrävande. Många av de personer som Statskontoret har intervjuat, anser att det krävs extra finansiering från staten för att anordna yrkesspår eftersom kommunerna endast har resurser för traditionell sfi utan yrkesanknytning. Yrkesinriktad sfi antas påskynda språkinlärningen Vid Statskontorets intervjuer har det vid ett flertal tillfällen påtalats att en yrkesinriktad sfi påskyndar språkinlärningen och bidrar till att deltagarna snabbare kommer ut i arbete. En uppfattning är att studerande ofta vill läsa ännu mer svenska efter ett yrkesspår eftersom de därigenom har förstått betydelsen av bra kunskaper i svenska språket. Några av de intervjuade har dock påtalat att det finns risk för att studerande inte läser klart sfi när de går 42 För en närmare beskrivning av Statskontorets regressionsanalyser se PM Statskontorets regressionsanalyser (kan laddas ner från www.statskontoret.se). 57

ett yrkesspår och håller på att få ett arbete. I dessa fall är det viktigt att kommunen kan tillhandahålla en flexibel undervisning så att det finns möjlighet för dem som vill att läsa klart sfi-studierna på deltid. Den gängse uppfattningen i de kommuner som vi har besökt är att yrkesspår leder till bättre studieresultat. Motivationen ökar hos de studerande och deltagarna får ökade möjligheter att öva språket i autentiska miljöer. Det finns emellertid ännu inte några utvärderingar som klargjort om yrkesspår verkligen påskyndar själva språkinlärningen. 4.2.5 Lärartäthet och undervisningstimmar En annan viktig förutsättning för att kommunerna ska kunna individanpassa sin sfi är förstås att det finns tillräckligt med lärare. Av Skolverkets officiella statistik framgår att lärartätheten (antal heltidstjänster per studerande) samvarierar med olika kommuntyper. Lärartätheten är högst i glesbygdskommuner och i kommuner med färre än 15 000 invånare och den är lägst i storstäder och förortskommuner. 43 Statistiken visar också att lärartätheten är högre hos kommunala utbildningsanordnare än vad den är hos övriga anordnare. 44 Bland de 16 kommuner som vi har besökt har lärare vid sfi-verksamheter som bedrivs i enskild regi högre undervisningsskyldighet (dvs. krav på fler undervisningstimmar) jämfört med lärare vid sfi-verksamheter som bedrivs i kommunal regi. Om urvalet är representativt kan det förklara varför Skolverkets statistik visar att lärartätheten är lägre i storstäder och förortskommuner eftersom andelen enskilda anordnare är högre där än hos övriga kommuner. 45 Det innebär att studerande hos en enskild anordnare kan ha tillgång till en lärare i samma utsträckning som hos en kommunal anordnare, även om lärartätheten hos de senare är högre när man mäter detta som antal heltidstjänster per studerande. Våra intervjuer indikerar också att det nuvarande kravet på minst 15 timmars undervisning i veckan har hörsammats. Det är endast i ett par av de kommuner som Statskontoret har besökt som detta krav inte uppfylls. Statskontorets regressionsanalyser av data från enkätundersökningen visar också att det finns ett positivt samband mellan antalet schemalagda timmar och studieresultat. 46 Det förefaller ur denna aspekt rimligt att kommunerna 43 www.skolverket.se, Svenska för invandrare, personal kommunnivå, tabell 1: Lärare i huvudmannens skolor läsåret 2007/08. Pedagogisk högskoleexamen, heltidstjänster och lärartäthet. 44 www.skolverket.se, Svenska för invandrare personal riksnivå. Tabell 2: Pedagogisk högskoleexamen, anställningsslag och lärartäthet läsåren 2000/01 2007/08 45 www.skolverket.se, Svenska för invandrare elever kommunnivå. Tabell 1:elever i huvudmannens skolor fördelat på studieväg läsåret 2006/07 46 För en närmare beskrivning av Statskontorets regressionsanalyser, se PM Statskontorets regressionsanalyser (kan laddas ner från www.statskontoret.se). 58

måste tillhandahålla ett visst antal timmars undervisning. Analysen ger också stöd till de deltagare med hög utbildning som vi har intervjuat som framfört att de vill ha fler timmar i sfi. Samtidigt har vi träffat på studerande, rektorer och lärare som menar att alla deltagare inte skulle kunna tillgodogöra sig mer undervisningstid. 47 Det gäller framförallt studerande på kurserna A och B som har låg utbildning och som deltar i kommunernas introduktionsprogram. 4.2.6 Personer med särskilda behov och funktionshinder Nästan alla de kommuner som vi besökt har studerande med olika typer av funktionshinder som påverkar möjligheterna att nå målen i kursplanen. I regel handlar det om studerande som med posttraumatiskt stress-syndrom eller dolda funktionshinder såsom hörselnedsättning eller dyslexi. Statskontorets enkätundersökning visar att fyra av tio anordnare har särskilda undervisningsgrupper för studerande med behov av särskilt stöd. 48 Sett till våra kommunbesök, tycks anordnare i större kommuner och storstäder ha bättre möjligheter att erbjuda separata grupper för deltagare med särskilda behov. De förefaller även kunna tillhandahålla stöd i form av kurator eller specialpedagoger i större utsträckning än anordnare i övriga kommuner. En del rektorer och lärare menar dock att utbildningsanordnaren endast bör ha ansvar för det utbildningspolitiska målet, inte för att hjälpa individer som kör fast i undervisningen på grund av sociala eller personliga problem. En motsatt uppfattning som förts fram är att det inte går att komma ifrån att frågor som rör deltagarnas sociala tillstånd och psykiska hälsa ändå kommer att beröra undervisningen och att det därför är viktigt att knyta funktioner som kurator och specialpedagoger till sfi-verksamheten. Bland våra fallkommuner är det dock få som har utvecklat ett kurativt stöd för deltagarna. 4.3 Sfi i kombination med andra insatser Vid sidan av den lärarledda sfi-undervisningen kan och ska deltagarna kunna ta del av andra insatser, arbeta eller studera. I detta avsnitt kommer vi 47 Karlskrona kommun prövade nyligen med fler timmar i undervisning i veckan (dock inte för nybörjare på kurs A). Kommunen gick från 20 till 25 timmar. Det visade sig bli för mycket undervisning för deltagarna och att det för flera studerande krockade med andra åtgärder. I utvärderingen som vände sig både till studerande och till lärare visade det sig att deltagarna var mer positiva till heldagsstudier än lärarna. Enligt lärarna orkade inte deltagarna hålla koncentrationen hela dagarna. Kommunen har nu gått tillbaka till 20 timmars undervisning i veckan. 48 För en närmare beskrivning av svaren i Statskontorets enkät, se bilaga 2, fråga 31. Bland fritextsvaren framgår att det också kan röra sig om studerande som misslyckats i tidigare studier. 59

därför att beskriva i vilken utsträckning sfi kombineras med samhällsinformation, validering och prövning, annan utbildning, praktik, arbete och arbetsmarknadspolitiska insatser. 4.3.1 Sfi och samhällsinformation Som framgick i kapitel 2 är kommunerna skyldiga att tillhandahålla grundläggande samhällsinformation till nyanlända flyktingar. Samhällsinformationen, som sedan 2007 ska ges vid sidan av de 15 timmarna språkundervisning per vecka, inkluderar exempelvis studiebesök och information om olika myndigheter, lagar, regler, rättigheter och skyldigheter. Därutöver är det vanligt att deltagarna ges möjligheter att på olika sätt diskutera aktuella samhällsfrågor. De kommuner som vi har besökt är medvetna om att samhällsinformationen numera inte ska ingå i sfi-undervisningen. Samtidigt betraktar de intervjuade ofta samhällsinformationen som en naturlig och nödvändig del av undervisningen eftersom det inte går att särskilja språkinlärning från omvärlden. I kursplanen anges också att undervisningen kan och bör relatera till aktuella samhällsfrågor. Det är därför i sin ordning att deltagarna till exempel ges möjligheter att diskutera en tidningsartikel på ordinarie undervisningstid. Men när samhällsinformation schemaläggs som en del av de 15 timmarnas sfi-undervisning så uppfylls inte lagens intentioner. Bland de kommuner vi har besökt förekommer det emellertid att samhällsinformation schemaläggs inom ramen för de 15 timmarnas sfi-undervisning. I dessa kommuner har alltså regeringens styrning i frågan inte fått fullt genomslag. I de allra flesta kommuner vi har besökt ges dock samhällsinformationen utanför sfi-verksamheten, och vanligtvis då som en del i övriga introduktionsaktiviteter för nyanlända flyktingar. 4.3.2 Validering och prövning Enligt Statskontorets enkätundersökning får 52 procent av de studerande hjälp med validering av sfi-anordnaren. Våra kommunbesök har visat att många av dessa anordnare använder gymnasieskolans yrkesprogram för att pröva tidigare förvärvade kunskaper. Kommuner och anordnare hjälper också de studerande att få gymnasie- och högskolebetyg prövade av berörda myndigheter. 49 Av fritextsvaren i enkätundersökningen framgår även att kommunerna ibland vänder sig till Arbetsförmedlingen för att validera yrkeskompetens som inte rör tidigare gymnasial utbildning. Detta beror bland annat på att myndigheten sedan en tid arbetar med vad som benämns yrkeskompetensbedömning. I första hand avser emellertid yrkeskompetens- 49 Avser framförallt Verket för högskoleservice (VHS) och Högskoleverket (HSV). 60

bedömningen bristyrken, vilket innebär att många sfi-deltagare inte kommer i fråga för insatsen. Vår undersökning visar att en del kommuner har goda erfarenheter av validering, ofta tack vare att det finns en särskild valideringsfunktion som anordnarna kan anlita. Det finns emellertid också exempel på kommuner som har haft liknande funktioner för validering, men som av olika skäl har valt att avvecklat dessa. Ibland samverkar också kommunerna med varandra eftersom de är för små för att själva kunna upprätthålla en valideringsfunktion. 4.3.3 Deltagande i annan utbildning Enligt Skolverkets statistik studerade 56 procent av sfi-deltagare som godkändes i sfi under läsåret 2004/05 på grundläggande vuxenutbildning före, samtidigt eller efter avslutad sfi-kurs. Av dessa påbörjade 58 procent grundläggande vuxenutbildning efter avslutad sfi-kurs, vilket motsvarar 32 procent av alla deltagare. Av naturliga skäl är det framförallt deltagare med goda kunskaper i svenska som kombinerar sin sfi med studier på grundläggande vuxenutbildning. Bland dem som läste kurs D, genomförde sju av tio även någon form av grundläggande vuxenutbildning. Andelen var lägst bland deltagare på kurs B (40 procent). För deltagare på övriga kurser kombinerade knappt hälften av deltagarna sfi med grundläggande vuxenutbildning. Det var genomgående något vanligare bland kvinnor än bland män att kombinera de olika studieformerna. 50 4.3.4 Sfi i kombination med praktik Ett viktigt instrument för att sfi-deltagarna ska kunna öva sina färdigheter i såväl språket som i ett visst yrke, är att de får möjlighet till praktik. I Statskontorets enkätundersökning betonar en del kommuner vikten av yrkespraktik, medan andra tycks fokusera på behovet av språkpraktik. Undersökningen visar också att det inte finns några större skillnader beträffande hur mycket språkpraktik deltagarna får på olika studievägar. Däremot är det vanligare att yrkespraktiken sker inom ramen för studieväg 2 och 3 än att denna kommer till stånd för studerande som tillhör studieväg 1. 51 Såväl vår enkätundersökning som våra kommunbesök visar att nästan samtliga anordnare kombinerar sfi-undervisningen med praktik. 52 De nyanlända flyktingarna prioriteras ofta framför övriga sfi-deltagare eftersom de omfattas av kommunernas introduktionsinsatser där praktik utgör en del av en organiserad heltidssysselsättning. Övriga deltagare erbjuds därför ibland 50 Skolverkets underlag till Statskontoret, 2008-12-19 51 För en närmare beskrivning av svaren i Statskontorets enkät, se bilaga 2, fråga 97. 52 För en närmare beskrivning av svaren i Statskontorets enkät, se bilaga 2, fråga 99. För en beskrivning av fallkommunerna, se bilaga 4. 61

endast praktik i mån av plats, något som delvis också beror på att de i högre grad än nyanlända flyktingar har ett arbete vid sidan av studierna. Anskaffning av praktikplatser I Statskontorets enkätundersökning frågade vi vem som ansvarade för praktikanskaffningen. I diagram 4.2 framgår att det härvidlag finns skillnader mellan kommunerna. Diagram 4.2 Ansvar för praktikanskaffning 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Kommunförvaltning Sfianordnare Sfistuderande Arbetsförmedlingen Annat, vänligen specificera Vet ej Källa: Statskontorets enkätundersökning, fråga 100. Avser respondenternas svar på frågan Vem sköter i första hand anskaffning av praktikplatser? I diagrammet framgår att i drygt fyra av tio fall är det sfi-anordnaren som sköter praktikanskaffningen. I närmare var fjärde kommun ligger ansvaret hos kommunförvaltningen medan var tredje respondent angav att det var någon annan som skötte anskaffningen av praktik. Endast tre procent svarade att det var Arbetsförmedlingen som sköter praktikanskaffningen. Av fritextsvaren i enkätundersökningen framgår det även att en del kommuner har egna praktiksamordnare knutna till sfi-verksamheten. De svarande menar också att praktikanskaffningen tar tid och resurser i anspråk, något som alla kommuner inte anser sig ha. Det visar sig också att en del mindre kommuner ibland samverkar med andra kommuner vid praktikanskaffningen. Praktik vid rätt tidpunkt Vid våra intervjuer har både rektorer, lärare och deltagare betonat att det överlag är positivt att kombinera sfi med praktik. Självkänslan växer och språket utvecklas när man får möjlighet att prata svenska i en naturlig miljö. Flera deltagare vill också gärna praktisera eftersom de ser det som en möjlighet att få jobb. En del lärare menar dock att det ibland finns anledning att 62

vänta med praktiken eftersom deltagarna först bör ha läst en del yrkessvenska för att de ska ha nytta av praktiken. Många lärare förefaller också vilja ha mer tid att besöka praktikplatserna för att därigenom kunna följa deltagarnas framsteg. Av de studerande som vi har träffat finns olika åsikter om praktikens betydelse. En återkommande uppfattning bland deltagarna är dock att det är för tidigt med praktik på kurs A och B. 4.3.5 Flexibla undervisningsformer ett sätt att kombinera sfi och arbete De som har ett arbete kan av naturliga skäl ha svårt att kombinera detta med den ordinarie sfi-undervisningen. Vi har därför undersökt i vilken utsträckning deltagarna erbjuds sfi-studier som är tidsmässigt eller geografiskt flexibla. Vår enkätundersökning visar att mer än hälften av anordnarna erbjuder deltidsundervisning på kvällstid. Som framgår av diagram 4.2 uppger en knapp tredjedel också att det finns möjligheter till distansstudier och fyra av tio redovisar att de erbjuder IT-baserade självstudier. Diagram 4.3 Alternativa undervisningsformer 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Distansstudier Kvällsstudier Deltidsstudier (mindre än 15 tim/v) IT-baserade självstudier Annat, vänligen specificera Källa: Statskontorets enkätundersökning, fråga 87. Avser andel sfi-anordnares svar på frågan Ange vilka former av undervisning som sfi-studerande erbjuds i er verksamhet, utöver lärarledd heltidsundervisning (minst 15 timmar per vecka) under dagtid. Vår bearbetning av enkätundersökningen visar att det är vanligare att kvällsstudier erbjuds av enskilda än av kommunala anordnare. Även möjligheterna till distansstudier är något större hos de enskilda anordnarna. När det gäller IT-baserade självstudier har vi vid våra kommunbesök sett exempel på att detta sker i anslutning till de ordinarie undervisningslokalerna. 63

Sfi-undervisning ska bedrivas året om med uppehåll för semester. I några kommuner som vi har besökt har man omvandlat arbetstidsavtal för kommunalt anställda lärare till så kallade semestertjänster. Det får till följd att kommunen kan erbjuda sfi utanför de ordinarie terminstiderna. Flexibla undervisningsformer har betydelse för sannolikheten att nå godkänt resultat Enligt Statskontorets regressionsanalyser av data från enkätundersökningen finns det ett positivt samband mellan förekomsten av flexibla undervisningsformer och sannolikheten att nå godkänt resultat. Ju mer tidsmässigt eller geografiskt flexibel sfi det finns att tillgå, desto bättre är möjligheterna att nå godkända betyg. 53 Det finns även en genomgående uppfattning hos de kommuner vi besökt att utvecklingen av flexibla undervisningsformer bör påskyndas. En sådan utveckling välkomnas även av företrädare för olika arbetsförmedlingskontor som anser att sfi i deras kommun borde bli mer anpassad för att kunna kombineras med arbete och arbetsmarknadspolitiska insatser. 4.4 Samverkan med andra aktörer Som framgick i början av kapitlet ska Statskontoret undersöka i vilken omfattning kommunerna samverkar med andra aktörer i genomförandet av sfi. I vår enkätundersökning angav närmare två tredjedelar av kommunerna att de har någon form av organiserad samverkan med lokala arbetsplatser. Av enkätundersökningen framgick också att en dryg tredjedel av kommunerna samverkar med Migrationsverket samt att nästan lika många även har ett organiserat samarbete med ideella organisationer. 54 I det följande kommer vi emellertid att koncentrera oss på dels hur kommunerna samverkar med varandra, dels hur kommunerna samarbetar med Arbetsförmedlingen. 4.4.1 Samverkan mellan kommuner Enligt Statskontorets enkätundersökning samverkar hälften av kommunerna på något sätt med andra kommuner kring sfi. 55 Som framgått tidigare i kapitlet söker därför framförallt mindre kommuner ofta en interkommunal samverkan för att de ska kunna erbjuda yrkes- eller högskoleinriktade sfistudier, validering eller ha en effektiv organisation för praktikanskaffningen. I såväl enkätsvaren som vid våra kommunbesök har vi stött på kommuner som köper sfi-platser av andra kommuner. I en del fall kan det bero på att en 53 Vi har prövat två variabler, IT-baserade självstudier och summan av förekomsten av distansstudier, kvällsstudier eller deltidsstudier. Resultaten är positiva och signifikanta, vilket även gäller variabeln IT-baserade självstudier. För en närmare beskrivning av regressionsanalyserna, se PM Statskontorets regressionsanalyser (kan laddas ner från www.statskontoret.se). 54 För en närmare beskrivning av svaren i Statskontorets enkät, se bilaga 2, fråga 15. 55 För en närmare beskrivning av svaren i Statskontorets enkät, se bilaga 2, fråga 12. 64

kommun helt saknar sfi-undervisning och därför köper utbildningsplatser av en närliggande kommun. I andra fall köper kommuner sfi-platser med särskild inriktning. I enkätundersökningen frågade vi kommunerna varför de samverkar med varandra. Deras svar redovisas i diagram 4.4. Diagram 4.4 Motiv för samverkan med andra kommuner 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% För att alls kunna erbjuda sfi Av praktiska skäl Möjlighet till ökad individanpassning Valfrihet för individen Erfarenhetsutbyte Annat, vänligen specificera Källa: Statskontorets enkätundersökning, fråga 13. Avser andel kommuners svar på frågan Ange de avgörande skälen till varför ni samverkar med andra kommuner. Flera alternativ kan anges. Som framgår av diagrammet har de vanligaste skälen för en interkommunal samverkan varit att få till stånd ett erfarenhetsutbyte, samt att man på så sätt skapar möjligheter för en ökad individanpassning. Vid våra kommunbesök har det emellertid framkommit att många skulle vilja samverka mer, men att denna samverkan ibland inte kommer till stånd på grund av det saknas en politisk vilja, ekonomiska resurser eller att det inte finns ett tillräckligt engagemang hos tjänstemän, rektorer och lärare. 4.4.2 Samverkan med Arbetsförmedlingen I Statskontorets enkätundersökning uppgav 85 procent av respondenterna att kommunen har en organiserad samverkan med Arbetsförmedlingen kring sfi. Vår intervjuundersökning tyder emellertid på att det kan finnas betydande skillnader när det gäller omfattningen och intensiteten i samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen. Vissa kommuner uppger att de har en väl etablerad samverkan som består av allt från kartläggning av nya sfistuderande till systematiskt erfarenhetsutbyte kring arbetsmarknadspolitiska 65

insatser. Andra kommuner däremot, har en högst begränsad samverkan med Arbetsförmedlingen. Önskan om bättre samverkan I samband med Statskontorets intervjuundersökning gav en del kommuner uttryck för en viss frustration över vad man upplever som ett ryckigt och bristande samarbete med Arbetsförmedlingen. En vanligt förekommande kritik är att Arbetsförmedlingens tjänstemän är osäkra på vad som ingår i deras uppdrag. Det kan enligt de intervjuade ta sig uttryck i att det lokala arbetsförmedlingskontoret inte vet om och hur de ska bistå med yrkesbedömningar. En del kommuner anser att de inte vet var de har Arbetsförmedlingen och att myndigheten är en otrogen partner. Detta får till följd att de inte vet vad de kan förvänta sig för stöd från Arbetsförmedlingen sett över en längre period, vilket gör det svårt att bygga upp en långsiktig samverkan som gynnar sfi-deltagarna. Skillnader i praxis när sfi-studerande skrivs in vid Arbetsförmedlingen Det finns grupper av studerande som inte får fotfäste på arbetsmarknaden även om de har betyg från en kurs i sfi. Många kommunrepresentanter som vi har träffat uppger att Arbetsförmedlingen inte alltid anser att ens de som har uppnått godkänt på kurs D är anställningsbara. Vid Statskontorets intervjuer har det också framkommit att det finns skillnader i praxis beträffande när sfi-studerande skrivs in vid Arbetsförmedlingen. Enligt en del kommuner skrivs samtliga sfi-studerande in vid det lokala arbetsförmedlingskontoret från första dagen. I andra kommuner har man efter diskussioner med Arbetsförmedlingen kommit överens om att göra individuella bedömningar. Ett vanligt förekommande krav för inskrivning är det ska vara möjligt att kommunicera med den arbetssökande. Vidare tycks det vara relativt vanligt att Arbetsförmedlingen kräver att sfi-deltagarna ska ha klarat D-nivån för få ta del av myndighetens utbud av åtgärder. Enligt de intervjuer vi gjort med företrädare för Arbetsförmedlingen på central nivå, ska inskrivningen avgöras utifrån individens behov och förutsättningar. Om en person önskar bli inskriven vid Arbetsförmedlingen ska han eller hon bli det. Arbetsförmedlingskontoren ska enligt dessa intervjupersoner ha ett inkluderande förhållningssätt och inte överpröva individens eller någon annan aktörs bedömning av behovet av inskrivning. Arbetsförmedlingen har också fått i uppdrag att så tidigt som möjligt medverka i de nyanländas planering. 56 56 Arbetsförmedlingen har enligt 6 Förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen, ett särskilt ansvar för att nyanlända invandrare erbjuds insatser som främjar en snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden. Myndigheten ska inom ramen för detta ansvar vara samordnande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. 66

Sammantaget tyder våra intervjuer på att samverkan mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen i flera fall kunde vara bättre. Enligt kommunernas uppfattning får de ta på sig ett ansvar som de menar borde ligga på den statliga arbetsmarknadspolitiken. Arbetsförmedlingen hänvisar i sin tur till sitt uppdrag att matcha arbetssökande mot lediga jobb, vilket inte inkluderar att rusta individer hela vägen till anställningsbarhet. 4.5 Sammanfattande iakttagelser I enlighet med vårt uppdrag har vi i detta kapitel redovisat hur sfi genomförs och organiseras. Redovisningen har utgått från de frågor som ingår i Statskontorets uppdrag. Som framgått i kapitlet finns det en mängd erfarenheter, uppfattningar, fakta och statistiska uppgifter att beakta för att beskriva hur sfi genomförs och organiseras. Kommunerna väljer olika tillvägagångssätt vilket kan förklaras av till exempel elevunderlag, deltagarnas förutsättningar, kommunstorlek, samverkansmöjligheter och tillgången på ekonomiska resurser. Därtill visar vår undersökning att sfi i praktiken styrs och påverkas av såväl utbildningspolitiska som arbetsmarknadspolitiska mål. Det ovanstående får till följd att det ofta är svårt att hävda att ett tillvägagångssätt är att föredra framför ett annat. I Statskontorets uppdrag ingår emellertid även att utifrån de resultat som presenterades i kapitel 3, och de verksamhetsbeskrivningar som redovisats i detta kapitel, identifiera förhållanden och faktorer som bidrar till goda resultat, respektive sådana som innebär problem och hinder. I detta avslutande avsnitt sammanfattas därför våra viktigaste iakttagelser med avseende på vilket sätt sfi utgår från individernas förutsättningar och behov, hur sfi kombineras med andra insatser samt hur kommunerna samverkar med andra aktörer. Iakttagelserna ligger till sedan grund för de slutsatser och förslag som presenteras i kapitel 7. 4.5.1 Individernas behov och förutsättningar kan bli mer styrande Statskontorets utredning visar att kommunerna tar hänsyn till individernas behov och förutsättningar på många olika sätt. Sfi-deltagarna kartläggs i de allra flesta fall på ett formaliserat sätt och i nästan alla kommuner behöver de studerande inte invänta en särskild kursstart för att få börja utbildningen. Kommunerna delar visserligen in de studerande i grupper på lite olika grunder, men ofta försöker man ta hänsyn till enskilda förutsättningar och behov. Statskontorets undersökning visar emellertid att det finns utrymme för en än mer individanpassad sfi. I många kommuner finns det en ambition att låta hög- respektive lågutbildade studera i olika grupper men i praktiken studerar dessa ofta tillsammans. Det har också visat sig att endast fyra av tio anordnare erbjuder sfi-utbildning som vänder sig till studerande som redan har er- 67

farenhet av ett visst arbete, eller som saknar erfarenhet men som önskar arbeta inom ett visst område. Detta är problematiskt eftersom det i hälften av kommunerna endast finns en anordnare. Många sfi-deltagare får således inte möjlighet att gå en utbildning som tar hänsyn till deras tidigare utbildning eller yrkeserfarenheter samt framtida yrkesval. Ett viktigt skäl till varför yrkesspår inte tillhandahålls i större utsträckning är att verksamheten är mer kostsam än traditionell sfi-undervisning. Det finns dock exempel på hur sfi kombineras med yrkesinriktad utbildning. Våra kommunbesök indikerar även att det i mindre och mellanstora kommuner är ovanligt att studerande med eftergymnasial utbildning erbjuds särskilda spår med inriktning mot högskolan. Det har visat sig att i de fall kommunerna tillhandahåller sfi med en särskild inriktning mot högskolan, är det ofta enskilda anordnare som ansvarar för utbildningen. Det är dock endast var femte kommun som upphandlat hela eller delar av sin sfi. Därutöver visar både Statskontorets analyser och intervjuer att det kan finns anledning att försöka ha mindre undervisningsgrupper. Sammantaget innebär det ovanstående att det i många kommuner finns behov och möjligheter att utveckla en mer individanpassad sfi. Detta är dock naturligtvis en slutsats som måste ses i ljuset av vilka ekonomiska resurser staten och kommunerna kan och vill skjuta till. 4.5.2 Sfi-undervisningen kan bli mer flexibel Statskontorets undersökning visar att nästan samtliga anordnare kombinerar sfi-undervisningen med praktik. De allra flesta vi har träffat betonar vikten av att få träna språkkunskaperna i autentiska miljöer. Såväl lärare som deltagare menar dock att man först bör ha läst en del svenska för att praktiken ska bli meningsfull. När det gäller samhällsinformationen har vi sett exempel på kommuner som schemalagt denna inom ramen för de 15 timmarnas sfi-undervisning, något som strider mot skollagen. I detta kapitel har vi redovisat att sfi till viss del kombineras med validering, men att förutsättningarna för att få tillgång till insatsen ser lite olika ut. Det är endast sfi-deltagare med erfarenheter från ett bristyrke som kan ta del av Arbetsförmedlingens yrkeskompetensbedömning och många kommuner är för små för att kunna upprätthålla en valideringsfunktion. Detta torde innebära risk för att många sfi-deltagare som är i behov av validering inte får tillgång till detta. För de sfi-deltagare som får ett arbete är det viktigt att det finns förutsättningar att fullfölja studierna på deltid. Goda kunskaper i svenska torde öka möjligheterna för såväl en utveckling på arbetsplatsen som för möjligheterna att få ett nytt jobb när detta är önskvärt. Det är därför viktigt att kommunerna kan tillhandahålla en sfi-undervisning som är tidsmässigt och geografiskt flexibel. Vår undersökning visar också ett positivt samband mellan 68

förekomsten av flexibla undervisningsformer och sannolikheten att nå godkänt resultat. Det är emellertid endast hälften av anordnarna som erbjuder deltidsundervisning på kvällstid. När det gäller den geografiska flexibiliteten är det endast vart tredje anordnare som tillhandahåller distansstudier. 4.5.3 Samverkan kan utvecklas Om mindre kommuner ska kunna erbjuda yrkes- eller högskoleinriktade sfistudier, validering eller ha en effektiv organisation för praktikanskaffningen är de ofta tvungna att samverka med andra kommuner. Frågan är förstås om det sker i tillräckligt stor utsträckning för att sfi-deltagare i små kommuner ska få likvärdiga förutsättningar som de som bor i större kommuner. Statskontoret har inom ramen för denna utredning inte haft möjlighet att besvara denna fråga fullt ut. Vi kan dock konstatera att det endast är hälften av kommunerna som samverkar med en annan kommun samt att våra intervjuer tyder på att det finns både utrymme och behov av mer samverkan kommuner emellan. Kommunernas vanligaste samverkanspart är Arbetsförmedlingen. Många företrädare för kommunerna är dock inte helt nöjda med samarbetet. Dessa personer menar att det är svårt att skapa ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete med Arbetsförmedlingen eftersom myndighetens uppdrag ändras med jämna mellanrum. Därtill anser vissa företrädare för sfi att otydligheten får till följd att myndighetens egna tjänstemän är osäkra på hur de ska agera. 4.5.4 Nyanlända flyktingar prioriteras De nyanlända flyktingarna prioriteras ofta framför övriga sfi-deltagare. Detta beror på att de omfattas av kommunernas introduktionsinsatser där praktik utgör en del av en organiserad heltidssysselsättning och att de finansieras med särskilda medel. Kommunerna följer även upp de nyanlända flyktingarnas studieresultat i högre utsträckning än övriga sfi-deltagares. Vår undersökning visar också att många kommuner prioriterar nyanlända flyktingar i fråga om praktik och vägledning. Det finns dock anledning att uppmärksamma att det finns en stor grupp sfi-studerande som inte är flyktingar men har liknande behov av stöd och insatser i form av till exempel samhällsinformation, praktikanskaffning och validering. 69

70

5 Lärarkompetens och fortbildning I Statskontorets granskningsuppdrag ingår att redovisa hur lärarkompetensen ser ut hos sfi-lärarna. Redovisningen ska omfatta andelen sfi-lärare med pedagogisk examen och relevant ämneskompetens samt i vilken utsträckning sfi-lärare deltar i fortbildningsinsatser i svenska som andraspråk. 57 I uppdraget ingår även att belysa betydelsen av statliga insatser för att öka andelen behöriga sfi-lärare. I detta sammanhang kan det vara värt att nämna att det inte finns något statligt fastställt krav på behörighet för lärare. Under 2008 lämnade Lärarutredningen förslag på behörigheter för olika lärarkategorier. Utredarens förslag var att behörighetskravet på sfi-lärare ska vara lärarexamen och 90 högskolepoäng i svenska som andraspråk eller motsvarande ämne. 58 5.1 Sfi-lärarnas kompetens 5.1.1 Uppgifter från SCB Statskontoret har uppdragit åt SCB att ställa samman uppgifter om tjänstgörande sfi-lärares kompetens i fråga om svenska som andraspråk samt svenska för invandrare. Uppgifterna avser tjänstgörande lärare år 2007. SCB genomförde en motsvarande undersökning åt Myndigheten för skolutveckling för tjänstgörande lärare år 2005. Uppgifter från bägge dessa undersökningar redovisas i tabell 5.1. Tabell 5.1. Tjänstgörande lärare med respektive utan pedagogisk examen samt utbildning i svenska som andraspråk/svenska för invandrare andel av totalt antal tjänstgörande lärare (procent) Pedagogisk examen och poäng i sv a/ svenska för invandrare 2005 2007 Pedagogisk examen med minst 60 hp 8 5 Pedagogisk examen med 30-59 hp 14 12 Pedagogisk examen med 1-29hp 6 11 Ej pedagogisk examen med minst 60hp 2 2 Ej pedagogisk examen med 30-59hp 2 3 Ej pedagogisk examen med 1-29hp 2 2 Källa: SCB Som framgår i tabell 5.1 har andelen lärare som har både pedagogisk examen och minst 30 poäng i svenska som andraspråk minskat mellan 2005 57 Ibland används begreppet lärarexamen som synonymt med pedagogisk examen. Vi använder i denna rapport begreppet pedagogisk examen eller motsvarande. 58 SOU 2008:52, Legitimation och skärpta behörighetsregler. 71

till 2007. Enligt SCB:s uppgifter har antalet tjänstgörande lärare under samma period ökat med över 40 procent, från 1 628 till 2 367 lärare. 5.1.2 Statskontorets enkätundersökning Enligt Statskontorets enkätundersökning till sfi-anordnare år 2008 är andelen sfi-lärare med pedagogisk examen och minst 60 högskolepoäng i svenska som andraspråk avsevärt högre än SCB:s uppgifter. Som framgår av tabell 5.2, uppgår andelen i vår enkätundersökning till 44 procent. Tabell 5.2 Uppgifter om sfi-lärares ämneskompetens Statskontorets enkätundersökning 2008 (procent) Examen och poäng i sv a/ svenska för invandrare Andel med utbildning i svenska som andraspråk Pedagogisk examen - minst 60 hp 44 Pedagogisk examen - 30-59 hp 20 Pedagogisk examen - 1-29hp 10 Pedagogisk examen, 0 p 10 Ej pedagogisk examen minst 60hp 3 Ej pedagogisk examen 30-59hp 3 Ej pedagogisk examen - 1-29hp 4 Ej pedagogisk examen, 0 p 6 Källa: Statskontoret enkätundersökning. För en närmare beskrivning, se bilaga 2, fråga 112 122. 5.1.3 Enkätundersökning i samband Statskontorets uppdrag om obehöriga lärare År 2007 genomförde Statskontoret en enkätundersökning i samband med ett uppdrag att kartlägga och analysera varför obehöriga lärare anställs i det offentliga skolväsendet och i fristående skolor. 59 Enkätundersökningen vände sig bland annat till lärare som undervisade i sfi. Cirka 2 200 sfi-lärare besvarade enkäten som visade att, omräknat till det nya poängsystemet, hade 22 procent av lärarna minst 60 högskolepoäng i svenska som andraspråk och pedagogisk examen eller motsvarande. 5.1.4 Statskontorets intervjuundersökning Statskontorets intervjuundersökning indikerar också att andelen behöriga lärare är högre än SCB:s uppgifter. Statskontoret har i samband med och efter kommunbesöken, frågat kommunerna hur stor andel av lärarna som 59 Statskontoret, Lärares utbildning och undervisning i skolan Kartläggning och analys (2007:8) 72

uppfyller kraven på pedagogisk examen och minst 60 högskolepoäng i svenska som andraspråk. Av de kommuner som ingått i intervjuundersökningen uppger en del kommuner med sfi i egen regi att i stort sett samtliga lärare har både pedagogisk examen och 60 högskolepoäng i svenska som andra språk. Andra kommuner uppger att minst hälften av lärarna har minst 30 högskolepoäng i svenska som andraspråk och pedagogisk examen. Bara några kommuner uppger att deras lärare i mindre omfattning har kompetens som motsvarar minst 30 högskolepoäng i svenska som andraspråk. Kommuner med upphandlad sfi har inte kunnat svara på hur stor andel av lärarna som har pedagogisk examen och utbildning i svenska som andraspråk. Dessa kommuner ställer i stället krav på anordnarna att bedriva sfi med lärare som har en viss kompetens (se vidare avsnitt 5.3.1). 5.1.5 Olika undersökningar som inte medger jämförelser Enligt Statskontorets enkätundersökningar är andelen sfi-lärare med pedagogisk examen eller motsvarande samt utbildning i svenska som andra språk motsvarande 60 högskolepoäng högre än de uppgifter som SCB redovisar. Också vår intervjuundersökning även om det inte är möjligt att generalisera några resultat från denna pekar på en högre andel. Statskontorets bedömning är att SCB:s uppgifter underskattar andelen lärare med pedagogisk examen och 60 högskolepoäng i svenska som andraspråk. Samtidigt är det inte möjligt att fullt ut jämföra resultaten från Statskontorets enkätundersökningar. De avser olika tidsperioder och har vänt sig till olika respondenter. I det ena fallet har enskilda lärare svarat, i det andra anordnare av sfi. Sammantaget innebär detta att Statskontoret inte kunnat få fram en rimligt säker uppgift om hur många av sfi-lärarna som har både pedagogisk högskoleexamen och minst 60 högskolepoäng i svenska som andraspråk. 5.1.6 Förklaringar till varför andelen behöriga lärare är högre än SCB:s uppgifter Frågan är då hur det kommer sig att det finns skillnader mellan SCB:s uppgifter och Statskontorets enkät och intervjuundersökningar? Vi ser i huvudsak två förklaringar. För det första har vi noterat att kurser i svenska som andraspråk ibland klassificeras som kurser i svenska när universitet och högskolor redovisar sin verksamhet i det nationella Ladok-systemet. 60 Exempelvis uppger Lin- 60 Klassificeringen ligger till grund för universitetens och högskolornas ekonomiska ersättning för högskoleutbildning. Ladok är ett nationellt IT-system som universitet och högsko- 73

köpings universitet att kurser i svenska som andraspråk som vänder sig till blivande lärare klassas som svenska, medan kurser i svenska som andraspråk som vänder sig till invandrare klassas som svenska som andraspråk. 61 Ett annat exempel är Stockholms universitet som har klassificerat ett mindre antal kurser i svenska som andraspråk som svenska. 62 Detsamma gäller Umeå universitet. 63 För det andra finns inte alla tidigare avklarade högskolepoäng med i den nationella redovisningen i Ladok. Exempelvis hade dåvarande Lärarhögskolan fram till 1993 ett eget system, Lärdok, som registrerade högskolepoäng i svenska som andraspråk. Poäng i detta system har inte förts över till det nationella Ladok-systemet. Andra lärosäten hade också egna system och i vilken utsträckning tidigare poäng enligt dessa system förts över till Ladok, har inte varit möjligt för Statskontoret att fastställa. 64 SCB:s officiella statistik omfattar inte svenska som andra språk eller svenska för invandrare. Enligt SCB är statistiken för dessa ämnen av olika skäl inte tillförlitlig: den är på en för låg nivå och lärosätena redovisar, som framgått ovan, på olika nivåer. 65 5.2 Anställningskrav 5.2.1 I första hand krav på pedagogisk examen och minst 60 högskolepoäng Enligt Statskontorets enkätundersökning söker sfi-anordnarna i första hand efter lärare med ämneskompetens som motsvarar 60 högskolepoäng. Som framgår i diagram 5.1 uppgår dock inte andelen sfi-anordnare som ställer detta krav till mer än knappt 40 procent. lor använder sig av för att dokumentera studenters närvaro och studieresultat. För mer information, se www.ladok.se 61 Uppgifter från Linköpings universitet. 62 Uppgifter från Lärarutbildningskansliet Stockholms universitet. 63 Uppgifter från Umeå universitet. 64 Uppgifter från SCB, registret över pedagogisk personal samt Lärarutbildningskansliet Stockholms universitet. 65 Uppgifter från SCB, registret över pedagogisk personal 74

Diagram 5.1 Krav på lärares utbildning (procent) 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Lärarexamen - Lärarexamen - Lärarexamen - EJ EJ EJ minst 60hp 30-59hp SVA 0-29hp SVA lärarexamen - lärarexamen - lärarexamen - SVA minst 60hp 30-59hp SVA 0-29hp SVA SVA Källa: Statskontorets enkät, fråga 123. Avser andel sfi-anordnares svar på frågan Vilka minimikrav ställer ni på lärares utbildning när ni idag anställer sfi-lärare?. Även bland de kommuner vi har besökt skiljer sig kraven på behörighet. Elva av sexton kommuner har krav på pedagogisk examen och minst 30 högskolepoäng i svenska som andraspråk. Åtta av dessa ställer krav på minst 60 högskolepoäng. Alla kommuntyper finns representerade bland dessa åtta. Kommuner som upphandlar sfi ställer krav på minst 30 högskolepoäng och pedagogisk examen eller motsvarande. Ett par kommuner som upphandlar ställer inga definitiva krav, men värderar hög ämneskompetens högre i samband med upphandlingen. 5.2.2 Lärares betydelse för deltagarnas resultat Enligt Statskontorets regressionsanalys av data från enkätundersökningen om uppgiven lärarkompetens finns inget statistiskt säkerställt samband med deltagarnas studieresultat. 66 Det förväntade resultatet skulle möjligen vara att kompetenta lärare bidrar till att deltagare når sina studieresultat i större utsträckning. Å andra sidan överensstämmer vårt resultat med tidigare studier som visat att egenskaper hos lärare som är möjliga att mäta (utbildning, erfarenhet) förklarar väldigt lite av skillnader när det gäller elevers 66 För en närmare beskrivning av Statskontorets regressionsanalyser, se PM Statskontorets regressionsanalyser (kan laddas ner från www.statskontoret.se). 75

resultat. Vad som utgör lärarkvalitet är fortfarande frågor som inte klarlagts i forskningen. 67 5.2.3 Det är svårt att hitta lärare med rätt kvalifikationer Att kraven på pedagogisk examen vid nyanställningar ser så olika ut kan delvis bero på tillgången på behöriga lärare. Enligt Statskontorets enkätundersökning är det svårt att rekrytera personer med rätt kvalifikationer. Sex av tio anordnare uppger att det är svårt eller mycket svårt att hitta lärare som har de formella krav som kommunen satt upp. Som framgår av diagram 5.2 menar 30 procent av de svarande att det varken är lätt eller svårt att rekrytera lärare med rätt kvalifikationer till sfi-verksamheten. Diagram 5.2 Möjligheter att hitta lärare med rätt kompetens 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Mycket lätt Lätt Varken lätt eller svårt Svårt Mycket svårt Källa: Statskontorets enkätundersökning, fråga 124. Avser andel sfi-anordnares svar på frågan Är det lätt eller svårt att hitta lärare med dessa kvalifikationer?. Svårigheterna att rekrytera lärare med efterfrågad kompetens har även påtalats vid Statskontorets kommunbesök. Problemet finns i alla typer av kommuner, även storstäderna. Endast ett fåtal kommuner uppger att de inte har några större svårigheter att rekrytera lärare. Dessa kommuner hänvisar till närheten till större kommuner och universitet och högskolor. Närheten till lärosäten med lärarutbildning tycks dock inte vara avgörande eftersom det samtidigt finns kommuner i närheten av sådana lärosäten som upplever svårigheter att rekrytera. 67 Jan-Eric Gustafsson, Eva Myrberg (2002), kapitel 5. 76

Även om de kommuner som ingått i Statskontorets intervjuundersökning ställer krav på minst 60 högskolepoäng i svenska som andraspråk, men det tycks inte alltid finnas sökande som har dessa kvalifikationer. I praktiken sänker kommunerna därför kraven för att trygga lärarförsörjningen och använder sig av möjligheten att tidsbegränsa en anställning. Bristen på kompetenta lärare tycks vara ett utbrett problem. Många respondenter tar upp det i de öppna svaren i Statskontorets enkätundersökning. Ett stort antal kommuner framför att de väljer att hantera bristen på kompetenta lärare genom att visstidsanställa personer som inte uppfyller behörighetskraven och samtidigt uppmuntra vederbörande att vidareutbilda sig till behörighet. 5.2.4 Behov av en särskild lärarutbildning I samband med Statskontorets intervjuundersökning har en del kommuner tagit upp lärarförsörjningen och menat att det finns skäl att överväga en särskild lärarutbildning för sfi. De anser att de statliga fortbildningsinsatserna är bra, men inte tillräckliga för att tillgodose det stora behovet av kompetenta lärare. 5.3 Deltagande i fortbildning 5.3.1 Pågående insatser Sfi-lärare har sedan januari 2008 möjlighet att delta i Lärarlyftet som pågår mellan 2008 och 2011. 68 För att ta del av Lärarlyftet måste en lärare ha pedagogisk examen och en anställning. Lärarlyftet omfattar alla lärare från förskoleklass till och med vuxenutbildning. En annan mindre del av Lärarlyftet gäller vidareutbildning av obehöriga lärare (VAL). VAL vänder sig till obehöriga lärare som är visstidsanställda i kommun, landsting eller fristående skola. Den sökande ska endast ha 60 högskolepoäng kvar för att få sin lärarexamen. Lärare som är verksamma hos enskilda anordnare som på uppdrag av kommuner bedriver sfi omfattas inte av Lärarlyftet eller VAL. Det är oklart hur pass mycket satsningarna på fortbildning och vidareutbildning i praktiken vänder sig till sfi med tanke på kursutbudet. Kursutbudet för vårterminen 2009 består mestadels av svenska som andraspråk för tidigare- respektive senarelärare vilket indikerar att satsningen i första hand avser grund- och gymnasieskolan. Det är totalt elva kurser i svenska som andraspråk på sex lärosäten med god regional spridning och möjligheter till 68 Uppdrag till Statens Skolverk att svara för fortbildning av lärare inom svenskundervisning för invandrare. U2007/7558/SV. Fortbildningssatsningen är förlängd till 2011 (Prop. 2008/09:1 utgiftsområde 16) 77

distansundervisning. 69 Kurser i svenska för invandrare dvs. kurser med vuxeninriktning kommer att erbjudas på tre lärosäten Högskolan i Kristianstad, Stockholms universitet och Örebro universitet. Det är också osäkert hur många av samtliga kurser i svenska som andraspråk och svenska för invandrare som blir av eftersom efterfrågan under vårterminen 2008 var relativt liten endast 17 lärare deltog. 70 Framför allt uppges det låga deltagandet bero på att de sökande inte varit behöriga att söka till vare sig Lärarlyftet eller VAL. Vidare har lärosätena inte erbjudit kurser i svenska som andraspråk som vänder sig till vuxna studerande. Skolverket fick dessutom sitt regeringsuppdrag sent under 2007 då de flesta skolhuvudmän redan hade planerat och beslutat sina fortbildningsinsatser för 2008. Antalet deltagande lärare förväntas dock bli fler under vårterminen 2009. Det låga deltagandet kan bero på såväl ett begränsat kursutbud som bristande incitament för sfi-lärare och intresse hos kommuner. Tidigare erfarenheter pekar bland annat på att kommunerna inte ansett sig ha råd att skicka lärare på fortbildning på grund av kostnader för vikarier och ersättning. En annan förklaring som angetts är lärarnas relativt höga medelålder och därtill bristande motivation för fortbildning. 71 5.3.2 Erfarenheter av statliga fortbildningsinsatser I vår enkätundersökning frågade vi om de statliga fortbildningsinsatserna för sfi-lärare är tillräckliga. Som framgår av diagram 5.3 var det endast 26 procent av sfi-anordnarna som anser att insatserna är tillräckliga. 69 Högskolan i Kalmar, Karlstads universitet, Malmö högskola, Stockholms Universitet, Umeå universitet samt Uppsala universitet. Uppgifter från www.skolverket.se 70 Statistik från Skolverket. 71 Myndigheten för skolutveckling (2006) 78

Diagram 5.3 Behov av statliga fortbildningsinsatser 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Ja Nej Vet ej Källa: Statskontorets enkätundersökning, fråga 127. Avser andel sfi-anordnares svar på frågan Är dagens statliga fortbildningsinsatser tillräckliga? I enkätundersökningens fritextsvar framkom olika förklaringar till de ovanstående resultaten. Företrädare för mindre kommuner angav ofta att det var problem med finansieringen. I andra kommuner har kurserna helt enkelt inte räckt till på grund av att andra lärarkategorier har fått företräde. I enkätsvaren riktades det också kritik mot att den statliga lärarfortbildningen inte gäller den stora grupp lärare som är visstidsanställda på grund av att de är obehöriga. Andra respondenter i enkätundersökningen anser att innehållet i fortbildningskurserna inte motsvarar behoven. Exempelvis efterlyser de större bredd på kurserna, kurser i läs- och skrivinlärning, uttalsträning, metoder för samarbete med arbetslivet, specialpedagogik, vuxenpedagogik med mera. Inte heller Statskontorets intervjuundersökning ger ett entydigt svar på frågan om de statliga fortbildningsinsatserna har varit tillräckliga. Fortbildning tycks oftast ske på eget initiativ från läraren och mestadels på egen tid. Många lärare uppger att de skulle fortbilda sig mer om de fick göra det på arbetstid. Under intervjuerna har kommunerna tagit upp att det inte är möjligt för enskilda anordnare att delta i statliga fortbildningsinsatser. Flera av de kommuner som låter upphandla sfi, anser att staten också borde göra det möjligt för dessa att delta i statlig fortbildning på samma villkor som kommunala sfi-lärare. En annan erfarenhet från intervjuerna är att kortare kurser på en till två dagar inte anses vara något problem. Däremot kan problem uppstå när det blir fråga om längre kurser. Kommunen måste då hitta vikarier, vilket kan vara svårt. 79

5.4 Sammanfattande iakttagelser 5.4.1 Osäkra uppgifter om andelen behöriga sfi-lärare Utifrån en samlad analys av Statskontorets undersökningar inom ramen för detta uppdrag och tidigare studier är det inte möjligt att med rimlig säkerhet besvara uppdragets frågor om hur lärarkompetensen ser ut. Statskontoret bedömer dock att andelen tjänstgörande sfi-lärare med såväl pedagogisk examen som relevant ämneskompetens om minst 60 högskolepoäng sannolikt är väsentligt högre än vad som framgår vid en bearbetning av SCB:s statistik. Detta antagande baserar vi dels på bedömningar av statistiken från såväl SCB som en av de högskolor som lämnat underlag för statistiken, dels på våra egna enkätundersökningar. 5.4.2 Lärarförsörjningen kan ha brister Kommunerna anställer lärare för sfi samt är ansvariga för att dessa får nödvändig fortbildning. Kommunerna är emellertid beroende av att staten kan tillgodose behovet av behöriga sfi-lärare. Ytterst faller detta ansvar på universitet och högskolor eftersom de bestämmer om inriktningen och dimensioneringen av sin verksamhet. Regeringen har dock möjlighet att påverka och styra lärosätena i dessa frågor. När det gäller lärarutbildningen sker en sådan styrning bland annat genom Högskoleverkets uppdrag att i samverkan med Skolverket bistå universitet och högskolor inför dimensioneringen av utbildning av lärare. 72 Vi har inte undersökt i vilken utsträckning universitet och högskolor tillgodoser kommunernas behov av utbildade lärare. Att drygt sex av tio anordnare uppger att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera lärare med önskvärd kompetens samt att andelen lärare med tillräcklig ämnesmässig kompetens är låg, ger dock en indikation på att så inte är fallet. 5.4.3 Fortbildningsinsatserna har inte motsvarat behoven De uppgifter som Statskontoret har tagit del av gör gällande att deltagandet i fortbildningen har varit lågt av olika skäl. Framförallt uppges det låga deltagandet bero på att en stor grupp sfi-lärare har saknat möjlighet att delta eftersom de dels inte är behöriga att söka till de kurser som omfattas av Lärarlyftet, dels arbetar hos enskilda anordnare som inte omfattats av de statliga fortbildningsinsatserna. Förutom att kursutbudet har varit begränsat framgår det av såväl den enkät- som intervjuundersökning vi har genomfört att kommuner inte ansett sig kunna erbjuda fortbildning i tillräcklig utsträckning och på arbetstid. 72 Utbildningsdepartementet (2008), regleringsbrev för Högskoleverket 2009. 80

6 Indikatorer och statistik för att mäta måluppfyllelse I Statskontorets uppdrag ingår att lämna förslag på lämpliga indikatorer för att mäta måluppfyllelse. I detta kapitel diskuterar vi begreppet indikator och återger Skolverkets tidigare förslag på indikatorer som avsåg hela skolområdet. Skolverket har också nyligen lämnat förslag på åtgärder för att förbättra den nationella statistiken. 73 Vi resonerar avslutningsvis om behovet av och förutsättningarna för indikatorer som mäter måluppfyllelse i sfi. 6.1 Syfte och användning Det finns ingen enhetlig praxis för användningen av indikatorer i uppföljning av offentlig verksamhet. Användningen uppvisar en stor spännvidd: från att i allmänhet följa utvecklingen inom ett område till att specifikt följa upp resultat av en förd politik eller vissa specifika insatser. Merparten av de verksamhetsområden som regeringen styr använder sig av någon form av indikatorer. I regel rör det sig om större sammanhålla verksamhetsområden, exempelvis internationellt utvecklingssamarbete eller integration, sällan enskilda verksamheter. 74 Indikatorerna används för att förmedla tillstånd och förändringar på hög nivå och långt fram i en effektkedja. Det ligger i sakens natur att ju högre nivån är och ju längre fram man kommer i effektkedjan, desto svårare är det att söka orsak-verkansamband. Användningen av indikatorer är ofta relaterad till specifika mål. Indikatorerna ingår i dessa fall i ett uppföljningssystem som är direkt förbundna med dessa mål. Ett exempel är regeringens miljömål som spänner över flera samhällsområden och som följs upp genom både indikatorer och utvärderingar. Syftet med indikatorer är i regel att de på ett snabbt och enkelt sätt ska ge grund för att kunna analysera förändringar i olika avseenden. Indikatorer ska ge beslutsfattare och andra målgrupper ett mer begripligt underlag för att ta ställning till åtgärder och beslut. De kan också fungera som tidiga varningstecken som pekar på behov av fördjupade studier. Ett exempel är ungdomspolitiken, vars uppföljningssystem baseras dels på årliga indikatorer, dels tematiska studier. 73 Se Skolverkets Redovisning av uppdrag om vidtagna åtgärder för att förbättra statistiken avseende svenskundervisning för invandrare (SFI), Dnr U 2007/7921/SAM/G. 74 Statskontoret (2008) 81

6.2 Skillnaden mellan indikatorer och statistik Vad är då skillnaden mellan indikatorer och vanlig statistik? 75 Ofta hålls begreppen inte isär ett statistiskt mått som anses vara lämpligt för att åskådliggöra (indikera) en utvecklingstrend benämns ofta indikator. Inom ramen för vår uppgift att peka ut indikatorer för måluppfyllelse inom sfi vill vi göra en distinktion mellan statistik och indikatorer, för att underlätta för oss att förhålla oss till Skolverkets befintliga statistik. Applicerat på sfi-verksamheten skulle termen statistik användas för enkla statistikuppgifter, såsom antal studerande, antal studerande som uppnått godkänt, avbrottsorsaker med mera. Statistik får i den bemärkelsen mycket gemensamt med rådata som uppgiftslämnaren matat in, om än i sammanställd form. Termen indikator bör användas för mer sammanvägda mått som visserligen kan grunda sig på enkla statistikuppgifter eller andra källor, men har genomgått bearbetning. 76 Denna semantiska distinktion innebär att Skolverkets befintliga statistik delvis bör klassas som indikatorer, till exempel andel studerande som klarat en viss studieväg efter ett visst antal läsår, lärartäthet och kostnad per heltidsstuderande. En indikator skulle också kunna vara mer övergripande än en ren beräkning grundad på statistikuppgifter för att få en vidare innebörd i måluppfyllelse. Syftet skulle då vara att belysa sfi:s betydelse för integration eller framgång på arbetsmarknaden. 6.3 Skolverkets förslag 6.3.1 Förslag på kvalitetsindikatorer Skolverket redovisade för 2003 ett förslag till nationella kvalitetsindikatorer, bland annat som stöd för kvalitetsarbetet för de obligatoriska och frivilliga skolformerna. 77 Indikatorerna skulle också göra det möjligt att jämföra utvecklingen på lokal och nationell nivå. 75 Nyckeltal är ett annat begrepp som används inom en del områden, bland annat den ekonomiska politiken och högre utbildning och forskning. Nyckeltal bygger på ett urval av indikatorer eller index som avser olika indikatorer. Syftet är det samma som indikatorer, nämligen att åskådliggöra och förmedla trender. I praktiken sammanfaller begreppen statistisk, indikatorer och nyckeltal. Vad som kan ses som ett enkelt statistiskt mått, exempelvis antal nybörjarstudenter inom högre utbildning, definieras som nyckeltal. Ett annat exempel är konjunkturindikatorn arbetslösa inom den ekonomiska politiken. Förvisso ett viktigt mått, men i grunden ett enkelt statistiskt mått. 76 Med andra källor avses exempelvis enkätundersökningar. Ett exempel är indikatorn barns välbefinnande (indikatorer för hållbar utveckling) som avser andel skolungdomar som trivs mycket bra med livet i stort sett just nu. 77 Skolverket (2003) 82

Skolverket tog fasta på möjligheten att utveckla kvalitetsindikatorer som ett komplement till kommunernas kvalitetsredovisningar och det nationella uppföljningssystemet (vilket även omfattar skolinspektionen) samt det nationella provsystemet. 6.3.2 Förslag på förbättringar av sfi-statistiken Skolverket redovisade nyligen sitt uppdrag att lämna förslag på att förbättra statistiken för sfi. 78 I korthet föreslår Skolverket att ett nytt tabellverk utarbetas som också ska redovisa uppgifter om födelseland, deltagande i läsoch skrivinlärning och deltagande i praktik. Skolverket föreslår att tabellverket ska utgå från var den studerande påbörjat sfi. Det innebär att redovisning kommer att göras för respektive studieinriktning och kurs. De nya tabellerna ska redovisa studieresultat, antal elevtimmar, inskrivningstid och orsaker till avbrott fördelat på de olika inriktningarna och kurserna. Tabellerna ska också fördelas på bland annat variablerna födelseland och deltagande i praktik. I sin redovisning tar också Skolverket upp problem som rör kvaliteten på uppgiftsinlämningen och lämnar förslag på hur dessa kan åtgärdas. Gemensamt för förslagen är att de ska öka incitamenten för uppgiftslämnarna att redovisa korrekta underlag. Exempelvis föreslår Skolverket att deltagande i praktik ska redovisas i timmar i stället för heltidsveckor, vilket är det nuvarande måttet. Flera kommuner har uppgett att praktiken sällan omfattar hela veckor. Timmar vore därför ett bättre mått. Skolverket pekar också på områden som myndigheten anser behöver övervägas ytterligare. Hit hör frågan om redovisning per kalenderår, indelning av modersmål i språkgrupper samt deltagarnas attityder till sfi. Många tabeller ska omfatta flera läsår (ofta fem år, men ibland fler) för att trender i utvecklingen ska kunna avläsas. 6.4 Behov av och förutsättningar för indikatorer 6.4.1 Indikatorer som mäter måluppfyllelse i ett vidare perspektiv Ett skäl för indikatorer skulle kunna vara behovet av att bättre kunna bedöma studieresultat och avbrott i sfi. Det finns för närvarande ingen norm för vad som är önskvärda studieresultat eller acceptabel nivå på avbrottsfrekvenser. Det som också talar för indikatorer är att sfi spelar en viktig roll i regeringens integrationspolitik och att det finns ett starkt intresse av att belysa verksamhetens måluppfyllelse i ett vidare perspektiv, inte minst i vilken utsträckning deltagande i sfi stärker deltagarnas möjligheter till arbete. 78 Skolverket (2008b) 83

Det blir dock inte en indikator på bara sfi, utan på integrationspolitiken som helhet. I vilken utsträckning individer får jobb beror sannolikt även på andra faktorer än sfi. Syftet med indikatorerna skulle därmed vara att åskådliggöra utvecklingen av måluppfyllelse inom sfi. Med god måluppfyllelse avses god utveckling av resultat (effekt), god genomströmning i förhållande till insatta resurser (effektivitet) och om möjligt i vilken utsträckning utbildningen stärker de studerandes deltagande i samhälls- och arbetslivet (effektivitet i vidare bemärkelse). Det bör också finnas vissa förutsättningar för att kunna använda sig av indikatorer som mäter måluppfyllelse. För det första bör indikatorerna reagera tydligt på förändringar i sfi:s utveckling, men vara robusta mot förändringar i faktorer som ligger utanför sfi. För det andra bör indikatorerna i möjligaste mån baseras på befintlig statistik, men ändå ha ett mervärde utöver rena statistiska uppgifter. Och för det tredje bör indikatorerna knyta an till måluppfyllelse i vidare bemärkelse, det vill säga i vilken utsträckning sfi påverkar integrationen. 6.4.2 Förutsättningar saknas för att mäta måluppfyllelse Frågan är då om det finns förutsättningar för indikatorer som mäter måluppfyllelse i ett vidare perspektiv? Enligt Riksrevisionen är svaret på denna fråga nej. I en studie som Riksrevisionen uppdrog åt några forskare att göra, framgår att det som styr deltagande och framgång i sfi också styr sysselsättning och inkomst. Sfi tycks inte ha någon effekt på sysselsättning och inkomst som går att mäta på ett tillförlitligt sätt. 79 Ett annat grundläggande problem när det gäller att mäta utvecklingen över tid inom sfi är att sammansättningen av deltagarna förändras över tid, beroende på förändringar i invandring och flyktingströmmar samt att faktorer som sysselsättning och andel utrikes födda påverkar sannolikheten att nå godkänt resultat. Detta behöver hanteras för att indikatorer för sfi ska bli rättvisande. Detta gäller även för reguljär, årlig statistik. Enligt Statskontoret är det eftersträvansvärt att det finns uttalade och kvantifierade mål som en uppföljning genom indikatorer kan utgå från. För närvarande finns inga sådana mål. Frågan är om det är möjligt och önskvärt att utforma sådana mål men tanke på att sfi i praktiken rymmer flera mål som dessutom kan komma i konflikt med varandra. Syftet med den nya kursplanen är att göra det möjligt att avsluta sfi med olika betyg. Ytterligare ett förhållande som talar mot särskilda indikatorer för sfi (även i det fall måluppfyllelsen enbart tar sikte på utbildningsmålen), är att något motsvarande saknas för vuxenutbildningen i stort. Vanligtvis används indi- 79 Riksrevisionen (2008) 84

katorer för större verksamhetsområden som exempelvis ungdomar, miljö eller folkhälsa. Sfi är i detta sammanhang en relativt avgränsad verksamhet. Vår bedömning är således att det inte går att utesluta att indikatorer som avser effekter av sfi i ett vidare perspektiv inte är möjliga eller önskvärda att utforma och tillämpa. Därför bör i första hand andra åtgärder övervägas. 6.4.3 Behov av bättre statistik och utrymme för uppföljningar Regeringen har redan vidtagit åtgärder för att förbättra möjligheterna att bedöma måluppfyllelsen i sfi genom Skolverkets uppdrag att se över hur statistiken kring sfi rapporteras och redovisas. Utöver Skolverkets förslag och den pågående beredningen av deras förslag till förbättringar av statistiken, vill vi peka på möjligheten att med jämna mellanrum skapa utrymme för mer fördjupade studier av måluppfyllelse som rör olika aspekter av sfi. Det är möjligt att Skolverket på egen hand kan prioritera sådana studier, men det kan också finnas skäl för regeringen att initiera sådana. 6.4.4 Nationella referensvärden som grund för uppföljning Enligt vår erfarenhet utgår en del kommuner från egna riktlinjer för hur många timmar sfi-studier på olika nivåer i normalfallet ska få ta i anspråk. Syftet är att bättre hushålla med offentliga resurser och att snabbare få ut deltagarna i egenförsörjning. Mot denna bakgrund, kan det finnas behov av nationella referensvärden som grund för den nationella uppföljningen. Sådana referensvärden ska inte ersätta dagens förordningsstyrda riktvärde på 525 timmar som har ett annat syfte. Referensvärdena skulle kunna avse hur många på respektive kurs som slutför studierna med godkänt resultat eller hur lång tid räknat i timmar studierna på respektive kurs tar i anspråk. Värdena skulle också kunna avse hur många på respektive inriktning som slutför sfi med godkänt resultat på kurs D. Det blir emellertid många värden att hålla reda på, vilket talar för att ett val bör göras. Vår bedömning är att referensvärden i första hand bör övervägas för studier hela vägen fram till kurs D. Vi har inom ramen för vår analys av nybörjare i sfi januari 2003 juni 2004 prövat olika referensvärden för hur lång tid sfi i ett normalfall bör ta. Uppföljningstiden sträcker sig fram till halvårsskiftet 2007, alltså 3 4,5 år efter påbörjade studier. Vi redovisar det faktiska utfallet av våra förslag i anslutning till respektive förslag. 85

Förslag till nationella referensvärden Andel av dem som påbörjat 1A som klarat kurs D inom 36 månader (med hänsyn till uppehåll praktik, vikariat, jobb) Faktiskt utfall bland nybörjare 2003/04: 10 procent klarade sfi D med godkänt resultat inom vår uppföljningsperiod. 9 procent nådde godkänt resultat inom 36 månader. Andel av dem som påbörjat 2B som klarat kurs D inom 24 månader Faktiskt utfall bland nybörjare 2003/04: 24 procent klarade sfi D med godkänt resultat inom vår uppföljningsperiod. 16 procent nådde godkänt resultat inom 24 månader. Andel av dem som påbörjat 3C som klarat kurs D inom 12 månader. Faktiskt utfall bland nybörjare 2003/04: 50 procent klarade sfi D med godkänt resultat inom vår uppföljningsperiod. 28 procent nådde godkänt resultat inom 12 månader. Vi vill understryka behovet av att uppföljningen kompletteras med fördjupade analyser och utvärderingar som rör måluppfyllelse. Andelen av en årskull sfi-deltagare som når godkänt resultat på viss nivå inom en viss tid beror på hur stor andel som fullföljer studierna överhuvudtaget (utöver den effektivitet med vilken studierna bedrivs). Ska resultaten användas för jämförelser mellan olika anordnare och kommuner kommer resultaten att i hög men okänd grad att påverkas av omgivande faktorer. De referensvärden som vi föreslår nedan, kan således inte på egen hand ligga till grund för en bedömning av om sfi utvecklas väl. 6.5 Sammanfattande iakttagelser 6.5.1 Indikatorer knyts i regel till mål och avser större verksamhetsområde Indikatorer används i stor utsträckning i regeringens uppföljning av offentligt finansierad verksamhet. I regel rör det sig om större verksamhetsområden. Tillämpningen är ofta relaterad till specifika mål. Användningen av indikatorer syftar i regel till att få ett snabbt underlag för att bedöma om verksamheter utvecklas på avsett sätt. 86

6.5.2 Inte möjligt att utforma indikatorer för sfi som mäter måluppfyllelse Sfi har i praktiken flera mål. Utbildningen syftar till att ge grundläggande kunskaper i svenska, men i förlängningen också till att underlätta integrationen i samhället och påskynda inträdet på arbetsmarknaden. Det kan därför finnas intresse av indikatorer som mäter måluppfyllelse i ett vidare perspektiv för att få underlag som visar om utvecklingen går i önskvärd riktning. Statskontoret konstaterar dock att det inte är möjligt att utforma indikatorer som mäter måluppfyllelse i vidare mening som inkluderar effekter av sfi i fråga om sysselsättning. Inte heller inom vuxenutbildningen tillämpas indikatorer för att mäta måluppfyllelse. Statskontoret noterar också att det inte finns några uttalade mål för sfi som är kvantifierade. 6.5.3 Behov av referensvärden Skolverket har nyligen på regeringens uppdrag lämnat förslag till förbättringar av sfi-statistiken. Samtidigt använder sig flera kommuner av egna uppföljningsmått för hur lång tid sfi-studier i normalfallet ska få ta. Statskontoret bedömer att det finns skäl att överväga nationella referensvärden för hur lång tid sfi i normalfallet bör ta. 87

88

7 Slutsatser och förslag Statskontorets uppdrag har i första hand varit att belysa, redovisa och beskriva olika aspekter av sfi. Vi har därför redovisat vilka studieresultat som uppnås, hur sfi organiseras och genomförs, vilken lärarkompetens som finns att tillgå samt återgivit hur uppföljningen av utbildningen kan utvecklas. I uppdraget nämns emellertid också att Statskontoret utifrån de beskrivningar som lämnas, ska identifiera framgångsfaktorer, problem och hinder. Vid behov ska förslag på förbättringar lämnas. I detta avslutande kapitel redovisar vi ett antal slutsatser och förslag som följer av vad som framkommit i rapporten. 7.1 Två övergripande slutsatser 7.1.1 Resultaten är inte tillfredsställande Det formella målet med sfi är utbildningsrelaterat. Som framgått i denna rapport styrs dock sfi-verksamheten även av mål som rör sysselsättning och integration. Måluppfyllelsen i sfi betyder därför flera saker. Om det är uppnådda studieresultat, fortsatta studier, avbrott på grund av arbete eller andra aktiviteter som prioriteras inom sfi varierar från fall till fall. Den kursplan som infördes 2003 gav också deltagarna möjligheter att avsluta sfi och få betyg på lägre kurser än slutkursen D. Det innebär dels att det är svårt att värdera resultat, dels att det är komplicerat att mäta hur måluppfyllelsen utvecklas över en längre tid. Trots det finns det anledning att reflektera över några av de mer övergripande resultaten som framkommit i denna rapport. Statskontoret har bland annat konstaterat att mer än var tredje sfi-deltagare inte fått något betyg alls tre år efter kursstart. Bland de övriga två tredjedelarna är det endast hälften av deltagarna som uppnått godkänt resultat på kurs D efter det tredje läsåret. Ett år efter avslutad sfi är det endast en av tre som har ett arbete enligt definitionen att de arbetat minst en timme under november månad. Till viss del beror dessa resultat på faktorer som kommuner och anordnare kan ha svårt att påverka, exempelvis andelen utrikes födda, andelen arbetslösa, deltagarnas studiebakgrund och familjeförhållanden. Statskontoret anser dock att ovanstående resultat som helhet inte är tillfredsställande och att det finns en stor förbättringspotential för sfi. 7.1.2 Måluppfyllelsen har inte ökat med den nya kursplanen Den ovanstående slutsatsen kan förstås betraktas som en truism. Statsmakterna har också vidtagit åtgärder som syftat till att förbättra resultaten. Statskontoret har framförallt undersökt vilken betydelse en av dessa åtgärder, 89

införandet av en ny kursplan 2003, har haft. I rapporten har därför studieresultat som avser tiden före respektive efter införandet av den nya kursplanen jämförts med varandra. Skolverkets statistik visar härvidlag att det är färre som når godkänt betyg på kurs D enligt den nya kursplanen än som slutförde sfi med godkänt betyg enligt den gamla kursplanen. Måluppfyllelsen skulle därmed ha sjunkit. När Statskontoret i sina statistiska analyser tagit hänsyn till förändringar både i sammansättningen av de studerande och omgivningen, framgår emellertid att studieresultaten i stort sett är likvärdiga för båda tidsperioderna. Andel studerande som får godkänt betyg på högsta nivån har i själva verket minskat något, men det förklaras till stor del av att fler personer med sämre förutsättningar att klara studierna påbörjar sfi efter reformen. Att studieresultaten inte förbättrats betyder emellertid inte att införandet av den nya kursplanen inte kan ha haft andra positiva effekter, såsom ökad individanpassning. Å andra sidan noterar Statskontoret att kostnaderna per deltagare sedan år 1997 minskat med cirka 20 procent räknat i fasta priser. Statskontorets slutsats är dock att införandet av den nya kursplanen inte har inneburit att studieresultaten har förbättrats. 7.2 Statskontorets förslag Statskontorets två övergripande slutsatser innebär att det finns anledning att överväga vad som bör göras för att studieresultaten ska förbättras. I enlighet med uppdraget har en stor del av de föregående kapitlen också ägnats åt att identifiera problem, hinder och framgångsfaktorer. Några av dem har betydelse för hur sfi utvecklas samtidigt som de enligt Statskontorets bedömning är möjliga att påverka för staten och kommunerna. De ligger därför till grund för de följande förslagen. 7.2.1 Anpassa sfi till tidigare utbildning Statskontorets förslag: Kommunerna bör erbjuda låg- respektive högutbildade ökade möjligheter att studera i olika grupper. Regeringen bör i detta sammanhang överväga att införa ökade krav på kommunerna samt pröva behovet av extra resurser. I samband med Statskontorets intervjuundersökning har många lärare, rektorer och högutbildade deltagare framfört att mer undervisningstid och en indelning som utgår från studiebakgrund, skulle stärka måluppfyllelsen för högutbildade. Statskontorets utvärdering visar dock att högutbildade i praktiken ofta läser tillsammans med lågutbildade samt att högutbildade ges mindre undervisningstid efter det att den nya kursplanen infördes. Av de statistiska analyser som gjorts, framgår också att högutbildade yngre män numera får sämre studieresultat. 90

När deltagare med lägre respektive högre utbildning läser i samma grupp, kan den totala måluppfyllelsen öka i meningen att fler sfi-studerande får ett godkänt betyg på någon kurs. Antagandet bygger på att de högutbildade då utgör ett stöd för de med lägre utbildning. Om detta sker på bekostnad av att de högutbildade inte får så bra undervisning som möjligt, och därmed sämre kunskaper i svenska språket, är det enligt Statskontoret högst tveksamt om de båda grupperna bör läsa tillsammans. Ansvaret för att de lågutbildade i så stor utsträckning som möjligt får godkänt betyg bör ligga på staten och kommunerna, inte andra sfi-deltagare. En ökad uppdelning i olika grupper torde kunna få till följd att undervisningsgrupperna överlag skulle bli mindre. Detta är i sig något positivt eftersom Statskontorets undersökning visar att ju mindre undervisningsgrupper, desto bättre studieresultat. Samtidigt innebär en sådan ordning ökade kostnader för kommunerna. Statskontoret anser därför att kommunerna i större utsträckning ska erbjuda låg- respektive högutbildade möjlighet att studera i olika grupper. Statskontoret noterar också att blandade grupper i fråga om modersmål, ökar sannolikheten för godkänt resultat. Statskontoret tar inte ställning till hur en uppdelning av låg- respektive högutbildade bör ske, men anser att regeringen bör överväga att införa ökade krav på kommunerna samt pröva behovet av att tillskjuta extra resurser för att en sådan ordning ska komma till stånd. 7.2.2 Öka förutsättningarna för att inrikta sfi mot framtida yrke Statskontorets förslag: Regeringen bör ta initiativ till att omfattningen av yrkesinriktad sfi ökar. I ett första steg bör detta ske genom att regeringen undersöker behovet och intresset bland kommunerna av att samverka för att få till stånd olika yrkesinriktade utbildningar. Om detta finns, bör regeringen även se till att det skapas goda förutsättningar för deltagarna att gå yrkesinriktade sfi-utbildningar utanför den egna hemkommunen. Statskontorets intervjuer pekar på att en yrkesinriktad sfi påskyndar språkinlärningen, bidrar till bättre studieresultat samt innebär att sfi-deltagarna snabbare får ett arbete. För många studieovana deltagare är det också särskilt värdefullt att få varva språkträningen med praktiska uppgifter. I framförallt många mindre och mellanstora kommuner är emellertid möjligheterna att få gå en yrkesinriktad sfi tämligen små. När elevunderlaget är begränsat, samtidigt som antalet yrken som deltagarna kan tänkas ha förutsättningar och intresse för är många, blir det svårt att tillhandahålla yrkesinriktade sfi-utbildningar. Dessa problem skulle till stor del kvarstå även om 91

de mindre och mellanstora kommunerna, allt annat lika, erhöll särskilda resurser för att anordna yrkesinriktade sfi-utbildningar. Enligt Statskontoret torde lösningen i istället främst stå att finna i en ökad samverkan kommuner emellan. Som framgått i denna rapport är det dock endast hälften av kommunerna som samverkar med någon annan kommun när det gäller sfi. Att söka och hitta former för en interkommunal samverkan är ingen enkel uppgift. I de fall två grannkommuner tycker sig ha elevunderlag för en halv grupp vardera, kanske problemet löser sig av sig självt. I många andra fall torde det kompletterande elevunderlaget emellertid finnas i kommuner som man vanligtvis inte har kontakt med. I de fall man ändå får till stånd en samverkan med sådana kommuner, tillstöter problem för deltagarna eftersom åtminstone några kommer att bli tvungna att studera utanför den egna hemkommunen. Trots dessa svårigheter menar Statskontoret att det är av yttersta vikt att staten och kommunerna så långt som möjligt tar tillvara sfi-deltagarnas tidigare yrkeserfarenheter och ambitioner om framtida arbete. Med anledning av ovanstående anser Statskontoret att regeringen bör ta initiativ till att omfattningen av yrkesinriktad sfi ökar. I ett första steg bör detta ske genom att regeringen undersöker behovet av och intresset bland kommunerna av att samverka för att få till stånd olika yrkesinriktade utbildningar. Om detta finns, bör regeringen se till att det skapas goda förutsättningar för deltagarna att gå yrkesinriktade sfi-utbildningar utanför den egna hemkommunen. 7.2.3 Öka omfattningen av flexibla undervisningsformer Statskontorets förslag: Regeringen bör överväga att införa krav på kommunerna att tillhandahålla flexibla undervisningsformer för sfi. Ett viktigt syfte med den nya kursplanen var att sfi-verksamheten i ökad utsträckning skulle anpassas till deltagarnas förutsättningar och behov. Kursplanen innebar också ökade möjligheter för studerande att lämna sfi med ett betyg på en lägre kurs. De personer som lämnar sfi, exempelvis med anledning av att de fått jobb, kan dock ofta inte kombinera den nya sysselsättningen med ordinarie sfi-undervisning under dagtid. För att dessa personer ska ha så goda förutsättningar som möjligt att stanna och utvecklas på arbetsmarknaden, är det viktigt att de finns möjlighet att fullfölja sfi-studierna på annat sätt. Detta kan främst ske med hjälp av flexibla undervisningsformer som distans- eller deltidsstudier. Statskontorets regressionsanalyser visar också att det finns ett statistiskt positivt samband mellan omfattningen av flexibla undervisningsformer och studieresultat. Samtidigt är det endast 92

hälften av anordnarna som erbjuder deltidsundervisning på kvällstid. När det gäller distansstudier, tillhandahålls detta endast av var tredje anordnare. Statskontoret anser att det är viktigt att de som inte kan delta i den ordinarie sfi-undervisningen, ändå ges möjligheter att fullfölja sina studier. Regeringen bör därför överväga att införa krav på kommunerna att tillhandahålla flexibla undervisningsformer. 7.2.4 Förbättra möjligheterna att följa upp sfi Statskontorets förslag: Regeringen bör förbättra möjligheterna att följa upp sfi. Detta bör ske genom att de förslag Skolverket lämnat för att förbättra den officiella statistiken i allt väsentligt införs. En förbättrad statistisk redovisning bör också kompletteras med fördjupade studier av måluppfyllelse för sfi. Regeringen bör även besluta att införa nationella referensvärden för hur lång tid studier på respektive studieväg i normalfallet förväntas ta. Statskontoret har i denna utvärdering kunnat konstatera att det saknas förutsättningar för att undersöka vilka effekter som kan knytas till sfi. Det saknas också underlag för att kunna bedöma vilken kompetens sfi-lärare har. Den årliga statistiska redovisning som Skolverket ansvarar för, är inte tillräcklig för att identifiera problem eller för att avgöra om regeringens styrning får genomslag. Regeringen har redan vidtagit åtgärder för att förbättra möjligheterna att bedöma måluppfyllelse i sfi genom att man gett Skolverket i uppdrag att se över hur statistiken kring sfi rapporteras och redovisas. Statskontoret bedömer att de förslag som Skolverket lämnat härvidlag är väl avvägda. 80 Utifrån de erfarenheter som erhållits i samband med denna utredning, menar Statskontoret emellertid att uppgifterna i fortsättningen bör rapporteras på anordnarnivå (i stället för som i dag kommunnivå) eftersom det skulle förbättra möjligheterna till analys av framgångsfaktorer. Sådana uppgifter skulle kunna avse kostnader, antal undervisningsgrupper och lärarkompetens. Det är statistik som i alla händelser ändå samlas in av huvudmännen. Statskontoret finner också skäl för att regeringen säkerställer att mer fördjupade studier av måluppfyllelse som rör olika aspekter av sfi genomförs med jämna mellanrum. Statskontoret anser att det finns behov av nationella referensvärden som avser hur lång tid studier på respektive studieväg i normalfallet förväntas ta. Syftet med dessa är att öka genomströmningen i sfi och påskynda inträdet på arbetsmarknaden. Referensvärdena bör i första hand avse hur stor andel av deltagarna på kurs D som slutför studierna med godkänt resultat. Stats- 80 Skolverket (2000) 93

kontoret föreslår att regeringen beslutar om att följande referensvärden införs: Andel av dem som påbörjat 1A som klarat kurs D inom 36 månader Andel av dem som påbörjat 2B som klarat kurs D inom 24 månader Andel av dem som påbörjat 3C som klarat kurs D inom 12 månader. 94

Bilaga 1 Regeringens uppdrag till Statskontoret 95

96

97

98

99

100

101

102

Statskontorets enkätundersökning Bilaga 2 I denna bilaga redovisas frågorna och svaren i Statskontorets enkätundersökning. Svarsfrekvenser Respondenter Inbjudna Svarade Svarsfrekvens Kommuner 283 168 59% Kommunala anordnare 161 86 53% Studieförbund 8 4 50% Folkhögskolor 4 3 75% Övriga 31 18 58% Totalt 487 279 57% 1. Ange vem du företräder när du besvarar denna enkät. Kommunalförbund jämställs med kommunal anordnare. Alternativ Procent Frekvens Kommun som anordnar/upphandlar sfi 55% 148 Ej konkurrensutsatt kommunal sfi-anordnare 26% 69 Konkurrensutsatt kommunal sfi-anordnare 6% 17 Studieförbund 2% 4 Folkhögskola 1% 3 Annan icke-kommunal sfi-anordnare 7% 18 Kommun som köper sfi-utbildning av andra kommuner 7% 20 Totalt 279 Flera alternativ kunde markeras. Det faktiska antalet respondenter var 270. Vissa respondenter representerade både kommun och kommunal sfi-anordnare. 2. Vilken förvaltning i er kommun har ansvar för sfi? Markera flera alternativ om förvaltningen är integrerad. Alternativ Procent Frekvens Skolförvaltning/nämnd 71% 104 Integrationsförvaltning/nämnd 4% 6 Socialförvaltning/nämnd 5% 7 Kulturförvaltning/nämnd 1% 2 Näringslivs/arbetsmarknadsförvaltning 10% 14 Annat 25% 36 Totalt 147 Respondenter: Kommun som anordnar/upphandlar sfi 103

3. Hur många studerande läste sfi i er kommun under läsåret 2007/08? Ange svaret med siffror. Antal Minimum Maximum Medelvärde Studerande i kommunen 07/08 137 5 13707 307 Respondenter: Kommun som anordnar/upphandlar sfi 4. Hur mycket kostade sfi i er kommun under läsåret 2007/08? Ange svaret i kronor (använd siffror). Antal Minimum Maximum Medelvärde Total kostnad för sfi 07/08 115 3 171 170 000 000 5 647 452 Respondenter: Kommun som anordnar/upphandlar sfi 5. Ange hur sfi bedrivs i er kommun. Kommunalförbund jämställs med kommunal anordnare. Alternativ Procent Frekvens Endast i egen kommunal regi 78% 112 Både i kommunal och upphandlad regi 13% 19 Endast i upphandlad regi 8% 12 Totalt 100 143 Respondenter: Kommun som anordnar/upphandlar sfi 6. Delfinansierar er kommun sfi med andra medel än kommunala medel och statlig ersättning kopplad till sfi? Alternativ Procent Frekvens Nej 83% 119 Ja, ange vilka medel 15% 21 Vet ej 2% 3 Totalt 100 143 Respondenter: Kommun som anordnar/upphandlar sfi 8. Hur mycket kostade upphandlad sfi-verksamhet i er kommun under läsåret 2007/08? Ange svaret i kronor (använd siffror). Antal Minimum Maximum Medelvärde Kostnad upphandlad sfi 07/08 16 0 94 000 000 13 139 060 Respondenter: Kommun som anordnar/upphandlar sfi med sfi i både kommunal och upphandlad regi. 9. Hur många studerande läste i upphandlad sfi under läsåret 2007/08? Ange svaret med siffror. Antal Minimum Maximum Medelvärde Studerande i upphandlad sfi 2007/08 14 0 10 657 1 006 Respondenter: Kommun som anordnar/upphandlar sfi med sfi i både kommunal och upphandlad regi. 104

10. Skiljer sig upphandlad sfi från den sfi som bedrivs i kommunal regi, med avseende på exempelvis inriktning, målgrupp eller liknande? Alternativ Procent Frekvens Ja 27,80% 5 Nej 66,70% 12 Vet ej 5,60% 1 Totalt 18 Respondenter: Kommun som anordnar/upphandlar sfi med sfi i både kommunal och upphandlad regi. 12. Samverkar er kommun med andra kommuner med anledning av sfi? Alternativ Procent Frekvens Ja 50,30% 72 Nej 49,70% 71 Vet ej 0,00% 0 Totalt 143 Respondenter: Kommun som anordnar/upphandlar sfi 13. Ange de avgörande skälen till varför ni samverkar med andra kommuner. Flera alternativ kan markeras. Alternativ Procent Frekvens För att alls kunna erbjuda sfi 10% 7 Av praktiska skäl (t.ex. deltagares avstånd till 18% 13 skolan) Möjlighet till ökad individanpassning 47% 33 Valfrihet för individen 25% 18 Erfarenhetsutbyte 48% 34 Annat 30% 21 Totalt 71 Respondenter: Kommun som anordnar/upphandlar sfi, som samverkar enligt fråga 12. 15. Markera aktörer som kommunen samverkar med i ORGANISERAD form (dvs. inte informellt) rörande sfi. Flera alternativ kan markeras. Alternativ Procent Frekvens Arbetsförmedlingen 85% 110 Ideella organisationer 32% 41 Landstinget 10% 13 Lokala arbetsplatser 64% 83 Länsstyrelsen 16% 21 Migrationsverket 35% 46 Annat 32% 42 Totalt 130 Respondenter: Kommun som anordnar/upphandlar sfi 105

16. Ange vilka frågor som ni samverkar kring med de aktörer du nämnde i föregående fråga. Alternativ Procent Frekvens Rekrytering av sfi-deltagare 42% 54 Praktikanskaffning 84% 107 Arbetslivsorientering 59% 75 Kombination av sfi med rehabilitering, hälsovård el. dyl. 14% 18 Kombination av sfi med annan utbildning 41% 53 Uppföljning 35% 45 Annat 16% 20 Totalt 128 Respondenter: Kommun som anordnar/upphandlar sfi och markerat någon aktör i fråga 15. 18. Har era sfi-studerande möjlighet att välja hos vilken anordnare i kommunen de ska studera? Alternativ Procent Frekvens Ja 3% 4 Ja, under vissa förutsättningar 11% 15 Nej 45% 63 Ej aktuellt, det finns bara en anordnare 42% 59 Vet ej 0% 0 Totalt 141 Respondenter: Kommun som anordnar/upphandlar sfi 20. Gäller samma villkor för flyktingar och övriga sfi-studerande med avseende på hur sfi kombineras med andra aktiviteter (t.ex. samhällsinformation, arbetslivsorientering, praktik, validering)? Alternativ Procent Frekvens Ja 51% 73 Nej 42% 60 Vet ej 6% 9 Totalt 142 Respondenter: Kommun som anordnar/upphandlar sfi 22. Markera om något av nedanstående på ett avgörande sätt ser annorlunda ut idag jämfört med läsåret 2006/07. Flera alternativ kan markeras. Alternativ Procent Frekvens Ansvarig förvaltning 22% 18 Konkurrensutsättning 18% 15 Resurser per studerande 35% 29 Samverkan med andra kommuner 27% 22 Samverkan mellan kommun och andra aktörer 49% 40 Totalt 82 Respondenter: Kommun som anordnar/upphandlar sfi 106

24. Bedrev den anordnare du företräder sfi-verksamhet under läsåret 2007/08? Alternativ Procent Frekvens Ja 95% 100 Nej 5% 5 Totalt 105 Respondenter: Sfi-anordnare 25. Har er sfi-verksamhet någon särskild inriktning eller profil (t.ex. med avseende på målgrupp, undervisningsmetod, arbetssätt eller innehåll i undervisningen? Alternativ Procent Frekvens Ja, hela verksamheten har särskild inriktning 24% 25 Ja, delar av verksamheten har särskild inriktning 32% 34 Nej 44% 47 Vet ej 0% 0 Totalt 106 Respondenter: Sfi-anordnare 27. Hur många studerande läste sfi i er verksamhet under läsåret 2007/08? Ange svaret med siffror. Antal Minimum Maximum Medelvärde Standardavvikelse Studerande hos anordnare 0708 88 13 6409 439,9 849,862 28. Över hur många år löper ert nuvarande upphandlingsavtal med kommunen? Ange svaret med siffror. Antal Minimum Maximum Medelvärde Standardavvikelse Studerande hos anordnare 0708 88 13 6409 439,9 849,862 Löptid gällande avtal 27 1 10 2,85 2,161 Antal undervisningsgrupper 101 1 117 12,83 16,896 Respondenter: Sfi-anordnare 29. Hur många undervisningsgrupper (klasser) finns det totalt i er verksamhet? Ange svaret med siffror. Antal Minimum Maximum Medelvärde Standardavvikelse Studerande hos anordnare 0708 88 13 6409 439,9 849,862 Löptid gällande avtal 27 1 10 2,85 2,161 Antal undervisningsgrupper 101 1 117 12,83 16,896 Respondenter: Sfi-anordnare 107

30. Finns det särskilda undervisningsgrupper i er sfi-verksamhet med inriktning mot specifika yrkesområden? Flera alternativ kan markeras. Alternativ Procent Frekvens Ja, för dem med erfarenhet av aktuellt område 29% 72 Ja, för dem som saknar erfarenhet med önskar 29% 70 arbeta inom aktuellt område Nej 63% 154 Vet ej 1% 2 Totalt 246 Respondenter: Sfi-anordnare 31. Finns det särskilda undervisningsgrupper i er sfi-verksamhet för studerande i behov av särskilt stöd (föranlett av exempelvis dyslexi, trauma eller funktionsnedsättning)? Alternativ Procent Frekvens Ja 41% 100 Nej 58% 141 Vet ej 2% 4 Totalt 245 Respondenter: Sfi-anordnare 32. Enligt vilka principer delas studerande i er verksamhet HUVUDSAKLIGEN in i undervisningsgrupper? Alternativ Procent Frekvens Alla läser tillsammans men med individuella lösningar 6% 6 Enligt studievägar (1, 2, 3) 14% 15 Enligt kurser (A, B, C, D) 34% 36 Enligt studieväg OCH kurs (1A, 1B, 2A...) 37% 40 Annat 9% 10 Totalt 107 Respondenter: Sfi-anordnare 108

35-50. Hur stora var undervisningsgrupperna under läsåret 2007/08? Antal Minimum Maximum Medelvärde Standardavvikelse Gruppstorlek stv 1 12 5 20 13 4 Gruppstorlek stv 2 12 10 30 19 5 Gruppstorlek stv 3 12 10 30 19 6 Gruppstorlek A 24 0 20 11 5 Gruppstorlek B 25 0 35 19 8 Gruppstorlek C 23 5 25 17 7 Gruppstorlek D 25 5 38 18 8 Gruppstorlek 1A 30 3 30 12 6 Gruppstorlek 1B 29 4 40 16 8 Gruppstorlek 2B 29 8 30 20 6 Gruppstorlek 2C 29 4 28 20 6 Gruppstorlek 3C 30 1 32 21 7 Gruppstorlek 3D 30 3 37 23 6 Gruppstorlek övriga 1 15 15 15. Respondenter: Sfi-anordnare 51-67. Hur många timmars undervisning schemalades i genomsnitt per studerande och vecka under läsåret 2007/08? Ange antal timmar per undervisningsgrupp. Standard- Antal Minimum Maximum Medelvärde avvikelse Schemalagda timmar stv 1 13 6 20 15 3 Schemalagda timmar stv 2 13 6 18 15 3 Schemalagda timmar stv 3 13 6 18 15 3 Schemalagda timmar A 25 5 30 16 5 Schemalagda timmar B 28 8 30 18 5 Schemalagda timmar C 30 8 30 18 5 Schemalagda timmar D 30 8 30 18 5 Schemalagda timmar 1A 30 8 30 16 4 Schemalagda timmar 1B 29 8 30 16 4 Schemalagda timmar 2B 30 10 30 17 5 Schemalagda timmar 2C 30 10 30 17 5 Schemalagda timmar 3C 33 15 30 16 3 Schemalagda timmar 3D 33 15 30 16 3 Schemalagda timmar övriga 3 16 24 19 5 Respondenter: Sfi-anordnare 109

68-84. Hur många närvarotimmar hade en studerande i genomsnitt per vecka under läsåret 2007/08? Ange antal timmar per undervisningsgrupp (använd siffror). Standard- Antal Minimum Maximum Medelvärde avvikelse Närvarotimmar stv 1 11 5 20 12 4 Närvarotimmar stv 2 11 6 17 12 4 Närvarotimmar stv 3 11 5 17 12 4 Närvarotimmar A 18 5 28 14 5 Närvarotimmar B 23 0 28 14 5 Närvarotimmar C 25 6 27 16 4 Närvarotimmar D 25 6 27 16 4 Närvarotimmar 1A 19 5 29 14 6 Närvarotimmar 1B 17 3 29 14 7 Närvarotimmar 2B 18 3 30 15 7 Närvarotimmar 2C 18 2 30 15 7 Närvarotimmar 3C 21 3 24 14 5 Närvarotimmar 3D 20 2 28 14 5 Närvarotimmar övriga 4 11 18 14 3 Respondenter: Sfi-anordnare 85. Ange hur intagning av elever huvudsakligen sker i sfiundervisningen. Alternativ Procent Frekvens Kontinuerlig intagning sker löpande 54% 58 Kontinuerlig intagning sker med jämna mellanrum 37% 40 Deltagarna inväntar nästa kursstart. 8% 9 Totalt 107 Respondenter: Sfi-anordnare 87. Ange vilka former av undervisning som sfi-studerande erbjuds i er verksamhet, utöver lärarledd heltidsundervisning (minst 15 timmar per vecka) under dagtid. Alternativ Procent Frekvens Distansstudier 30% 30 Kvällsstudier 59% 58 Deltidsstudier (mindre än 15 tim/v) 59% 58 Helgundervisning 0% 0 IT-baserade självstudier 39% 39 Annat 28% 28 Totalt 99 Respondenter: Sfi-anordnare 110

88-94. För ungefärligen hur stor del av deltagarna kombineras sfi-undervisning med nedanstående verksamheter? Ange svaret i procent (använd siffror). Antal Minimum Maximum Medelvärde Standardavvikelse Samhällsinformation 78 0 100 53 38 Annan utbildning än sfi 68 0 100 19 25 Arbetslivsorientering 75 0 100 45 36 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 56 0 100 23 28 Validering 52 0 100 17 29 Prövning 50 0 100 8 21 Respondenter: Sfi-anordnare 96. Förekommer det i er sfi-verksamhet att sfiundervisningen kombineras med praktik? Alternativ Procent Frekvens Ja 95% 235 Nej 4% 11 Vet ej 1% 2 Totalt 248 97. Markera förekomsten av olika typer av praktik för respektive studieväg i tabellen nedan. Procentsiffror avser andel av 248, dvs. det antal respondenter som besvarade fråga 96 om förekomst av praktik. Alternativ Språkpraktik Samhällsorienterad praktik Yrkespraktik Totalt Sfi1 147 75 81 170 59% 30% 33% 69% Sfi2 172 100 142 206 69% 40% 57% 83% Sfi3 163 105 168 211 66% 42% 68% 85% Respondenter: Kommuner och sfi-anordnare som uppgav att praktik förekommer 99. Hur stor andel av det totala antalet deltagarna kombinerar sfiundervisning med praktik? Ange i procent och på ett ungefär. Använd siffror. Antal Minimum Maximum Medelvärde Standardavvikelse Andel som har praktik 91 3 100 37 24 Respondenter: Respondenter som uppgav att praktik förekommer 111

100. Vem sköter i första hand anskaffning av praktikplatser? Alternativ Procent Frekvens Kommunförvaltning 23% 54 Sfi-anordnare 41% 96 Sfi-studerande 1% 2 Arbetsförmedlingen 3% 7 Annat 32% 74 Vet ej 0% 1 Totalt 234 Respondenter: Respondenter som uppgav att praktik förekommer 101. Har er huvudentré plant insteg, alternativt är försedd med ramp, hiss eller liknande? Alternativ Procent Frekvens Ja 89% 96 Nej, men annan entré finns som motsvarar beskrivningen 10% 11 Nej, ingen entré motsvarar beskrivningen 1% 1 Vet ej 0% 0 Totalt 108 Respondenter: sfi-anordnare 102. Är trappor i anslutning till undervisningslokalerna kontrastmarkerade och försedda med ledstänger på båda sidorna? Alternativ Procent Frekvens Ja 49% 52 Nej 31% 33 Ej aktuellt, inga trappor finns 18% 19 Vet ej 3% 3 Totalt 107 Respondenter: sfi-anordnare 103. Har ni undervisningslokaler med hörselteknisk utrustning? Alternativ Procent Frekvens Ja 20% 21 Nej 76% 81 Vet ej 5% 5 Totalt 107 Respondenter: sfi-anordnare 112

104. Markera vilka typer av stöd och hjälpmedel som ni vid behov tillhandahåller i er sfi-verksamhet. Flera alternativ kan markeras. Alternativ Procent Frekvens Talbok 56% 51 E-textbok 28% 25 Undervisningsmaterial i punktskrift 12% 11 Alternativ examination 65% 59 Anteckningshjälp 14% 13 Teckenspråkstolkning 8% 7 Speciallärare 58% 53 Enskild undervisning 81% 74 Totalt 91 Respondenter: sfi-anordnare 105. Ställer kommunen krav på tillgänglighet i undervisningslokaler vid upphandling av sfi? Alternativ Procent Frekvens Ja 83% 24 Nej 7% 2 Vet ej 10% 3 Totalt 29 Respondenter: Kommuner som upphandlar sfi 108-110. Utgå från de studerande som klarade D-kursen under läsåret 2007/08. Hur många månader hade i genomsnitt gått sedan de skrevs in i sfi för första gången? Medel- Standard- Antal Minimum Maximum värde avvikelse Studietid till d-betyg - sfi1 20 0 45 19 14 Studietid till d-betyg - sfi2 37 0 36 14 7 Studietid till d-betyg - sfi3 46 1 18 8 4 Respondenter: sfi-anordnare 113

111. Markera om något av nedanstående på ett avgörande sätt ser annorlunda ut idag jämfört med läsåret 2006/07. Flera alternativ kan markeras. Alternativ Procent Frekvens EJ AKTUELLT - vi bedrev inte utbildning 2006/07 8% 8 Antal studerande 63% 60 Resurser per studerande 24% 23 Antal studerande per undervisningsgrupp 31% 29 Hur sfi kombineras med samhällsinformation 24% 23 Hur sfi kombineras med arbetslivsorientering 22% 21 Hur sfi kombineras med praktik 46% 44 Hur sfi kombineras med annan utbildning 30% 28 Hur sfi kombineras med arbetsmarknadspolitiska åtgärder 28% 27 Lärartäthet 31% 29 Lärarkompetens 19% 18 Totalt 95 Respondenter: sfi-anordnare 112-122. Uppgifter om anställda lärare Summa Andel Antal lärare 1197 - Antal årsarbetskrafter 857 - Lärarexamen - minst 60hp SVA 541 44% Lärarexamen - 30-59hp SVA 240 20% Lärarexamen - 1-29hp SVA 127 10% Lärarexamen - 0hp SVA 122 10% EJ lärarexamen - minst 60hp SVA 36 3% EJ lärarexamen - 30-59hp SVA 43 3% EJ lärarexamen - 1-29hp SVA 44 4% EJ lärarexamen - 0hp SVA 77 6% Totalt 1230 100% Respondenter: sfi-anordnare. Att antal lärare skiljer sig åt mellan summeringarna beror på att alla anordnare inte besvarade alla frågor fullständigt. 114

123. Vilka minimikrav ställer ni på lärares utbildning när ni idag anställer sfi-lärare? Alternativ Procent Frekvens Lärarexamen - minst 60hp SVA 39% 41 Lärarexamen - 30-59hp SVA 32% 34 Lärarexamen - 0-29hp SVA 22% 23 EJ lärarexamen - minst 60hp SVA 2% 2 EJ lärarexamen - 30-59hp SVA 4% 4 EJ lärarexamen - 0-29hp SVA 1% 1 Totalt 105 Respondenter: sfi-anordnare 124. Är det lätt eller svårt att hitta lärare med dessa kvalifikationer? Alternativ Procent Värden Mycket lätt 2% 2 Lätt 7% 7 Varken lätt eller svårt 31% 32 Svårt 40% 42 Mycket svårt 21% 22 Totalt 105 Respondenter: sfi-anordnare 127. Är dagens statliga fortbildningsinsatser för sfi-lärare tillräckliga? Alternativ Procent Värden Ja 26% 64 Nej 43% 103 Vet ej 31% 75 Totalt 242 Respondenter: sfi-anordnare 115

116

Fördjupad redovisning av studieresultat Bilaga 3 I det följande återges en fördjupad redovisning av studieresultat inom sfi. Tabell 1 Andel deltagare (nybörjare 2004/05) som klarade en viss kurs eller högre, redovisade enligt första påbörjade kurs (procent) A B C D 1A 60 31 15 8 1B - 54 27 13 2B - 62 37 20 Första kurs 2C - - 56 31 3C - - 63 46 3D - - - 79 Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik Tabell 2 Inskrivningstid i dagar från studiestart till och med högst avklarade kurs (nybörjare 2004/05 t.o.m. läsår 2006/07) Exkl. studieuppehåll Inkl. studieuppehåll Ingen A B C D Totalt Totalt Första 1 332 284 442 503 445 367 442 studieväg 2 243-277 405 412 316 382 3 157 - - 198 229 200 214 Totalt 212 284 312 295 273 261 291 Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik Tabell 3 Högsta godkända kurs efter tre läsår, fördelat på lågutbildade (1-6 års utbildning) och högutbildade (mer än 12 års utbildning), nybörjare 2004/05 (procent) Lågutbildade Högutbildade Ingen godkänd kurs 40 33 Kurs A 14 1 Kurs B 21 4 Kurs C 13 15 Kurs D 12 48 Total 100.0 100.0 117

Tabell 4 Resultat och avbrott efter tre läsår, fördelat på relativ arbetslöshet i kommunen (nybörjare 2004/05, procent) 5% 7% 9% 10% Total Studieavbrott 46 53 45 44 48 Arbete, praktik 8 7 6 7 7 Annan utbildning 1 1 2 3 2 Studieuppehåll 1 1 2 3 2 Sjukdom 1 2 2 2 2 Gravid, föräldraledig 2 3 3 4 3 Flyttat från kommunen 2 1 2 1 2 Lämnat Sverige 1 1 1 1 1 Återkommer ej efter terminsslut 11 7 8 4 7 Ej godkänd 1 2 2 3 2 Avskild från utbildningen 0 0 1 1 1 Okänd anledning 16 20 12 9 15 Annan orsak 3 7 5 6 6 Godkända resultat 45 38 44 47 42 Betyg efter direkttest 0 1 1 2 1 Ej fortsatt efter betyg på A, B eller C 11 7 10 12 9 Betyg på kurs D 34 30 33 33 32 Kvarstår i studier efter 2006/07 8 9 10 9 9 Total 100 100 100 100 100 Tabell 5 Resultat och avbrott efter tre läsår, fördelat på andel utrikes födda i kommunen (nybörjare 2004/05, procent) <10% 10-20% 20%> Total Studieavbrott 41 53 48 48 Arbete, praktik 7 7 6 7 Annan utbildning 3 1 2 2 Studieuppehåll 3 1 2 2 Sjukdom 2 2 2 2 Gravid, föräldraledig 3 3 3 3 Flyttat från kommunen 3 1 1 2 Lämnat Sverige 1 1 1 1 Återkommer ej efter terminsslut 6 7 9 7 Ej godkänd 2 3 1 2 Avskild från utbildningen 1 0 0 1 Okänd anledning 7 19 17 15 Annan orsak 4 7 5 6 Godkända resultat 51 38 42 42 Betyg efter direkttest 1 1 1 1 Ej fortsatt efter betyg på A, B eller C 13 8 8 9 Betyg på kurs D 36 29 34 32 Kvarstår i studier efter 2006/07 9 9 10 9 Total 100 100 100 100 118

Tabell 6 Resultat och avbrott efter tre läsår, fördelat på andel deltagare i klassen med samma modersmål (nybörjare 2004/05, procent) 0% 10% 20% 30% Total Studieavbrott 47 52 53 52 48 Arbete, praktik 7 8 8 7 7 Annan utbildning 2 3 2 3 2 Studieuppehåll 2 2 2 3 2 Sjukdom 2 2 4 4 2 Gravid, föräldraledig 3 3 6 6 3 Flyttat från kommunen 2 1 2 2 2 Lämnat Sverige 1 1 0 1 1 Återkommer ej efter terminsslut 7 8 6 7 7 Ej godkänd 2 2 4 4 2 Avskild från utbildningen 0,4 1 1 1 1 Okänd anledning 15 16 13 10 15 Annan orsak 6 6 6 5 6 Godkända resultat 45 38 33 33 42 Betyg efter direkttest 1 0 1 1 1 Ej fortsatt efter betyg på A, B eller C 35 28 23 18 32 Betyg på kurs D 9 10 9 14 9 Kvarstår i studier efter 2006/07 8 10 14 16 9 Total 100 100 100 100 100 119

120

Organisering och genomförande i 16 kommuner Bilaga 4 I denna bilaga redovisas hur sfi organiseras och genomförs i de 16 kommuner som Statskontoret besökt. Besökta kommuner Bodens kommun Forshaga kommun Eslövs kommun Härryda kommun Gnesta kommun Göteborgs stad Jönköpings kommun Karlskrona kommun Kramfors kommun Köpings kommun Malmö stad Nässjö kommun Ronneby kommun Sollefteå kommun Sundbybergs kommun Uppsala kommun 1. Ansvaret för SFI I Eslövs, Gnestas, Göteborgs, Ronnebys, Karlskronas, Sollefteås, Forshagas och Jönköpings kommuner sorterar sfi under antingen en utbildnings- eller vuxenutbildningsnämnd. I en del fall har nämnderna även ansvar för andra frågor. Ett exempel är Sollefteå där nämnden även ansvarar för kultur och fritid. I Uppsala återfinns sfi i en nämnd som ansvarar för såväl utbildning som arbetsmarknad. Uppsala använder sig sedan 2003 av en modell med beställare- och utförarnämnder. I Sundbyberg är det från och med 2008 kompetensförsörjningsförvaltningen som ansvarar för sfi. Förvaltningen ansvarar även för vägledning, vuxenutbildning, arbetsmarknad, flyktingmottagning, försörjningsstöd samt skuldrådgivning. Tidigare ingick sfi i utbildningsförvaltningen och under ett par år svarade socialförvaltningen för sfi. Syftet med att gå över till den nu- 121

varande modellen var bland annat att få möjlighet att väga in flera olika perspektiv i strävan mot egenförsörjning. I Köping ansvarar socialnämnden för sfi sedan 2007. Nämnden ansvarar också för resten av vuxenutbildningen. Här finns också flyktingmottagning, arbetsmarknadsfrågor, samt individ- och familjeomsorg. En avsikt med den nya organisationen är att bättre ta tillvara kommunens resurser för att stimulera den enskilde till egenförsörjning och kompetensutveckling. För närvarande ansvarar nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning för sfi i Kramfors. Inom kort kommer dock sfi i stället att organiseras som en del i kommunens tillväxtenhet som också kommer att rymma kommunens arbete med arbetsmarknadsfrågor. I Boden ansvarar sedan 2005 näringslivsnämnden för sfi. Här återfinns hela vuxenutbildningen och även kommunens integrationssamordning och arbetsmarknadsenhet. Avsikten med förändringen 2005 var att betona vuxenutbildningens roll i kommunens tillväxtarbete. I Nässjö ligger sfi och vuxenutbildningen direkt under kommunstyrelsen. Även näringslivsfrågor sorterar under kommunstyrelsen men däremot inte arbetsmarknadsfrågor. Avsikten med denna organisation, som är ny sedan ett par år, är att signalera att vuxenutbildning är en strategisk fråga. Härryda kommun har sedan ett flertal år avskaffat den politiska nämndorganisationen. Det finns därför enbart en förvaltning som lyder under kommunstyrelsen. Hit hör sfi som är en del vuxenutbildningen. I Malmö är sfi-verksamheten uppdelad i två delar. Kommunens stadskontor upphandlar sfi för nyanlända flyktingar och övriga invandrare medan utbildningsförvaltningen svarar för sfi för (övriga) icke nyanlända flyktingar och invandrare, inklusive nyanlända från EU och EES. Sfi för nyanlända flyktingar utgår från ett samarbete med kommunens stadsdelar som ansvarar för de nyanländas introduktion. På stadskontoret finns kommunens rektorsfunktion som på delegation av stadsdelarna utövar kommunens myndighetsansvar. 2. Kommunal eller enskild regi I våra fallkommuner upphandlas sfi i Göteborg, Malmö, Jönköping, Nässjö, Uppsala samt delvis i Karlskrona. Göteborgs stad använder sig av avropsavtal och har tecknat ramavtal med olika anordnare. En av dessa är en kommunal anordnare. Staden upphandlar platser efter hand i samband med dels den årliga budgetprocessen, dels upp- 122

komna behov. Staden tillämpar olika prisnivåer beroende på målgrupp och anordnare. Malmö stad genomför upphandlingar som omfattar två år (gäller senaste upphandlingen) med möjlighet till förlängning med ytterligare två år (ett år i taget). Även i Malmö stad finns en kommunal anordnare som har avtal med staden. Jönköping har nyligen genomfört en ny upphandling. Tidigare fanns en enskild anordnare som svarade för all sfi i kommunen. Kommunen har nyligen skrivit ramavtal med tre leverantörer från och med 2009. Nässjö har också nyligen bytt anordnare efter en ny upphandling. Numera finns en enskild anordnare som ansvarar för all sfi. Likaså har Uppsala sett över vem som anordnar sfi. Tidigare anordnades all sfi i kommunal regi. Numera är cirka 65 procent av verksamheten upphandlad. Det finns två enskilda anordnare. I Karlskrona finns sedan ett par terminer en enskild anordnare som svarar för 25 procent av verksamheten. 3. Flexibla undervisningsformer Nästan samtliga kommuner i vår kommunundersökning erbjuder någon form av undervisning i flexibla former. I första hand rör det sig om kvällsundervisning för studerande på C- och D-nivåerna, men även distansundervisning och undervisning i så kallade flexibla grupper förekommer. I en kommun, Karlskrona, erbjöd kommunen under hösten 2008 kvällskurser, men inte längre. Deltagandet var för lågt. Ett motiv som kommer fram i våra kommunintervjuer är strävan att anpassa sfi så att de enskilda studerandena kan kombinera studierna med förvärvsarbete. Eller som en förvaltningschef uttrycker det: Ta chansen om du får ett arbete, men släpp inte språkutvecklingen. Kommuner som upphandlar sfi av enskilda anordnare ställer i regel krav på att det ska vara möjligt att kombinera studierna med arbete eller andra aktiviteter. Nässjö kommun som upphandlar sfi av en anordnare ställer ett sådant krav. Göteborgs stad har avtalat med samtliga anordnare att erbjuda flexibla former av sfi, som kvällsundervisning (5 timmar i veckan), deltid, sfi flex och sfi digital (webbaserad undervisning), vilka kan kombineras med arbete eller andra aktiviteter. 123

I Malmö stad kan självförsörjande studerande läsa sfi upp till 15 timmar i veckan på en Flex-utbildning (ett lärcentrum) som är öppet dag- och kvällstid. Timantal och fördelning av timmar bestäms individuellt. Det är dock inte bara större kommuner som erbjuder undervisning i flexibla former. I Boden erbjuds undervisning på kvällstid och i enskilda fall även distansundervisning. Köping som erbjuder undervisning på kvällstid har övervägt att hitta former för flexibelt lärande för studerande som arbetar, och som bara skulle behöva läsa sfi någon dag i veckan kombinerat med en individuell handledning. Ett annat exempel är Eslövs kommun som förutom kvällsundervisning för kurserna B-D, ger möjligheter till distansstudier. Eslöv har också ett par grupper med flexibel undervisning som vänder sig till studerande som inte kan läsa på heltid. 4. Personer med särskilda behov och funktionshinder I Uppsala kommun finns sedan flera år ett så kallat hälsospår som vänder sig till studerande med nedsatt fysisk eller psykisk hälsa och som har behov av att gå i mindre grupper med färre undervisningstimmar. Till hälsospåret finns också en sjukgymnast och en kurator kopplade. Övriga sfi-studerande kan också vända sig till dessa funktioner. Kommunen uppger att sfi-verksamheten även kan använda sig av de specialpedagoger som finns inom den kommunala vuxenutbildningen. I Uppsala kommun finns också sfi-undervisning som riktar sig till mödrar i invandrartäta bostadsområden. I Malmö stad finns en särskild IntroRehab för studerande med problem att följa den ordinarie utbildningen, på grund av migrationsrelaterade reaktioner som till exempel posttraumatiskt stress-syndrom (PTSD). Endast personer med behandling på Röda Korset eller inom psykiatrin på Universitetssjukhuset i Malmö antas till denna utbildning. Utbildningen sker i samverkan med Röda Korset, psykiatrin och Arbetsförmedlingen. Migrationsverket och Försäkringskassan deltar också. Under året har IntroRehab haft en särskild grupp för asylsökande i samverkan med Migrationsverket. Utbildningen är delvis finansierad med medel från Europeiska socialfonden. Kännetecknande för deltagare i IntroRehab är att undervisningen anpassas till och måste ta stor hänsyn till studerandenas psykiska situation. Utmärkande för många är en osäker bostadssituation och splittrade familjeförhållanden. Undervisningen är specialanpassad och grupperna är mindre. Deltagarna får också extra stöd av sjukgymnast och kurator. Deltagarna får också möjlighet till praktik och en del återfinns i den yrkesinriktade sfi som kommunen anordnar i samverkan med arbetsförmedlingen. Enligt kommu- 124

nen har studerande rehabiliterats i hög utsträckning genom praktiken och undervisningen. Även i Göteborg finns ett särskilt spår för studerande med traumatiska erfarenheter och som visat låg progression i vanlig sfi-undervisning. Utbildningen anordnas av Folkuniversitetet och samlar mestadels äldre studerande. En stor del av deltagarna har också någon form av hörselskada. Undervisningen uppges vara kostsam, eftersom den förutsätter mindre grupper och särskilt stöd. 5. Sfi som anpassas efter yrke eller utbildning SFX i Stockholms län I samband med vår utvärdering har vi tagit del av den regionala samverkan kring SFX i Stockholms län. 81 I korthet går dessa utbildningar ut på att anordna sfi riktat till specifika yrkesgrupper. Utbildningarna varvar sfi med yrkeskurser och andra inslag som syftar till att rusta den enskilde till ett yrke. Det finns sammanlagt åtta varianter av SFX, som är uppbyggda på lite olika vis. Utbildningarna sker i regel i samverkan med branscher. Samarbete Sfi och Arbetsförmedlingen SFX-utbildningarna i Stockholms län kan jämföras med utbildningarna i Malmö och Göteborg, som till skillnad från Stockholm bygger på en samverkan med Arbetsförmedlingen. I Malmö integrerades sfi med Arbetsförmedlingens upphandlade yrkesutbildning genom FNI-projektet, Försöksverksamhet för nyanlända invandrare. Kommunsamverkan Ser vi till övriga kommuner med fler än 25 000 invånare, Nässjö, Boden och förortskommunerna Härryda och Sundbyberg finns också här yrkesspår. Nässjö och Boden har egna yrkesspår medan förortskommunerna gått samman med grannkommuner för att erbjuda yrkesspår. Motsvarande gäller för Köping och Kramfors som samverkar med grannkommuner för att kunna erbjuda yrkesspår. Eslöv som är en mindre kommun har också erbjudit yrkesspår. Som framgått i rapporten, använder sig kommunerna av enskilda anordnare för att göra yrkesspår möjliga. Samtidigt uppdrar kommunerna också till kommunala anordnare att utveckla olika typer av yrkesspår. Exempel finns 81 X avser utbildning/yrke som deltagare har med sig från hemlandet. SFX uppges alltid ske i samverkan med berörda myndigheter och berörda branscher samt med universitet och högskolor. Det är kommunerna inom Stockholms län som samverkar kring SFX. I regel har en eller i bland två kommuner ansvar för olika SFX. Länsstyrelsen i Stockholms län har varit initiativtagare och samordnare av dessa. Elever utanför länet deltar också i dessa utbildningar. 125

både i Göteborg och i Malmö. Och ser vi till mindre kommuner som Köping och Kramfors är det kommunala anordnare som svarar för yrkesspåren. Enligt Statskontorets intervjuundersökning anordnar elva av sexton besökta kommuner någon form av sfi som kombinerar med en yrkesinriktning. De benämns olika, men några vanliga termer är yrkesspår eller branschspår. Det bekräftas också i några av våra besökta kommuner med yrkesinriktad sfi, eftersom dessa utbildningar delfinansieras med externa medel. I ett par av kommunerna som ännu inte börjat med yrkesinriktad sfi-utbildning, ser man möjligheter i och med den förestående minskningen inom gymnasieskolans yrkesprogram. Kommande år kommer årskullarna att minska och därmed frigörs utrymme i form av tillgång till lärare och lokaler för yrkesinriktad sfi. Men det krävs likväl finansiering för att utnyttja detta utrymme. I en av dessa kommuner ser man en potential i det samarbete som finns med grannkommunerna kring gymnasieskolan. Det gäller Kramfors och i hög grad storstäderna och de kombinationsutbildningar som till skillnad från andra yrkesspår leder till sfi och en fullföljd yrkesutbildning. I de fallen har samverkan och finansiering från Arbetsförmedlingen varit av stort värde. En uppfattning som förs fram är att samarbetet med Arbetsförmedlingen gjort det möjligt att utveckla utbildningen så pass långt som man gjort. Undantag utgörs av Stockholm där Järfälla kommun och KTH på egen hand har påbörjat en utbildning som tycks likna UTI i Göteborg. Järfälla och KTH får dock viss finansiering av länsstyrelsen för en projektledare som i praktiken fungerar som vägledare och coach för de studerande. Samtliga storstäder och större städer utom Karlskrona har någon form av yrkesspår. I dessa kommuner har vi också mött exempel på yrkesspår som kommunen bedriver i samverkan med Arbetsförmedlingen. Yrkesspår i våra fallkommuner Vi redovisar i det följande hur våra fallkommuner arbetar med yrkesspår. Redovisningen är inte fullständig, utan visar hur kommunerna i huvudsak arbetar med yrkesspår. När det gäller beskrivningen av storstäderna, är redovisningen snarast att betrakta som exempel på hur dessa kommuner arbetar med yrkesinriktad sfi. Sundbyberg deltar i de länsvisa SFX-utbildningarna. Därutöver samverkar kommunen med grannkommunerna Järfälla och Upplands-Bro kring sfi och omvårdnad (en kurs i gymnasieprogrammet). Tidigare har Sundbyberg erbjudit yrkesspår inom områden som handel och fastighetsskötsel. Nässjö kommun erbjuder ett öppet spår och olika yrkesspår. Öppet spår vänder sig till i första hand analfabeter och studerande som ännu inte bestämt sig för ett yrke som skulle kunna vara intressant. Elever i öppet spår ska senare kunna gå över till ett yrkesspår. Yrkesspår 1 vänder sig till studeran- 126

de som strävar mot yrken som förutsätter en utbildningsnivå motsvarande gymnasiet. Merparten av deltagarna går yrkesspår 1. Yrkesspår 2 är till för studerande med förutsättningar och ambitioner att arbeta inom yrken som kräver högskoleutbildning eller motsvarande. Yrkesspåren har ingen direkt koppling till studievägarna. Det innebär att om en elev avser att läsa hela vägen till och med kurs D görs det inom respektive yrkesspår. Kommunen har upphandlat olika aktörer för olika yrkesspår. Den lokala arbetsmarknaden påverkar vilka yrkesspår som erbjuds. För tillfället erbjuder Nässjö kommun logistik, vård, hotell och tillverkningsindustri. Eslövs kommun har erbjudit yrkesspår inom vård, lokalvård och hushållsnära tjänster. Det var möjligt tack vare finansiering från svenska ESF-rådet. Nu är pengarna slut och kommunen hoppas kunna få medel för en ny, liknande satsning för en utbildning med inriktning mot kök. Kommunen skulle vilja erbjuda fler yrkesspår, exempelvis hantverksutbildningar, men konstaterar att det krävs en samverkan med andra kommuner för att göra en sådan utveckling möjlig. Kramfors kommun erbjuder ett yrkesspår, företagande för invandrare (FFI). Utbildningen samlar studerande från ett par grannkommuner och finansieras delvis av länsstyrelsen. Härryda samarbetar med grannkommunerna Mölndal och Kungsbacka för att kunna erbjuda yrkesspår. Utbildningarna vänder sig till studerande på C- och D-nivå och har tre inriktningar, handel i butik, truck/lager och lokalvård. I utbildningarna ingår praktik som ska motsvara cirka 15 timmar i veckan. Köping samverkar också med sina grannkommuner Kungsör och Arboga. För närvarande samarbetar de i första hand om mottagning av nyanlända flyktingar. Under hösten 2008 har kommunerna utrett möjligheterna att åtminstone erbjuda tre yrkesspår. Områden som är aktuella är omvårdnad och industri. Arbetsförmedlingen medverkar i planeringen av dessa spår. Jönköping strävar efter att från första början rikta sfi-undervisningen mot yrkesspår. Yrkesspåren riktas mot handel, omvårdnad, industriteknik och restaurang. I första hand inriktas undervisningen mot olika yrkesteman och syftar till att introducera studerandena i ett yrke. Elever på C- och D-nivåer har möjligheter att kombinera sfi med yrkeskurser på gymnasienivå. Uppsala har nyligen förändrat sin sfi-verksamhet. Från och med hösten 2008 svarar en enskild anordnare för yrkesinriktad sfi. 127

I Boden finns det möjligheter att läsa sfi kombinerat med grundläggande omvårdnadsutbildning på gymnasial nivå. Efter avklarad sfi kan deltagarna fortsätta med fördjupade studier inom omvårdnadsområdet. Malmö stads introduktionsutbildning med sfi syftar som helhet till att varva språk och arbetsliv. Utöver sfi ges deltagarna så kallat lärande i samhällsoch arbetslivet (LIS och LIA) och möjlighet att delta i andra introduktionsinsatser. Introduktionsutbildningen innehåller 15 timmar sfi per vecka och 5 timmar förberedelse för samhälls- och arbetsliv per vecka. Deltagare i alla introduktionsutbildningar med sfi ges också möjlighet till praktik av något slag. Ett exempel med yrkesspår som bedrivs inom ramen för Arbetsförmedlingens FNI-projekt, är sfi i kombination med vissa yrkesutbildningar. 82 Dessa utbildningar finansieras delvis av kommunen, delvis av Arbetsförmedlingen. Deltagarna får introduktionsersättning eller har annan finansiering. I Malmö är det i huvudsak Lernia som svarar för dessa yrkesutbildningar som benämns integrerade utbildningar eller sfi integrerad med arbetsmarknadsutbildning, eftersom arbetsförmedlingen sedan tidigare hade avtal med Lernia. Dessa utbildningar pågår även efter att FNI-verksamheten avslutades sommaren 2008. Utbildningarna är inriktade på bland annat områdena hotell, restaurang, elektronik, verkstad, bussförare, lokalvård, fastighetsteknik. Lernia använder sig av samma indelning som Arbetsförmedlingens indelning i branschområden. Utbildningarna vänder sig i första hand till studerande med yrkesbakgrund. Arbetsförmedlingen väljer ut deltagarna i samråd med Malmö stad och Lernia. Utbildningens längd varierar. Genom Arbetsförmedlingens försorg kan yrkesutbildningen fortsätta även efter det att deltagaren nått D- nivån och kombinera studier i svenska på grundläggande vuxenutbildning. 83 Göteborgs stad har som mål att all sfi ska vara arbetsintegrerad. Ett uttalat mål är att öka andelen yrkesinriktade sfi-utbildningar. I dagsläget finns spår som riktar sig mot specifika branscher, men det är inga gymnasiekurser. Exempel är barn och fritid där temat i svenskundervisningen är barn och fritid. Sedan finns det spår med yrkesförberedande kurser på gymnasienivå. 82 FNI står för försöksverksamheten för vissa nyanlända invandrare. Projektet startade den 1 oktober 2006 i kommuner i tre län: Skåne, Kronoberg och Stockholm. Syftet har varit att tidigt ta tillvara nyanländas tidigare yrkeserfarenheter och utbildning. Gemensamt för verksamheten i de tre länen är att arbetsmarknadspolitiska insatser varvats med sfi. Projektet avslutades den 20 juni 2008. 83 Finansiering av yrkesutbildningen sker dels av kommunen genom ett avtal (samma nivå som vanlig sfi), dels av Arbetsförmedlingen genom ett separat avtal. 128

De vänder sig till studerande på C-nivån och rymmer förutom 15 timmar sfi 15 timmar yrkespraktik eller teori. Ett intressant exempel är satsningen UTI, Utländska tekniker och ingenjörer. Det är ett samarbetsprojekt mellan staden och Arbetsförmedlingen samt Chalmers tekniska högskola som kanaliseras genom den kommunala anordnaren Studium. Eleverna får aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen och måste läsa på C-nivån. Utbildningen vänder sig till studerande med utländska examen inom det tekniska området. Utbildningen innehåller förutom en anpassad svenskundervisning för det avsedda yrket, högskolekurser, kartläggning av tidigare meriter och praktik. I Göteborg anordnar Folkuniversitetet ett högskolespår sedan ett par år tillbaka. Utbildningen vänder sig till personer med högskolebakgrund eller med ambitioner och förutsättningar att senare påbörja högskolestudier. Utbildningen sträcker sig över ett läsår och sfi utgör knappt hälften av tiden. Därutöver läser deltagarna svenska som andraspråk inom komvux. Under utbildningen coachas deltagarna mot det område som de senare vill studera och arbeta inom. Antagningen är kontinuerlig. I Malmö kommer ett särskilt högskolespår att anordnas från och med 2009. Högskolespåret är något annat än en utbildning i sfi. Högskolespåret vänder sig till personer som i Malmö stads introduktionsverksamhet fullföljt sfi enligt studieväg tre och med minst 13 års tidigare utbildningsbakgrund och som: vill läsa en hel utbildning på högskola eller universitet eller annan eftergymnasial utbildning i Sverige, behöver komplettera sin akademiska examen för att få arbeta i Sverige inom sitt yrke, snabbt vill uppnå hög nivå i svenska för arbetslivet. Syftet med högskolespåret är att avsevärt förkorta vägen till fortsatta högre studier eller till ett kvalificerat arbete. Utbildningen ger deltagaren behörighet i svenska för studier på universitet och andra eftergymnasiala utbildningar. Den ger också en uppfattning om den kunskapssyn och akademiska kod som råder i Sverige samt kännedom om arbetsmarknadens krav. Studierna omfattar 32 veckor och är på heltid. Undervisningen är lärarledd. Boden samverkar med de så kallade fyrkantskommunerna Luleå, Piteå och Älvsbyn kring ett akademikerspår. Utbildningen omfattar sfi, praktik och introduktion till högskolestudier. Deltagarna läser sfi på hemorten, men högskolekurser på Luleå tekniska universitet. Akademikerspåret i Boden började som ett projekt, men är numera en reguljär verksamhet. 129

Uppsala har tidigare haft en collegeutbildning som vänt sig till studerande med minst två års högskolestudier från ett annat land. Utbildningen varvades med svenska som andraspråk på komvux och kurser på högskolenivå. Kommunen har nyligen bytt anordnare av detta spår. Köping uppger att ett av de spår som utreds inom ramen för kommunsamverkan med Arboga och Kungsör är ett akademikerspår. Mindre pendlingskommuner som Härryda och Forshaga använder sig av möjligheten att låta studerande läsa på högskolespår i närliggande större kommuner. Gnesta kommun har köpt platser i Södertälje för sfi för akademiker. Eslövs kommun kommer att med start i januari 2009 erbjuda ett högskolespår för deltagare med tidigare högskoleutbildning eller med förutsättningar att påbörja högskolestudier efter avslutade sfi-studier. 6. Samverkan mellan kommuner Samverkan kring sfi mellan kommuner kan vara av olika karaktär och omfattning. I sin enklaste form kan det röra sig om löst knutna informella nätverk för erfarenhetsutbyte. Även våra fallkommuner nätverkar. Exempelvis anordnar Forshaga träffar med grannkommunerna om kurser, konferenser och allmänt erfarenhetsutbyte. Karlskrona har ett liknande utbyte med Växjö och Kalmar. Gnesta kommun som har relativt få sfi-studenter, har vid något tillfälle köpt platser för att kunna skicka studenter till Södertälje för att de ska kunna gå sfi för akademiker. Vi har också sett exempel på samarbete kring olika former av specialinriktade språkutbildningar. Det gäller exempelvis svenskundervisning med yrkesinriktning, till exempel inom bygg och omvårdnad. Särskilt mindre kommuner med få sfi-studenter och kommuner med trängd ekonomi kan i praktiken ha begränsade möjligheter att erbjuda alternativa kurser för sfistudenter med exempelvis akademisk bakgrund. I dessa fall kan samarbete över kommungränser vara ett sätt att utveckla en individanpassad sfi. Ett flertal kommuner som vi har besökt, däribland Köping, Härryda och Boden, samverkar för att kunna erbjuda studenterna fler alternativ i form av yrkesinriktad sfi. Generellt beskrivs samverkan över kommungränserna som något positivt och de vi träffat vid våra kommunbesök vittnar om värdet av att ha, utveckla och förstärka samarbetet med närliggande kommuner. I vissa fall kan det däremot vara svårt att få i gång ett samarbete över kommungränserna. Vårt intryck är att även om det kan finnas mer eller mindre uppenbara fördelar eller ett tydligt behov av kommunsamverkan, så kommer den inte alltid till 130

stånd. En del intervjupersoner för fram att det krävs en politisk vilja att samverka och ett engagemang hos rektorer och lärare. I några kommuner som vi besökt har kommunen ansökt om och fått särskilda medel för kommunsamverkan. Det gäller till exempel Gnesta kommun som har ett samverkansprojekt med Trosa där man bedriver gemensam sfi med heltidsintroduktion eftersom Trosa inte har någon egen sfi-verksamhet. Projektet är finansierat av länsstyrelsen och Migrationsverket och det finns även särskilda medel för en arbetsmarknadscoach som på heltid ska hjälpa till att skaffa praktikplatser. Kommunerna har för samverkansprojektet ansökt om strukturella medel hos länsstyrelsen som i sin tur får medel från Migrationsverket. 131

132

Referenser Bilaga 5 Offentligt tryck Ds 2008:19 Sfi-bonus stimulans för nyanlända invandrare att snabbare lära sig svenska. Förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. Förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen. Förordning 1994:895 om svenskundervisning för invandrare. Kursplan för sfi (SKOLFS 2006:28). Lag (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar. Proposition 2000/01:72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Proposition 2005/06:148 Vissa frågor om vuxnas lärande, m.m. Skollagen (1985:1100). Skr. 2008/09:24 Egenmakt mot utanförskap regeringens strategi för integration. SOU 2008:52 Legitimation och skärpta behörighetsregler. SOU 2008:58 Egenansvar med professionellt stöd. Utbildningsdepartementet (2008) Regleringsbrev för Högskoleverket 2009. Rapporter Myndigheten för skolutveckling (2006) Redovisning av uppdraget att anordna kompetensutveckling för sfi-lärare. Myndigheten för skolutveckling (2006) Erfarenheter och slutsatser från myndighetens arbete med kompetensutveckling för sfi-lärare åren 2003-2007. Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk (2007) Den ämnesteoretiska kunskapsbasen för sfi-läraruppdraget. Riksrevisionen 2008:13 Svenskundervisning för invandrare (sfi). En verksamhet med okända effekter. Skolverket (1997) rapport nr 131 Vem älskar sfi? Utvärdering av svenskundervisning för invandrare en utbildning mellan två stolar. Skolverket Jan-Eric Gustafsson, Eva Myrberg (2002) Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat en kunskapsöversikt. Skolverket (2003) Redovisning av uppdrag om nationella kvalitetsindikatorer. (Dnr U2003/2060/S). Skolverket (2008a) Totala kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning 2007. (Dnr 71-2008:2730). 133

Skolverket (2008b) Redovisning av uppdrag om vidtagna åtgärder för att förbättra statistiken avseende svenskundervisning för invandrare (SFI). (Dnr U 2007/7921/SAM/G). Statskontoret (2007:8) Lärares utbildning och undervisning i skolan. Kartläggning och analys. Statskontoret PM (2008) Indikatorer i regeringens uppföljning av offentlig verksamhet en kartläggning. (Dnr 2007/173-5). Statskontoret PM (2009) Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5). Statskontoret PM (2009) Försörjning och sysselsättning efter avslutade sfistudier (Dnr 2008/45-5). Statskontoret PM (2009) Statskontorets regressionsanalyser (Dnr 2008/45-5). Internet www.ladok.se www.scb.se www.skolverket.se www.statskontoret.se 134

Intervjuförteckning Bilaga 6 I denna bilaga redovisas namnen på merparten av de personer som Statskontoret har intervjuat. Namnen på sfi-deltagare och lärare som intervjuats redovisas emellertid inte. Myndigheter och organisationer på central nivå Handisam Anna Dahlberg Utredare Länsstyrelsen i Stockholms län Sam Yildrim Utvecklingsledare Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Stockholms Universitet Aina Bigestans Inger Lindberg Ingrid Skeppstedt Föreståndare Professor i tvåspråkighet Sakkunnig Myndigheten för skolutveckling Inger Bergendorff Undervisningsråd Skolverket Suzanne Mehrens Undervisningsråd Christina Månberg Undervisningsråd Eva Jönsson Undervisningsråd Stockholms Stad/Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen Leif Styfberg Enhetschef/rektor Sveriges kommuner och landsting Arjun Bakshi Processledare Kommuner I det följande anges intervjupersoner både från de 16 fallkommuner som vi studerat närmare. Vi har därutöver intervjuat företrädare för vissa kommuner och anordnare i Stockholmsregionen som en förberedelse inför vår intervjuundersökning. Dessa återges också i sammanställningen. Bodens kommun Anita Hedberg Enhetschef, Lärcentrum Birgitta Nilsson Rektor Viveca Alteskog Sfi-samordnare Ann-Maria Integrationssamordnare Lundkvist Monroy Anders Olsson Praktiksamordnare, Arbetsmarknadsavdelningen Birgitta Byberg Socialsekreterare, Socialtjänsten Sfi-lärare och deltagare 135

Eslövs kommun Viveka Serder Förvaltningschef Ingrid Hägerklint Rektor, Vuxenutbildningen Laila Grönvall Sfi-lärare och samordnare Eva Jönsson Sfi-lärare och samordnare Gitte Forstenberg Integrationssamordnare, Arbete och försörjning Håkan Andersson Handläggare, Arbete och försörjning Sfi-lärare och deltagare Forshaga kommun Monica Swensån Skolförvaltningschef Torbjörn Falk Rektor Kerstin Björklund Tillträdande rektor Bodil Kignell Studie- och yrkesvägledare Folida Apertin Flyktingintroduktionen Sfi-lärare och deltagare Haninge kommun Anders Olovsson Rektor, CentrumVux Eva Ahlberg Bitr. rektor Hadi Harmozi Sfi-samordnare Härryda kommun Karina Djurner Sektorschef, Vuxenutbildningen Sofia Grebner Rektor Mona Ahlmqvist Studie- och yrkesvägledare Staffan Uddenberg Verksamhetschef René Villar Flyktingsamordnare Karin Bengtsson Praktikanskaffare SFi-lärare och deltagare Gnesta kommun Sten-Åke Domeij Rektor för Utbildningscentrum Malin Broqvist Flyktingsamordnare Sfi-lärare Göteborgs Stad Marianne Norming Enhetschef/rektor Sfi-enheten Vuxenutbildnings-förvaltningen Gunilla Holmberg Rektor Sfi Bengt Lundahl Projektledare Jan Elftorp Förvaltningschef, Utbildningsavdelningen Stefan Ericsson Verksamhetschef, Utbildningsavdelningen Studium Rosa Holmberg Enhetschef/rektor sfi/gruv Brita Gustafsson Utbildningsledare Annacarin Verksamhetschef/Rektor Engström Kajsa Lassbo Lyckman Projektledare Sfi-lärare och deltagare Sveas Lasse Svensson Utbildningsledare Marie Kårsnäs Rektor Sfi-lärare och deltagare 136

Folkuniversitet Anna Theander Utbildningsledare Katarina Larsson Utbildningsledare Järfälla kommun Sune Stjärnlöf Programchef, Utbildningsnämndens kansli Annika Ramsell Rektor, Järfälla Lärcentrum Gunilla Önneby Utbildningsledare, Järfälla Lärcentrum Jönköpings kommun Krister Bengtsson Rektor Stephan Rapp Förvaltningschef Peter Jutterström Gymnasienämndens ordförande Sfi-lärare och deltagare (Lernia) Karlskrona kommun Mary Mathiasson Rektor/chef, Vuxenutbildningen Karola Rosenberg Sfi-samordnare Göran Palmér Förvaltningschef Doris Larsson Arbetsmarknadschef, Arbetsmarknadsenheten Lars Fagerberg Tf. Flyktingansvarig, Karlskrona Flyktingintroduktion Annika Börjesson Första socialsekreterare, Socialtjänsten Sfi-lärare och deltagare Kramfors kommun Yngve Tyni Förvaltningschef Ann-Kristin Rektor Leiderud Maria Styrman Sfi-samordnare Sfi-lärare och deltagare Sirpa Kjellman Integrationssamordnare, Integrationsenheten - ResursCentrum Kalle Allström Arbetsförmedlingen Thomas Näsholm Coach, Arbetsmarknadsenheten - ResursCentrum Köpings kommun David Schanzer- Larsen Anna-Klara Sjölund Örjan Lindvall Christina Czitrom Förvaltningschef Tf. Rektor, Kompetenscenter och Sfi F.d.Rektor Sfi-samordnare Sfi-lärare och deltagare Malmö Stad Kent Andersson Kommunalråd Birgitta Håkansson Rektor Raja Sundman Sfi-samordnare Anne Schmid Behrens Stadsdelschef, Hyllie 137

Lernia Annika Adolfsson Platschef Marie-Louise Uppdragsledare Larsson Veronica Uppdragsledare Abrahamsson Narcis Spahovic Samordnare Malmö stad, IntroRehab Sfi-lärare och deltagare Komvux Södervärn Torbjörn Hanö Rektor Ulli Ericsson- Bitr. rektor Hedman Margareta Linder Bitr. rektor Sfi-lärare och deltagare Folkuniversitetet Stig Jönsson Projektledare Bernhard Steiner Bitr. projektledare Sfi-lärare och deltagare Nässjö kommun Uno Kenstam Kommunalråd Rolf Rahm Utbildningschef, Nässjö Lärcentrum Malin Landgren Bitr. rektor, Vägledningscentrum Liselott Malmström Områdeschef, Arbetsförmedlingen Anneli Öhlin Avdelningschef, Individ- och familjeomsorgen (inkl. flyktingmottagningen). Liselott Ingesson Politis Migrationsverket Studie- och yrkesvägledare Competens Jonas Thousie VD Pia Stenberg Lokal platschef Sfi-lärare och deltagare Ronneby kommun Johanna Månsson Rektor för Komvux och IV Tommy Ahlqvist Verksamhetschef Henrik Lövgren Introduktionssamordnare Sabina Bico Flyktinghandläggare Inger Gyllin Flyktinghandläggare Ingemar Johansson Arbetsförmedlare Tanja Sarmiento Arbetsförmedlare Christian Björkqvist Integrationssamordnare Sfi-lärare och deltagare Sollefteå kommun Svante Jönsson Rektor Ted Olows Förvaltningschef Maria Modin Administrativ chef Jan Lundberg Chef, Integrationsenheten Salim Khater Integrationssamordnare Torild Blomqvist Af-chef Gabriella Allström Ansvarig AF-handläggare för nyanlända Sfi-lärare och deltagare 138

Stockholm/Vårberg Ingrid Fäldt Rektor för Sfi Västerort Björn Hjulström Studierektor Eva Källsäter Studierektor Elisabeth Berglund Studierektor Sfi-lärare Lernia, Kista Gunilla Engvall Uppdragsledare Pille Pensa Uppdragsledare Hedström Caroline Söderkvist Arbetslagsledare Anette Arbetslagsledare Salomonsson Cecilia Söderberg Arbetslagsledare Sundbybergs Stad Katarina Welin Förvaltningschef Fredrik Ekdahl Rektor Margira Furu Sfi-samordnare Helena Dahlin Kassé Samordnare, Arbetsmarknad, flyktingmottagning och försörjningsstöd Susanne Skarin Emma Gustavsson Socialsekreterare Flyktingssekreterare Sfi-lärare och deltagare Uppsala kommun Lena Borgudd Nilsson Inga Thingvall Lars Öhman Anita Rydh Iris Elofsson Lennart Andersson Verksamhetschef/rektor Informationsansvarig Uppdragsstrateg, Uppdragskontoret Chef, UAK, Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad Uppdragsstrateg, arbetsmarknad Verksamhetschef, Arbetsmarknad, försörjningsstöd och integrationsinsatser Sfi-lärare och deltagare Den 28 oktober 2008 genomförde Statskontoret en hearing om sfi-indikatorer. Syftet med hearingen var att diskutera behovet av och förutsättningarna för indikatorer för måluppfyllelse. Följande personer deltog i mötet: Paula Kossack, Skolverket Per Millstam, Skolverket Olof Åslund, IFAU Louise Kennerberg, IFAU Sinisa Sauli, SCB Christofer Lundin, Riksrevisionen Mats Johansson, Riksrevisionen Claes Elmgren, Statskontoret Björn Hammarstedt, Statskontoret 139

Statskontoret har också utbytt erfarenheter under utredningsarbetets gång med Robert Höghielm och Petros Gougoulakis vid Stockholms universitet med anledning av Integrations- och Jämställdsdepartementets uppdrag till Stockholms universitet (IJ2008/2010/IU) att utvärdera utbildningar i svenska för specifika yrkeskategorier i Stockholms län. 140