Sfi resultat, genomförande och lärarkompetens

2009:2 Sfi resultat, genomförande och lärarkompetens En utvärdering av svenska för invandrare

MISSIV DATUM DIARIENR 2009-02-05 2008/45-5 ERT DATUM 2008-02-14 2008-11-27 ER BETECKNING U2008/1046/SV U2008/7760/SV Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Uppdrag att utvärdera svenskundervisning för invandrare Regeringen gav den 14 februari 2008 Statskontoret i uppdrag att utvärdera svenskundervisning för invandrare (sfi). Enligt uppdraget ska Statskontoret belysa hur och i vilken omfattning statliga reformer lett till förbättringar inom sfi. Utvärderingen ska i huvudsak besvara tre frågor: Vilka resultat når deltagarna i sfi? Hur organiseras och genomförs sfi? Hur ser lärarkompetensen ut? Statskontoret ska också identifiera förhållanden och faktorer som bidrar till hög måluppfyllelse samt sådana förhållanden som innebär hinder och problem. I uppdraget ingår även att lämna förslag till indikatorer som mäter måluppfyllelse samt eventuellt lämna förslag till förbättringar. Statskontoret överlämnar härmed sin redovisning av detta uppdrag i rapporten Sfi resultat, genomförande och lärarkompetens. En utvärdering av svenska för invandrare (2009:2). Generaldirektör Yvonne Gustafsson har beslutat i detta ärende. T.f. utredningschef Anna Karlgren och utredare Claes Elmgren, föredragande var närvarande vid den slutliga handläggningen. Yvonne Gustafsson Claes Elmgren POSTADRESS: Box 8110, 104 20 Stockholm. BESÖKSADRESS: Fleminggatan 20. TELEFON VXL: 08-454 46 00. FAX: 08-791 89 72. statskontoret@statskontoret.se www.statskontoret.se

Innehåll Sammanfattning 7 1 Inledning 11 1.1 Statskontorets uppdrag 11 1.2 Metod och tillvägagångssätt 12 1.3 Rapportens disposition 13 2 Bakgrund, styrning och utveckling av sfi 15 2.1 Statens styrning av sfi 15 2.2 Sfi en del av statens integrationspolitik 17 2.3 Utvecklingen av sfi 19 3 Deltagarnas resultat 25 3.1 En översiktlig bild av resultat, avbrott, inskrivningstid och undervisningstimmar 25 3.2 Närmare redogörelse för resultat och avbrott 30 3.3 Deltagarsammansättningens betydelse 33 3.4 Studieresultat hos olika typer av anordnare 37 3.5 Resultat och avbrott i olika regioner 38 3.6 Andra faktorer som påverkar måluppfyllelse 39 3.7 Resultat före och efter 2003 års kursplan 40 3.8 Sammanfattande iakttagelser 44 4 Organisering och genomförande av sfi 49 4.1 Ansvar, utförande och nyanlända flyktingar 49 4.2 Sfi utifrån individernas förutsättningar och behov 53 4.3 Sfi i kombination med andra insatser 59 4.4 Samverkan med andra aktörer 64 4.5 Sammanfattande iakttagelser 67 5 Lärarkompetens och fortbildning 71 5.1 Sfi-lärarnas kompetens 71 5.2 Anställningskrav 74 5.3 Deltagande i fortbildning 77 5.4 Sammanfattande iakttagelser 80 6 Indikatorer och statistik för att mäta måluppfyllelse 81 6.1 Syfte och användning 81 6.2 Skillnaden mellan indikatorer och statistik 82 6.3 Skolverkets förslag 82 6.4 Behov av och förutsättningar för indikatorer 83 6.5 Sammanfattande iakttagelser 86 5

7 Slutsatser och förslag 89 7.1 Två övergripande slutsatser 89 7.2 Statskontorets förslag 90 Bilagor 1 Regeringens uppdrag till Statskontoret 95 2 Statskontorets enkätundersökning 103 3 Fördjupad redovisning av studieresultat 117 4 Organisering och genomförande i 16 kommuner 121 5 Referenser 133 6 Intervjuförteckning 135 6

Sammanfattning Statskontoret har på regeringens uppdrag utvärderat svenskundervisning för invandrare (sfi). Utvärderingen har omfattat en rad frågor avseende organisation, genomförande, resultat, lärarkompetens och uppföljning. Bakgrund Sfi ska ge deltagarna möjligheter att utveckla sin förmåga att kommunicera muntligt och skriftligt på svenska. Sfi-verksamheten styrs dock även av mål som rör sysselsättning och integration. Måluppfyllelse i sfi betyder därför flera saker. Om det är uppnådda studieresultat, fortsatta studier, avbrott på grund av arbete eller andra aktiviteter som prioriteras inom sfi, varierar från fall till fall. Under senare år har flera reformer vidtagits som syftat till att utveckla och förbättra sfi. Den mest genomgripande av dessa är införandet av en ny kursplan 2003. Den nya kursplanen innebar bland annat att deltagarna numera kan lämna sfi på en lägre kurs och ändå få betyg. De totala kostnaderna för sfi uppgick år 2007 till cirka 1,2 miljarder kronor. Sedan år 1997 har kostnaden per deltagare minskat med 20 procent räknat i fasta priser. Resultaten kan förbättras I rapporten redogör Statskontoret för de resultat som deltagarna uppnår. Utvärderingen visar bland annat att mer än var tredje sfi-deltagare inte fått något betyg alls tre år efter kursstart. Bland de övriga två tredjedelarna är det endast hälften av deltagarna som uppnått godkänt resultat på den högsta kursen (D) efter det tredje läsåret. Ett år efter avslutad sfi, är det endast en av tre som har ett arbete enligt definitionen att de arbetat minst en timme under november månad. Det finns faktorer som kommuner och anordnare har svårt att påverka. Statskontoret anser ändå att dessa resultat inte är tillfredsställande. Statskontoret bedömer att det finns en stor förbättringspotential för sfi. Statskontoret har även undersökt vilken betydelse införandet av den nya kursplanen har haft. I rapporten jämförs därför studieresultat som avser tiden före respektive efter införandet av den nya kursplanen med varandra. När Statskontoret i sina statistiska analyser tagit hänsyn till förändringar i både sammansättningen av de studerande och omgivningen, framgår att studieresultaten i stort sett är likvärdiga för båda tidsperioderna. Andel studerande som får godkänt betyg på högsta nivån har i själva verket minskat något, men det förklaras till stor del av att fler personer med sämre förutsättningar att klara studierna påbörjar sfi efter reformen. Slutsatsen är att in- 7

förandet av den nya kursplanen inte har inneburit att studieresultaten har förbättrats. Behov av en mer individanpassad sfi Statskontorets utredning visar att kommunerna uppmärksammar individernas behov och förutsättningar på många olika sätt, och i olika omfattning. När det gäller kartläggning, gruppindelning och tidpunkten för att få påbörja studier, har de flesta kommuner ett tillvägagångssätt som innebär att de tar hänsyn till individernas behov och förutsättningar. Det har emellertid visat sig att låg- respektive högutbildade ofta tillhör samma undervisningsgrupper, trots att många kommuner har ambitionen att dessa ska få studera var för sig. Av utvärderingen framgår också att de flesta anordnare inte erbjuder någon yrkesinriktad sfi-undervisning. I många kommuner finns det heller inte möjlighet till deltids- eller distansundervisning, trots att detta ofta är en nödvändighet för att sfi-deltagare som får arbete ska kunna fullfölja sina studier. Statskontorets sammantagna bedömning är därför att det i många kommuner finns behov av att utveckla en mer individanpassad sfi. Nyanlända flyktingar prioriteras Nyanlända flyktingar prioriteras ofta framför övriga sfi-deltagare i fråga om bland annat praktik, validering och vägledning. Detta beror på att de omfattas av kommunernas introduktionsinsatser samt i regel får introduktionsersättning för sitt uppehälle. Enligt Statskontoret finns det dock anledning att uppmärksamma att det finns en stor grupp sfi-studerande som inte är nyanlända flyktingar men har liknande behov av stöd och insatser i form av till exempel samhällsinformation, praktikanskaffning och validering. Skillnader mellan anordnare förklaras av skillnader i sammansättning av deltagare Det finns inga statistiskt säkerställda samband mellan studieresultat och typ av anordnare. Generellt sett når deltagare hos kommunala anordnare i högre grad godkänt resultat än hos enskilda anordnare. Enligt Statskontorets analys beror det främst på skillnader i sammansättningen av deltagarna. Lärarförsörjningen kan ha brister Statskontoret har inte undersökt i vilken utsträckning universitet och högskolor tillgodoser kommunernas behov av utbildade lärare. Utvärderingen visar dock att drygt sex av tio anordnare anser att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera lärare med önskvärd kompetens, samt att andelen lärare med tillräcklig ämnesmässig kompetens är låg. Det finns alltså risk för att lärarförsörjningen brister. 8

Statskontorets förslag Enligt Statskontorets analys finns det flera faktorer som påverkar studieresultaten. En del av dessa går inte att påverka, exempelvis ålder och utbildningsbakgrund medan andra i vissa fall bör kunna beaktas. Statskontorets utredning visar exempelvis att resultaten riskerar att försämras ju fler som talar samma modersmål i samma undervisningsgrupp. I rapporten lämnar Statskontoret förslag avseende sådana faktorer som dels visat sig betydelsefulla, dels i hög grad kan och bör beaktas för att förbättra resultaten i sfi. Anpassa sfi till deltagarnas tidigare utbildning Statskontorets intervjuer och analyser indikerar att om kommunerna i högre grad än i dag utgår från deltagarnas studiebakgrund, skulle måluppfyllelsen kunna stärkas. Statskontoret föreslår därför att kommunerna ska erbjuda lågrespektive högutbildade möjlighet att studera i olika grupper. Stärk förutsättningarna för att inrikta sfi mot ett framtida yrke Statskontorets intervjuer pekar på att en yrkesinriktad sfi påskyndar språkinlärningen, bidrar till bättre studieresultat samt innebär att sfi-deltagarna snabbare får ett arbete. För att deltagarna ska kunna erbjudas yrkesinriktade sfi-studier i högre utsträckning, kommer det krävas en ökad samverkan kommuner emellan. Samtidigt som det är svårt att öka den interkommunala samverkan, är det enligt Statskontoret ytterst viktigt att staten och kommunerna så långt som möjligt tar tillvara sfi-deltagarnas tidigare yrkeserfarenheter och ambitioner om framtida arbete. Statskontoret föreslår därför att regeringen tar initiativ till en ökad interkommunal samverkan med syfte att få till stånd fler yrkesinriktade sfi-utbildningar. Öka omfattningen av flexibla undervisningsformer Statskontorets utvärdering visar att förekomsten av en flexibel sfi-undervisning såsom deltids- eller distansstudier, ökar måluppfyllelsen. Det är dock tämligen vanligt att personer som har arbete inte ges möjlighet att kombinera detta med sfi på deltid eller distans. Statskontoret föreslår därför att regeringen överväger att införa krav på kommunerna att tillhandahålla flexibla undervisningsformer. Förbättra möjligheterna att följa upp sfi I rapporten framgår att det finns brister i den tillgängliga statistiken samt att det många gånger inte är möjligt att mäta måluppfyllelse eller effekter av sfi. Statskontoret föreslår att den förbättrade statistik som regeringen tagit initiativ till, kompletteras med fördjupade studier av måluppfyllelse för sfi. Regeringen föreslås även besluta om att införa nationella referensvärden för hur lång tid studier på respektive studieväg i normalfallet förväntas ta. 9

10

1 Inledning Svenskundervisning för invandrare (sfi) syftar till att ge grundläggande kunskaper i det svenska språket till vuxna med annat modersmål. Sfi är en del av det offentliga skolväsendet för vuxna. Utbildningen ska ge deltagarna möjligheter att utveckla sin förmåga att kommunicera muntligt och skriftligt på svenska i vardags-, samhälls-, och arbetsliv. Därutöver ska sfi-studerande som inte kan läsa eller skriva, ges möjligheter att förvärva dessa kunskaper. Det är kommunerna som ansvarar för att deras invånare som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket får utbildning. Under senare år har det genomförts ett antal reformer som syftat till att förbättra måluppfyllelse och genomströmning inom sfi. Den mest genomgripande av dessa är införandet av en ny kursplan 2003, som bland annat innebär att deltagarna numera kan lämna sfi på en lägre kurs och ändå få betyg. 1.1 Statskontorets uppdrag Statskontoret har haft regeringens uppdrag att utvärdera sfi. Utvärderingen ska ligga till grund för regeringens överväganden i frågor som rör utbildning och integration. Av uppdraget framgår att utvärderingen ska bygga på ett urval av kommuner samt särskilt fokusera på följande tre frågor: Vilka resultat når deltagarna i sfi? I redovisningen av denna fråga ska Statskontoret belysa olika uppgifter avseende betyg, undervisningstimmar, avbrottsorsaker, anordnare och deltagarsammansättning. Hur organiseras och genomförs sfi? Denna fråga innefattar bland annat att Statskontoret ska redovisa på vilket sätt sfi utgår från individernas behov och förutsättningar, hur sfi kombineras med andra insatser samt i vilken omfattning kommunerna samverkar med andra aktörer vid genomförandet av utbildningen. Hur ser lärarkompetensen ut? Med denna fråga avses framförallt att Statskontoret ska redovisa andelen sfi-lärare med pedagogisk examen och i vilken utsträckning lärarna har relevant ämneskompetens. Statskontoret ska också redogöra för omfattningen i fortbildningsinsatser som rör svenska som andraspråk. Av uppdraget framgår att Statskontoret ska belysa hur och i vilken omfattning statliga reformer har lett till förbättringar inom sfi. Vidare ska Statskontoret utifrån resultat- och verksamhetsbeskrivningar dels identifiera förhållanden och faktorer som bidrar till hög måluppfyllelse, dels redogöra för förhållanden som innebär problem och hinder. I uppdraget ingår även att 11

redogöra för eventuella skillnader avseende resultat och verksamhet mellan olika typer av sfi-anordnare, kommuner och regioner. Förutom de ovanstående tre huvudfrågorna ska Statskontoret även lämna förslag till indikatorer som mäter måluppfyllelse. 1 1.2 Metod och tillvägagångssätt För att kunna besvara frågorna om deltagarnas resultat, kommunernas organisation och genomförande, och lärarkompetensen har Statskontoret valt att i huvudsak samla in material på följande tre sätt: 1. Statistisk analys av studieresultat, orsaker till avbrott med mera. 2. Enkätundersökning till samtliga kommuner och anordnare. 3. Intervjuundersökning i 16 kommuner. 1.2.1 Den statistiska analysen Statskontoret har analyserat den officiella statistik som baseras på uppgifter som kommunerna rapporterat in och som Statistiska centralbyrån (SCB) ställt samman. Syftet har framförallt varit att hitta eventuella skillnader i fråga om studieresultat före och efter införandet av den nya kursplanen 2003. Vi har också analyserat orsakerna till studieavbrott. Den analysen gäller dock enbart deltagare som påbörjat sina studier efter införandet av den nya kursplanen. 2 Den officiella statistiken som Statskontoret har använt sig av har vissa brister. Detta beror framförallt på att kommunerna har brustit i sin inrapportering av olika uppgifter till SCB. I huvudsak gäller detta uppgifter som rör kostnader och tid i undervisning, men även orsaker till avbrott. Enligt Statskontorets bedömning går det inte att fastställa i vilken utsträckning bristerna påverkar resultaten, men emellanåt bör dessa tolkas med viss försiktighet. 1.2.2 Enkätundersökningen Statskontoret har genomfört en enkätundersökning riktad till kommuner och sfi-anordnare. En förfrågan skickades till alla kommuner där Statskontoret bad kommunerna att bistå med kontaktuppgifter till alla sfi-anordnare i kommunen. Enkäten skickades ut till 283 kommuner och 201 sfi-anordnare, och svarsfrekvensen var 57 procent. Sammanlagt svarade 168 kommuner och 111 anordnare. Enkätresultaten och de efterföljande regressionsanalyserna som Statskontoret genomfört, har till viss del kunnat kompensera för 1 Uppdraget återfinns i sin helhet i bilaga 1. 2 De statistiska bearbetningarna har utförts av en konsult. Metod och beräkningar återfinns i PM Statskontorets regressionsanalyser som går att ladda ner på www.statskontoret.se 12

bristerna i den officiella statistiken. Genom regressionsanalyserna har vi bland annat kunnat undersöka vilken betydelse olika förhållanden och faktorer har för de resultat som uppnås. I enkätundersökningen ställdes även frågor om lärares kompetens och deltagande i statliga fortbildningsinsatser. 1.2.3 Intervjuundersökningen Statskontoret har besökt sammanlagt 16 kommuner i vilka närmare 150 personer har intervjuats. 3 Dessa har framförallt varit lärare, rektorer, studerande samt företrädare för olika förvaltningar och nämnder. Vi har även intervjuat flykting- och integrationssamordnare, praktiksamordnare samt studie- och yrkesvägledare. 4 Syftet har framförallt varit att fånga upp vilka faktorer som påverkar måluppfyllelsen. Intervjuundersökningen har också varit viktig för att kunna besvara frågor om hur sfi organiseras och genomförs. De 16 kommunerna valdes ut i syfte att få en spridning med avseende på geografiska förhållanden, kommunstorlek, storlek på sfi-verksamheten och uppnådda studieresultat. 1.2.4 Svårt att mäta effekter och måluppfyllelse När det gäller den måluppfyllelse som nämns i uppdraget bör man vara medveten om att detta kan betyda flera saker. Regeringens styrning av sfi syftar till att ge deltagarna grundläggande kunskaper i svenska. I det perspektivet handlar måluppfyllelse i första hand om deltagarnas studieresultat. Samtidigt är kunskaper i svenska en faktor som påverkar möjligheterna till sysselsättning och etablering i samhället. Måluppfyllelsen i sfi handlar då också om effekter som rör arbete och integration i samhället. Att måluppfyllelse kan betyda flera saker försvårar möjligheterna att fastställa effekterna av sfi. När det gäller måluppfyllelse och effekter i form av arbete, kan vi också konstatera att Riksrevisionen nyligen kommit fram till att det inte är möjligt att klargöra om sfi har några effekter på sysselsättningen. 5 1.2.5 Statskontorets projektgrupp Utvärderingen har genomförts av en projektgrupp bestående av Anita Bashar Aréen, Claes Elmgren (projektledare), Björn Hammarstedt, Michiko Muto och Jan Möller. 1.3 Rapportens disposition Huvudfrågorna i uppdraget besvaras i huvudsak i varsitt kapitel. Efter att vi i kapitel 2 redogör för bakgrund, styrning och utveckling av sfi, redovisar vi 3 I bilaga 6 finns en sammanställning av intervjupersonerna. 4 För mer information om våra fallkommuner, se bilaga 4. 5 Riksrevisionen (2008) 13

i kapitel 3 vilka resultat deltagarna i sfi når. Kapitlet innehåller också en jämförelse av deltagares studieresultat före och efter införandet av 2003 års kursplan. I kapitel 4 redogör vi för hur sfi organiseras och genomförs. I både kapitel 3 och 4 besvaras också frågor som berör faktorer som påverkar måluppfyllelsen. Vi redovisar också de skillnader som vi kunnat observera mellan olika typer av sfi-anordnare, kommuner och regioner. Kapitel 5 ägnas åt hur lärarkompetensen ser ut medan vi kapitel 6 redovisar möjligheterna för att använda sig av indikatorer för att mäta måluppfyllelsen. Rapporten avslutas i kapitel 7 med en redovisning av slutsatser och förslag. Till rapporten bifogas även följande bilagor: Bilaga 1 Regeringens uppdrag till Statskontoret Bilaga 2 Statskontorets enkätundersökning Bilaga 3 Fördjupad redovisning av studieresultat Bilaga 4 Organisering och genomförande i 16 kommuner Bilaga 5 Referenser Bilaga 6 Intervjuförteckning 14

2 Bakgrund, styrning och utveckling av sfi Detta kapitel inleds med en beskrivning av statens styrning av sfi. Därefter återger vi regeringens syn på sfi:s roll i integrationspolitiken. Kapitlet avslutas med en redogörelse för utvecklingen av sfi sedan slutet av 1990-talet när det gäller antalet studerande, deltagarsammansättning och kostnader. 2.1 Statens styrning av sfi Sfi regleras i skollagen (1985:1100), i förordning 1994:895 om svenskundervisning för invandrare (sfi-förordningen) och i regeringens kursplan för sfi (SKOLFS 2006:28). I detta avsnitt redovisar vi de huvudsakliga inslagen i dessa regelverk. Vi återger också statens motiv till de förändringar som ägt rum under de senaste åren. 2.1.1 Skollagen Kommunerna ansvarar för sfi I skollagen fastställs att sfi är en del av det offentliga skolväsendet för vuxna. Utbildningen syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket samt till att ge vuxna utan tillräckliga läs- och skrivfärdigheter möjlighet att förvärva detta. Av lagen framgår att kommunerna är huvudmän för sfi och att de ska erbjuda utbildning till de kommuninvånare som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket. Dessa ska kunna påbörja sin sfi-undervisning inom tre månader från det att de ansökt om att få börja sfi. Kommunerna är skyldiga att använda lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. En kommun kan uppdra åt andra att anordna sfi. Om detta sker får kommunen bara överlämna den myndighetsutövning som hör till lärarnas uppgifter. Krav på 15 timmar undervisning per vecka Sfi ska under en fyraveckorsperiod omfatta i genomsnitt minst 15 timmar undervisningstid i veckan. Undervisningstiden får dock minskas om eleven begär det och om det är förenligt med utbildningens syfte. Kravet om minst 15 timmars undervisningstid infördes 2007. Regeringen ansåg att det skulle höja ambitionsnivån och skapa en gemensam miniminivå för landets samtliga kommuner. 6 Likvärdigheten skulle öka mellan kommunerna. Nivån om just 15 timmar tog bland annat fasta på att undervisningen ska kunna kompletteras med självstudier och med fördel även med praktik, arbete, andra studier eller rehabilitering. 6 Prop. 2005/06:148 15

Sfi ska kunna kombineras med andra aktiviteter År 2007 infördes vissa nya bestämmelser i skollagen. Dessa avsåg bland annat att kommunen i samarbete med Arbetsförmedlingen ska se till att deltagarna ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet. Det tydliggjordes även att sfi ska kunna kombineras med annan sysselsättning, exempelvis annan utbildning eller förvärvsarbete. Regeringen betonade i samband med att ändringarna infördes att det är viktigt att myndigheterna samverkar så tidigt som möjligt så att det inte uppstår målkonflikter kring en individs utbildning och försörjning. Regeringen ansåg också att tidiga insatser från Arbetsförmedlingen, för de invandrare som kan bedömas få sysselsättning inom rimlig tid, är av stor vikt för att underlätta för dem att etablera sig på arbetsmarknaden. 7 2.1.2 Förordning och kursplan Tre studievägar och flera in- och utgångar För att möta de studerandes olika behov och förutsättningar är kursplanen för sfi utarbetad för tre studievägar. 8 Studieväg 1 är för invandrare som är analfabeter eller kortutbildade. Studieväg 2 och 3 har en snabbare studietakt och mer avancerade mål. Varje studieväg innehåller två kurser: sfi 1 utgörs av kurserna A och B, sfi 2 av kurserna B och C och sfi 3 av kurserna C och D. På vilken nivå en person ska påbörja studierna ska utgå från kommunens värdering av deltagarens kunskaper och förutsättningar. Den nuvarande kursplanen infördes 2003. Motivet var att differentiera utbildningen och utbildningsmålen. Tidigare fanns en gemensam studieväg och enbart möjlighet att få betyg efter avslutad utbildning. Regeringen ansåg att med den gamla kursplanen blev sfi ett misslyckande för den som inte har förutsättningar att nå sfi-nivån för slutbetyg. Vidare utgjorde slutbetyg från sfi ett formellt eller reellt krav för tillträde till såväl yrkesutbildningar som arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Med den nya kursplanen infördes möjligheten att få betyg på fler nivåer. Enligt regeringen skulle den så kallade sfinivån ligga fast för dem som avser att gå vidare till studier i svenska medan kursplanen skulle ges ett så öppet och flexibelt innehåll att utbildningen skulle kunna ge enskilda deltagare en adekvat grund för exempelvis yrkesutbildning på olika nivåer eller för en direkt övergång till arbetsmarknaden. 9 7 Prop. 2005/06:148. 8 Kursplanen för sfi är fastställd av regeringen i förordningen (SKOLFS 2006:28) om kursplan för svenskundervisning för invandrare. Förordningen har kungjorts i Statens skolverks författningssamling (SKOLFS). Regeringen har tagit beslut om en ny kursplan. Den nuvarande förordningen upphävs och en ny förordning träder i kraft den 1 januari 2009. Kursplanen publiceras i SKOLFS i slutet av januari 2009. 9 Prop. 2000/01:72 16

Riktvärde på 525 timmar och slutprov Som riktvärde för undervisningens omfattning har regeringen angett 525 timmar. Detta får dock överskridas eller underskridas beroende på hur mycket undervisning de studerande behöver för att uppnå de mål som anges i kursplanen. 10 Ett nationellt slutprov används för kurs D. Syftet är att bedömningsgrunderna ska vara så enhetliga som möjligt oavsett var studierna äger rum. Regeringen har aviserat att slutprov även ska införas på kurs B och C. 11 Läs- och skrivinlärning Läs- och skrivinlärning, så kallad alfabetisering, fördes över från den grundläggande vuxenutbildningen till sfi 2007. 12 Läs- och skrivinlärning räknas inte in i riktvärdet på 525 timmar. Alfabetiseringen är inte knutet till någon av kurserna A-D, utan utgör en egen del, som kan läsas fristående eller kombineras med någon av kurserna. Samhällsinformation Samhällsinformation innebär att sfi-deltagare får kunskaper om bland annat olika myndigheter, lagar, regler, rättigheter och skyldigheter i det svenska samhället. Samhällsinformationen lyftes dock ur kursplanen för sfi 2007. Syftet var att renodla sfi till en språkutbildning. Regeringens bedömning var att grundläggande samhällsinformation på svenska inom ramen för sfi medför risker för missförstånd och riskerar att förskjuta fokus från språkinlärningen. Samtidigt underströk regeringen att samhällsinformation bör ges i ett tidigt skede efter ankomsten till Sverige och gärna på modersmålet. Kommunen skulle även fortsättningsvis vara ansvarig för att ge samhällsinformation för nyanlända flyktingar. 13 2.2 Sfi en del av statens integrationspolitik 2.2.1 Utbildningsmålet kompletteras med integrationsaspekter som arbete och egenförsörjning Sfi är en språkutbildning med utbildningsmål, men regeringen ser även sfi som en del av sin integrationspolitik. I praktiken kompletteras således sfi:s språkrelaterade utbildningsmål med mål som avser att förbättra integrationen. I skrivelsen Egenmakt mot utanförskap regeringens strategi för integration (Skr. 2008/09:24) kopplar regeringen ihop arbete och grundläggande kunskaper i svenska språket, vilka ses som avgörande för att undvika att invandrare fastnar i bidragsberoende och passivitet. Enligt regeringen bör 10 Studerande som har svårigheter med utbildningen ska ges särskilt stöd. För utvecklingsstörda, döva och hörselskadade studerande får nödvändiga avvikelser göras från kursplanen. 11 Ds 2008:19. 12 Prop. 2005/06:148 13 Ibid 17

den övergripande inriktningen för det fortsatta arbetet på området vara att höja språkkunskaperna och förbättra utbildningsmöjligheterna för att på detta sätt bryta utanförskap och underlätta för integration. Kunskaper i svenska framstår därmed inte bara som ett mål i sig, utan även som ett viktigt medel för att underlätta integration och egenförsörjning. 2.2.2 Mottagande av nyanlända Delat ansvar mellan stat och kommun Ansvaret för introduktionen av nyanlända är delat mellan stat och kommun. Staten har det övergripande ekonomiska ansvaret, medan kommunerna utformar och genomför introduktionsprogrammen. 14 Kommunen samordnar och ansvarar för att de nyanlända får det stöd som behövs för att insatserna under introduktionen ska bli framgångsrika. 15 Samordningen kan avse insatser från Arbetsförmedling, näringsliv, utbildningsanordnare, landsting och frivilligorganisationer. Varje kommun bestämmer själv hur den vill organisera mottagandet. Vanligtvis kallas den nyanlände till ett möte där man går igenom villkor och förutsättningar för introduktionen samt den nyanländes sociala situation, bostadssituation och hälsa. En anmälan till inskrivning och nivåtest inför studier i sfi görs, liksom en bedömning om den nyanlände står till arbetsmarknadens förfogande. Ersättning till kommuner Staten ersätter kommunerna för mottagandet av nyanlända. 16 I gengäld krävs att kommunen genomför introduktionsprogram som omfattar sfi, praktik, etc. Kommunen måste även upprätta en introduktionsplan i samråd med den nyanlände. Lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar reglerar kommunernas utbetalning av så kallad introduktionsersättning. Ett villkor för att introduktionsersättning ska få beviljas är att den nyanlände förbinder sig att följa introduktionsplanen. För att få introduktionsersättning kräver kommunen i regel att den nyanlände har heltidssysselsättning, där sfi ofta ingår. 14 I SOU 2008:58 föreslås att staten ska ha huvudansvaret för introduktionen av nyanlända. Den ändrade ansvarsfördelningen skulle, om den infördes, innebära att kommunernas ansvar för introduktionen av nyanlända och försörjningsansvaret under introduktionstiden upphör. 15 Förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. 16 Varje kommun som har en överenskommelse med Migrationsverket om att ta emot flyktingar och anhöriga har rätt till en årlig grundersättning som är densamma oavsett hur många personer kommunen tar emot. Vidare betalar staten ett schablonbelopp för varje nyanländ flykting och anhörig som omfattas av ersättningsförordningen. Schablonersättningen betalas ut under två år. 18

Arbetsförmedlingens ansvar för nyanländas etablering Arbetsförmedlingen har ett särskilt ansvar för att nyanlända arbetssökande erbjuds insatser som främjar en snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden. 17 Myndigheten ska vara samordnande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. För att nyanlända arbetssökande snabbt ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden ska Arbetsförmedlingens insatser och program finnas tillgängliga så tidigt som möjligt efter beviljat uppehållstillstånd. Arbetsförmedlingens insatser ska kunna erbjudas parallellt med undervisning i sfi. Arbetsförmedlingens riktlinjer för samverkan Arbetsförmedlingen har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting och Migrationsverket tagit fram riktlinjer gällande Arbetsförmedlingens service till nyanlända invandrare. Dessa riktlinjer lägger grunden för hur samverkan är tänkt att ske. Syftet med samverkan är att åstadkomma en sammanhållen etableringsplanering för nyanlända arbetssökande, och därmed ge individerna möjlighet att snabbt hitta arbete. Samverkan kan regleras genom regionala eller lokala överenskommelser, som ska revideras årligen. 2.3 Utvecklingen av sfi Detta avsnitt beskriver hur sfi utvecklats under det senaste decenniet. Uppgifterna kommer från Skolverkets redovisning av sfi-statistik. 18 2.1.1 Kraftig ökning av antalet studerande Volymerna i sfi har ökat kraftigt de senaste tio åren. Läsåret 1997/98 läste ungefär 38 000 deltagare sfi. Antalet studerande steg till 65 000, motsvarande drygt 70 procent, till läsåret 2006/07. Fördelningen av deltagare mellan olika typer av anordnare har varierat under denna period. Läsåret 1997/98 läste 89 procent av deltagarna i kommunal regi. Detta minskade till 63 procent 2002/03, för att därefter stiga igen. Läsåret 2006/07 studerade 70 procent i kommunal regi. I diagram 2.1 redovisas antalet studerande, totalt och per typ av anordnare läsåren 1997/98 2006/07. 17 Förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen. 18 Statistiken finns på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se). 19

Diagram 2.1 Antal studerande 1997/98 2006/07, per typ av anordnare Antal 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 Kommunala anordnare Studieförbund Annan Totalt 0 1997/98 1998/99 1999/2000 2000/01 2001/02 2002/03 2004/05 2006/07 2003/04 2005/06 Källa: Skolverket 2.1.2 Deltagarsammansättning Deltagarsammansättningen i sfi varierar över tid vad gäller vissa karakteristika och är stabil i andra avseenden. Könsfördelningen är relativt konstant över tidsperioden; andelen kvinnliga studerande är runt 60 procent. Även deltagarnas utbildningsnivå är relativt stabil över tid när det gäller fördelningen mellan dem som har 0 6 års utbildning (19 25 procent under perioden), 7 9 års utbildning (16 18 procent) och dem som har 10 års utbildning eller mer (58 65 procent). Liksom könsfördelning och utbildningsnivå är också åldersstrukturen relativt stabil över tiden. I diagram 2.2 redovisas hur många av sfi-deltagarna som var flyktingar, tillståndssökande respektive övriga (till exempel arbetskraftsinvandrare och anhöriginvandrare) läsåren 1997/98 2006/07. 20

Diagram 2.2 Deltagarsammansättning med avseende på grund för bosättning 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 Flyktingar Tillståndssökande Övriga 0 1997/98 1998/99 1999/00 2000/01 2001/02 2002/03 2003/04 2004/05 2005/06 2006/07 Källa: Skolverket Som framgår av diagrammet har sammansättningen av deltagarna med avseende på grund för bosättning varierat under det senaste decenniet. Andelen flyktingar har varierat mellan 36 procent (läsåret 1998/99) och 22 procent (2004/05). Andelen deltagare som är tillståndssökande är generellt mycket låg. Övriga deltagare (till exempel arbetskraftsinvandrare och anhöriginvandrare) har utgjort mellan 61 och 76 procent. Deltagarnas bakgrund varierar också med avseende på modersmål. De största förändringarna i andel av totalt antal deltagare kan iakttas för modersmålen arabiska och bosniska/kroatiska/serbiska. I nedanstående diagram redovisas hur många av deltagarna som läsåren 1994/95 till 2006/07 hade något av dessa två modersmål. 21

Diagram 2.3 Antal sfi-deltagare med arabiska eller bosniska/ kroatiska/serbiska som modersmål 1994 2007 30 000 Arabiska Bosniska/serbiska/kroatiska 25 000 Antal elever 20 000 15 000 10 000 5 000 0 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 År Källa: Skolverket 2.1.3 Kostnaderna för sfi Kommunernas kostnader för sfi uppgick år 2007 till 1 241 miljoner kronor. 19 Totalt sett har kostnaderna för sfi ökat med 80 procent i fasta priser under det senaste decenniet, vilket bör ses mot bakgrund av den kraftiga ökningen av antalet studerande. Som framgår av diagram 2.4 har kostnaden för en heltidsstuderande dock sjunkit med närmare tjugo procent under perioden, men med närmare fyrtio procent sedan år 2000. 19 Skolverket (2008a) 22

Diagram 2.4 Kostnader för sfi Index: kostnad per heltidsstuderande Index: totalkostnad Kostnad per heltidsstuderande (löpande priser, tkr) Index/kostnad 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 År Källa: Skolverket. Uppgift om antal heltidsstuderande saknas för år 2003. Förutom indexuppgifterna avseende totalkostnad respektive kostnad per heltidsstuderande, finns det en tredje kurva i diagram 2.4. Denna kurva redogör för utvecklingen av kostnaden per heltidsstuderande när detta mäts i löpande priser (tkr). Bortsett från några år i början 2000-talet, har kostnaden per deltagare varit tämligen konstant när utvecklingen mäts på detta sätt. 23

24

3 Deltagarnas resultat I Statskontorets uppdrag ingår att redovisa vilka resultat sfi-deltagarna uppnår. Följande uppgifter ska redovisas: vilka betyg deltagarna har fått, hur många undervisningstimmar de har fått innan de avslutat kursen, hur lång tid de i genomsnitt deltagit i sfi från det att de påbörjade sfi första gången, avbrottsfrekvenser och orsaker till avbrott, samt skillnader mellan olika sfi-anordnare. Statskontoret ska enligt uppdraget ta hänsyn till att deltagarsammansättning kan påverka skillnader i resultaten, och även rapportera eventuella skillnader mellan olika kommuner och regioner. Inledningsvis i detta kapitel sammanfattar vi hur utvecklingen har sett ut under de senaste tio åren. Därefter redovisas en närmare analys av studieresultat och studieavbrott. I denna mer detaljerade analys har vi fokuserat på deltagare som påbörjade sfi för första gången under läsåret 2004/05 (20 596 individer). Därefter redovisas i nämnd ordning hur deltagarsammansättning, typ av anordnare, olika regioner samt vissa andra strukturella faktorer kan påverka resultat och avbrott inom sfi. Kapitlet avslutas med en jämförelse av studieresultat före och efter övergången till den kursplan som trädde i kraft år 2003. Syftet med denna jämförelse har varit att undersöka om resultaten skiljer sig åt för perioder som omfattas av olika kursplaner för sfi. Vi har därför följt upp deltagare som påbörjade sfi under 1998 och 1999 (28 334 individer), och jämfört deras resultat med resultat för de deltagare som påbörjade sfi under 2003 och första halvåret 2004 (30 745 individer). 3.1 En översiktlig bild av resultat, avbrott, inskrivningstid och undervisningstimmar 3.1.1 Studieresultat Godkänt resultat i sfi före reformen jämförs i Skolverkets officiella statistik med godkänt resultat på kurs D efter reformen. Detta är inte oproblematiskt, eftersom en grundläggande tanke med den nya kursplanen är att man ska kunna avsluta sfi på lägre nivåer. Detta måste man ha i åtanke när man tolkar utvecklingen av studieresultaten. I avsnitt 3.8 redovisas en närmare analys av jämförbarheten i studieresultat enligt olika kursplaner. 25

Diagram 3.1 Utveckling av studieresultat (godkänt på sfi respektive godkänt på kurs D) 20 40 Nått målen efter tredje läsåret Betyg Godkänd Betyg Väl godkänd 35 30 25 Procent 20 15 10 5 0 1998/99 1999/00 2000/01 2001/02 2002/03 2003/04 2004/05 2005/06 2006/07 Källa: Skolverket Avser samtliga deltagare i sfi En minskning kan skönjas i utvecklingen av studieresultat. Andel deltagare som fått godkänt på kurs D har genomgående varit lägre än den andel som godkändes på sfi enligt den förra kursplanen. Statskontoret har låtit göra en fördjupad studie av de studerande som påbörjade sfi för första gången någon gång under läsåret 2004/05. De studerande har följts till och med halvårsskiftet 2007, dvs. i snitt under 2,5 kalenderår. I tabell 3.1 redovisas högsta godkända studieresultat fördelat på vilken kurs som de studerande inledde studierna. 20 Övergången till ny kursplan år 2003 medförde vissa kvalitetsproblem i den nationella statistiken. Uppgifter för läsåret 2002/03 utelämnas därför i diagrammet. 26

Tabell 3.1 Första kurs Studieresultat efter tredje läsåret, fördelat på första påbörjade kurs (andel i procent) Högsta avklarade kurs Ingen A B C D Totalt 1A 39 29 16 7 8 100 1B 45-27 14 13 100 2B 38-25 17 20 100 2C 44 - - 25 31 100 3C 38-17 46 100 3D 21 - - - 79 100 Totalt 37 4 11 15 33 100 Avser 20 596 deltagare som påbörjade sfi för första gången under läsåret 2004/05 Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik Av nybörjarna läsåret 2004/05 klarade 63 procent någon kurs till och med läsår 2006/07. En tredjedel av alla studerande uppnådde godkänt betyg på kurs D. Deltagare som inleder sfi på lägre nivå har fler kurser att läsa och i regel lägre utbildning än deltagare som inleder studierna på högre nivåer. Andelen deltagare som klarade kurs D ökade markant med varje högre ingångsnivå i sfi. Av samtliga deltagare uppnådde 30 procent godkänt på kurs A, B eller C utan att nå godkänt på kurs D. Andelen deltagare som klarar sin första kurs är likartad för kurs A, B och C, där ungefär sex av tio klarade sin första kurs. Nybörjare som inleder sfi på kurs D klarar den i högre utsträckning (åtta av tio klarar den). 21 3.1.2 Studieavbrott Andelen deltagare som tre läsår efter studiestarten gjort studieavbrott och studieuppehåll har minskat från strax under hälften 1998/99 till en tredjedel läsåret 2006/07. Även omfattningen av flertalet enskilda orsaker till avbrott och uppehåll har minskat. 21 Se bilaga 3, tabell 1. 27

Diagram 3.2 Utveckling över tid av olika typer av studieavbrott och studieuppehåll (andel av nybörjare två läsår tidigare, procent) 7 Annan utbildning Studieuppehåll Flyttat Fått arbete Sjukdom Barnomsorg 6 5 Procent 4 3 2 1 0 1998/99 1999/00 2000/01 2001/02 2002/03 2003/04 2004/05 2005/06 2006/07 Källa: Skolverket Avser samtliga deltagare i sfi Även avbrott av okänd anledning (som inte redovisas i diagrammet) har minskat, från knappt 30 procent till drygt 20 procent. 3.1.3 Inskrivningstid och undervisningstimmar En av Statskontorets uppdragsfrågor är att redovisa hur lång tid deltagare i genomsnitt deltar i sfi. Det är inte ovanligt att deltagare gör uppehåll i studierna av olika skäl. I tabell 3.2 redovisas i första hand löpande inskrivningstid i dagar, där studieuppehåll har inkluderas. För jämförelsens skull framgår också effektiv inskrivningstid, dvs. exklusive tid för uppehåll, längst till höger i tabellen. Tabell 3.2 Löpande inskrivningstid i dagar från studiestart till och med högst avklarade kurs, inklusive studieuppehåll, nybörjare 2004/05 (median) Inkl. studieuppehåll Exkl. studieuppehåll Ingen A B C D Totalt Totalt 1 404 318 512 575 534 442 367 Första 2 297-315 470 466 382 316 studieväg 3 165 - - 216 247 214 200 Totalt 237 318 367 341 294 291 261 Avser 20 596 deltagare som påbörjade sfi för första gången under läsåret 2004/05 Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik 28

För deltagare på studieväg 1 går det i genomsnitt 63 veckor från inskrivning till studiernas avslutande. Motsvarande inskrivningstid för studieväg 2 är 55 veckor och för studieväg 3 31 veckor. Deltagare som inleder sfi på studieväg 3 gör i genomsnitt avsevärt kortare studieuppehåll än deltagare som inleder på studieväg 1 och 2. Skillnaden mellan effektiv och löpande inskrivningstid är 7 procent för studieväg 3 och ungefär 20 procent för övriga studievägar. 22 Statskontoret ska också redovisa hur många undervisningstimmar deltagarna har fått innan de avslutat olika sfi-kurser. Först redovisar vi dock utvecklingen av det totala antalet undervisningstimmar i sfi utslaget på antal deltagare som uppnått godkänt (enligt gamla kursplanen eller på kurs D). Uppgifter om antal undervisningstimmar uppges dock av Skolverket inte vara helt tillförlitliga, vilket innebär att de bör tolkas med försiktighet. 23 Diagram 3.3 Undervisningstimmar utslaget på antal studerande som fått godkänt enligt äldre kursplan eller på kurs D Hela studietiden Sista läsåret 400 300 200 100 0 1998/99 1999/00 2000/01 2001/02 2002/03 2003/04 2004/05 2005/06 2006/07 Källa: Skolverket Avser samtliga deltagare i sfi Antalet undervisningstimmar har varit likartat över tid, och varit som lägst 386 timmar och som högst 405 timmar. Undervisningstimmarna för perioden som omfattas av den nya kursplanen kan också redovisas per kurs. I tabell 3.3 redovisas det sammanlagda antalet undervisningstimmar som de deltagare som påbörjade sfi under läsår 22 Se bilaga 3, tabell 2 för en mer detaljerad redovisning av effektiv inskrivningstid. 23 Skolverket (2008b), s. 15. 29

2004/05 hade fått totalt till och med den högst avklarade kursen vid utgången av läsår 2006/07. Undervisningstimmar redovisas även för deltagare som inte fått godkänt betyg på någon kurs. Timmar efter godkänt resultat på en lägre kurs till och med studieavbrott på en högre kurs ingår inte i redovisningen. Undervisningstimmarna redovisas enligt på vilken studieväg som deltagarna inledde sina sfi-studier. Tabell 3.3 Undervisningstimmar från studiestart till och med högst avklarade kurs (nybörjare 2004/05 t.o.m. läsår 2006/07) Högsta avklarade kurs Ingen A B C D Totalt Första studieväg 1 209 202 370 485 517 289 2 162-221 375 457 278 3 99 - - 193 260 195 Totalt 144 202 260 311 323 243 Avser 20 596 deltagare som påbörjade sfi för första gången under läsåret 2004/05 Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik Föga förvånande läser deltagare på studieväg 1 och studieväg 2 betydligt fler timmar än deltagare på studieväg 3. Exempelvis får deltagare på inriktning 1 som läser till och med kurs D dubbelt så många timmar som deltagare på inriktning 3 som avslutar med godkänt betyg på kurs D. Relaterar man undervisningstimmar mot inskrivningstid har deltagarna i genomsnitt haft undervisning knappt en timme om dagen. 3.2 Närmare redogörelse för resultat och avbrott Detta avsnitt koncentreras på olika typer av resultat och avbrott, dvs. olika typer av orsaker till att sfi avslutas. Avslutsorsakerna omfattar bland annat de avbrott som redovisas av Skolverket, såsom arbete, praktik, sjukdom och annan utbildning med flera. I avsnittet redovisas ytterligare en typ av avslut som Statskontoret anser är av intresse, nämligen att sfi emellanåt avslutas direkt efter ett godkänt betyg på lägre kurser (kurs A, B och C), dvs. att deltagare inte påbörjar en högre kurs. Sådana avslut behöver inte betraktas som något negativt, eftersom en grundtanke i den nya kursplanen är att man ska kunna påbörja och avsluta sfi på olika nivåer. I tabellerna i detta kapitel redovisas därför sådana avslut under rubriken godkända resultat. Observera att denna rad inte omfattar alla deltagare som har fått godkänt på kurs A, B eller C, utan endast dem som därefter inte påbörjade en högre kurs. Deltagare som fick godkänt på en lägre kurs, påbörjade en högre kurs och därefter avbröt sfi redovisas under rubriken studieavbrott. Enligt detta beräkningssätt blir summan av de godkända resultaten 42 procent av deltagarna, vilket är betydligt färre än de 63 som fått godkänt betyg på någon kurs. Skillnaden däremellan, 21 procent 30

av deltagarna, verkar ha haft som avsikt att uppnå godkänt betyg på högre nivåer, men avbröt av någon anledning sina studier innan dess. Tabell 3.4 Resultat och avbrott (nybörjare läsår 2004/05 t.o.m. 2006/07, procent) Andel Studieavbrott 48 Arbete, praktik 7 Annan utbildning 2 Studieuppehåll 2 Sjukdom 2 Gravid, föräldraledig 3 Flyttat från kommunen 2 Lämnat Sverige 1 Återkommer ej efter terminsslut 7 Ej godkänd 2 Avskild från utbildningen 1 Okänd anledning 15 Annan orsak 6 Godkända resultat 42 Betyg efter direkttest 1 Ej fortsatt efter betyg på A, B eller C 9 Betyg på kurs D 32 Kvarstår i studier efter 2006/07 9 Totalt 100 Avser 20 596 deltagare som påbörjade sfi för första gången under läsåret 2004/05 Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik De avslutsorsaker som dominerar är de som inte innehåller mer precis information om anledningen till avslut, dvs. återkommer ej efter terminsslut, okänd anledning, annan orsak samt ej fortsatt efter betyg på A, B eller C. Av alla deltagare som påbörjade sfi under läsår 2004/05 avslutade 37 procent sfi av dessa opreciserade anledningar. De opreciserade avbrotten utgjorde därmed närmare två tredjedelar alla avbrott. Avbrott av okänd anledning utgör den enskilt största avslutsorsaken (15 procent av alla avslutsorsaker). Av de studerande avbröt 7 procent sfi på grund av arbete eller praktik. Lika många lämnade sfi utan betyg i samband med något terminsslut, utan att därefter återgå till studierna. 31

3.2.1 Många arbetar efter att ha gjort avbrott av okänd anledning Statskontoret har följt upp deltagarnas sysselsättning året efter avslutade sfistudier. 24 Av uppföljningen framgår att 36 procent av deltagarna var sysselsatta (enligt definitionen minst en timme i november) och ytterligare 16 procent hade haft löneinkomst under året. Andelen sysselsatta var i linje med vad som kan förväntas högst bland dem vars studieavbrott registrerats som avbrott på grund av arbete eller praktik (66 procent). Andelen sysselsatta låg något över genomsnittet även i gruppen som avbrutit av okänd anledning (41 procent) och som inte återkommit till studierna efter terminsslut (39 procent). Andelen sysselsatta låg under genomsnittet bland dem som avslutat sfi med godkända betyg. De deltog däremot i arbetsmarknadspolitiska program i betydligt högre utsträckning än andra deltagare. Sysselsättningsgraden var likartad oberoende efter vilken kurs man avslutade sfi, förutom att deltagare som avslutat sfi direkt efter kurs A var sysselsatta i lägre utsträckning än övriga. 3.2.2 Avbrottsorsaker varierar mellan olika skeden i utbildningen Orsakerna till studieavbrott tycks skilja sig åt mellan avbrott som sker innan man uppnått något godkänt resultat och avbrott som sker efter godkänt på lägre nivåer men före godkänt på kurs D. 25 De största skillnaderna kan iakttas för avbrott med anledning av arbete eller praktik och avbrott av okänd anledning. Avbrott av dessa anledningar sker i högre utsträckning innan något godkänt studieresultat uppnåtts. Det kan tolkas som att personer som har lätt att hitta arbete hoppar av sina sfi-studier mycket tidigt. 3.2.3 En av tio avslutar direkt efter godkänt betyg på lägre kurs Nio procent av sfi-deltagarna avslutade sfi direkt efter godkänt betyg på kurs A, B eller C. Det innebär att vissa deltagare tycks medvetet ta tillvara möjligheten att avsluta sfi på lägre nivå i enlighet med den nya kursplanens intentioner. Ytterligare 21 procent av deltagarna försöker läsa vidare efter godkänt betyg på nivåerna A C men avbryter innan de uppnår en högre nivå. Därmed drar de nytta av möjligheten att inte behöva läsa upp till D för att få ett godkänt betyg. 24 Se promemoria Försörjning och sysselsättning efter avslutade sfi-studier (kan laddas ned på www.statskontoret.se). 25 Se promemoria Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (kan laddas ned på www.statskontoret.se). 32

3.3 Deltagarsammansättningens betydelse I detta avsnitt redogör vi för hur olika bakgrundsfaktorer på individnivå påverkar resultat och avbrott. Först redovisas hur studieresultat och avbrottsfrekvenser varierar efter enskilda bakgrundsfaktorer. Därefter redovisas vilka statistiska samband som kvarstår mellan den aktuella faktorn och måluppfyllelse när man i en regressionsanalys konstanthåller övriga faktorer. Detta upplägg följs också i övriga avsnitt om faktorer som påverkar resultat och avbrott. 3.3.1 Könstillhörighet Fler kvinnor än män når godkända resultat. Det finns också skillnader i orsaker till avbrott mellan män och kvinnor. Bland män är det vanligare att avbryta studierna med anledning av arbete eller praktik samt på grund av okänd anledning. En möjlig tolkning är att arbete är ett mer närliggande alternativ till sfi-studier för män än för kvinnor. Tabell 3.5 Resultat och avbrott fördelat på män och kvinnor (procent) Män Kvinnor Totalt Studieavbrott 56 43 48 Arbete, praktik 10 5 7 Annan utbildning 2 2 2 Studieuppehåll 2 2 2 Sjukdom 2 2 2 Gravid, föräldraledig 0,2 5 3 Flyttat från kommunen 2 1 2 Lämnat Sverige 1 1 1 Återkommer ej efter terminsslut 8 7 7 Ej godkänd 2 2 2 Avskild från utbildningen 1 0,4 1 Okänd anledning 20 12 15 Annan orsak 7 5 6 Godkända resultat 37 46 42 Betyg efter direkttest 1 1 1 Ej fortsatt efter betyg på A, B eller C 8 10 9 Betyg på kurs D 28 35 32 Kvarstår i studier efter 2006/07 7 11 9 Totalt 100 100 100 Avser 20 596 deltagare som påbörjade sfi för första gången under läsåret 2004/05 Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik I en samlad statistisk analys där vi kontrollerar för samtliga förklaringsfaktorer framkommer att betydelsen av könstillhörighet bara undantagsvis är statistiskt säkerställd, och då på lägre konfidensnivåer (lägre konfidensnivå indikerar mindre säkra samband). En högre andel kvinnor bland dem som 33