Befintlig och ny teknik inom biogas

Relevanta dokument
Vad är framtiden inom gasuppgradering?

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Gasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone:

Rötning Viktiga parametrar

RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS

Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret

Var produceras biogas?

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan?

Föroreningar i biogas före och efter uppgradering

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

SMÅSKALIG UPPGRADERING OCH FÖRÄDLING AV BIOGAS BIOGASSEMINARIUM 11 MAJ 2012 ENERGIKONTORET, REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO

Biogas nygammal teknik

Skånes Energiting Leif Persson, Terracastus

... till tillämpning

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten Peter Larsson ver 2

Småskalig biogasproduktion

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

SP Biogasar häng med!

Gårdsbaserad biogasproduktion

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR

Biogasanläggningen i Göteborg

Biogasanläggningen i Boden

Biogas i Sverige och Europa. Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås

Status for opgraderingsteknologier

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Mattias Svensson, BiogasÖresunds programsekreterare i Danmark, Institutet for Miljö och Resurser, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark

Flytande biogas till land och till sjöss. Slutseminarium i projektet

RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Biogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Grundläggande biokemi Richard Dinsdale Universitet i Glamorgan

Rent vatten idag och i framtiden

Hållbarhetskriterier för biogas

Biogasanläggningen i Linköping

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh

PM Den svenska biogasmarknaden och dess aktörer

SMÅSKALIG UPPGRADERING AV BIOGAS MED ASKFILTER OCH PROCESSINTERN METANANRIKNING

Utsläpp av metan i den svenska fordonsgaskedjan En sammanställning av nuläget Lotta Göthe På uppdrag av

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige

Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas Gårdsgas AB AB

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

Lokal produktion av biogas

Produktion och användning av biogas år 2011 ES 2012:08

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Marknadsanalys av substrat till biogas

Roland Nilsson E.ON Gas Sverige

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik

Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

LBG - Flytande Biogas Anna Aldén, Biogasbussar i Praktiken, November 2010

Torrötning en teknik på framfart

Hållbarhetskriterier för biogas

Biogas i Sverige. Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen. 14 april 2009

Östersund 17 september 2013

Biogasstrategi för Östersund kommun

BIOGAS I TORNEDALEN. Projektets resultat, slutsatser och beslutsförslag

MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar

Simulering av biogasprocesser

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Utveckling av en beräkningsmodell för biogasproduktion

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011

Kolets biogeokemiska kretslopp. Fotosyntes

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Produktion och användning av biogas år 2011

Är biogas något för mig/ min gård?

NSR biogasanläggning i Helsingborg

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Produktion och användning av biogas år 2012

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

SMÅSKALIG UPPGRADERING AV BIOGAS

Biogasanläggningen i Västerås

Sverige kan! Staffan Ivarsson E.ON Gas AB

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Full gas i Karlskoga Energigasernas utveckling. Anders Mathiasson Karlskoga, 14 juni 2013

Produktion och användning av biogas och rötrester år 2014 ES 2015:03

SMÅSKALIG UPPGRADERING AV BIOGAS MED ASKFILTER OCH PROCESSINTERN METANANRIKNING - EKONOMI OCH AFFÄR


JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Småskalig fordonsgasproduktion (Biogas2020)

Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter

BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

Transkript:

Befintlig och ny teknik inom biogas anders.dahl@biomil.se 0703-17 25 99 2014-12-04

Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé till färdig anläggning 10 medarbetare Kontor i Lund, Göteborg och Halmstad

Biogas Metan Koldioxid Syre Vattenånga Kväve Svavelväte

Anaerob nedbrytning, rötning Anaerob process, kräver syrefri miljö. Torrhalt cirka 5-25%. Hög torrhalt ---> torrötning Låg torrhalt ---> nedbrytning sker helt i vätskefas Belastning av processen beror på - tid - temperatur Kräver tillskott av värme Energirik biogas produceras Läckage från process och restprodukt kan ge emission av metan Felaktig hantering av restprodukt kan ge emission av ammoniak.

Nedbrytning Hydrolys spjälkar fett: till fettsyror kolhydrater: till enkla sockerarter protein: till aminosyror Ättiksyrabildning omvandlar enkla syror till ättiksyra Metanbildning omvandlar ättiksyra vätgas och koldioxid till metan Syrabildning bryter ned fettsyror socker aminosyror till enkla syror och vätgas Koldioxid bildas i syra- och metanstegen

Temperaturområden för rötning Psykrofil 10 C (7-15 C) Psykrotrof 27 C (22-30 C) Mesofil 35 C (33-42 C) Termofil 55 C (45-60 C)

Rötningsprocesser Satsvis Deponi Faströtning i reaktor Kontinuerlig Enstegs Tvåstegs

Utrustning för rötning (behållare) Behållarna kallas ofta reaktorer Tankreaktor (CSTR) Tubreaktor (plug flow) Anaerob filt (UASB) Satsreaktor (batch) Filterreaktor

Hygienisering Krav på temperatur - tid vid rötning 1. Separat hygieniseringssteg 1 timma vid 70 C 2. Hygienisering integrerad i rötningsprocess 6 timmar vid 55 C, med efterföljande rötning där minst 95% av materialet har en medeluppehållstid på 7 dygn vid 55 C

Principskiss för en biogasanläggning Fordonsgas Till luft Biofilter Gasrening Mottagning och förbehandling Fackla Enstegs rötning i en tankreaktor Hygienisering Rötkammare Lager för BioGödsel

Tankreaktorer med ovanlig form Rötkammare och uppgradering i Linz, Österrike

Tankreaktor och efterrötkammare Brogas biogasanläggning på Gotland Foto:,

Montering av rötkammare med skruvförband Primär rötkammare Brogas Foto:,

Rötkammare med membrantak Tysk anläggning med uppgradering. Majs som primär råvara. Källa: www.landschafftressourcen.de

Förbehandling av fasta substrat Fasta substrat kräver oftast förbehandling innan de kan användas i en biogasanläggning med omrörd tankreaktor Krossning Hackning Extrudering Malning Ångbehandling

Krossning Mekanisk förbehandling Roterande kedjor Fiberrika substrat Sönderdelar Xergi A/S X-chopper

Exakthack Används exempelvis för majs, både till foder och till substrat för biogas Källa: Söderberg&Haak, www.sodhaak.se

Extrudering Termomekanisk förbehandling Dubbelskruv Fiberrika substrat Sönderdelar Källa: Lehmann GmbH

Extrudering...efter Före...

Biogasanläggning med förhydrolys Ensilage mm Gödsel 37 C Bufferttank Hydrolystank VVX 1A VVX 2B VVX 2A VVX 3 70 C 72 C Hygienisering Rötkammare 1 Biogas 37 C Biogödsel 25 C 37 C Efterrötkammare med gaslager VVX 1B Utlastningslager för biogödsel Rötkammare 2

Torrötning Stapelbara substrat Satsvis utan omblandning eller Kontinuerligt pluggflöde

Satsvisa anläggningar Garageliknande boxar Modulbyggt - skalbart Enkel teknik Inga rörliga delar, ingen blandning under rötningen Ympning med rötat material Mer, ojämnt arbete med substrathantering Robust process Perkolatsystem (lakning) Mycket betong Kostsam tätning av portarna Mycket rördragning Blandgas Sprinklersystem Tidsförskjutning mellan flera rötkammare Bild: Daniel Tamm,

Enstegs- eller tvåstegsprocess Alla nedbrytningssteg på samma plats Gasbildningen sker i boxarna Hydrolys i boxarna, metanbildning i perkolattanken Gasbildningen sker även i perkolattanken

Portkonstruktion Sidohängda portar Skjutdörrar Portar som öppnar uppåt Hydraulisk tätning Tätning placerad i porten Bild: Daniel Tamm,

Två-stegs containerbaserad Seriq (f.d. Flinga): Tvåstegs/tvåfassytem Flyttbara containrar som rötkammare Stationär metanreaktor Bild: Anders Hjort, Bild: Anders Hjort,

Kontinuerliga anläggningar Kräver viss förbehandling Pluggflöde Långsam omblandning Högre substratutnyttjande Slutet system Känsligare Högre tekniknivå, helautomatiserat Jämnare arbetsbelastning Hygienisering enklare Bild: CTU Bild: Archea

Principutformning Pluggflöde med efterrötning Enbart pluggflöde

Pluggflöde med efterrötning i metanfilter Gammal anläggning för tvåstegsrötning på Skilleby gård i Järna Foto:,

Pluggflödesanläggning för flytande substrat Installationer i USA och Vietnam för flytgödsel från nöt Källa: www.dvoinc.net

Omrörning och transport Axiell omrörning Vandrande golv Bild: VMAB Bild: Huning Tvärgående omrörning

Biogasanläggningar i Sverige 2013 Typ av anläggning Antal anläggningar Gasproduktion, GWh/år Avloppsreningsverk 137 672 Samrötningsanläggningar 23 580 Gårdsbiogasanläggningar 39 77 Industriella anläggningar 5 117 Deponier 60 240 SUMMA 264 1 686 Data för 2013 (ES2014:09)

Dagens biogasproduktion - ca 1,7 TWh/år Ursprung för råvaror till biogasproduktionen 2013 Industriella avlopp 7% Lantbruk 5% Avloppsreningsverk 40% Samrötning avfall 34% Deponier 14% Naturgas ca 10 TWh/år

Biogaspotential i Sverige Fördelning av biogaspotential mellan olika ursprung för råvaror Matavfall 9% Park- och trädgårdsavfall 2% Livsmedels- och annan industri 13% Avloppsslam 5% Lantbruket 71%

BIOGAS produktion och användning Råvaror Uppgradering SS 15 54 38 Tankning Rötning Förbrukare Kraftvärme Fordonsbränsle Värme

Uppgradering av biogas r g p Up g n i r ade Fordonsbränsle Biogas 50-70 vol-% metan 30-50 vol-% koldioxid 1 vol-% kväve 3 vol-% vatten 0-4000 ppmv 97 vol-% metan 3 koldioxid och luft vol-% Vatten -60 C i daggpunkt 0-5 ppmv svavelväte svavelväte Koldioxid, vatten och svavelväte måste avlägsnas från biogasen

Uppgradering av biogas Det finns ett antal olika tekniska lösningar Vattenskrubber PSA Nuvarande Kemisk absorption Membran Kryoteknik (kylning) Kommande Processintern Absorption i träaska Enzymer

Koldioxid Renad gas Vattenpump Tryckvattenrening (vattenskrubber) Stripper (Desorption) Skrubber (Absorption) Flash Kompressor Biogas Luft Återvunnen metan

Vattenskrubberanläggning Containerbaserad anläggning från Malmberg Water

PSA Biogas Spolning Desorption CH4-återvinning Tryckutjämning Adsorption HH2S-avskiljning S-avskiljning 2 Kompressor Renad gas Gastorkning Kondensat Koldioxid Vacuumpump Återföring av metan

PSA-anläggning Ventiler, ventiler... Containerbaserad anläggning från Carbotech

Renad gas Koldioxid Kemisk absorption Kylare Kylare Värmeväxlare Skrubber (Absorption) Pumpar Biogas Stripper (Desorption) Fläkt Värme

Anläggning med kemisk absorption Containerbaserad anläggning från Purac Puregas

Uppgradering med membran Metan (CH4) > 98 vol-% Relativ permeationshastighet H2 H2O CO2 H2S N2 CH4 C3H8 SNABB LÅNGSAM

Membran i närbild Air Liquide membrankassett Evonic membrankassett

Uppgraderingsanläggning med membran Källa: 2nd Generation Biodesel and Biogas as a Fuel Research Activities of a Mineral Oil Corporation Walter Böhme, Head of Innovation OMV AG, Berlin, 27.11.2007

Exempel på konfigurering av membran Koldioxid, vatten, mm Mindre mängd metan Metan och koldioxid återcirkuleras Biogas Renad gas

Sammankoppling av membrankassetter Bild:,

Processintern uppgradering Avskiljning av koldioxid från rötkammarinnehåll 81 % CH4, 19 % CO2 med uppgradering 60 % CH4, 40 % CO2 utan uppgradering Källa: JTI Johan Andersson. Presentation Eslöv 20141121

Absorption av koldioxid i träaska Källa: JTI Johan Andersson. Presentation Eslöv 20141121

Uppgraderingsanläggningar i Sverige 2013 Uppgraderingsteknik Antal anläggningar Produktion, GWh/år Vattenskrubber 36 --- PSA 8 --- Kemisk absorption 9 --- SUMMA 53 907 Produktion av LBG 1 33,5 Data för 2013 (ES2014:09)

Transport av gas Gasledning Komprimerad gas Flytande gas

Biogasledning Transport av gas från Brogas till Visby. DN 200 8,5 km 52 Foto:,

Mobila gaslager Lastning av växelflak med komprimerad gas

Ny typ av mobilt gaslager Källa: Nordic Gas Solutions

Lidköping biogas med kondensering till LBG

Distribution av metan Jämförande data mellan flytande och gasformigt 30 000 Nm3 som LBG med trailer max cirka 6 000 Nm3 som CBG per lastbil med ståltankar, cirka 11 000 Nm3 med komposittankar. Gastryck 200-250 barg

LNG/LBG som drivmedel för tunga fordon Tankning av en lastbil på en LNG-tankstation Tankning av flytande metan

Driftsäkerhet Säker drift och säkerhet i driften

Säker drift ger Stabil drift i rötkammare Hög och jämn gasproduktion God nedbrytning av substrat Jämn gaskvalitet

Säker drift förutsätter Jämn belastning av rötkammare Stabil temperatur i rötkammare God omblandning i rötkammare God funktion för kringsystem

Säkerhet i driften (förutom säkerhet i form av arbetarskydd) Komponenter som är avpassade för andamål och klimat Bra rutiner för service och underhåll Redundans för kritiska komponenter Optimalt lager av slit- och reservdelar God kontroll över råvarornas beskaffenhet Väderskydd/byggnad där så erfordras Säkring för frost, regn, snö och vind Ändamålsenlig utformning av larm Fjärrlarm och fjärrövervakning/-styrning

Frågor? - tack för er uppmärksamhet!