MILJÖRAPPORT 2000. Som stöd för utarbetandet har naturvårdsverkets allmänna råd 94:1 om miljörapport för tillståndspliktiga verksamheter använts.

MILJÖRAPPORT 2000 I enlighet med 26 kap 20 miljöbalken (SFS 1998:808), 31 förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt naturvårdsverkets kungörelse med föreskrifter om miljörapport för tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter (SNFS 1993:1, MS:57) lämnar härmed Telge Återvinning AB särskild miljörapport till tillsynsmyndigheten avseende verksamheten vid Tveta Avfallsanläggning i Södertälje kommun. Rapporten omfattar även resultat från utförda undersökningar vid nedlagda Halltippen. Som stöd för utarbetandet har naturvårdsverkets allmänna råd 94:1 om miljörapport för tillståndspliktiga verksamheter använts.

INNEHÅLL INLEDNING... 3 ALLMÄNNA UPPGIFTER... 4 Verksamhetsutövare 4, Gällande tillstånd och beslut 5 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 6 Allmänt 6, Geologiska- och hydrologiska förhållanden samt näromgivning 6,... Avfallsslag 7, Insamling och transport av avfall 7, Hantering av inkommande restprodukter 8, Sortering och återvinning 8, Mellanlagring 9, Rötning och kompostering 9, Gasanläggningen 10, Produktion av bränslen 10, Information 10, Miljöledningssystem 10, Dagvatten 11, Personal och arbetsmiljö 11, Lakvattenhantering 11, Sluttäckning 12, Utökat kontrollprogram 12 MILJÖBERÄTTELSE... 13 Avfallsmängder 13, Återvinning 13, Statistiska uppgifter 13, Materialåtervinning av kylmöbler 16, Lakvattenmängder 17, Gasutvinning 17 RESULTAT AV EGENKONTROLL... 19 Lakvatten 19, Grundvatten 20, Utökat kontrollprogram 20, Ytvatten 21, Portrycksmätning 22, Konduktivitetsmätningar 22, Bullerkontroll 23, Volymer på avfallsupplaget 23, Nedskräpning 23, GÄLLANDE VILLKOR MED KOMMENTARER... 24 MILJÖMÅL 2001... 27 UNDERSKRIFT... 29 BILAGOR Bilaga 1 Specifikation över samtliga avfallsslag och mängder 2

INLEDNING Avrapportering av erhållna resultat från utförd egenkontroll sker i form av en miljörapport huvudsakligen utformad enligt Statens Naturvårdsverks allmänna råd AR:94:1 "Miljörapport för tillståndspliktig verksamhet enligt miljöskyddslagen". Villkor och kommentarer till villkoren har sammanförts till ett avslutande avsnitt. Utvärdering och kommentarer till utsläppsdata bygger på de senaste årens samlade information. I rapporten presenteras liksom tidigare år statistik i grafisk form över valda områden i syfte att bättre ge en samlad bild över verksamhetens utveckling. Miljödomstolen lämnade under året Telge Återvinning tillstånd enligt miljöskyddslagen till befintlig och utökad verksamhet vid Tveta Avfallsanläggning i Södertälje kommun (Mål nr M 70-99, 2000-06-26). 3

ALLMÄNNA UPPGIFTER Verksamhetsutövare Telge Återvinning Org. nr: 55 65 49-8747 Adress Box 19003, 152 25 Södertälje Telefon 08 553 222 33 Telefax 08 553 222 23 Kontaktperson, VU Gustav Tham Telefon 08 553 222 10 Telefax 08 553 222 23 e-mail gustav.tham.@telegeenergi.se hemsida www.telgeatervinning.se Kod utifrån SNI 90.004-1 (A) Fastighetsbeteckning Lerhaga 2:1 och 3:1 Anläggningens namn Tillsynsmyndighet Tveta Avfallsanläggning (Tveta) Miljö- och stadsbyggnadskontoret i Södertälje 4

Gällande tillstånd och beslut Gällande tillstånd Miljödomstolen lämnar Telge Återvinning tillstånd enligt miljöskyddslagen till befintlig och utökad verksamhet vid Tveta avfallsanläggning i Södertälje kommun (Mål nr M 70-99, 2000-06-26). Tillståndet medger verksamhet innefattande mottagning, behandling, mellanlagring av farligt avfall samt deponering intill +70 m i områdets östra del. Tillståndet innefattar rätt att så länge källsortering inte är fullt genomförd i Södertälje kommun, dock längst 3 år, få omhänderta och deponera osorterat avfall på sätt som hittills skett. Tillståndet är förenat med villkor. Av villkoren för tillståndet framgår bl.a. att ett förslag till kontrollprogram för verksamheten skall inlämnas till tillsynsmyndigheten. Koncessionsnämnden lämnar Telge Energi Aktiebolag tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) att på det kommunala avfallsupplaget Tvetaverket deponera de förbränningsrester från Igelstaverket som kan uppkomma vid användning av bränslen enligt Koncessionsnämndens medgivande i beslut den 18februari 1994 (nr 22/94) rörande sistnämnda askdeponi. Miljödomstolen lämnar Telge Återvinning AB tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) att på Tvetaverket (inom fastigheterna Lerhaga 2:1 och 3:1), i anslutning till befintlig askdeponi i dess nordvästra del, upplägga totalt 26 000 m3 förorenade jordmassor från Igelsta och Hall i en specialdeponi för förorenade jordmassor. Kontrollprogram Kontrollprogram fastställt av Miljönämnden den 13 april 1994. 5

VERKSAMHETSBESKRIVNING Allmänt Tveta Avfallsanläggning är centralt beläget mellan Södertälje, Nykvarn och Järna. Anläggningen ligger på fastigheterna Lerhaga 2:1 och 3:1. Området utnyttjades redan på 60-talet som soptipp innan kommunen tog över ansvaret i samband med att tidigare avfallsanläggning vid Hall upphörde. 1982 togs Igelstaverket i drift varvid Telge Energi AB övertog ansvaret för Tvetaverket. Sedan 1 januari 1998 drivs verksamheten av Telge Återvinning AB som är ett dotterbolag till Telge Energi AB. Tveta tar emot hushållsavfall och därmed jämförligt avfall samt andra inom kommunen uppkommande icke farliga avfall. Verksamheten på Tveta omfattar mottagning, sortering och återvinning. Det avfall som inte kan återvinnas läggs på deponi. Metangas insamlas och levereras till fjärrvärmecentralen i Järna för uppvärmning av bl.a. fastigheter. Transport av avfall ombesörjs huvudsakligen i egen regi som en del av verksamheten. Bolaget har avtal med samtliga materialbolag för insamling av förpackningar. Askor från Igelstaverket deponeras på särskild plats. Asbest läggs på separat deponi. Hushållens farliga avfall har under första halvåret tagits emot på de olika miljöstationerna. Under hösten har stationerna ersatts med en miljöbil som står uppställd vid olika adresser enligt fastställt schema. Oljor och oljehaltigt vatten mellanlagras på Tveta för slutligt omhändertagande. Jord- och schaktmassor förorenade av dieselolja avvattnas och används sedan som täckmassor. Allt inkommande avfall inklusive täckmassor vägs och registreras. Naturvårdsverkets nomenklatur för indelning avfall tillämpas i huvudsak. Geologiska- och hydrologiska förhållanden samt näromgivning Tveta Avfallsanläggningen är belägen i ett höjdområde 40-90 meter över havet. Området underlagras av ett relativt mäktigt lerlager och tät morän. Dominerande bergarter är gnejsgranit och sedimentgnejs med låg vattengenomsläpplighet. Svaghetszoner förekommer i berggrunden. Dessa zoner - spricksystem - har kartlagts liksom vattenavrinningen i området. En vattendelare ligger ost-sydost om deponin och området avvattnas i västlig riktning genom ett dike norr om anläggningen (Lerhagadiket). Omfattande mark- och vattenundersökningar har gjorts under åren för att kartlägga vattenflöden och anläggningens eventuella påverkan på omgivande miljö. Under de senaste fem åren har flera omfattande undersökningar gjorts för att spåra eventuella läckage till om- 6

givningen. Dessa undersökningar har omfattat geokemiska och geotekniska mätningar liksom borrning i berg för att lokalisera sprickzoner. Närmaste boende finns i lantbruksfastigheter ca 350 m norr om anläggningen och i ett sportstugeområde ca 500 meter öster om densamma. I övrigt är området glest befolkat med stora skogsområden som dominerande inslag. En översiktskarta över anläggningen med omgivning återfinns sist i rapporten. Avfallsslag Mottagning av avfall omfattar cirka 80 olika avfallsslag. Dessa är indelade i huvudgrupper och motsvarar i stort naturvårdsverket rekommenderade indelning; hushållsavfall och därmed jämförligt avfall park- och trädgårdsavfall industriellt avfall från industrier, bygg- och rivningsverksamhet avfall från energiutvinning branschspecifika avfall, t.ex. gjuterisand specialavfall, t ex asbest, oljor förorenade schaktmassor restprodukter från energiutvinning (askor) oljor övrigt avfall (ex. elektronikskrot, batterier, blästersand). Insamling och transport av avfall Bolaget svarar för insamling och transport av avfall från alla hushåll i Södertälje och Nykvarns kommuner. En del av verksamheten är konkurrensutsatt så att inhämtning av latrin, slam och områden med sopsug sker med entreprenörer. Under året har fordonsparken försetts med nya fordon för sophämtning såsom konventionella sopbilar samt två sidlastare för kärltömning i främst villaområden. All verksamhet är sedan i juni 2000 lokaliserad till Tveta. 7

Hantering av inkommande restprodukter Allmänt Tvetaanläggningen kan delas in i tre huvudområden; askupplag i den västra delen, sortering av industriellt avfall i den centrala delen och deponi för blandat hushållsavfall i den östra delen. Hushållsavfall Hushållens avfall tippas, utjämnas och kompakteras. Avfallet läggs i skikt om 2-3 meter. Tippfrontens bredd motsvarar den bredd som behövs för att fordonen skall kunna vända. Trä, metaller, wellpapp sorteras bort före kompaktering. Avfallet täcks sedan med flis, gjuterisand och naturmaterial. Industriellt avfall Industriellt avfall såsom bygg- och rivningsavfall samt branschspecifikt avfall lossas på en asfaltplan för utsortering. De utsorterade restfraktionerna återanvänds i form av bränslen för energiutvinning eller material för återanvändning. Asbest deponeras på särskild plats och täcks med morän, lera eller gjuterisand. Icke återvinnbara fraktioner läggs på deponi. Branschspecifikt avfall Avfall från energiutvinning läggs på deponi och planas ut med hjullastare. Askan exponeras för nederbörd och ger tillsammans med den befuktning som sker av askorna före transport en hård yta karbonatisering som ett led i att minska utlakning. Små mängder friktionsmaterial tillförs för att göra askdeponin körbar. Gjuterisand mellanlagras för att användas som återvinningsmaterial i framtiden. Sortering och återvinning Tvetaanläggningen Utsortering av restprodukter har ökat från ca 1 000 ton till drygt 30 000 ton under en 10-årsperiod. Genom avfallsskattens införande under året styrs avfall bort från deponin. Sorteringen är tidsödande och kräver speciella maskiner utrustade med gripklo. De material som utsorteras utgörs till största delen av metallskrot, trä, papper, wellpapp, frigolit, mjukplast och däck. Återvinningscentraler 8

Kommunen har två centraler, Tveta och Returen, där hushållens själva får sortera sitt grovavfall utan kostnad såsom mjuk- och hårdplast, trädgårdsavfall, kartong, kylskåp, batterier samt kläder, cyklar, möbler för återbruk, elektronik m m. Återvinningsstationer Ett femtiotal stationer finns i bruk. Målet är att nå en station per 1200 invånare, vilket motsvarar ca 66 stationer i Södertälje och Nykvarn. Miljöstationer 11 st miljöstationer fanns under första hälften av 2000 i anslutning till bensinmackar där allmänheten fritt kunde lämna sitt farliga avfall. Under hösten 2000 har stationerna tagits bort och ersatts av en miljöbil som mottar farligt avfall enligt ett fastlagt körschema. Miljöbilen är ett test under ett år och har föranletts av att miljöstationerna placerade på bensinmackar i alltför hög grad utnyttjas av företag, som normalt skall lämna sitt avfall mot betalning. Mellanlagring Mellanlagring sker enligt tillstånd av oljor, huvudsakligen från toppsugning av tankar i Södertälje. Mellanlagring sker i en cistern inom ett invallat område. Även olja på fat emottas och pumpas över till tank för mellanlagring. Hushållens farliga avfall mottas vid återvinningscentraler och omhändertas av auktoriserade åkerier för vidare leverans till bl.a. Svensk Avfallskonvertering (SA- KAB). Kylmöbler levereras till Bjästa Återvinning för omhändertagande av freoner och materialåtervinning liksom lysrör och kvicksilverlampor. Rötning och kompostering Försöksverksamhet med källsortering av hushållsavfall har fortsatt under året med inriktning på två fraktioner med anledning av att kommunen har fastställt att hushållen skall källsortera i en rötbar matfraktion och en restfraktion. Systemet med källsortering kommer att införas under 2001. Gasanläggning för uttag av metangas Gasanläggningen har varit i drift i sex år. Driftsäkerheten har varit god och tillgången på gas bra. Några brunnar visar sjunkande tendens och har stängts bl a beroende på sättningar i deponin. 9

Recirkulering av lakvatten under sommaren har ökat produktionen av gas. Avfackling har skett under en kortare period med driftstörningar. Låg metanhalt medförde att anläggningen under ca två veckor fick köras via avfackling vid låga flöden. Under året har full avsättning funnits för gasen. Uttag av metangas påverkar miljön positivt dels genom minskad risk för lokal påverkan (t ex spridning av lukt dels genom att nyttja gasen för energiutvinning och därmed ersätta fossila bränslen.. Produktion av bränslen för energiutvinning Utsorterade fraktioner av bränslen såsom rent trä, förorenat trä, wellpapp m m sker maskinellt i syfte att öka återvinning av restfraktioner. Rent träavfall används som bränsle vid fastbränslepannan i Nykvarn. Mindre förorenat träavfall och wellpapp används vid Igelstaverket. Under året har även en viss kvantitet järnvägsslipers krossats och lämnats vid Igelstaverket. Verksamheten bedrevs på entreprenadbasis under en kortare tid våren 2000. Information mm Informationsarbete har påbörjats med anledning av införandet av källsortering av hushållens avfall. Vidare har särskild information skickats ut till alla hushåll i och med att miljöstationerna dragits in och ersatts av en miljöbil. Särskild inbjudan skickas ut till anläggningens närmaste grannar för information. Miljöledningssystem Telge Återvinning bedriver verksamheten enligt miljöledningssystem certifierat enligt ISO 14001. Policy och mål finns framtagna för verksamheten. Internkontrollen baseras på driftinstruktioner, som beskriver de viktigaste delarna i verksamheten och utgör en del av kontrollprogrammet. Bolaget representeras i koncernens Miljöråd. Rådets uppgift är att hantera alla övergripande miljöfrågor, vara behjälplig i miljöfrågor och att sprida information till alla medarbetare samt skapa ökad delaktighet och ansvar. Dagvatten 10

Dagvatten från asfaltsplan vid serviceverkstäderna passerar en oljeavskiljare under asfaltplan före avledning till deponin (infiltration). Till oljeavskiljaren tillförs även avloppsvatten från serviceverkstäderna, samt tvättvatten från kärltvätt (högtryckstvätt) samt fordonstvätt. Dagvatten från den asfalterade uppställningsplan för renhållningsfordon m m infiltreras via oljeavskiljare till deponiområdet. Personal och arbetsmiljö Antalet anställda i bolaget uppgår till 52. Nya lokaler har tagits i bruk under året på Tveta för bl.a. nya kontors- och personalutrymmen. All verksamhet är nu förlagd till Tveta. Ett utvecklingsprogram för alla medarbetare slutfördes under året. Som ett led i en kontinuerlig utveckling för att bl a minskad sjukfrånvaro genomfördes seminarier om stresshantering för samtliga medarbetare. Under året har arbetsplatsträffar införts för att ge medarbetare större möjlighet till delaktighet och ansvar. Lakvattenhantering Insamling av lakvatten som dels sker genom infiltration dels genom utlakning samlas upp i ett antal brunnar belägna runt om anläggningen. I brunnarna finns pumpar som överför lakvattnet till en central damm lakvattendammen belägen vid östra delen av anläggningen. Pumpning sker kontinuerligt och regleras genom nivåvippor som styr när pumparna startar och stänger. Pumpstationerna har placerats i sådana geografiska lägen att maximal effekt uppnås. Pumparnas läge ger en effektiv avsänkningstratt för att förhindra ett utflöde från området. Lakvattnet pumpas sedan vidare till Himmerfjärdsverket. Övervakningssystem finns för detektion av läckage på lakvattenledningen finns via ett larmsystem till kontoret på Tveta. 11

Ett utvecklingsprojekt mellan bl.a. KTH och Telge Återvinning har resulterat i ett av miljödomstolen beslutat system för lokal rening av lakvatten. Systemet kommer byggas ut samt tas i drift i full skala under perioden 2001 2003. Projektet har erhållit ekonomiskt bidrag (lokalt investeringsbidrag LIP) från Miljödepartementet. Översyn av lakvattensystemet har under året skett enligt verksamhetens kontrollprogram. Återföring av lakvatten till deponin har skett under sommarmånaderna i syfte att öka metangasproduktionen och att minska risken för brand. Inga läckage på lakvattenledningen har påvisats eller indikerats under 2000. Sluttäckning Ett utvecklingsprojekt avseende val av teknik för sluttäckning har startat under året. I ett första skede samordnades en litteraturstudie bestående av ÅF- Energikonsult, Luleå Tekniska Universitet, Svenska Renhållningsverksföreningen och tre avfallsbolag varav Telge Återvinning är en. I samband med denna litteraturstudie har bolaget ansökt och fått tillstånd att på 4 ha hushållsdeponi sluttäcka den östra delen. En slutrapport ska presenteras senast 2003-06-30. Tiden fram till dess omfattar inledande labstudier av olika askor, förslag till uppbyggnad av tätskikt, utläggning av olika tätskikt, provtagningar och analyseringar. Projektet drivs som ett samarbetsprojekt mellan Luleå Tekniska Universitet, ÅF-Energikonsult, GeoDevelopment och Telge Återvinning. Vid årsskiftet har askprover tagits ut och skickats till högskolan i Luleå. På anläggningen har förberedande avplaning av östra slänten utförts med ett dränerande utjämningsskikt. Utökat kontrollprogram Under 1998 kunde förhöjda halter av klorid noteras i en punkt nordväst om askdeponin (Mätpunkt GV 6). En förklaring kunde vara att ytvatten sökte sig ned från askdeponin och påverkade vattnet i mätpunkten. Under 1998/99 anlades då ett avgränsande dike för att fånga upp ytvatten. Under hösten 2000 utökades mätpunkterna till att omfatta ett tiotal provtagningspunkter i området. Vattenprover togs minst en gång i månaden. Resultaten framgår nedan. 12

MILJÖBERÄTTELSE Avfallsmängder Mottaget avfall Under året mottogs 133 596 ton avfall fördelade på följande avfallslag: Mottagna mängder år 2000 Hushållsavfall Industriellt avfall Slam Askor Schaktmassor Summa 30 253 ton 62 358 ton 10 155 ton 30 470 ton 360 ton 133 596 ton En specifikation över samtliga avfallsslag och mängder som mottagits under 2000 återfinns i bilaga 1. Återvinning Sortering av inkommande restprodukter för återvinning har skett dels genom hushållens egen sortering vid återvinningsstationerna Tveta och Returen dels genom maskinell sortering på sorteringsplattan på Tveta. Återvinning av restprodukter framgår av sammanställningar nedan. Under bilagorna återfinns bilaga med alla avfallsslag under 9 år. Differentieringen har ökat under åren alltefter som nya avfallsslag tillförts. Producentansvaret har också inneburit ökade avfallsslag. Förpackningsinsamling sker idag på drygt 50 stationer. Även om målet är ca 65 stationer i Södertälje och Nykvarn så ligger återvinningsgraden bra för glas, papper och well. Låga återvinningssiffror återfinns för mjukplast och metaller. Statistiska uppgifter Nedan följer statistik över avfallsflöden och återvinning; 13

Totalt invägt vid Tveta Avfallsanläggning Avfallsslag 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Hushållsavfall [ton] 31 270 30 080 27 887 25 318 24 813 27 364 30 253 Industriellt avfall [ton] 48 247 55 905 61 064 62 750 63 764 69 425 62 358 Askor [ton] 28 083 24 069 21 039 21 366 36 492 42 920 30 470 Slam [ton] - - - 3 771 11 681 8 505 10 155 Schaktmassor [ton] 12 253 22 392 32 787 9 702 33 052 9 079 360 Tot. ind.avfall 88 583 102 366 114 890 97 589 144 989* 129 929* 103 343 SUMMA [ton] 119 853 132 446 142 777 122 907 169 802 157 293 133 596 * Astras byggarbeten medförde att vi tog mot mer avfall än normalt. Tabellen visar den totala avfallsmängden som har inkommit till Tveta uppdelat på olika avfallslag. Med undantag för åren 1998 och 1999, då Astras byggarbeten medförde stora mängder avfall, är de totala avfallsmängderna relativt konstanta. Total återvinningsgrad (%) Avfallsslag 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Återvinningsgrad tot 32 42 46 47 53 33* 41* Här saknas inräkning av massan av den producerade mängden gas för 1999 & 2000. Tabellen visar den totala återvinningsgraden för allt avfall som har tagits om hand på Tveta. Hushållsavfall mottaget vid Tveta Avfallsslag 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Hushållsavfall [ton] 31 270 30 080 27 887 25 318 24 813 27 364 30 253 Tabellen visar att mängden mottaget hushållsavfall under de senaste åren varierar måttligt. Mängderna omfattar Södertälje och Nykvarns kommuner. Hushållens återvinning 14

Avfallsslag 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Återvinningsgrad hushållsavfall 9 9 8 9 16 13 12 Trots att det är relativt små mängder av hushållsavfallet som återvinns är trenden tydlig. Mer och mer av hushållens avfall återvinns. Under år 2001 kommer källsortering av hushållens avfall att införas som innebär att ännu större mängder av hushållsavfallet kommer att kunna återvinnas. Utvunnen mängd biogas År - - - 1997 1998 1999 2000 Utvunnen volym gas - - - 2,946 2,873 2,250 2,153 Mnm3 (miljoner normalkubikmeter Tabellen visar den utvunna volymen biogas från hushållsdeponin. Trenden är tydligt vikande. Under år 2001 kommer därför investeringar genomföras för att mängden utvunnen gas skall öka. Dessutom kommer Tveta att bygga specifika rötceller för organiskt avfall som på sikt kommer att medföra att större mängder gas kommer att kunna utvinnas. Mängd utgående flis År - - - 1997 1998 1999 2000 Mängd utg. flis (ton) 3449 4362 12 980 13 900 21 911 12 935 4 682 Mängden utgående flis har varierat kraftigt de senaste åren. detta beror främst på att avtal har saknats med Söderenergi. För att undvika lika stora fluktuationer framöver tecknade bolaget i slutet av året ett avtal med Söderenergi som garanterar mottagning av cirka 15 000 ton flis. Dessutom har TÅ avtal med moderbolaget Telge Energi AB rörande leverans av flis till Nykvarn. 15

Materialåtervinning av kylmöbler. Återvinning av freoner, oljor och material från kylmöbler framgår av den årliga rapporteringen från Bjästa Återvinning, som mottagit alla kylmöbler insamlade i Södertälje och Nykvarn under 2000. Parameter/ Årtal 1996 1997 1998 1999 2000 Sv. Freonåtervinning ca 50 0 0 0 0 st Bjästa Återvinning 552 1556 1752 2660 3291 st Olja 165 483 547 797 949 kg CFC R12 36 106 138 225 240 CFC R11 143 381 449 653 759 Mald pur 1656 5899 6801 12768 12009 Järnskrot 16560 66908 61320 101080 122754 Plast 3312 9336 9110 15162 19614 Koppar+aluminium 938 3112 2,1 5586 6352 Övrigt 2429 4668 7008 4788 1316 Möbler utan kylmedia 8 % 1 % 9 % 14 % 12% Under året har också levererats 61 173 st kvicksilverlampor och lysrör som omhändertagits av Bjästa Återvinning AB/SAKAB. Detta är en ökning av antalet med nästan 300% jämfört med år 1999 vilket är en mycket positiv utveckling där vi ser att hushållen ökat sitt engagemang även vad gäller denna insamlingen. Vi fortsätter arbetet under år 2001 med information till hushållen om vikten av att sortera ut och lämna lysrör mm samt även flertalet lågenergilampor till miljöstationerna eftersom dessa innehåller kvicksilver. Lakvattenmängder Lakvattenmängderna ökade något jämfört med 1999. Den total mängden uppgick till 62 000 m 3. 20 000 m 3 recirkulerades på deponin. Detta är en halvering av lak- 16

vattenmängderna sedan 1991. Mängderna är beroende på nederbörden som var låg under året (drygt 600 mm) men en stor del av minskningen beror på att ytvatten har avletts från ett sumpmarksområde norr om lakvattendammen och recirkulation av lakvatten. På grund av låg nederbörd återfördes en hel del vatten till hushållsdeponin och till flisupplaget. Lakvattenmängder 1991-2000 m3 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 1991 1992 1992 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Gasutvinning Gasproduktionen har fungerat bra under hela året. Det problem som uppstår i en annars väl fungerande anläggning är att sättningar i deponin kan förorsaka att kondenserande vatten samlas i insamlingsledning och blockerar gasen. Detta kan många gånger tas bort genom att ändra undertrycket, i vissa fall kan det dock medföra att insamlingsbrunnar måste stängas. Erhållna gasvärden avseende distribuerad energimängd och metanhalt redovisas i tabell nedan. Av tabellen framgår att viss energiutvinning kunnat ske även sommartid. Detta är liksom tidigare huvudsakligen en följd av leveranser sker till Kungsörnens fabrik i Järna som behöver hetvatten året runt. En minskning i uttag under juli skedde men utan att någon avfackling har behövt vidtas. Ett minskat uttag under en kortare tid innebär att metanhalten stiger något, vilket skedde under juli efter ett lägre uttag i juni. Hur stor del av metangasen som är åtkomlig är svår att bedöma. Totalt producerades 11510 MWh (megawatt-timmar) vilket är i paritet med produktionen under år 1999. 17

Gasproduktion 2000 kwh 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 januari april juli oktober % kwh/nm3 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Energi kwh Metanhalt % Volym nm3 Värmevärde kwh/nm3 18

RESULTAT AV EGENKONTROLLEN Vatten Lakvatten Erhållna analysresultat från respektive provtagningspunkt under 2000 framgår av separata bilagor. Nedan redovisas medelvärde för analysresultat under år 2000 samt statistik för samtliga utförda lakvattenanalyser under perioden 1989-2000 som jämförelse. 1989 2000 Enhet medel 2000 Min Medel Max Alkalinitet mg/l 1266,667 430 1346 3195 ph 7,533333 6,8 7 7,9 Konduktivietet ms/m 508,3333 163 544 1100 BOD7 mg/l 15 1,2 22 90 COD (Cr) " 363,3333 70 355 750 Sulfat, SO4 " 363,333 17,000 282,806 470,000 Kväve, total N " 146,667 15,000 120,081 210,000 Ammonium, NH4-N " 123,333 1,100 97,781 200,000 Fosfor, total P " 0,250 0,010 0,238 1,500 Fosfat, PO4-P " 0,067 0,000 0,061 0,330 Klorid, Cl " 1013,333 240,000 1007,250 2600,000 Järn, total Fe " 3,700 0,270 6,365 30,000 Mangan, Mn " 1,090 0,300 1,183 2,100 Zink, Zn ug/l 46,333 8,000 145,189 1700,000 Nickel, Ni " 24,000 6,900 37,619 300,000 Koppar, Cu " 7,500 0,400 21,503 400,000 Krom, total Cr " 21,667 1,200 14,970 51,000 Bly, Pb " 1,333 0,080 1,775 12,000 Kadmium, Cd " 0,163 0,004 0,432 4,800 Arsenik " 4,367 0,080 4,524 37,000 Kvicksilver, Hg " 0,040 0,000 0,104 1,500 Cyanid, total Cn mg/l 0,004 0,000 0,010 0,130 Fenol mg/l 0,002 0,000 0,014 0,054 PCB ug/l 0,040 0,040 0,095 0,690 Tot ex alif ämn mg/l 1,167 0,080 1,109 3,900 Tot ex arom ämn mg/l 0,200 0,080 0,214 1,100 Opolära kolväten mg/l 0,120 0,012 0,160 0,900 Analyserna under 12 år visar en påtaglig stabilitet. En viss ökning visar halterna i kväve och ammonium (ökade mängder hushållsavfall) och en ökning av zink och krom. Ett troligt mätfel av zink under 1999 ger en förhöjning. Krom ligger sedan 1998 på ett förhöjt medelvärde. 19

Grundvatten Erhållna analysresultat under 2000 framgår av vissa rapporter som kan erhållas separat. Observationsrörens respektive lägen framgår av karta sist i rapporten. Metallhalter i GV 1 har varit högre än genomsnittet under det två senaste åren. Tillrinning i området sker från ett höjdparti väster om avfallsupplaget och kan vara resultat av utlakning från bergrum i området. En närmare studie under 2001 bör göras med hänsyn till metallerna arsenik, nickel och bly, som har ökat. PH-värdet ligger nu på drygt 7. Halterna i GV 2 ligger på ungefär samma nivå som tidigare. Tidigare höga koppar och nickelvärden har sjunkit till genomsnittlig nivå. Järn fluktuerar sedan 1995. PH är lika under åren. GV 5 visar på förhöjd kloridhalt. Tidigare förhöjda nickelvärden har sjunkit till genomsnittlig nivå. GV 6 har genomgående höga kloridhalter. Särskilt kontrollprogram genomförs för närvarande. Utökad provtagning under hösten 2000 redovisas nedan. Även metallinnehåll kommer att undersökas. GV 7 hade under 1999 förhöjda halter av metaller. Avvikelsen kunde bero på ett mätfel. Proverna under 2000 visar att vissa metaller har gått tillbaka såsom koppar, bly och zink medan nickel och krom ligger kvar på relativt hög nivå. Under 1999 gjordes en renovering på sänkpumpen, vilket kan ha varit orsak till förhöjningen genom förorening av utrustningen. Utökat kontrollprogram väster om askdeponin Under 1998 kunde förhöjda halter av klorid noteras i en punkt nordväst om askdeponin (Mätpunkt GV 6). En förklaring kunde vara att ytvatten sökte sig ned från askdeponin och påverkade vattnet i mätpunkten. Under 1998/99 anlades då ett avgränsande dike omedelbart väster om Askdeponin för att fånga upp och avleda ytvatten till lakvattenuppsamlingssystemet. Under hösten 2000 utökades mätpunkterna till att omfatta ett tiotal provtagningspunkter i området. Vattenprover för bl.a. kloridanalys på externt laboratorium togs fyra gånger under hösten. Resultaten framgår av digram nedan där de olika prov- 20

tagningspunkterna redovisas med fältnamn. Provpunkternas inbördes läge framgår även av kartbild nedan. Prover är dels tagna på grundvatten och dels på ytvatten i området Kloridhalt i området väster om askdeponin - extraprover hösten 2000 Syd Nord 500 mg/l 400 mg/l 300 mg/l 200 mg/l 100 mg/l 2000-10-04 2000-11-09 2000-12-05 2000-12-20 0 mg/l ref 5:2 5:1 5p2 Kärr1 Kärr2 5p3 perm3 perm1 6:3 6p1 6:1 6:2 Av sammanställningen framgår att flera av provpunkterna uppvisar förhöjda kloridhalter. Diagrammet är uppställt med provpunkternas inbördes läge från syd till nord, se även bilagd kartbild över området. Bilden är inte enhetlig men tendensen är klar att kloridhalten är lägre i den södra delen av området samt högre i den norra delen och ned mot GV6. Ett särskilt program för att kontrollera varifrån kloriderna kommer genomförs under våren 2001. Ytvatten Provresultaten från YV 1 och YV 4 visar under åren stor oregelbundenhet. Provtagningspunkten för YV 4 kommer att ändras i ett reviderat kontrollprogram under 2001. I dagsläget påverkas troligen vattenproven av biltrafik. Portrycksmätningar Portrycksmätningar har utförts i GV 2, GV 5, GV 6, HG 02 och HG 04. Resultat från pumpförsök i GV 7 har också gjorts. Kan erhållas som separat rapport. 21

Konduktivitetsmätningar 2000 Provpunkt jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec YV 1 13,1 12 14,1 11,2 14,2 11,9 14,5 12,8 11,9 13,3 12,8 14,9 YV 2 14,1 12,3 11,6 11,8 11,8 14,3 15,2 11,1 12,3 11,6 12,8 13,3 YV 3 13,3 11,9 10,8 13,6 11,8 11,1 14,2 11,6 14,8 12,6 16,2 15,1 YV 4 12,8 10,7 11,7 12,8 10,6 13,2 10,8 11,1 13,6 12,1 13,6 12,8 YV 5 10 10 12 34 28 43 45 22 18 22 28 12 GV 1 22,6 24,9 22,6 26,2 GV 2 23,7 20,3 22,8 20,7 GV 3 35,8 18,6 24,6 31,2 GV 4 20,8 18,8 22,2 21,8 GV 5 20,6 44,6 38,6 55,5 GV 6 92 168 156 138 170 GV 7 48 87,5 94,1 92,7 88,6 LV 1 467 422 429 489 550 654 602 544 182 167 301 442 LV 3 99 123 169 130 154 166 178 149 128 130 136 134 HY 01 52,3 39,6 HY 07 (ref) i.v. i.v. HG 02 38,6 40,5 HG 04 77,4 82,8 HL 01 294 302 Bullerkontroll Senaste bullermätningar utfördes under 1998. Någon ytterligare mätning har inte gjorts då verksamheten inte har förändrats avseende förväntat bullrande verksamhet under 2000. Inga klagomål på buller har kommit till vår kännedom. En fast 22

mätstation har satts upp på kontorsbyggnaden på Tveta för att mäta buller, nederbörd och vind. Volymer på avfallsupplaget Flygfotografering skedde senast våren 2000. Någon bearbetning av bildmaterialet har ej gjorts. Höjderna för askupplaget och hushållsdeponin har mäts under året och resulterat i att hushållsdeponin har i den norra delen nått maximal höjd (+ 70 meter) och att askdeponins högsta punkt har uppmätts till 81 meter. Ny fotografering och mätning kommer att genomföras under våren 2001. Nedskräpning Innanför området sker återkommande städkampanjer genom idrottsföreningar. Avskjutning av vitfågel fortsätter. Många olika metoder att minska på måsarnas antal på avfallsdeponier har prövats men någon patentlösning finns inte. Under året har mer täckning tillförts deponin. Halldeponin Kontrollprogrammet har fullföljts under året och inga större förändringar har påvisats. Grundvattenanalyser från HG 02 och HG 04 visar på sjunkande värden för kväve och ammonium, vilket är att förvänta sig. Ytvattenprov HY 01 varierar i kväve och ammonium, dock utan att påvisa en förhöjd trend. En förhöjning av bly i lakvatten bör bevakas. 23

GÄLLANDE VILLKOR MED KOMMENTARER Miljödomstolen har under året meddelat nya villkor för verksamheten att gälla från halvårsskiftet för den del som avser hushållsavfall och industriellt avfall. För mottagning av askor finns gällande tillstånd till dess ny prövning sker (våren 2001). Mot bakgrund av att gamla och nya villkor delar verksamhetsåret 2000 kommenteras de gamla villkoren summariskt enligt följande; Villkor 1 Verksamheten har under året bedrivits i överensstämmelse med vad bolaget angett eller åtagit sig i ansökningshandlingarna. Villkor 2 Insamling sker genom entreprenör. Miljöstationer har ersatts av en ambulerande miljöbil enligt fastlagt körschema. Villkor 3 Kravet uppfyllt (se statistik ovan). Villkor 4 Allmänna rådet 87:3 har följts i verksamheten. Villkor 5 Inget farligt avfall har deponerats inom området. Villkor 6 Oljor mellanlagras i tank. Dagvatten passerar oljeavskiljare. Villkor 7 Oljeförorenade jordmassor har lagts i container för avvattning. Villkor 8 Slam från lokala reningsverk har tillförts anläggningen i mindre utsträckning. Villkor 9 Alla askor har deponerats på separat plats. Villkor 10 Lakvatten har uppsamlats och tillförts utjämningsdammen från tre brunnar omgärdande deponin. Något läckage har ej skett utanför området. Recirkulation sker under sommarmånaderna i förebyggande syfte. Villkor 11 Under året har ingen brand förekommit. Villkor 12 24

Planteringen på östra slänten har inte fått avsedd effekt. Skogsplanteringen öster om anläggning har förbättrats avsevärt (gran och björk) genom god tillväxt under säsongen. Villkor 13 Ingen bullermätning har skett under året. Permanent station har upprättats. Villkor 14 Normalt öppethållande är kl 7-16 vardagar. I vissa enstaka fall har verksamheten bedrivits fram till kl 20. Begränsad verksamhet avseende bränsleproduktion har utförts inom anläggningen under kvällstid. Villkor 15 Under året har förberedelsearbeten för sluttäckning påbörjats. Villkor 16 Sluttäckning av askupplaget skall ske successivt med dels ett tätskikt av stabiliserande förbränningsrester från Igelstaverket dels ett 0,3 m tjockt dränskikt och dels ett 0,7 m tjockt tätskikt vilande på geotextil. Bolaget skall till tillsynsmyndigheten redovisa hur man avser att etappvis sluttäcka upplaget för att undvika att regnvatten under längre tid dräneras genom upplaget. Kommentar till villkor 16 Ingen sluttäckning av askupplaget har skett i avvaktan på kommunens sanering av förorenad jord. Villkor 17 Bolaget avvaktar besked från kommunen när jordmassorna skall överföras till Tvetaverket. Projektet är försenat. Preliminärt kan det ske tidigast under 2002. Bolaget har erhållit förlängd tid. Kommentarer till nu gällande tillstånd (2000-06-26, mål nr M 70-99) Villkor 1 Bolaget har bedrivit verksamhet i enlighet med ansökan Villkor 2 Asbestavfall har deponerats i enlighet med naturvårdsverkets allmänna råd 87:3 Villkor 3 Farligt avfall har ej hanterats under perioden med undantag av oljor (se villkor 5) Villkor 4 Har ej förekommit Villkor 5 Oljor har mellanlagrats i slutna tankar. Anläggning för flotation har ej installerats. 25

Villkor 6 Oljeförorenad jord läggs på tätt underlag. Oljehaltigt vatten avleds till oljeavskiljare. Villkor 7 Slam infiltreras i hushållsdeponin. Någon avvattning har ej skett. Den huvudsakliga delen av slam utgörs av gatu- och industrislam. Det slam som Tekniska förvaltningen lämnar på Tveta har provtagning skett vid två tillfällen under året. Innehållet varierar en hel del och beroende på att provtagningsplatserna hittills är få är det svårt att dra några slutsatser. Dock kan man se att ett antal icke önskvärda ämnen förekommer bl a fenoler. En genomgång med tillsynsmyndigheten efter nästa provtagningstillfälle är önskvärt för att diskutera om sådant slam måste hanteras separat före infiltration. Analyserna är dessutom inte flödesrelaterad vilket innebär att den totala mängden föroreningar inte är känd. Villkor 8 Sluttäckning av östra slänten kommer att påbörjas under 2001 efter samråd med tillsynsmyndigheten. För närvarande sker avplaning av området med bottenaska innan lämpligt tätskikt skall påläggas. För närvarande pågår laboratorieförsök i Luleå och resultaten kommer att redovisas under våren 2001. Villkor 9 Fast installation för mätning av buller har installerats. Kalibrering för att mäta verksamhetens bullernivå kommer att göras under våren 2001. Villkor 10 Inga ändringar i öppettid har skett under året. Anläggningen är öppen 7 16 vardagar och återvinningscentralen för hushållen är dessutom öppen tisdag och torsdag kväll till kl 19 samt lördagar 9 15. Villkor 11 Etappvis avslutning hänvisas till villkor 8 ovan. Villkor 12 Deponigas har samlats in och överförts till Järna panncentral för uppvärmning av fastigheter. Fackling har skett under en kortare period då metangashalten sjönk på grund av hög vattenhalt. Efter dränering av ledning har gasen ånyo överförts till Järna. Villkor 13 Några luktstörningar i större omfattning har inte rapporterats. Villkor 14 Någon behandling i bio- och rötceller har inte skett under året. Villkor 15 Någon rapportering av resultat från undersökning av långtidsegenskaper har inte skett under året. Första rapporten kommer under våren 2001. 26

Villkor 16 Bolaget har lämnat in förslag till nytt kontrollprogram. Samtidigt har bolaget begärt att tidigare kontrollprogram hävs för att ej överlappa. MILJÖMÅL 2001 Följande miljömål har satts upp för verksamhetsåret 2001: 27

Lokal rening av lakvatten Genomföra informationskampanj till hushållen med anledning av källsortering Införa källsortering i Södertälje och Nykvarns kommuner Behandling av källsorterat hushållsavfall i rötcellreaktor Påbörja sluttäckning av hushållsdeponin Utvärdera förhöjda kloridhalter väster om askdeponin Utbyggnad av gasinsamling 28

UNDERSKRIFT Föreliggande miljörapport lämnas av Telge Återvinning avseende verksamhetsåret 2000 vid Tveta Avfallsanläggning och Halltippen. Rapporten sänds till Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Stockholm och Miljöförvaltningen i Södertälje. Kopia skickas till SYVAB, Ytterby Sportstugeförening och fastighetsägarna gränsande till Lerhaga 2:1 och 3:1 samt till Skandia för kännedom. Södertälje i mars 2001 AB Gustav Tham 29

UNDERLAG 2000 På de följande sidorna redovisas några av de viktigaste parametrarna i form av stapeldiagram över en fyraårsperiod. Årsmedelvärden för LV1 (dammen) 1996-2000. Parameter 1996 1997 1998 1999 2000 alkalinitet 1323 1413 1413 922 mg/l ph 7,3 7,3 7,3 7,8 konduktivitet 622 562 562 454 ms/m BOD (7) 13,8 15 15 8 mg/l COD(Cr) 365 402 402 225 mg/l fosfor total 0,01 0,16 0,16 0,12 mg/l kväve total 129 145 145 96 mg/l ammonium 86 101 101 69 mg/l klorid 1140 1128 1128 1085 mg/l kadmium 0,3 0,23 0,23 0,18 ug/l zink 47 83 83 560 ug/l krom 9,3 7,4 7,4 14,9 ug/l koppar 1,5 3,3 3,3 11,5 ug/l nickel 26 14 14 18 ug/l 30