Ett yrke i förändring? En kvalitativ textanalys över folkbibliotekariens identitet på dagens folkbibliotek

Kandidatuppsats Ett yrke i förändring? En kvalitativ textanalys över folkbibliotekariens identitet på dagens folkbibliotek Författare: Amanda Lindqvist Handledare: Joacim Hansson Examinator: Arwid Lund Termin: VT18 Ämne: Biblioteks- och informationsvetenskap Nivå: Grundnivå Kurskod: 2BO01E

Abstract The problem of today s public librarians is that no one really knows their identity, they try to be everything for everyone, which makes their identity fuzzy and confusing for both librarians but also for the librarian visitors. The purpose of this paper named A profession in change? A qualitative text analysis of the identity of the public librarians on today s public libraries, was to investigate the current identity of the public librarian at the public libraries today in order to have a better understanding of what their identity is. In order to achieve this, a qualitative text analysis based on Ørom s and Schreiber s seven librarian identities was conducted on online job advertisements. The result showed that the public librarian have nine different identities. In addition to the seven roles, two other roles were found in the job advertisements. It also showed that all seven roles were present in the advertisements and that the so called culture intermediary was the most frequent one. When it comes to the qualifications, academic degree was the most important one and was found in all job advertisements, followed by teamwork. The result also showed that the public librarian can have many different kinds of titles and that the title librarian was the most used one. This result can be due to the fact that the public librarian has many different kinds of identities and that the public libraries are supposed to be for everyone in the society. This is exactly the problem with public libraries. They try to please everyone and by doing so risking to lose their identity as a democratic place for culture and literature. Nyckelord Benämning, folkbibliotekarie, identitet, kvalifikation, Schreiber, textanalys, Ørom

Innehåll 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 2 1.1.1 Folkbibliotekets uppdrag 2 1.1.2 Folkbibliotekariens identitet historiskt sett 4 1.2 Syfte och frågeställning 5 1.3 Definitioner 5 1.4 Avgränsingar 6 1.5 Disposition 6 2 Tidigare forskning 7 3 Teoretisk bakgrund 9 3.1 Øroms bibliotekarieidentiteter 9 4 Metod och Material 11 4.1 Kvalitativ textanalys 12 5 Resultat 14 5.1 Folkbibliotekariens olika identiteter 14 5.2 Bibliotekariens benämningar 15 5.3 Folkbibliotekariens kvalifikationer 16 6 Analys 16 6.1 Folkbibliotekariens uppdrag på dagens folkbibliotek 17 6.2 Øroms och Schreibers modell idag 22 6.3 Vilka kvalifikationer krävs av dagens folkbibliotekarie? 24 7 Diskussion 28 7.1 Folkbibliotekariens olika benämningar 28 7.2 Folkbibliotekariens mångsidiga identitet 29 7.3 Folkbibliotekariens många olika kvalifikationer 31 7.4 Kritik mot studien 32 7.5 Framtida forskning 32 8 Slutsatser 33 9 Sammanfattning 33 Referenser 35 Bilagor 38 ii

1 Inledning Bibliotekarieyrket har genomgått många olika förändringar i takt med att samhället har förändrats. Men det råder oenighet hur yrket bör betraktas på grund av dess mångsidiga och komplexa natur. Yrket har gått igenom många omvälvande förändringar, som bidragit till att flera olika yrkesidentiteter har uppstått på grund av detta. Det var på grund av detta som Anders Ørom (1993) tog fram en modell om bibliotekariens olika yrkesidentiteter utifrån deras självförståelse gällande sin egen yrkesroll. Tilde Schreiber (2006) utökade senare denna modell med ytterligare en identitet. Sedan denna modell gjordes har samhället genomgått många förändringar, som till exempel standardiseringen av yrket under 1960-talet. Att det rådde stor arbetslöshet i samhället under 1970-talet påverkade biblioteket på så sätt att bibliotekarierna skull lyssna på olika gruppers värderingar och tillsammans komma fram till vad som var kultur och kunskap istället för att förmedla litteratur och kunskap av hög kvalitet. Under 1980-talet reducerades yrket till ett servicearbete på grund av att den offentlige sektorn inte växte lika mycket som förr och dess ramar snävades av. En annan stor förändring, som biblioteken har genomgått, var de stora besparingskraven på 1990-talet, som gjorde att biblioteken tvingades pröva nya arbetsuppgifter (Svensk Biblioteksförening, 2008, s. 15-17). Det var först på tjugohundratalet, som bibliotekarierna började uppmärksamma sin identitet som servicemedarbetare mer och mer (Estabrook, 2010, s. 2-3). Jens Thorhauge (Scandinavian Public Library Quarterly, 2010) menar att folkbiblioteken har gått från att vara en lokal för böcker till att bli mer användarfokuserade i form av till exempel kulturcentrum. Biblioteken fått en allt större betydelse för användarnas egna aktiviteter de senaste tio åren. Den en gång relativt homogena yrkesgruppen har idag utvecklats till att få en rad underkategorier, vilket alla ställer nya krav på bibliotekarierna. Även den tekniska utvecklingen har haft stor betydelse för hur bibliotekslandskapet har förändrats och den har skapat nya möjligheter för biblioteken och deras personal. I takt med att fler och fler medier blir tillgängliga online ändras användarnas behov av deltagande och möten mellan människor (Fichtelius et al., 2016, s. 15). Hur har denna utveckling påverkat folkbiblioteken och folkbibliotekariernas arbetsuppgifter och hur har folkbiblioteken anpassat sig till de nya samhällskraven? Mot bakgrund av ovanstående problem fokuserar denna studie på att undersöka vilka yrkesidentiteter som efterfrågas på folkbiblioteken idag. Men den undersöker även vilka olika typer av benämningar, som har uppstått på grund av samhällets krav på att folkbiblioteken ska finnas till för alla (Svenska Unescorådet, 1995, s. 17-19). Studien tar även reda på vilka typer av kvalifikationer, som krävs av dagens folkbibliotekarie och hur dessa hänger samman med de olika identiteterna, som en folkbibliotekarie har. Varför är då en sådan här undersökning bra? För det första kan det vara bra att veta vad arbetsgivarna egentligen kräver av dagens folkbibliotekarier, för att kunna anpassa utbildningen till arbetsmarknaden. För det andra kan det vara viktigt för biblioteken själva att få en bättre bild av vad bibliotekariens identitet egentligen är, för att försöka förutse framtidens kompetenser, men även för att bidra till en bättre förståelse för bibliotekariens identitet i samhället. Folkbibliotekens styrka är även deras svaghet. Deras största problem är just att de försöker vara allt för alla med till följd att folkbibliotekariens identitet blir otydlig (Söderberg, 2004, s. 23). 1

1.1 Bakgrund Detta kapitel ger först en kort beskrivning av folkbibliotekets uppdrag i samhället enligt bibliotekslagen och Unescos folkbiblioteksmanifest från 1994, eftersom detta bestämmer folkbibliotekariens identitet. Därefter diskuteras folkbibliotekariens identitet historiskt sett, för att kunna förstå folkbibliotekariens identitet idag. Till sist kommer ett kapitel om tidigare forskning, som ger mer kontext till problemformuleringen. Detta används sedan i diskussionsdelen, för att förstå och tolka de tendenser som visar sig i resultat- och analysdelarna. 1.1.1 Folkbibliotekets uppdrag Denna uppsats undersöker folkbibliotekariens identitet på dagens folkbibliotek. Men för att kunna förstå detta, behöver man först veta folkbibliotekens uppdrag i dagens samhälle. Enligt Andersson och Skot-Hansen (1994) har dagens folkbibliotek fyra olika huvuduppdrag. Dessa fyra huvudområden är: (a) kulturcentrum, (b) kunskapscentrum, (c) informationscentrum och (c) socialcentrum. År 2011 gjorde Anette Eliasson, Eiler Jansson, Karn Hedvall Nowé och Roger Blomgren en studie, som baserades på dessa fyra uppdrag. I sin undersökning kom de fram till att det största uppdraget för folkbiblioteken var kultur följt av det sociala uppdraget. Därefter kom informationsuppdraget och till sist utbildningsuppdraget (Eliasson et al., 2011, s. 7 och 26). Dessa fyra huvuduppdrag stämmer överens med vad bibliotekslagen säger om vad folkbiblioteken göra. Denna lag skapades år 1996, men ersattes senare med en reviderad version år 2013. Varje bibliotekstyp måste följa denna lag och ska hjälpa biblioteken att förstå deras uppdrag. Bibliotekens uppdrag i sin tur hjälper till att skapa folkbibliotekariens identitet på dagens folkbibliotek. Denna lag lyder: 2 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. 4 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information. 5 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på: 1. de nationella minoritetsspråken, 2. andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och 3. lättläst svenska. 6 Varje kommun ska ha folkbibliotek. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Folkbibliotekens utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. 2

7 Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur. Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. 8 Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar (SFS 2013:801). Ytterligare ett viktigt styrdokument som beskriver folkbibliotekens uppdrag är Unescos folkbiblioteksmanifest från 1994. Detta menar att folkbibliotekens tjänster är till för alla oavsett bakgrund. Som lokalt kunskapscentrum ska dessutom folkbiblioteken göra all slags kunskap och information tillgängligt för sina användare. Precis som bibliotekslagen, menar även Unescos folkbiblioteksmanifest att folkbiblioteken ska erbjuda särskilda tjänster till dem som inte kan nyttja bibliotekens utbud. Det kan till exempel röra sig om språkliga minoriteter eller personer med olika handikapp. Vidare menar Unescos folkbiblioteksmanifest att alla åldersgrupper ska kunna finna material, som tillgodoser deras behov. Dessutom ska samlingar och tjänster omfatta alla typer av medier, som ska förmedlas både genom modern teknologi men även via tryckt material. En annan viktig sak, som folkbiblioteksmanifestet tar upp, är att folkbiblioteken ska erbjuda uppsökande verksamhet till dem som själva inte kan ta sig till biblioteket. Unescos folkbiblioteksmanifest menar att folkbiblioteket har fyra huvuduppgifter. Dessa är: att verka för läskunnighet, information, utbildning och kultur. Vidare delar Unescos folkbiblioteksmanifest in folkbibliotekens uppgifter i tolv olika punkter utöver de fyra huvuduppgifterna. Dessa är: 1. Skapa och stärka läsvanor hos barn redan från tidig ålder, 2. Stödja såväl självstudier som formell utbildning på alla nivåer, 3. Erbjuda möjligheter till kreativitet och personlig utveckling, 4. Stimulera barns och ungdomars fantasi och kreativitet, 5. Främja kunskap om kulturarvet, förståelse för kulturen och insikt om vetenskaplig forskning och utveckling, 6. Vara öppna för alla konstnärliga uttrycksformer, 7. Främja kontakten mellan olika kulturer och stimulera en kulturell mångfald, 8. Stödja muntlig berättartradition, 9. Garantera medborgarna tillgång till alla slag av samhällsinformation, 10. Tillhandahålla erforderliga informationstjänster för det lokala näringslivet, för organisationerna och för olika intressegrupper i samhället, 11. Underlätta utnyttjandet av informationsteknologi och förbättra kunskaperna om dess användning, 12. Ge stöd till och delta i alfabetiseringsprogram för alla åldersgrupper och vid behov ta initiativ till sådan verksamhet (Svenska unescorådet, 1995, s. 17-19). Estabrook (2010, s. 2-3) menar att dagens folkbibliotek är samlingar av insamlad kunskap, som är organiserat på ett lättåtkomligt sätt för användarna. Vidare menar han att biblioteken ska ge tillgång till kulturellt material via antingen digitala databaser eller genom tryckta böcker. Läsfrämjande, bokhistoria, läsning, kultur och information är saker som alltid har hört hemma på biblioteken och som spelar en stor roll än idag (ibid.). 3

Dagens folkbibliotek tillhör den offentliga sektorn och har som uppdrag att i regel tillgodose alla i samhället, vilket gör folkbibliotekariens identitet svårdefinierad. Folkbibliotekens uppdrag har under åren förändrats i takt med det omgivande samhället och har gått från att enbart vara en lokal, som förvarar medier, till att bli en demokratisk mötesplats, vars uppgift är att försöka tillgodose alla i samhället. I och med att samhället och den offentliga sektorn hela tiden förändras, ställer detta nya krav på biblioteken och bibliotekarierna, som hela tiden måste anpassa sig till omvärlden. En teori är att det är just dessa förändringar inom samhället och den offentliga sektorn, som har lett till att folkbibliotekariernas identitet har förändrats under årens lopp (Svensk Biblioteksförening, 2008). Dagens folkbibliotek har vuxit fram ur folkrörelsernas traditioner och har med tiden gått över till att bli politiskt styrda verksamheter (Eliasson et al., 2011, s. 6-12). Enligt bibliotekslagen 3 och 6 ansvarar kommunen för dagens folkbibliotek och varje kommun måste ha ett bibliotek (SFS 2013:801). Folkbiblioteken idag ska främja demokratin utan kommersiella baktankar och vara till för alla (Eliasson et al., 2011, s. 7 och 22). Det är just detta som gör folkbibliotekariens identitet så svårdefinierad. 1.1.2 Folkbibliotekariens identitet historiskt sett Folkbibliotekarieyrket är en väldigt gammal profession, som daterar tillbaka ända till antika Grekland. Då handlade yrket mer om att tjäna till exempel kungen och vem som helst hade inte tillgång till biblioteken utan endast de högt uppsatta fick låna böcker (Lerner, 2009, s. 155). Bibliotekariens viktigaste uppgifter var att bevara och kopiera speciellt utvalda texter och då handlade det framförallt om kristna texter (Lerner, 2009, s. 26). Idag har folkbibliotekarien helt andra uppgifter och folkbibliotekens identitet har förändrats många gånger under årens lopp. Under 1960-talet var kulturförmedlaridentiteten viktig för folkbibliotekarierna, eftersom det tillhörde den expansiva offentliga sektorn. Bibliotekarieyrket standardiserades mer och mer och samhället utmärktes av stabilitet och en framtidstro. Under denna tidsperiod hade samhället en universell syn på kunskap och kultur och många menade att viss kunskap och kultur hade högre kvalitet och var mer sann än annan. Folkbibliotekariens roll under den här tiden var att förmedla kunskap och kultur av hög kvalitet till medborgarna (Svensk Biblioteksförening, 2008, s. 15-17). Under 1970-talet skedde en del sociala motsättningar och arbetslösheten var stor. Kunskapssynen förändrades under den här tidsperioden i och med att kritik riktades mot det universella perspektivet. Olika personer och grupper definierade kunskap och kultur olika. Istället för att bibliotekarierna skulle förmedla litteratur och kunskap av hög kvalitet, skulle de nu istället lyssna på dessa olika gruppers värderingar och tillsammans komma fram till vad som var kultur och kunskap. Det var på grund av detta som den så kallade socialarbetaridentiteten (se avsnitt 3.1 nedan) utvecklades. Yrket fick en större spridning och det utvecklades underkategorier inom professionen (Svensk Biblioteksförening, 2008, s. 15-17). Under 1980-talet växte inte den offentliga sektorn som tidigare och därför snävades dess ramar av. Även relationen mellan medborgarna och den offentliga sektorn förändrades. Användarna fick mer makt och skulle vara med och utforma verksamheten på ett nytt sätt, vilket gjorde att bibliotekarierna rörde sig bort från kultur- och ämnesspecialistidentiteten. Yrket reducerades till ett servicearbete. I och med detta uppstod en ny identitet informationsorganisatörsidentiteten, vilket tog sig uttryck att 4

många bibliotek började hjälpa företag med deras informationsbehov. Även informationstekniken ökade sitt genomslag under den här tidsperioden, vilket ledde till uppkomsten av informationsförmedlaridentiteten. Denna identitet innebär att bibliotekarien förlitar sig på informationsteknik, för att hjälpa användaren (Svensk Biblioteksförening, 2008, s. 15-17). Under 1990-talet präglades den offentliga sektorn av besparingskrav, vilket har gjort att biblioteken tvingats pröva nya arbetsuppgifter. Detta har lett till större variation mellan de olika typerna av bibliotek vad gäller organisationsformer, inriktning med mera, men även gett en större spridning bland bibliotekarierna. Bibliotekariens yrkesgrupp har gått från att vara relativt homogen till att få en rad olika underkategorier inom samma område. Emellertid har informationsorganisatörs- och informations förmedlaridentiteterna fortsatt att dominera sedan 1980-talet. Sedan dess har även upplevelseförmedlaridentiteten uppkommit (Svensk Biblioteksförening, 2008, s. 15-17). Det var egentligen först på sent tjugohundratal som bibliotekarier mer och mer började uppmärksamma sin identitet som servicemedarbetare, där de kommunicerar mer med användarna snarare än att bara ta hand om tryckt och elektroniskt material. Denna identitet tycks alltjämt vara väldigt viktig för dagens folkbibliotekarier (Estabrook, 2010, s. 2-3). 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att ta reda på vilka yrkesidentiteter samt vilka kvalifikationer, som arbetsgivarna efterfrågar hos dagens folkbibliotekarier. Men även att ta reda på vilka olika typer av benämningar dagens folkbibliotekarier kan ha och hur dessa är kopplade till de olika identiteterna. Detta sker med hjälp av Øroms (1993) och Schreibers (2006) modell om bibliotekariens olika identiteter, som undersöks med hjälp av platsannonser för bibliotekarier. Eftersom bibliotekarieprofessionen fortfarande är ett yrke i förändring, kan det vara intressant att ta reda på vad arbetsmarknaden faktiskt kräver av dagens folkbibliotekarier. Detta för att försöka förstå vilka identiteter folkbibliotekarierna har idag och hur arbetsmarknaden kanske kommer att se ut i framtiden. Målet med undersökningen är att få en bättre förståelse för vad folkbibliotekariens uppgift egentigen är. I undersökningen besvaras följande frågor: (a) Vilka identiteter kan urskiljas i annonserna? (b) Vilka arbetsuppgifter och kompetenser beskrivs samt vilka olika benämningar kan folkbibliotekarierna ha? (c) Håller Øroms (1993) och Schreibers (2006) modell fortfarande? 1.3 Definitioner Nedan presenteras några centrala begrepp, som dyker upp i texten och som kan vara bra att förklara närmare, för att kunna förstå sammanhanget. Folkbibliotek Skillnaden mellan ett folkbibliotek och andra bibliotek, är att folkbibliotek riktar sig till alla i ett samhälle. Ett skolbibliotek riktar sig till skolans elever och personal medan ett högskolebibliotek riktar sig till högskolans studenter, forskare och personal. Folkbibliotekens huvudmän är oftast kommunen medan staten har ansvar för 5

högskolebiblioteken precis som skolan har ansvar för skolbiblioteket. Här finns inte allt för alla, som på ett folkbibliotek (SFS 2013:801). Enligt 2 i bibliotekslagen (SFS 2013:801) är folkbibliotekens ändamål att verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Identitet Detta uttryck kan tolkas på många olika sätt. Enligt Kate Kenny, Andrea Whittle och Hugh Willmott (2011) betyder uttrycket Vem jag är, men detta svar kan se olika ut beroende på i vilket sammanhang man befinner sig i. I just detta sammanhang är uttrycket kopplat till folkbibliotekariens yrkesidentitet, som innebär den person man är på sin arbetsplats. Helt enkelt vilken identitet, som folkbibliotekarierna har på dagens folkbibliotek. Enligt Nationalencyklopedin (http://www.nationalencyklopedin.se) betyder identitet självbild, vilket innebär folkbibliotekariens självbild i denna undersökning. Kvalifikation I detta fall är kvalifikation detsamma som kompetens, det vill säga vad för egenskaper man som bibliotekarie behöver ha, för att kunna utföra arbetet på ett folkbibliotek (http://www.nationalencyklopedin.se). Synonymer till kvalifikation är lämplighet, kompetens, merit, förmåga, behörighet och förutsättningar (http://www.synonymer.se). I denna studie används begreppet i relation till vad arbetsgivarna söker hos en folkbibliotekarie idag. 1.4 Avgränsingar Den största begränsningen med den här undersökningen är att materialet består av platsannonser, som i de flesta fall bara finns som elektronisk resurs under en mycket kort tidsperiod. På Platsbanken ligger annonserna för det mesta enbart uppe en månad, för att sedan försvinna. Tanken med undersökningen från början var att ta reda på hur folkbibliotekariens roll har förändrats under tid genom att undersöka platsannonser från 1980 och framåt i akademikernas facktidning DIK-Forum. Men då DIK-forum bara finns tillgänglig i elektroniskt format från år 2012 och framåt, finns det ingen möjlighet att undersöka äldre platsannonser. Senare nummer i tryckt format finns tillgängliga enbart på de stora universiteten, vilket ställer till problem för dem som studerar B&I på de mindre universiteten. Detta gjorde att jag fick ändra syftet med undersökningen till att bara inkludera platsannonser från Platsbanken, eftersom jag varken har tid eller möjlighet att bege mig till något av de större universiteten. Allt detta ledde i sin tur till att det empiriska materialet blev alldeles för litet, för att man ska kunna dra några generella slutsatser från det. 1.5 Disposition Denna uppsats är disponerad på följande sätt: Först ges en bakgrund till folkbibliotekets uppdrag och folkbibliotekets identitet historiskt sett. Detta följs av ett avsnitt med syfte och frågeställning, definitioner och avgränsningar. Därefter kommer ett avsnitt, som diskuterar tidigare forskning, som följs av kapitel 3, vars syfte är att förklara den teoretiska bakgrunden till undersökningen och kapitel 4 beskriver den valda metoden och hur materialet har samlats in och analyserats. Därefter följer kapitel 5, där resultatet från undersökningen läggs fram. Efter detta kommer kapitel 6, som beskriver analysen utifrån materialet med hjälp av de tre forskningsfrågorna. I kapitel 7 jämförs, diskuteras och problematiseras resultatet från kapitel 5. I detta kapitel beskrivs även kritik mot 6

studien och framtida forskning diskuteras. Till sist, i kapitel 8, formuleras studiens slutsatser och i kapitel 9 sammanfattas hela undersökningen. 2 Tidigare forskning Under de senaste åren har folkbibliotekens uppdrag diskuterats allt mer inom såväl biblioteks- och informationsvetenskapen (B&I) såväl som det professionella fältet. Folkbiblioteken har börjat få ta på sig ett allt större pedagogiskt uppdrag i dagens samhälle på grund av de senaste årtiondenas samhällsförändringar, där den tekniska utvecklingen har fått stor betydelse, men även på grund av utbildningsväsendets fortsatta expansion. Många nya medieformat, som till exempel olika digitala hjälpmedel har fått ett allt större utrymme i folkbibliotekens utbud. Ett problem, som många folkbibliotek har idag, är att utlåningen av böcker och besökssiffrorna minskar (Hedenmark, 2009, s. 10). Det största problemet hos dagens folkbibliotek är just att de har svårt att hitta sin identitet i dagens samhälle. De försöker vara för mycket. B&I-forskaren Bob Usherwood (2007, s. vii) beskriver folkbibliotekens situation som sådan att folkbibliotekarierna inte längre vet vilka deras grundvärderingar är eller hur de ska försvara dem. En av de största utmaningarna för dagens folkbibliotek är hur de ska kunna möta den växande informations- och kommunikationstekniken, som ofta innebär fundamentala förändringar för folkbibliotekens uppdrag i dagens moderna samhälle. Ett annat problem är att folkbiblioteken även har kommit att präglas av ett ekonomiskt och instrumentellt tänkande de senaste åren, vilket tyvärr har inneburit att verksamheten har marknadsanpassat till att bara erbjuda det som säljer (Vestheim 1999, s. 179 198 och Buschman 2003). Fokus har skiftat till att innefatta mer underhållning (Vestheim 1997, s. 94 95). På grund av detta finns risken att folkbiblioteken tappar sin betydelse som demokratisk mötesplats för alla (Jochumsen & Hvenegaard Rasmussen 2007, s. 45 59). Även det nya informationssamhället innebär problem för dagens folkbibliotek. Till exempel finns risken för att de digitala klyftorna ökar, vilket kan vara ett hot mot det demokratiska samhället, då inte alla kan ta del av samma information. Detta kommer att förvärras om folkbiblioteken förväntas marknadsanpassa sig och inte längre ha litteratur för alla (Hedenmark, 2009, s. 10). Forskarna Audunson och Windfeld Lund (2001, s. 6) ställer sig till och med frågande till om folkbiblioteken verkligen kan överleva som offentligt rum i dagens moderna samhälle just på grund av att dess roll, som demokratisk mötesplats är hotat av vinsttänk (Hedenmark, 2009, s. 10-11). Problemet är att många folkbibliotek idag verkar utvecklas till ett slags underhållningscentraler och tycks glömma bort folkbibliotekens grundläggande värderingar, som tidigare har präglat folkbiblioteken (Usherwood, 2007, s. vii). Detta just på grund av att folkbiblioteken ska tjäna alla i samhället, vilket ofta krockar med beskrivningen av folkbibliotekets faktiska verksamhet (Hedenmark, 2009, s. 25-26). Vidare menar Uscherwood (2007, s. 4) även att det individuella kundperspektivet, som många av dagens folkbibliotek har idag, inte är en eftersträvansvärd modell, eftersom just detta kan resultera i att folkbiblioteken blir vinsttänkande. 2011 gjorde Eliasson et al. (2011, s. 26) en studie vid namn Konsten att synliggöra bibliotek: Ett Halländskt projekt 2009-2010, där de undersökte just bibliotekets uppdrag. De använde sig utav intervjuer. Frågan de ställde i undersökningen var Hur skulle du beskriva ditt biblioteks identitet?. Hälften av svaren de fick var kopplade till biblioteket som plats och då främst som mötesplats, där man kan låna litteratur, läsa 7

eller använda datorer. En del använde uttryck såsom informationscentrum och kulturcentrum med olika typer av aktiviteter. Några definierade folkbiblioteket, som en verksamhet, där bibliotekarierna hjälper låntagare med utlån av litteratur och informationssökning via internet eller att hitta information på annat sätt och de ordnar olika aktiviteter för bibliotekets besökare. Just detta uppdrag, biblioteket som mötesplats, har börjat diskuteras mer och mer. I detta uppdrag finns en hel del potential för folkbiblioteken (Hedenmark, 2009, s. 23-24). Även den pedagogiska rollen har blivit allt mer betydelsefull för dagens folkbibliotek. Bosse Jonsson har i sin avhandling Medborgaren och marknaden. Pedagogisk diskurs för folkbibliotek (2003) undersökt vad folkbibliotekens funktion är enligt ansvariga politiker och chefer. Han kom fram till att det finns en förhoppning om att folkbiblioteken ska utbilda användarna till att bli goda samhällsmedborgare (Jonsson 2003, s. 160). Även Hedemark och Hedman kom fram till i sin avhandling Vad sägs om användare? Folkbibliotekens användardiskurser i tre bibliotekstidskrifter att många folkbibliotek ser sitt uppdrag som lärande och utbildning och då framförallt vad gäller användaren och dennes roll i interaktionen med informationssystem (Hedemark & Hedman 2002, s. 40). 2009 genomförde forskaren Birgitta Olander en studie om vilka egenskaper bibliotekschefer tycker är önskvärda hos dagens folkbibliotekarier. Undersökningen gjordes med hjälp av enkäter, som skickades ut till bibliotekschefer. Resultatet visade på 34 olika egenskaper, som bibliotekschefer ansåg viktiga. De tio viktigaste listas nedan: 1. Ansvarskännande & ansvarstagande 2. Förmåga att samarbeta med olika slags kollegor 3. Flexibel 4. Engagerad 5. Självgående 6. Förmåga att hantera olika slags användare 7. Nytänkande (innovativ) 8. Stresstålig 9. Öppen för nya idéer 10. Intresserad av arbetsuppgifterna Olander (2009, s. 6) menar att personliga egenskaper är viktiga för folkbibliotekarier, eftersom de har ett socialt arbete, där de träffar många olika typer av användare. Detta stämmer överens med vad den danske professorn Lejf Hjort menar (refererad i Svensk Biblioteksförening, 2008, s. 10), när han påstår att bibliotekarieyrket ett relationsyrke, där just relationer till andra människor är en central del av arbetet. Vidare menar han att dagens folkbibliotekarie behöver ha en god förmåga att kunna abstrahera, dokumentera och strukturera sina erfarenheter och att kunna formulera sina upplevelser och tankar. Dessutom behöver en folkbibliotekarie kunna översätta dessa erfarenheter till ett språk, som andra kan förstå och ta till sig. Det krävs såväl ekonomiskt förnuft såväl som organisatorisk effektivitet och god kommunikationsförmåga, för att kunna arbeta inom ett relationsyrke idag. Med tanke på att användarna nuförtiden själva kan söka information, har både bibliotekariens identitet och relation till användarna förändrats under det senaste decenniet. Även bibliotekarieutbildningen har ändrat karaktär, från att ha varit en övervägande praktisk utbildning till att bli en akademisk. 8

Som nämnt tidigare är folkbiblioteken öppen för alla, vilket innebär att folkbibliotekarien har mycket kontakt med alla typer av människor i samhället och bör därför vara socialt kompetent. En folkbibliotekarie bör även ha god samarbetsförmåga gentemot sina kollegor, eftersom mycket av arbetet går ut på just samarbete. Enligt Olander (2009, s. 6) ansåg cheferna att ansvarskännande och ansvarstagande var en folkbibliotekaries viktigaste egenskaper, som följs utav förmåga att samarbeta med olika slags kollegor och flexibilitet. Därefter ansågs engagerad, självgående, förmåga att hantera olika slags användare, nytänkande, stresstålig och öppen för nya idéer som viktiga personliga egenskaper. Den minst viktiga egenskapen enligt bibliotekscheferna var att bibliotekarierna ska visa intresse för arbetsuppgifterna, vilket är lite förvånande med tanke på att det hänger ihop med allt det andra. Om man inte är intresserad av det man gör, kan det vara svårt att ge användarna god service, eftersom bibliotekarierna kanske inte är intresserade av att lära sig nya saker till exempel (ibid.). I magisteruppsatsen Bibliotekariernas arbetsmarknad 1975-1995. En granskning av 2 170 platsannonser (1996) undersökte Petra Carlsson platsannonser, för att på så sätt kunna utröna hur bibliotekariernas arbetsmarknad såg ut från 1975 till 1995. Annonserna togs från tidningen DIK-forum, som inte längre finns idag. Analysen gjordes med hjälp av statistik och har jämförts med varandra, för att ge en helhetsbild över utvecklingen. Resultatet visade att benämningen bibliotekarie hade blivit allt vanligare medan andra typer av benämningar såsom biblioteksassistenter hade minskat under denna tidsperiod. Vidare visade resultatet även att arbetsuppgifter såsom klassificering, katalogisering, indexering, databassökning och ämnesbevakning inte var särskilt frekventa på folkbibliotek. Men däremot var siffrorna högre på forsknings-, företags-, förvaltnings- och övriga specialbibliotek. Även arbetsuppgifter såsom uppsökande verksamhet, social verksamhet och kulturellt arbete hade minskat under dessa åren (Carlsson, 1996, s. 62-64). Carlsson upptäckte även att siffran för efterfrågad utbildning på folkbiblioteken var lägre än på åttiotalet även om den låg på 93% i hennes undersökning, vilket är en relativt hög siffra. Efterfrågan på språkkunskaper var väldigt låg under alla åren, endast 1,5%. Även efterfrågan på särskilda ämneskunskaper hade låga siffror i Carlssons undersökning. Siffrorna låg som högst på 2%. Carlsson upptäckte även att efterfrågan på datorkunskaper hade ökat under dessa år. Med tanke på dagens digitaliserade värld, borde denna kvalifikation fortsätta att vara hög även idag. Till sist visade hennes resultat även att efterfrågan på erfarenhet hade ökat betydligt på alla typer av bibliotek (Carlsson, 1996, s. 62-64). 3 Teoretisk bakgrund Detta kapitel ger en kort presentation av det teoretiska ramverk, som ligger till grund för analysen. Här presenteras en överblick över vilka olika roller folkbibliotekarien kan ha på dagens folkbibliotek. Endast de mest framtydande rollerna, som en folkbibliotekarie kan ha, presentas. Andra, mindre roller, tas inte med i analysen. För en mer detaljerad studie behövs ytterligare undersökningar. 3.1 Øroms bibliotekarieidentiteter Tidigare kapitel har beskrivit folkbibliotekens uppdrag, eftersom det hör ihop med folkbibliotekariens identitet. Detta kapitel koncentrerar sig mer på att beskriva folkbibliotekariens identitet och arbetsuppgifter på dagens folkbibliotek. 9

Det har gjorts en hel del studier om just bibliotekariens identitet, men då har de ofta innefattat alla typer av bibliotek. Men många gånger är identiteterna desamma på de olika typerna av bibliotek. Därför kan dessa identiteter även användas på enbart folkbibliotek, som den här undersökningen innefattar. 1993 skrev en dansk forskare vid namn Anders Ørom en artikel vid namn Bibliotekariske identiteter, formidlingsarbejde of arbejdsorganisering, där han redogjorde för bibliotekariens olika identiteter med utgångspunkt i sex olika idealtyper för just bibliotekariens identitet. Ørom är emellertid en dansk forskare, som har undersökt förhållandena på danska bibliotek. Men då de nordiska länderna liknar varandra på många sätt, kan dessa identiteter även appliceras på svenska bibliotek. Dessa sex identiteter är: 1. Kulturförmedlaridentiteten, vilken innebär att grunden för bibliotekarien är att värdera litteratur och andra kulturella uttryck, som sedan bibliotekarien kommunicerar till användarna genom direktkontakt. Ord som associeras med denna identitet är till exempel vägledning, kommunikation eller kulturförmedling. Ørom menar att bibliotekarier inom denna identitet ofta är orienterade mot erkänd och etablerad kultur. Denna typ av identitet kräver god överblick över bibliotekets samlingar, allmänbildning och estetisk och kritisk kompetens. Vidare menar Ørom att denna identitet har sitt ursprung i klassisk upplysnings- och bildningstradition (Ørom, 1993, s. 228), 2. Ämnesspecialistidentiteten. Enligt Ørom bör dessa bibliotekarier ha fackkunskaper och vetenskaplig allmänbildning. Detta för att kunna bistå användare med mer specialiserade frågor. Denna identitet betecknar bibliotekariens intellektuella och kommunikativa sidor och har sitt ursprung från en upplysningstradition precis som kulturförmedlarrollen (Ørom, 1993, s. 228). Även om just denna identitet kanske mer är anpassad för universitets- och högskolebibliotekarier, så kan den ändå existera på folkbibliotek. Som nämnt ovan är ett av folkbibliotekens uppdrag att förse alla typer av människor med medier, som ska passa deras intressen. Detta kan tolkas på många sätt. Ett sätt är att tolka det på sådant sätt att även folkbiblioteken måste ha viss typ av vetenskapliga medier, för att kunna göra all slags kunskap och information tillgängligt för sina användare, som Unesco (1994, s. 17-19) skriver i sitt folkbiblioteksmanifest. Även bibliotekslagen 6 menar att folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade efter användarnas behov. Denna identitet kan associeras med ord som till exempel undervisning eller särskilda ämneskunskaper och är förmodligen inte särskilt vanlig på folkbibliotek, 3. Dokumentalistidentiteten, vilken är mer inriktad på de mer hantverksmässiga sidorna av biblioteksarbetet. Det kan handla om arbetsuppgifter såsom till exempel klassifikation, katalogisering, referensarbete och bibliografi. Denna identitet fokuserar mer på systematiska färdigheter, metoder och regler hellre än kunskapens och kulturens mål (Ørom, 1993, s. 229). Även denna identitet är inte särskilt vanlig på folkbibliotek utan förekommer mer på universitets- och högskolebibliotek, där bibliografi och, katalogisering och referensarbete är en väsentlig uppgift, som bibliotekarierna gör åt universitets eller högskolans forskare och studenter. Med bibliometri menas en samling kvantitativa metoder, som används av universitet och högskolor, för att analysera olika vetenskapliga publikationer. Detta görs, för att universiteten och högskolorna ska veta hur mycket forskningsanslag en viss forskare ska få (Thelwall, 2008, s. 605-621). Folkbibliotekens uppgift är istället att fungera som (a) kulturcentrum, (b) kunskapscentrum, (c) informationscentrum och (c) socialcentrum (se ovan). 10

4. Socialarbetaridentiteten. Bibliotekarier med denna identitet arbetar ofta med uppsökande verksamhet och uppvisar ofta intresse för de behov, som olika användargrupper har, till exempel kvinnor, barn och arbetarklass. Dessa bibliotekarier söker upp dem, som inte har möjlighet att ta sig till biblioteket själva. Detta är något som även Unesco tar upp i sitt folkbiblioteksmanifest från 1994 och som är viktigt för folkbibliotekens uppdrag. Socialarbetarbibliotekarien är mer intresserad av hur materialet uppfyller användarnas behov, snarare än att bara koncentrera sig på innehållet i materialet (Ørom, 1993, s. 229). Denna identitet skulle även kunna innefatta särskilda användargrupper såsom personer med funktionsnedsättning, nationella minoriteter eller personer med annat modersmål än svenska eller barn och unga som är en särskilt uppmärksammad grupp på folkbiblioteken (SFS 2013:801). 5. Informationsorganisatörsidentiteten, vilken utmärks av den informations organiserande bibliotekarien. Informationsorganisationsbibliotekariens uppgift är att analysera olika aktörers och verksamheters specifika informationsbehov, att organisera informationsförmedling och att skapa olika typer av informationssystem (Ørom, 1993, s. 229), 6. Informationsförmedlaridentiteten betonar istället den tekniska sidan av bibliotekariens arbete. Informationsförmedlarbibliotekarien koncentrerar sig på hur tekniken kan användas, för att förmedla information till användarna. Denna bibliotekarie använder sig utav tekniska lösningar, för att lösa problem. För att kunna ta sig an denna identitet, behöver bibliotekarien kunna behärska elektroniska informationsförmedlingssystem (Ørom, 1993, s. 229). Denna identitet kan associeras med vad 7 i bibliotekslagen säger, där det står att folkbiblioteken ska öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för att inhämta kunskap, för lärande och för delaktighet i kulturlivet (SFS 2013:801). Även Unesco menar att folkbibliotekens samlingar och tjänster ska omfatta alla typer av medier, som ska förmedlas både genom modern teknologi men även via tryckt material. Folkbiblioteken ska även underlätta utnyttjandet av informationsteknologi och förbättra kunskaperna om dess användning (Svenska unescorådet, 1995, s. 17-19). Nuförtiden bör folkbibliotekarien vara IT-kunniga, för att över huvud taget kunna erbjuda bibliotekets användare den service, som bibliotekslagen och samhället kräver av dem. Trine Schreiber (2006) utökade senare Øroms identiteter med en sjunde identitet, som hon kallar för upplevelseförmedlandeidentiteten. Här ligger betoningen istället på användarnas upplevelser och framförallt användare, som använder sig utav massmedier. Schreiber menar att denna identitet uppstod i samband med att biblioteken började konkurrera med andra medietjänster om användarnas uppmärksamhet. Dessa bibliotekarier arbetar med biblioteket som mötesplats eller med någon typ av upplevelseförmedling. 4 Metod och Material Materialet består av 30 platsannonser hämtade från Arbetsförmedlingens webbaserade databas Platsbanken under två veckor i april i år (2018). Enligt egen utsago är Arbetsförmedlingen landets största förmedlare av arbeten (http://www.arbetsformedlingen.se). De menar att de finns där behoven finns, i hela landet. Detta gör Platsbanken till en utmärkt källa att hitta platsannonser på. Emellertid är problemet med Platsbanken att platsannonserna endast finns tillgängliga online i cirka en månad. Sedan plockas de bort. För att inte riskera att platsannonserna plockades bort, innan undersökningen var över, kopierades de och klistrades sedan in i 11

ett Word-dokument. Annonserna är platsannonser för folkbibliotekarier över hela landet och beskriver (a) vilken benämning tjänsten har, (b) vilka arbetsuppgifterna är och (c) vilka egenskaper, som är önskvärda hos folkbibliotekarier idag enligt arbetsgivarna. Datan analyserades med hjälp av en kvalitativ textanalys. Metoden gick till på så sätt att sökordet bibliotekarie skrevs in i Platsbankens sökfält. Sökningen begränsades till att enbart inkludera detta ord, eftersom det var denna yrkesgrupp, som skulle undersökas i studien. Detta exkluderade yrkestitlar såsom till exempel biblioteksassistent och arkivarie, som finns med som sökalternativ tillsammans med bibliotekarie. Denna undersökning inriktar sig enbart på en bibliotekstyp, det vill säga folkbibliotek. Under undersökningen av platsannonserna exkluderades även alla platsannonser, som riktade sig till exempel skolbibliotekarier och forskningsbibliotekarier, eftersom de inte är intressanta för undersökningen. Fokus i analysen låg på att undersöka de trettio annonserna enligt Øroms (1993) och Schreibers (2006) modell, för att försöka hitta den största identitetet hos folkbibliotekarier. Därefter undersöktes annonserna efter vilka kvalifikationer och benämningar, som folkbibliotekarier kan ha på dagens folkbibliotek. Detta för att kunna utröna om det på något sätt finns något samband mellan identiteterna, benämningarna och kvalifikationerna. 4.1 Kvalitativ textanalys Kvalitativ textanalys är en av de mest använda analysmetoderna inom biblioteks- och informationsvetenskap (Wildemuth, 2009, s. 308). Denna metod innebär noggrann genomläsning av textens delar, helhet eller kontext. Idén med kvalitativ textanalys är att fenomen inte uppstår hos själva individen utan genom sociala interaktioner. Dessa fenomen betyder olika för olika individer och påverkas utav vilken mening fenomenet har för individen. Meningen i sin tur beror på ur vems perspektiv det ses genom (Esaisson, Gilljam, Oscarsson, Towns, och Wängnerud, 2017, s. 211-212). Det handlar helt enkelt om att försöka hitta mönster i texten. I detta fall är perspektivet arbetsgivarnas och inte bibliotekariernas. Denna studie undersöker hur arbetsgivarna uppfattar folkbibliotekariernas yrkesidentitet och inte så mycket om hur bibliotekarierna själva uppfattar den. Detta kan vara viktigt att nämna då bibliotekarierna mycket väl kan ha en helt annan uppfattning om sin yrkesroll än arbetsgivarna. Enligt Barbara Wildemuth (2009, s. 208) handlar kvalitativ textanalys om att ord och språk är integrerade i sina kontexter. Kunskapen från analysen kan delas upp i olika delar beroende på vad man vill uppnå med analysen (Esaissan, 2017, s. 213-214). I just den här studien används systematiserande undersökningar. Systematiserande undersökningar försöker systematiskt att lyfta fram en mening ur texterna genom att bringa ordning i dem. Syftet med en sådan här undersökning är just att försöka lyfta fram de väsentliga delarna, det vill säga försöka klargöra var meningen är med det man vill undersöka. Det kan till exempel vara hur något presenters i olika texter och om det har skett någon förändring under tid. Genom att använda en kvalitativ textanalys vill man som forskare försöka hitta gemensamma drag i texterna. Helt enkelt hur dessa drag stämmer överens i antingen alla texter eller enbart i några få utav dem och vad detta skulle kunna bero på (Esaiasson, 2017, s. 211-234). Just den här analysen koncentrerar sig på vilka av Øroms (1993) och Schreibers (2006) identiteter, som framträder i platsannonserna och om det finns några gemensamma drag mellan dem. Även andra typer av fenomen såsom olika benämningar och kvalifikationer 12

undersöks, för att se om något av dessa dominerar. Med tanke på folkbibliotekens mångsidighet borde folkbibliotekarien ha flera olika identiteter och benämningar och kvalifikationer, som är kopplade till dessa. Undersökning består av tre olika delar. I första delen läses annonserna noggrant igenom efter textspecifika ord vad gäller benämning, om det till exempel rör sig om en ITbibliotekarie eller en barnbibliotekarie. Detta för att kunna undersöka om någon speciell benämning hör samman med en viss identitet eller inte. I de fall då beskrivningen till exempel lyder Bibliotekarie med IT-ansvar har detta kortats ner till ITbibliotekarie, för att spara utrymme och göra analysen enklare. I del två av analysen undersöks vilken identitet, som folkbibliotekarien kan ha på dagens folkbibliotek med hjälp av Øroms (1993) och Schreibers (2006) modell. Detta för att ta reda på hur dessa hänger ihop med arbetsuppgifterna på ett folkbibliotek. Annonserna söktes igenom efter de vanligaste förekommande orden, som skulle kunna passa in i de olika kategorierna. Till exempel tilldelades informations förmedlaridentiteten ord som informationstjänstgöring och kulturförmedlaridentiteten läsfrämjande. I de fall då det dök upp ord, som inte hörde till någon speciell identitet, fick dessa en egen identitet utöver Øroms (1993) och Schreibers (2006) sju identiteter. Nedan följer en tabell över hur de olika orden kodades in i de olika identiteterna. Den baseras på Øroms (1993) och Schreibers (2006) definiering av identiteterna. Kodschemat fungerar på så sätt att annonserna letas igenom efter de definierade orden och deras synonyma motsvarigheter. TABELL 1. Kodschema Kategori Definieringar Synonyma ord Kulturförmedlaren Kulturförmedling Direktkontakt Vägledning Läsfrämjande Litteraturkännedom/boktips Informationstjänstgöring Språkstimulerande Vägledning Ämnesspecialisten Dokumentalisten Socialarbetaren Undervisning Ämneskunskaper Bistå med kunskaper Klassifikation Katalogisering Referensarbete Uppsökande Användargrupper Sociala behov Informationsorganisatören Informationsorganisering Informationssystem Informationsförmedlaren Teknologi Internet Informationsförmedling In- och utlån Ämnesspecialist Undervisning/lärande Klassificering SAB Katalogisering Boken kommer Bokbuss Integration Uppsökande Hembesök/klassbesök Mångspråk Databaser Informationssystem Utveckla datasystem Sociala medier/webbplatser E-resurser/talböcker/Legimus IT/digital teknik Informationsförmedling 13

Upplevelseförmedlaren Upplevelser Mötesplats Informationssökning Digitala klyftor Programverksamhet/aktiviteter Mötesplats Bokprat/sagostunder Visningar I den sista delen av analysen undersöktes folkbibliotekariernas kvalifikationer, för att ta reda på vilka kvalifikationer och egenskaper, som arbetsgivarna anser vara önskvärda hos dagens folkbibliotekarier. Både kvalifikationer och egenskaper står under samma rubrik i platsannonserna, så därför räknas de in under samma rubrik även i denna undersökning. Närbesläktade ord, synonymer och fraser som liknar det ursprungliga ordet hamnar under den närmaste kategorin, till exempel hamnar Intresserad av lässtimulerande verksamhet under kategorin Intresserad av arbetsuppgifterna, eftersom det ingår i arbetsuppgifterna. I de fall då kvalifikationerna var meriterande räknas dessa ändå in under samma kategori som kraven, eftersom meriterna fortfarande är viktiga för just den platsannonsen. Kvalifikationerna kodades enligt följande lista nedan efter vad som dök upp i annonserna: 1. Vara flytande i svenska i tal och skrift 2. Pedagogisk förmåga 3. Litteraturintresse 4. Goda IT-kunskaper 5. Tidigare arbetserfarenhet 6. Social kompetens 7. Flerspråkig 8. Lätt för att kommunicera 9. Tidigare kunskaper 10. Katalogisering Anledningen till att det finns med både Tidigare arbetserfarenhet och Tidigare kunskaper är för att i vissa fall ville arbetsgivaren att folkbibliotekarien hade arbetat inom biblioteksverksamheten tidigare. I andra fall ville de att bibliotekarien skulle ha tidigare kunskaper inom något specifikt ämne, som var relevant för tjänsten, till exempel tidigare kunskaper i informationssökning och biblioteksdatasystem. Till sist analyserades resultatet med Unescos folkbibliotekmanifest från 1994 och bibliotekslagen från 2013, för att försöka utröna folkbibliotekariens identitet på dagens folkbibliotek. 5 Resultat Nedan presenteras resultatet av undersökningen i tabellform. Först visas resultatet utav De olika identiteterna, som hittades i annonserna. Sedan presenteras de olika benämningarna, som dök upp under analysprocessen. Till sist visas vilka kvalifikationer, som hittades i annonserna. 5.1 Folkbibliotekariens olika identiteter Nedan listas de olika identiteterna, som dök upp i analysen av de trettio platsannonser från platsbanken. De listas efter antal med den vanligaste identiteten först. 14

TABELL 2. Identitetsantal hos folkbibliotekarien Kategori Antal Kulturförmedlaridentiteten 29 (av 30) Upplevelseförmedlaridentiteten 21 (av 30) Mediehanteraridentiteten 16 (av 30) Socialarbetaridentiteten 14 (av 30) Informationsförmedlaridentiteten 9 (av 30) Administrationsidentiteten 6 (av 30) Ämnesspecialistidentiteten 4 (av 30) Informationsorganisatörsidentiteten 4 (av 30) Dokumentalistidentiteten 1 (av 30) Här kan man tydligt se att kulturförmedlaridentiteten är den största hos dagens folkbibliotekarier följt av upplevelseförmedlaridentiteten. Därefter kommer mediehanteraridentiteten och socialarbetaridentiteten. Informationsförmedlar identiteten hittades nio gånger och administrationsidentiteten hela sex gånger. Därefter följer informationsorganisatörsidentiteten och ämnesspecialistidentiteten. Den ovanligaste identiteten hos folkbibliotekarier var dokumentalistidentiteten. 5.2 Bibliotekariens benämningar Nedan listas alla benämningar, som dök upp i analysen av de trettio platsannonser från platsbanken. De listas efter antal med den populäraste först. TABELL 3. Benämningsantal hos folkbibliotekarier Benämningar Antal Bibliotekarie 11 (av 30) Barnbibliotekarie 8 (av 30) IT-bibliotekarie 4 (av 30) Mobil bibliotekarie 2 (av 30) Filialbibliotekarie 2 (av 30) Språkstartare 1 (av 30) Samordnaren 1 (av 30) Mångspråkig bibliotekarie 1 (av 30) Summa 30 Tabell 3 visar att den vanligaste benämningen på en folkbibliotekarie är just bibliotekarie, vilket innebär att den största identiteten i detta fall är folkbibliotekariens arbete med vuxna. Sedan kommer barnbibliotekarien, som inriktar sig på barn, ITbibliotekarien arbetar med digitala resurser och den mobila bibliotekarien sköter den uppsökande verksamheten. Detta inkluderar Boken kommer och bokbussar. Även bibliotekarier med filialansvar fick antal två precis som den mobila bibliotekarien. Filialbibliotekarien skiljer sig från den vanliga bibliotekarien på ett folkbibliotek på sådant sätt att de ofta har ansvar för hela filialen själva, vilket ofta inte är fallet med en vanlig bibliotekarie på ett större bibliotek. Identiteterna kan därför skilja sig något. De benämningar med minst antal var språkstartare, samordnare och den mångspråkiga bibliotekarien. Även om dessa hade en annan benämning än just bibliotekarie hade de, enligt platsannonserna, liknande arbetsuppgifter som en bibliotekarie i klassisk bemärkelse. Därför räknades de in i analysen. Emellertid var denna benämning inte särskilt vanlig, endast en hittades. 15