SVENSKA ^ KRAFTNÄT Generaldirektören Näringsdepartementet n.registrator(«>regeringskansliet.se 2014-06-13 2014/643 REMISSVAR Regelförändringar som möjliggör nordisk balansavräkning (Ei R20i4:o6) (N2014/1229/E) Svenska kraftnäts synpunkter på Energimarknadsinspektionens rapport kan synas väl detaljerade. Svenska kraftnät har genom deltagande i en referensgrupp beretts möjlighet att lämna synpunkter under arbetets gång. Inledningsvis låg fokus dock på mätningsföreskrifterna, varför utformningen av ellagen och mätningsförordningen kom att behandlas under stor tidspress. Svenska Icraftnät har därför inte kunnat delta i alla steg av arbetet med rapporten eller kunnat faktagranska den i dess helhet. Syftet med remissvarets detaljeringsgrad är att klarlägga förhållanden som enligt Svenska kraftnäts mening har blivit missuppfattade, tvetydiga eller felaktigt beskrivna i rapporten. Balansansvarigas ansvar Svenska kraftnät vill understryka vikten av den föreslagna ändringen av 8 kap 4 ellagen, när det gäller de balansansvarigas ansvar för produktion respektive balansansvarigas planeringsansvar. Svenska lo-aftnät anser dock att man nu bör ta tillfället i akt att ändra bestämmelsens formulering om det "ekonomiska ansvaret", som enligt Svenska kraftnäts mening inte täcker de balansansvarigas åtaganden. För en balansansvarig kan det vara ekonomiskt att spekulera i att balanskraftkostnaden blir lägre än kostnaden för att, i enlighet med balansansvarsavtalet, planera och handla sig i balans före leveranstimmen. En balansansvarig som tar kostnaden för den uppkomna balanskraften skulle sålunda kunna anse sig ha uppfyllt lagkravet på ekonomiskt ansvar. SVENSKA KRAFTNÄT BOX 1200 172 24 SUNDBYBERG STUREGATAN 1 Kopia: Svk-Reg, cm WWW.SVK.SE REGISTRATORBSVK.SE TEL 08 475 80 00 FAX 08 475 89 50 1/7
Det planeringsansvar som en balansansvarig har - och som bl.a. framgår av förordningen (1994:1806) om systemansvaret för el - innebär inte enbart ett ekonomiskt ansvar utan ett ansvar för att planera produktionen och handla el för att åstadkomma balans för varje leveranstimme i den balansansvariges kraftanskaffning. Mot denna bakgrund föreslår Svenska Icraftnät att 48 kap 4 första stycket ellagen ges följande lydelse. En producentfår bara leverera el i en inmatningspunkt och en elleverantör får bara levererera el i en uttagspunkt där någon har åtagit sig planering sansvaret för att det tillförs lika mycket el som det tas ut i det nationella elsystemet och ekonomiskt ansvarar för uppkomna avvikelser (balansansvar) Myndighetsrollen Svenska kraftnät har som systemansvarig myndighet ansvar för balansavräkningen. Detta ansvar är dock vidare än vad som framgår av rapporten. Hit hör att se till att centrala funktioner på elmarknaden kan upprätthållas t.ex. om en balansansvarig går i konkurs. Sådana uppgifter måste ligga hos den systemansvariga myndigheten och bör inte kunna överföras till annan som utför balansavräkningen. Svenska kraftnät stödjer således Energimarknadsinspektionens förslag. Ansvar för avräkningen I förslaget till lydelse av 8 kap. 11 första stycket ellagen ingår att den systemansvariga myndigheten ska svara för avräkningen mellan de balansansvariga. Den systemansvariga får uppdra åt annan att ansvara för avräkningen. Svenska kraftnät menar dock att verket fortfarande har ansvar för avräkningen, även om denna är utlagd på annan. Svenska lo-aftnät föreslår därför att bestämmelsen i stället ges lydelsen att "Den systemansvarige får uppdra åt annan att utföra avräkningen." 2/7
De olika implementeringsstegen För att eliminera inkonsekvens och otydlighet i beslaivningen av vad som ingår i NBS projektets olika implementeringssteg, samt orsaker och konsekvenser kring detta vill Svenska laaftnät förtydliga detta här. Etapp i i NBS-projektet innebär att etablera balansavräkningen m.h.a. timvärden. I etapp i behålls schablonavräkningen såsom den utförs idag. Idag beräknar nätägaren förbrukningsprofilen och preliminära respektive slutliga andelstal och rapporterar informationen till berörda parter. Svenska laaftnät fördelar förbrukningsprofilen med hjälp av preliminära andelstal till "preliminär schablonleverans" per balansansvarig och rapporterar informationen till esett som en delmängd i förbrukningsdata som ingår i avräkningen av förbrukningsbalanskraften. Därefter beräknar Svenska laaftnät i slutavräkningen kvarkraften per balansansvarig som skillnaden mellan slutliga andelstal och preliminär schablonleverans och kostnaden. Etapp 2 i NBS-projektet innebär att nätägarna - eller möjligen en hubb - utför beräkningen av preliminär schablonleverans och kvarkraft och rapporterar informationen till esett. I etapp 2 övergår kvarkraftberäkningen från månads till timvärden. I etapp 2 ska esett beräkna kostnaden för kvarkraften och fakturar den. Att implementera etapp 2 innebär stora kostnader för nätägarna eftersom det laävs att beräkningarna förändras avsevärt. Motiveringen till att inte implementera den gemensamma metoden för schablonavräkningen redan från början är osäkerheten kring en svensk hubb. Det vore olycldigt att nätägarna först tar stora investeringskostnader, om en hubb strax därefter införs som kan övertar nätägarnas funktion. I sammanfattningen står i andra stycket: "I ett andra steg förslås balansavräkningen att harmoniseras...". Redan i steg i är själva balansavräkningen harmoniserad avseende timmätvärden. Det är schablonavräkningen, preliminär och slutlig, som ska harmoniseras i steg 2. Motsvarande distinktion bör göras i avsnitt 3.2.1 där beskrivningen är korrekt men i sista meningen, tredje stycket från slutet står det"... så kan arbete påbörjas för att ta nästa steg mot en nordisk harmonisering av balansavräkningen enligt NBS-modellen". Mer korrekt skulle vara att sloiva "... harmonisering av schablonavräkningen..." Under avsnitt 3.2.4 tredje strecksatsen "Under etapp 1 sker dock ingen rapportering till esett utan uppgifter lämnas direkt till Svenska kraftnät". Förordningen (1999:716) 3/7
om mätning, beräloiing och rapportering av överförd el omformuleras inte utan det anges i förordningen att rapportering ska ske till Svenska lo-aftnät oavsett etapp, d.v.s. esett omnämns inte. Svenska laaftnät kommer vara formell mottagare av mätvärden och tidpunkten för när rapporteringen läggs om till esett styrs av när rapporteringsoch avräkningssystem är färdiga och kommer meddelas av Svenska kraftnät. Under avsnitt 3.4.1. sista stycket avseende etapp 2 och påverkan på balansansvariga anges att "De ökade kostnaderna beror främst på att det förutsätts ändrade meddelande format." Det är riktigt att etapp 2 innebär ökade kostnader för de balansansvariga, dessa beror i etapp 2 främst på införandet av den harmoniserade modellen för schablonavräloiing. För elleverantörer och balansansvariga innebär införandet av nytt meddelandeformat i kommunikationen med esett i första hand kostnader i etapp 1. Under avsnitt 3.4.4. första stycket avseende förväntat dataformatbyte för nätägare "... och förväntat dataformatbyte i steg två". Vid idrifttagning av balansavräkningen hos esett d.v.s. i etapp 1 förutses att ett nytt meddelandeformat införs. När det gäller nätägarnas rapportering av mätvärden står Svenska kraftnät i en situation att besluta om i vilken omfattning och tidplan som formatbytet ska ske. Det har diskuterats att nätägarna i avvaktan på en hubb ska fortsätta att rapportera i befintligt format under övergångsperioden men då detta skrivs är inte frågan avgjord. I arbetet med en gemensam nordisk slutkundsmarknad kommer nya rapporteringsformat introduceras och med bibehållen rollfördelning kommer nätägarna förr eller senare behöva ändra rapporteringsformat. Rapportering av produktionsmätvärden Regelverket i Sverige föreskriver att all produktion som matas in på det koncessionspliktiga nätet ska vara timmätt och rapporteras dygnsvis. Enligt överenskommelsen mellan de systemansvariga inom NBS ska mätvärden om 1 MW och däröver rapporteras per produktionsanläggning. Övriga produktionsanläggningar dvs. upp till 1 MW behöver också rapporteras. För dessa måste nätägarna aggregera produktionen till det som i förordningen kallas "samlade mätvärden" per elleverantör och balansansvarig. Detta framgår inte av förslaget till ny förordningstext, som därför bör ges formuleringen "samlad produktion för pro- 4/7
duktion under i MW". Eftersom den befintliga samlade produktionen under en övergångstid ska finnas kvar ska den nya skrivningen föras in utan att ta bort den befintliga. Under avsnitt 4.2.3 framgår felaktigt på flera ställen att "Mätvärden för den samlade inmatade produktionen för produktionsanläggningar på 1 MW eller mer ska rapporteras till Svenska kraftnät". Detta är således inte korrekt utan ska vara "... för produktionsanläggningar under 1 MW...". Detsamma gäller i avsnitt 4.3.3- Meddelandeformat (EDI) mm I samband med införande av en gemensam balansavräkning kommer det också att införas ett gränssnitt för balansansvariga för att kunna administrera vilka elleverantörer som ligger under respektive balansansvar. Gränssnittet för elleverantörer och balansansvariga kommer vara harmoniserat med ett gemensamt meddelandeformat. För nätägarna kommer situationen se annorlunda ut eftersom viss information ska rapporteras med befintliga rutiner och annan information med nya rutiner. Infasningen av nya meddelandeformat är här inte klarlagd och Svenska kraftnät kommer att återkomma med mer exakt information hur implementeringen ska ske. esetts åtagande Under avsnitt 3.2.2. framgår esetts framtida åtaganden. Här bör även åtagandet att teckna avräkningsavtal med balansansvariga framgå. Icke koncessionspliktiga nät I avsnitt 4.4 bedömer Energimarknadsinspektionen att rapportering av produktion och förbruloiing inom icke konscessionspliktiga nät inte är nödvändiga för en nordisk balansavräkning. Svenska Kraftnät delar inte den uppfattningen. 5/7
Systemansvaret är inte begränsat till endast koncessionspliktig nät och behovet av att kunna planera och bedöma elsystemets kapacitet inbegriper även sådan produktion och förbruloiing som finns installerad inom icke koncessionspliktiga nät. Detta är bakgrunden till överenskommelsen mellan de systemansvariga i Norden som innebär att produktion inom icke koncessionspliktiga nät om i MW och däröver ska ingå i planerings- och avräkningsunderiaget för produktion som installerats. Detta är ett led i harmomseringen av villkoren för de balansansvariga i Norden. Eftersom det med dagens lagstiftning inte ålagts nätkoncessionshavarna att samla in mätvärden inom icke koncessionspliktiga nät planerar Svenska kraftnät att begära en ändring i systemförordningen där det åläggs ägarna till sådana anläggningar att rapportera mätvärden för produktion inom icke koncessionspliktiga nät om i MW och däröver till balansavräkningen. Blocköverskridande samarbete Det finns anledning att poängtera att den nu planerade, samlade balansavräkningen för Finland, Norge och Sverige är en demonstration i hur ett blocköverskridande samarbete gällande avräkning leder till långtgående harmonisering. Detta är en uttalad målsättning inom ENSTO-E och kan stå som förebild för andra liknande initiativ i Europa. Övriga synpunkter I avsnitt 2.2.2. omnämns att "Svenska kraftnät fördelar kostnaden för balansregleringen inldusive vissa "straffavgifter". Svenska laaftnät anser inte att avgiftsystemet innehåller några straffavgifter. Avgifterna syftar till att ge de balansansvariga ekonomiska incitament till att bidra till hela systemets balans. Avgiftsystemet är utformat för att täcka de kostnader som Svenska laaftnät har för att hålla systemet i balans. I avsnitt 2.3 omnämns att "Nätföretagen ansvarar för att läsa av elmätarna minst en gång per månad". Det är i för sig korrekt men gäller för månadsmätta anläggningar, för mätvärden till balansavräkningen rapporteras timmätvärdena en gång per dygn. 6/7
I avsnitt 3.4 står "(som Svenska laaftnät i sin konsekvensanalys antar kommer att utgöra en framtida informationshanteringsmodell)". Svenska laaftnät har inte gjort antagandet att en sådan informationsmodell ska införas. Svenska laaftnät har arbetat för att begränsa de ekonomiska konsekvenserna för elbranschen vid införandet av NBS-modellen för schablonavräkning om en hubb blir aktuell i framtiden. I avsnitt 4.2.3 kommenterar Energimarknadsinspektionen frågan om korrektionsavräkning med att "Med rapportering endast vid ett tillfälle blir det svårare att korrigera felaktiga mätvärden som rapporterats". Mätvärdesrapporteringen fungerar på sådant sätt att dygnsrapporterade mätvärden rapporteras dagen efter leveransdygnet och om de är korrekta ligger de till grund för avrälaiingen. Men föreslaifterna reglerar att dessa mätvärden ska korrigeras inom fem vardagar. Det innebär att vid behov omrapporteras de mätvärden som rapporterades dygnet efter leveransdygnet. Om detta sker inom regelverkets fem vardagar är allt klart.i NBS-modellen föreslås utsträcka fem vardagar till 13 kalenderdagar för att rapportera dygnsvis korrigerade mätvärden. Det innebär att antal dagar utökas, vilket inte kan ses som försvårande för nätägarna. I avsnitt 5.1.5 resoneras om den ökade administrativa bördan med dels ett balansavräkningsavtal, dels ett balansansvarsavtal per land. Avsikten är att försöka nå en sådan lösning att avtalen administreras vid ett tillfälle av esett. Beslut om detta yttrande har fattats av generaldirektören Mikael Odenberg efter föredragning av marknadsdirektören Ulla Sandborgh. Verksjuristen Björn Forsberg, enhetschefen Tania Pinzon och avräloiingsspecialisten Lars Munter har deltagit i ärendets slutliga handläggning. Sundbyberg som ovan >lmlä ^awdwtua^ Ulla Sandborgh 7/7