Förändringar i ogräsfloran kan uppstå genom..



Relevanta dokument
Nya problemogräs med ett förändrat klimat/odlingssystem. Håkan Fogelfors

Gräsogräs biologi och kontrollstrategier. Lars Andersson Inst. f. växtproduktionsekologi

Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU

Gräsogräs biologi och förebyggande åtgärder. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU

Gräsogräs biologi och förebyggande åtgärder. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU

Vad är herbicidresistens?

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne

Hållbar bekämpning av gräsogräs

Klimatförändringarna och vår anpassning

Integrerad ogräsbekämpning

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

Renkavlebekämpning ur växtodlingsrådgivarens perspektiv

Växtodling i Sverige 2040

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter

Senaste nytt om herbicidresistens

Effekten av klimatförändringar på kontrollbehovet av åkerogräs The effect of climate change on the weed control

Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning

Synpunkter kring ALS-Resistens

När ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Höstvetets övervintring vid ett förändrat klimat

Hur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen?

Integrerad ogräsbekämpning i radsådda grödor. oljeväxter, åkerbönor, stråsäd

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015

Försöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne

Vad tror vi om häftiga regn i framtiden?

OLJEVÄXTSTRATEGI. Marknadens effektivaste produkter mot ogräs i höst - och vårraps. Solutions for the Growing World

Integrerat växtskydd (IPM) Vreta Kluster Tips om IPM-modulen och hur vi kan jobba vidare Lars Pettersson

Ogräskontroll. på åkermark. Anneli Lundkvist

Lär dig hantera problemtyngda ogräs på din gård. Renkavle, råttsvingel, skräppa


Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata

Tre snabba på 20 min!

Redovisning till SLU Ekoforsk

BROADWAY vinner över gräset

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Smittspridning och klimat

Hur begränsar vi spridningen av gräsogräsen?

Egonsborg gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Nya invasiva gräsogräs och ökad risk för herbicidresistens

Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen?

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Gräsogräs biologi och kontroll

Ett hot mot Mälardalens höstveteodling?!

Södervidinge gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Ogräsbekämpning - kemisk, mekanisk, integrerad Anneli Lundkvist SLU, Uppsala

Författare Liljander P. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi

Spannmålsstrategi. Dow AgroSciences har lösningen på ogräsproblemet i höstsäd, oavsett om det gäller örtogräs eller gräsogräs.

Fårdala gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Fårdala, Nya Åsele

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

oljeväxtstrategi Marknadens effektivaste produkter mot ogräs i höst - och vårraps Solutions for the Growing World

Växjö Möte. Försöksåret Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne

Integrerat Växtskydd i praktiken

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion. Råd i praktiken

Vad påverkar växtodlingen

BILAGA. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /...

Bekämpningsstrategier för ogräs och dess långsiktiga ekonomiska effekter

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Försöksåret 2012/2013

Ekologisk produktion lantbruk

A changing climate för Findus Grönsaker

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Ogräsens biologiska egenskaper

VÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN. Ebbe Rosell, Sektion bro- och tunnelteknik

Riskvärdering av nya växtskadegörare

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan


Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Renkavle 2016.och framåt

STRATEGI FÖR VÄXTSKYDDSMEDEL

Publikation Bekämpningsplan för jätteloka Kungsbacka kommun 2016

Tidningsrubriker GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker Tidningsrubriker Tidningsrubriker i lagom mängd

Jättefloka. - en skadlig främmande art

Renkavlens biologi - möjligheter till kontroll

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

Hur bygger vi en hållbar växtodling med sunt bondförnuft?

CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

Västraby gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Projektet Utvärdering av tistelskärare, genomförs som projekt vid SLU, och är finansierat av SLU EkoForsk

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård Lönashult Tel/fax Mobil

Smart Tillage. Marcus Willert. HIR Skåne. Alnarp

Senaste nytt om herbicidresistens

SÅTIDPUNKTER, SORTER OCH UTSÄDESMÄNGDER I RENKAVLEPROBLEMATIKEN

Badene gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Badene, Västergötland

Växtskyddsstrategi hur hanterar vi växtskyddsproblemen i framtiden?

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat?

Transkript:

Ogräsflorans förändring i ett förändrat klimat Lars Andersson Inst. f. växtproduktionsekologi Förändringar i ogräsfloran kan uppstå genom.. effektiva spridningsvägar ändrade odlingssystem ändrade odlingsåtgärder genetiska förändringar inom en art ändrat klimat

Historiskt exempel 1 gullkrage "Till Sverige lärer detta åkerogräs kommit med säd från Jutland (eller Holstein) omkring år 1625, Fartyget, på hvilket säden fördes, strandade. och bymännen skyndade att plundra säden, den de sedemera utsådde (R. Dybeck)..."Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867) Historiskt exempel 2 renkavle Första svenska fynd 1790 i Uppland Till Vrams Gunnarstorp på 1950-talet med utsäde (?) Upptagen på Röda listan över hotade arter Mycket stort problem i Västeuropa Geografiskt begränsad i Sverige

Nyare exempel Bägarnattskatta Sandlosta Beräknad förändring i Sverige (enligt Erik Kjellström, Rossby Centre, SMHI) A2 B2 Nederbörd (%) Temperatur ( o C) DJF 6 MAM JJA SON 5 4 3 2 1 0 2000 2050 2100 DJF MAM JJA 40 SON 20 0 6 DJF MAM JJA SON 5 4 3 2 1 0 2000 2050 2100 DJF MAM JJA 40 SON 20 0 Vinter Vår Höst Sommar 20 20 2000 2050 2100 2000 2050 2100

Framtida klimatförändringar Högre CO2-halt Högre medeltemperatur, fr.a. under vinterhalvåret Skapar möjligheter för mindre härdiga ogräs Större nederbörd under vinterhalvåret Torrare somrar i Sydsverige Missgynnar vårsäd Större andel höstsäd gynnar vinterannuella ogräs Gynnar C4-växter med bättre vattenutnyttjande Längre vegetationsperiod Mer majsodling? Gynnar ogräs med lång livscykel Livsform, taxonomi och fotosyntessystem hos de viktigste ogräsarterna i Sverige (S, 58 arter), Europa (E, 46 arter) och globalt (G, 76 arter). Siffrorna utgör procent av arter S E G Poaceae 13 22 41 Asteraceae 20 17 13 Cyperaceae 0 1 8 Caryophyllaceae 7 4 3 Polygonaceae 11 15 3 Brassicaceae 10 6 1 Chenopodiaceae 4 4 1 Lamiaceae 8 4 0 Livsform Annueller 86 67 63 Perenner - stationära 0 9 12 - med stoloner 0 2 5 - med rhizom 7 13 17 - krypande rötter 7 9 3 Fotosyntessystem C4 0 15 43

Tänkbara förändringar i ogräsfloran Spridning norrut av redan etablerade arter Renkavle, sandlosta, luddlosta, bägarnattskatta Konkurrenssvaga, marginella arter blir etablerade ogräs Hönshirs, svinamarant, malörtsambrosia, kavelhirs, blodhirs Invandring av nya arter, kända som ogräs Småflen, jordmandel, Abutilon theophastri, Cynodon dactylon, Sorghum halepense Hönshirs Echinochloa crus-galli C4-växt Ettårig I konkurrenssvaga grödor med lång växtperiod

Svinamarant Amaranthus retroflexus C4-växt, sommarannuell Förekommer fläckvis i sydligaste Sverige Blodhirs Digitaria sanguinalis C4-växter, sommarannueller Kavelhirs Setaria viridis Grå kavelhirs Setaria pumila

Malörtsambrosia, Ambrosia artemisiifolia C3-växt, annuell Ger kraftiga allergireaktioner Jordmandel, Cyperus esculentus C4-växt, perenn Sprids med frön, knölar och rhizom Småflen Phalaris minor QuickTime och en TIFF (LZW)-dekomprimerare krävs för att kunna se bilden. i irländskt vårkorn Från Farmers Journal 17/4 2004

Cynodon dactylon, bermuda grass C4 plant, perennial, propagated with rhizome + stolon Hur förbereder vi oss? Riskvärdering och information Vilka förändringar sker i odlingssystem och odlingsåtgärder? Vilka ogräsarter kan vi förvänta oss pga klimatförändringar och ändrad odling? Vad kan vi lära av internationell erfarenhet? Vad behöver vi veta om arterna?

Kunskap behövs om. Ursprungsområde och aktuell geografisk spridning. Begränsande klimat. Förekomst i olika grödor. Livscykelns längd relaterat till olika grödor. Förökningssätt, fröproduktion och spridningsförmåga. Eventuella vegetativa förökningsorgans groningsvila och livslängd. Frönas groningstidpunkt, groningsvila, förmåga att bilda fröbank. Konkurrensförmåga under olika förhållanden. Skördereduktion och kvalitetspåverkan. Ev. tröskelvärden och prediktionsmodeller. Effekt av indirekta kontrollåtgärder (växtföljd, jordbearbetning, såtidpunkt etc.). Effekt av mekaniska, termiska och biologiska bekämpningsåtgärder. Effekt av kemisk bekämpning. Preparatval och ev. herbicidresistens. Tillämpade kontrollstrategier. Pågående forskning och aktuella kontakter. Bildmaterial och artbeskrivning.