Beskrivning och vägledning för biotopen Rev av ögonkorall i bilaga 3 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.



Relevanta dokument
Bevarandeplan Natura 2000

Naturliga sjöar och andra vatten som är naturligt fisktomma

Bevarandeplan Natura 2000

Beskrivning och vägledning för biotopen Biogena rev i bilaga 3 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Vägledningen utgör ett komplement till Handbok 2012:1 Biotopskyddsområden

Restaurering av kallvattenskorallrev i Sverige. Lisbeth Jonsson Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Tjärnö, Göteborgs Universitet

Att formulera bevarandemål

Naturliga vattenfall med omgivande mark

NATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Gotlands län

VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket

Exempel på beslut PROCESSBESKRIVNING FÖR BILDANDE AV NATURRESERVAT INTERIMISTISKA FÖRBUD

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan Natura 2000

YTTRANDE Dnr Nh. Länsstyrelsen i Hallands län AnnaKarin Sandholm Halmstad

Ansökan, tillstånd och dispenser vid bekämpning av översvämningsmygg

Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald

Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik

Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge

Beslut och föreskrifter för marint naturreservat Strandhusens revlar, Lomma

I detta dokument beskrivs riktlinjerna för utformning av jakttider vid Naturvårdsverkets översyn 2019/2020.

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Vägledning om utformning av skötselplan

Bevarandeplan Natura 2000

Grunderna för skyddsjakt

Information. Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna. artskyddsförordningen (2007:845) Skäl för fridlysning

Beslut och föreskrifter för marint naturreservat Flädierev, Lomma kommun

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Naturvårdsverkets författningssamling

ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

Beskrivning och vägledning för biotopen Pilevall i bilaga 1 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Bevarandeplan Natura 2000

Artskydd slutförvar för kärnavfall i Forsmark Oscar Alarik

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Förslag till fiskregleringar i Bratten

Bevarandeplan för Natura område

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

SKRIVELSE Ärendenr: NV

Bevarandeplan Natura 2000

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN

Bevarandeplan Natura 2000

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP

SKÖTSELPLAN Dnr

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Områdesskydd och artskydd

Naturliga sjöutlopp med omgivande mark

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Bevarandeplan Natura Haparanda hamn SE

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1

Beslut Naturvårdsverket avskriver ärendena från vidare handläggning.

Sametinget. Ett parlament och en förvaltningsmyndighet. Samisk kultur Samiska språket Samiska näringar - rennäringen

Preliminär rapport från ROV-kartering i Rauerfjorden /19

Länsstyrelsen i Skåne län. Miljö/naturvårdsenheterna Kungsgatan Malmö

Ansökan om jakt efter grå- och vikaresäl i utbildningssyfte. Beslut Du får eller får låta jaga sammanlagt fyra stycken gråsälar i utbildningssyfte.

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Tillstånd att samla in material av sillgrissla samt ägg från storskarv i forskningssyfte

Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning

YTTRANDE Ärendenr: NV Näringsdepartementet. med e-post Näringsdepartementet

Länsstyrelsernas och kommunernas samråd med fastighetsägare och myndigheter inför beslut om bildande av naturreservat

Anders Tysklind, nationalparkschef Kosterhavets nationalpark

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Bevarandeplan Natura 2000

PM 2003 RVIII (Dnr /2003)

Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2015

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Överklagande av Länsstyrelsens i Blekinge län beslut om skyddsjakt efter skarv, länsstyrelsens dnr

Vägledning 1 Basdokument för att kartlägga landskapets kvalitéer i arbetet med grön infrastruktur

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP

Bevarandeplan Natura 2000

Biotopskyddsdispens för att ta bort del av en stenmur på fastigheten Finntorp 2:99 i Sotenäs kommun

Informations- och samverkansmöte om invasiva främmande arter. Anteckningar från diskussionsgrupper

Groddjursinventering - Kungsörs kommun 2017

Bevarandeplan Natura 2000

REMISS Ärendenr: NV Se sändlista

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Beslut Naturvårdsverket beslutar att ge dig tillstånd till skyddsjakt efter fem (5) vikare inom Norrbottens län.

Artskydd i skogen Handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket

Skogsstyrelsens författningssamling

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Kartläggning av marina habitat i Yttre Hvaler, nordöstra Skagerrak. En pilotstudie.

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Sveriges miljömål.

Interimistiska förbud

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Hallands och Västra Götalands län

Erika Axelsson Tel: Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011.

Ramdirektivet för vatten

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en

Beskrivning och vägledning för biotopen Ålgräsängar i bilaga 3 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Transkript:

Rev av ögonkorall Beskrivning och vägledning för biotopen Rev av ögonkorall i bilaga 3 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Vägledningen utgör ett komplement till Handbok 2012:1 Biotopskyddsområden (Naturvårdsverket 2012). B E SÖ K: ST O C K H O LM - V ALH AL L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B P O ST: 106 48 ST O C K HO LM TEL: 010-698 10 00 F AX: 010-698 10 99 E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T.SE

Innehåll INNEHÅLL 2 3 Biotopens kännetecken och avgränsning 3 Bevarandevärden och motiv för skydd 3 Beskrivning 3 Viktiga strukturer och ekologiska funktioner 3 Arter som förekommer i biotopen 3 Gränsdragning mot andra biotoper 4 Geografisk utbredning 5 Verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i biotopen 5 Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i biotopen 5 Skötsel och andra bevarandeåtgärder 6 Uppföljning 6 Andra tillämpliga författningar och regelverk 7 Litteratur och webblänkar 7 BILAGA 1 9 Förteckning över ett urval av de rödlistade, karaktäristiska och i övrigt intressanta arter som kan förekomma i biotopen Rev av ögonkorall 9 2

Rev av ögonkorall Biotopens kännetecken och avgränsning Biotopen omfattar områden med rev som huvudsakligen är uppbyggda av levande eller död ögonkorall (Lophelia pertusa). En rik fauna är associerad med reven. Biotopens areal är normalt högst 20 hektar. Det finns ingen nedre arealgräns. Bevarandevärden och motiv för skydd Rev av ögonkorall är troligen den mest artrika marina miljön i Sverige och innehåller flera för Sverige unika arter. Korallrev är starkt hotade i Sverige genom att de bara finns på några enstaka platser i Skagerrak. Flera områden där levande korall tidigare har rapporterats har vid återbesök visat sig endast innehålla död korall. Koraller hotas dels av direkt fysisk störning såsom till exempel trålfiske och ankring, dels av långsiktiga miljöförändringar såsom till exempel ökad sedimentation, marin försurning och klimatförändringar som leder till förhöjd medeltemperatur i havsvattnet. Skydd av biotopen bidrar bland annat till att Sverige uppfyller de nationella miljökvalitetsmålen Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ett rikt växt- och djurliv, samt att god miljöstatus (GES) enligt havsmiljöförordningen (EU:s Havsmiljödirektiv) uppnås. Det bidrar även till att Sverige uppfyller åtaganden enligt EU:s Art- och habitatdirektiv och Konventionen om biologisk mångfald. Beskrivning Viktiga strukturer och ekologiska funktioner Ögonkorall bildar rev i områden med god vattenomsättning på stora djup. Reven kan i gynnsamma miljöer bli flera meter höga och ha en areal av flera tusen kvadratmeter. Så stora blir dock reven inte i Sverige. Ögonkorallrev utgör livsmiljö för ett stort antal arter av fisk och ryggradslösa djur. Döda rev innehåller nästan lika många arter som levande rev, men de bryts långsamt ner av svampdjur. Detta medför att miljön kommer att försvinna om det inte finns kvar några levande delar av revet. Arter som förekommer i biotopen På ögonkorallrevet i Säcken norr om Strömstad har minst 20 arter påträffats som inte har observerats på andra platser i svenska vatten. Några av dessa arter är akut hotade, starkt hotade eller sårbara. Över 300 arter har beskrivits från detta rev, trots att ett flertal artrika djurgrupper inte har studerats närmare. 3

Vid jämförelser av den associerade faunan på några av reven i Koster/Hvalerområdet visade det sig att varje rev har en delvis unik sammansättning av fauna beträffande förekomst av olika arter, samt individantal av respektive art. På de större reven fanns det fler arter medan det minsta revet, Säckenrevet, hade högst individantal av respektive art. Såväl när det gäller individantal som biomassa dominerar vanligen olika typer av filtrerare (till exempel koraller, anemoner, svampdjur, sjöpungar, havsborstmaskar och hårstjärnor), men även detritivorer 1 (till exempel sjöborrar och havsborstmaskar) och rörliga rovdjur (till exempel fiskar, kräftdjur, och sjöstjärnor) kan förekomma i stora antal. Vid massförekomst kan filtrerare såsom hårstjärnorna spenslig fjäderstjärna (Hathrometra sarsii) och Antedon petasus sannolikt kontrollera nyetablering av andra arter genom att äta upp en stor del av korallernas larver. Vissa svampdjur såsom Mycale lingua och Hymedesmia spp. kan växa över och döda strukturbildande koraller. Ögonkorallmiljöer utgör betydelsefulla närings- och uppväxtmiljöer för ett flertal fiskarter, både sådana som är sällsynta i andra miljöer såsom klykskrabb (Icelus bicornis) och havsmus (Chimaera monstrosa), och sådana som har kommersiell betydelse såsom torsk (Gadus morhua), havskatt (Anarhichas lupus), lubb (Brosme brosme) och långa (Molva molva). En förteckning med ett urval av de rödlistade, karaktäristiska och i övrigt intressanta arter som kan förekomma i biotopen finns i Bilaga 1. Uppgifter om karaktäristiska arter i den Natura 2000-naturtyp som anges under Gränsdragning mot andra biotoper nedan finns i vägledningsdokument för de svenska naturtyperna i EU:s Art- och habitatdirektiv på Naturvårdsverkets webbplats (www.naturvardsverket.se). Gränsdragning mot andra biotoper Biotopen Rev av ögonkorall sammanfaller med biotoperna Biogena rev och Strandeller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för hotade eller missgynnade arters fortlevnad. Biotopen utgör en undergrupp (biogent rev) till Natura 2000-naturtypen Rev (1170). 1 Djur som äter organiskt material i sedimentet. 4

Geografisk utbredning Rev av ögonkorall finns på flera ställen i Atlanten, mestadels på stora djup. Rev med levande korall finns i Sverige främst i Säcken norr om Strömstad. Säckenrevet ligger på en grusrygg på cirka 85 meters djup, och består av två mindre områden med arealer på cirka 250 respektive 50 kvadratmeter. Dessa är omgivna av en zon med döda korallfragment som har en areal på cirka 5000 kvadratmeter. Tidigare kända områden med levande rev öster och norr om Väderöarna innehåller idag främst död korall. Dessa är belägna på förträngningar eller åsar på mer än 80 meters djup. Partier med levande korall hittades dock i Väderöarnas naturreservat under inventeringar år 2011. På den norska sidan av gränsen, i Hvalerområdet norr om Koster, finns större levande rev. Det finns också rapporter om korallförekomst från områden i svensk ekonomisk zon på de branta sluttningarna ner mot Skagerraks djupränna. Verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i biotopen Inom ett biotopskyddsområde får man inte bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Den som planerar att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd i ett biotopskyddsområde måste därför först bedöma om detta kan komma att skada naturvärdena i biotopen. Om det finns risk för att naturmiljön skadas ska dispens från biotopskyddsbestämmelserna sökas hos länsstyrelsen om det är länsstyrelsen som har beslutat om skydd för området. Om det är en kommun som har bildat biotopskyddsområdet ska ansökan om dispens ges in till kommunen. Om det finns särskilda skäl får dispens från förbudet ges i det enskilda fallet. Här ges några exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i biotopen. Observera att punkterna nedan inte utgör en fullständig redovisning utan endast är exempel. Det kan även finnas andra verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i biotopen. Bedömning av en aktuell åtgärd måste därför alltid ske i varje enskilt fall. Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i biotopen Fiske med släpande redskap (främst trålning) kan orsaka mekanisk skada på korallrevet. Ankring kan orsaka mekanisk skada på revet. Fritidsfiske kan skada reven genom att korallfragment dras loss, samt genom att linor fastnar och blir kvar på reven. Trålfiske kan även ha en negativ inverkan genom att det river upp slam som orsakar grumling av vattnet, och som kan medföra att partiklar lägger sig som en matta över revet och därmed täcker korallerna. 5

Fritidsfiske kan potentiellt ha en negativ inverkan på förekomst av stora exemplar av fisk. Utsättning av främmande växt- och djurarter. Skötsel och andra bevarandeåtgärder Det finns inga direkta behov av skötselåtgärder för rev av ögonkorall. Det bedrivs dock forskning som omfattar praktiska försök att restaurera korallrev genom att plantera ut levande korallfragment. En åtgärd som kan behöva vidtas är att avlägsna eventuella spökfiskande redskap eller annat som täcker revet. Uppföljning Uppföljning kan behövas av eventuella bevarandemål för biotopen och utförda skötselåtgärder, samt av situationen för arter som är förtecknade i artskyddsförordningens (2007:845) bilagor och/eller den nationella rödlistan, samt av arter och biotoper som omfattas av åtgärdsprogram för hotade arter och/eller ingår i Natura 2000. Ögonkorallernas känslighet för både fysisk påverkan och miljöfaktorer såsom sedimentation och försurning medför behov av återkommande visuell övervakning för att kontrollera om revet har utsatts för fysisk påverkan. Uppföljningen kan lämpligen utföras med ROV-teknik 2, en fjärrstyrd undervattensfarkost som styrs från ett fartyg via en kabel. Uppföljning av bevarandemål för rev av ögonkorall bör så långt som möjligt koordineras med den regionala och nationella miljöövervakningen, samt i tillämpliga fall med eventuell uppföljning som sker kopplat till åtgärdsprogram för hotade arter. Uppföljningen bör också koordineras med den regionala områdesvisa uppföljningen av motsvarande biotoper i naturreservat och Natura 2000-områden, samt med uppföljning som sker på biogeografisk nivå i enlighet med EU:s Art- och habitatdirektiv. Lokal miljöövervakning av rev av ögonkorall sker genom uppföljning inom ramen för nationalparken Kosterhavets förvaltning. Artförekomster bör rapporteras till Artportalen 3 och Musselportalen 4, vilka också kan användas för informationssökning. 2 ROV = Remotely Operated Vehicle. 3 www.artportalen.se. 4 www.musselportalen.se. 6

Andra tillämpliga författningar och regelverk Skydd av korallrev från skador på grund av fiske kan införas med stöd av 20 fiskelagen (1993:787). Detta har till exempel gjorts för revet i Säcken med stöd i den så kallade Koster-Väderö-överenskommelsen som har tagits in i Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön. Föreskriften ingår numera i Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Det levande revet vid Säcken samt döda rev är också skyddade inom Kosterhavets nationalpark, där man har inrättat skyddszoner runt reven. I dessa är det inte tillåtet att ankra, eller att använda skrapa eller andra redskap eller metoder som kan skada bottnarna. Enligt 7 kap. 28 a miljöbalken krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000- område. Tillstånd krävs dock inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman med eller är nödvändiga för skötseln och förvaltningen av det berörda området. Åtgärder som kan skada fridlysta växt- eller djurarter kan kräva dispens enligt 14-15 artskyddsförordningen (2007:845). Litteratur och webblänkar Aronsson, M. (2008). Karakteristiska arter och kriterier för dessa. Naturvårdsverkets webbplats: www.naturvardsverket.se. Artportalen. www.artportalen.se. EG-kommissionen (1992). Rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (Art- och habitatdirektivet). Gärdenfors, U. (red.) (2010). Rödlistade arter i Sverige 2010. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. ISBN 978-91-88506-35-1. MARBIPP - Webbplats med samlad kunskap om fem marina biotoper som har stor betydelse för den biologiska mångfalden längs Sveriges kuster. www.marbipp.se. Musselportalen. www.musselportalen.se. Naturvårdsverket. Tolkningar och vägledningar för de svenska Natura 2000- naturtyperna i EU:s Art- och habitatdirektiv. Naturvårdsverkets webbplats: www.naturvardsverket.se. Naturvårdsverket (2002). Biotopskydd för vattenanknutna biotoper - Redovisning av ett regeringsuppdrag. Rapport 5262. Stockholm: Naturvårdsverket. ISBN 91-620-5262-4. Naturvårdsverket (2009). Skötselplan för Kosterhavets Nationalpark. Stockholm: Naturvårdsverket. ISBN 978-91-620-8471-4. 7

Naturvårdsverket (2012). Biotopskyddsområden. Vägledning om tillämpningen av 7 kapitlet 11 miljöbalken. Handbok 2012:1 Utgåva 1. Stockholm: Naturvårdsverket. ISBN 978-91-620-0176-6. 8

Bilaga 1 Förteckning över ett urval av de rödlistade 5, karaktäristiska 6 och i övrigt intressanta arter som kan förekomma i biotopen Rev av ögonkorall De i förteckningen angivna arterna behöver förutom levande eller död ögonkorall inte påvisas i en biotop för att biotopen ska kunna omfattas av skydd. Akut hotade arter Starkt hotade arter Sårbara arter Armfotingar Macandrevia cranium Ögonkorall (Lophelia pertusa) Strukturbildande Fiskar Havskatt (Anarhichas lupus) Havsmus (Chimaera monstrosa) Torsk (Gadus morhua) Kolja (Melanogrammus aeglefinus) Långa (Molva molva) Manteldjur Gulbandsknopp (Styela atlantica) Primnoa resedaeformis Edwardsiella loveni Kräftdjur Munidopsis serricornis Philocheras echinulatus Blötdjur Admete viridula Thesbia nana Actinostola callosa Tagghudingar Finfjällig korallormstjärna (Ophiactis balli) Sjökex (Ceramaster granularis) Spenslig fjäderstjärna (Hathrometra sarsii) Kräftdjur Dichelopandalus bonnieri Ornatoscalpellum stroemi Blötdjur 5 Uppgifterna är hämtade ur Rödlistade arter i Sverige 2010 (Gärdenfors, U. (red.) 2010). 6 För kriterier för urvalet se Karakteristiska arter och kriterier för dessa (Aronsson, M. 2008). 9

Nära hotade arter Karaktäristiska arter Övriga arter som bör uppmärksammas Asperarca nodulosa Chlamys sulcata Fiskar Mindre kungsfisk (Sebastes viviparus) Gullmaranemon (Protanthea simplex) Tagghudingar Medusahuvud (Gorgonocephalus caputmedusae) Fiskar Mindre kungsfisk (Sebastes viviparus) Lubb (Brosme brosme) Ögonkorall (Lophelia pertusa) Strukturbildande Bolocera tuediae Gullmaranemon (Protanthea simplex) Djupa korallbiotoper Actinostola callosa Djupa korallbiotoper Primnoa resedaeformis Djupa korallbiotoper Tagghudingar Antedon petasus Spenslig fjäderstjärna (Hathrometra sarsii) Djupa korallbiotoper Medusahuvud (Gorgonocephalus caputmedusae) Djupa korallbiotoper Kräftdjur Munidopsis serricornis Munida rugosa Havsborstmaskar Filograna implexa Branchiomma bombyx Skedmaskar Bonellia viridis Nässeldjur Eudendrium rameum Fiskar Skoläst (Coryphaenoides rupestris) Blåkäft (Helicolenus dactylopterus) Klykskrabb (Icelus bicornis) Simpstubb (Lebetus scorpioides) Taggsimpa (Micrenophrys lilljeborgii) Blålånga (Molva dypterygia) Fjällbrosme (Phycis blennoides) Skäggtorsk (Trisopterus luscus) Swiftia pallida Blötdjur 10

Arca tetragona Cardiomya costellata 11