Tillväxt hos röding och regnbåge vid VBCN.

1 Rapport från Mål-2 projektet Nationellt Center för odling av Fisk i Sötvatten: Tillväxt hos röding och regnbåge vid VBCN. Jan Nilsson 1, Eva Brännäs 1, Hanna Carlberg 1 & Torleif Andersson 2 1 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö, SLU, 901 83 Umeå 2 Vattenbrukscentrum Norr AB 840 64 Kälarne Inledning Kännedom om tillväxt och utvecklingshastighet hos det odlade materialet är en grundläggande kunskap vid planering av den rutinmässiga odlingsverksamheten men även vid planering och genomförandet av forsknings och utvecklingsarbete med fisken, exempelvis vid avelsverksamhet och utfodringsförsök. Vattenbrukscentrum Norr (VBCN), tidigare Fiskeriverkets fiskeriförsökstation, är den mest betydande odlingsanläggningen avsett för försöksverksamhet med sötvattensfisk i Sverige. Trots att avelsprogram och annan försöksverksamhet pågått kontinuerligt saknas publicerade tillväxtdata från senare tid. Några äldre publikationer redovisar fiskens tillväxt i Kälarnes försökstation (nuvarande VBCN). Näslund et al. (1990) beskrev i detalj tillväxtförsök från Kälarne med vad som var startmaterialet för Arctic superior (ursprung från Hornavan). För regnbåge finns äldre tillväxtdata i Elvingson & Johanson (1993). Förutom dessa rapporter saknas i stort sett tillgängliga redovisningar av tillväxt hos de viktiga arterna röding och regnbåge vid VBCN. Fiskarnas tillväxt är inte heller oförändrade över tid, så tillväxer exempelvis Arctic superior nu ca tre gånger snabbare till 2 års ålder jämfört med för 25 år sedan. Den nya ledningen för intagsvatten som togs i bruk vid VBCN år 2011 har gjort det möjligt att hålla ner

2 sommartemperaturen så att för röding skadligt höga temperaturnivåer under sommaren kan undvikas. Denna förändring har potentiellt även effekter på temperaturen andra tider på året och kan påverka tillväxten både positivt och negativt och olika för regnbåge och röding. Avsikten med denna rapport är att ge information om tillväxten för regnbåge och röding vid VBCN. Data avser inte den maximalt möjliga tillväxten utan den som erhålls vid rutinmässig uppfödning och hantering. Fiskmaterialet utgörs av stammar som används inom matfiskodling och resultaten bör inte tas som vägledning för vad mer ursprungliga fiskbestånd kan prestera i odling. Metoder Mätdata är hämtat från perioden nov 2009 till oktober 2014 och inkluderar två årsklasser av röding och tre av regnbåge; röding representeras av årsklasserna 2009 och 2013 (avkomma av årsklassen 2009) och regnbågen av årsklasserna 2011, 2012 och 2013. Årsklassbenämning baseras på det år ynglen kläckte. Rödingen utgörs av Arctic superior och regnbågen har sitt ursprung i Gloria stammen, undantag för årsklass 2013som är en korsning mellan Gloria och annan regnbåge. För alla årsklasser och arter har fisken odlats familjevis i x-hallens 1m 2 tråg fram till en storlek då de kunde märkas individuellt med elektroniska märken (PIT). Den första mätningen för varje årsklass genomfördes vid respektive märkningstillfälle, som inföll i november eller december samma år som kläckning. Efter märkning har fiskarna från olika tråg blandats och flyttats till avelshallen där fisken fortsättningsvis hållits. Ingen storlekssortering eller storleksbaserad kullning har genomförts. När antalet individer behövts minskas på grund av utrymmesbrist har detta skett slumpmässigt. Tillväxten har följts fram till maximalt ca två års ålder. Under denna tid har antalet tidigt könsmogna individer varit så lågt att det inte ansetts påverka tillväxtdata. Utfodring har skett med standardfoder som getts i överskott. Under mätningarna har ingen onormal dödlighet inträffat. I april 2011 tog VBCN i bruk ett nytt vattenintag med djupare placering än det tidigare. Avsikten var att undvika främst för röding skadliga temperaturtoppar under sommaren. Detta medför att rödingårsklassen 2009 har tillväxt under den tidigare temperaturregimen medan de övriga årsklasserna (röding 2013, regnbåge 2011, 2012, 2013) har vuxit under de nya temperaturförhållandena.

3 I samband med mätningarna har det individuella elektroniska märket lästs av, vikt och längd (gaffellängd) har mätts och observationer av ex vis könsmognad och deformiteter har noterats. I det här redovisade materialet var könsmognadsfrekvensen så låg att det ansetts inte kunna påverka tillväxtdata. Med hjälp av det individuella elektroniska märket har tillväxten följts på individnivå och redovisas som specifik tillväxt = ((ln(vikt2) ln (vikt 1))/tid)100 eller som TGC (thermal growth coefficient) = (((vikt2)1/3-(vikt1)1/3)/txt)x1000. Vikt1 är vikt vid periodens början och vikt2 vid dess slut, Txt är temperatursumman (graddagar) över perioden. Tid avser antal dagar mellan mättillfällena 1 och 2. Förutom tillväxtdat redovisas även variationskoefficienten (CV) som är ett mått på hur mycket variation som förekommer vid mättillfällena. CV erhålls som kvoten mellan standardavvikelsen och medelvärdet multiplicerat med 100. Resultat Regnbåge Regnbågens tillväxt framgår av Tabell 1. Årsklass 2011 visade en klart bättre tillväxt än årsklass 2012 och skillnaden vid två års ålder uppgår till ca 150g, motsvarande en 20 % -ig differens. Eftersom de två årsklasserna utgörs av ca 30 familjegrupper per årsklass av samma genetiska stamtillhörighet är skillnaden sannolikt en följd av mellanårsvariation i miljöbetingade tillväxtförhållanden. Skillnaden uppstod av allt att döma redan under den första sommarens tillväxt, man kan se en betydligt högre vikt redan vid första mättillfället hos årsklass 2011. Uppenbarligen har denna skillnad inte kompenserats med snabbare tillväxt hos årsklass 2012 i senare skede. Den komponent i miljön som man i första hand kan anta förorsakat denna skillnad utgörs av vattentemperaturdifferenser mellan åren. Mycket riktigt så finner man att vattentemperaturen vid VBCN varit genomgående högre för perioden Julinov under 2011 än under 2012. Skillnaden varierar mellan + 1.1 - +1.3 Cº beroende på månad. Att regnbågen förmår växa även under relativt låga temperaturer framgår av att medelvikten ökade från 43.8g till 68.3g mellan december och mars för årsklass 2011. Under denna period var den maximala vattentemperaturen 2.3 Cº. Den specifika tillväxten var under samma period 0.43. Tillväxtdata för årsklass 2013 sträcker sig bara till 16 månaders ålder men denna årsklass tycks ha en tillväxt som ligger nära årsklass 2011. Årsklass 2011 visar

4 den högsta specifika tillväxten men detta är för en temperaturmässigt gynnsam period (april oktober). Variationskoefficienten, CV, för årsklass 2011 var av förväntad storlek och sjönk över tid vilket är vanligt. För årsklass 2012 var CV något högre, vilket visar på större storleksspridning för denna årsklass. Årsklass 2013 har vid samma ålder en CV som är jämförbar med årsklass 2012. Orsaken till skillnad i storleksspridning mellan årsklasserna är okänd. Tabell 1. Tillväxt för tre årsklasser av regnbåge vid VBCN. S.e. = standard error, cv = variationskoefficient, n = antal fiskar. Årsklass Tid Medelvikt s.e. cv n (g) 2011 Dec 2011 43.8 0.23 27.7 2895 Mars 2012 68.3 0.34 26.7 2821 Dec 2012 691.3 3.4 25.7 2703 Maj 2013 884.7 6.7 24.5 995 2012 Nov 2012 27.8 0.14 28.6 3188 Juni 2013 71.8 0.40 30.8 3048 Apr 2014 735.0 4.0 29.5 2939 2013 Apr 2014 61.5 0.81 28.2 459 Okt 2014 451.8 5.5 26.3 460

5 Tabell 2. Specifik tillväxt (medelvärde) för tre årsklasser av regnbåge vid VBCN. S.e. = standard error, n = antal fiskar. Årsklass period Ålder i mån Spec s.e. n tillväxt 2011 dec - mars 6-9 0.43 0.0031 992 mars - dec 9-17 0.95 0.0025 992 dec - maj 17-24 0.11 0.0018 992 2012 Nov - juni 6-12 0.48 0.0017 2919 Juni - apr 12-23 0.67 0.0025 2925 2013 Apr-okt 10-16 1.11 0.0059 460 Röding Årsklassen 2009 och dess avkomma 2013 uppvisar en likartad tillväxthastighet fram till höstmätning efter den andra sommaren, medelvikterna är mycket lika, med en liten fördel för årsklass 2013. I Tabell 2 framgår att den specifika tillväxten perioden efter märkning (nov/dec feb) var tydligt högre för årsklass 2009 än för årsklass 2013. Om man istället för specifik tillväxt använder TGC (thermal growth coefficient), dvs ett tillväxtmått som justerar för temperatur, kvarstår skillnaden mellan årsklasserna (TGC 2009 = 2.87, TGC 2013 =1.38). Det är alltså inte troligt att tillväxtskillnaden under denna tidiga period berodde på temperaturförhållanden utan någon annan faktor bör ha bidragit. Kompensatorisk tillväxt är en möjlighet.

6 Tabell 3. Viktutveckling för två årsklasser av röding vid VBCN. s.e. = standard error, cv = variationskoefficient, n = antal fiskar. Årsklass Tid Medelvikt s.e. cv n 2009 Nov2009 33.7 0.14 38.0 12266 Feb2010 61.1 0.23 33.9 8175 Maj 2010 116.7 0.43 32.9 7947 Nov2010 617.6 4.0 30.2 2170 Feb2011 714.0 4.41 28.7 2150 Maj2011 980.5 5.58 26.4 2157 2013 Dec 2013 49.8 0.41 32.0 1483 Feb2014 58.2 0.47 31.3 1483 Maj2014 98.0 0.79 31.0 1482 Okt2014 612.6 4.0 24.8 1481 Man kan ändå notera att den högsta specifika tillväxten observerades för den period som omfattar sommaren 2014. Under motsvarande period år 2010 för den äldre årsklasen var vattentemperaturen högre än 16º C i flera veckor vilket bör ha påverkat tillväxten negativt. Den lägre specifika tillväxten under andra sommaren för årsklass 2009 kan ha varit ett resultat av denna för röding alltför höga temperatur. Den temperatursänkning som uppnåtts i och med installation av en ny vattenledning kan, förutom att öka säkerheten för rödingen, även ha medfört att sommartillväxten blivit bättre för denna art.

7 Tabell 4. Specifik tillväxt (medelvärde) för två årsklasser av röding vid VBCN. S.e. = standard error, n = antal fiskar. årsklass tid ålder medel s.e. n 2009 Nov - feb 9-12 0.56 0.0020 8171 feb - maj 12-15 0.70 0.0016 7890 Maj - nov 15-21 0.95 0.0029 2028 Nov - feb 21-24 0.14 0.0026 2128 Feb - maj 24-27 0.39 0.0023 2133 2013 Dec - feb 9-12 0.21 0.0042 1483 Feb - maj 12-15 0.73 0.0099 1482 Maj - okt 15-20 1.23 0.0052 1463 Tabellerna 5 och 6 visar hur TGC, dvs tillväxt per graddag, varierar för regnbåge respektive röding. Regnbågen har förhållandevis likartade TGC värden över tid. Dessa värden är av jämförbar storlek med de som redovisats i litteraturen för arten (se Dumas et al 2007). Jämfört med regnbåge varierar rödingens TGC betydligt mer mellan mätningar. För röding antyds ett mönster med årstidsberoende tillväxt där höga värden framförallt erhålls under senvinter och vår. Beräknar man TGC för röding över längre tidsperiod än vad som redovisats här tenderar värdena att hamna i samma storleksordning som regnbågens. Så är det årsvisa TGCmedelvärdet = 2.4 för rödingen i Tabell 6 (beräkning inkl. två årsklasser).

8 Tabell 5. TGC för tre årsklasser av regnbåge vid VBCN. S.e. = standard error, n = antal fiskar. Årsklass period Ålder i mån TGC s.e. n 2011 dec - mars 6-9 2.60 0.019 992 mars - dec 9-17 2.50 0.008 992 dec - maj 17-24 2.17 0.036 992 2012 Nov - juni 6-12 2.34 0.010 2919 Juni - apr 12-23 2.14 0.010 2925 2013 Apr-okt 10-16 1.93 0.013 460 Tabell 6. TGC (medelvärde) för två årsklasser av röding vid VBCN. S.e. = standard error, n = antal fiskar. årsklass tid ålder TGC s.e. n 2009 Nov - feb 9-12 2.87 0.008 8171 feb - maj 12-15 3.60 0.007 7890 Maj - nov 15-21 1.77 0.005 2028 Nov - feb 21-24 1.91 0.023 2128 Feb - maj 24-27 3.53 0.013 2133 2013 Dec - feb 9-12 1.38 0.026 1483 Feb - maj 12-15 3.43 0.043 1482 Maj - okt 15-20 2.19 0.086 1463

9 Figur 1 åskådliggör tillväxten för de båda arternas årsklasser. Tillväxten är grovt sett likartad för röding och regnbåge, efter andra sommarens tillväxt väger fisken omkring 500 g. Man bör vara medveten om att eftersom rödingen kläcker ut ca tre månader tidigare på säsongen så haltar jämförelserna något. Figuren visar emellertid på de förväntade storlekarna av respektive art vid olika tidpunkter vid VBCN. Figur 1. Viktutveckling för tre årsklasser (2011, 2012, 2013) av regnbåge och två årsklasser (2009, 2013) av röding (Arctic Superior). För regnbåge visar figuren utvecklingen mellan 6-24 månaders ålder, för röding mellan 9 27 månader. Figur 1 visar även på den variation mellan årsklasser som man måste räkna med i en odling. Som beskrivits ovan kan naturstyrda temperaturer förklara en del av variationen men det finns även andra miljöfaktorer än temperatur som skapar variation, ofta är dessa faktorer okända och många gånger kan man bara konstatera att variationen finns. För röding innebär de tillväxtdata som redovisas här att en betydande ökning av tillväxthastigheten har skett sedan avelsprogrammet med Arctic superior inleddes. För regnbåge finns äldre tillväxtdata

10 från Kälarne från försök som redovisats av Elvingson och Johansson (1992). Jämförelser med aktuella tillväxtdata begränsas av att dessa äldre data är delvis baserade på odling i jorddammar och avser ett delvis annat genetiskt material. För åldrarna 1.0, 1.5 och 2 år anger förf. medelvikterna 54.6, 489 respektive 649g vilket är något lägre än för de årsklasser som visas här. Denna jämförelse antyder, med reservation för angivna begränsningar, att för regnbågen har tillväxtförändringarna varit avsevärt mer begränsade än för röding. Eftersom systematiskt urval för att förbättra tillväxten har skett för rödingen men inte för regnbågen är detta inte ett överraskande resultat. Kommande års avelsarbete med röding och regnbåge innebär att ytterligare tillväxtförbättringar kan förväntas. Detta i sin tur innebär att de tillväxtdata som redovisas här har begränsad giltighet över tid. Referenser Dumas, A., France J., & D. P. Bureau. (2007). Evidence of three growth stanzas in rainbow trout (Oncorhynchus mykiss) across life stages and adaptation of the thermal-unit growth coefficient. Aquaculture 267: 139-146 Elvingson P. and Johansson K. (1993). Genetic and environmental components of variation in body traits of rainbow trout (Oncorhynchus mykiss) in relation to age. Aquaculture. doi:10.1016/0044-8486(93)90456-9 Näslund, I., Henricson J., Andersson T., & L.Hanell. (1990). Egenskapskartering av rödingstammar jämförelse av tillväxt i odling. Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm.