FågelfOrekomsten kring Fröskog och en planerad vindkraftsanläggning.

Bilaga 9.1 FågelfOrekomsten kring Fröskog och en planerad vindkraftsanläggning. På uppdrag åt SSE Renewables Sverige AB JP Fågelvind/Jan Pettersson Färjestaden 2011-06-22 Bakgrund En tidigare genomfördkunskapssammanställningoch inventering av tagellivet vid Fröskog finns i en rapport gjord av Naturcentrum AB daterad 2010-09-17 (benämns som Naturcentrum2010 vidare i rapporten). Den rapporten är gjord på uppdrag av SSE RenewablesSverige AB och har utför!sav Naturcentrum AB och det är ett utarbetat fakta underlag om fågellivet i och kring en planerad vindpark i skogarna kring Stora Hagtjärnen strax sydost om Fengersfors i Amåls kommun. Ambitionen med kunskapssammanställningen (Naturcentrum20l O)var att ta fram all tillgänglig relevant informationom häckande, övervintrandeoch sträckande taglar som förekommer i anslutning till den planerade vindparken.som tillägg till fakta-sammanställningenhar Naturcentrum utfört en kompletterandeinventering av häckfågelfaunan2010. JP Fågelvind/Jan Petersson har via Ingemar Stenbeckpå Sweco Energuide AB på uppdrag åt SSE Renewables Sverige AB fått uppdraget att gå igenom den aktuella tagelstudien och dess resultat för Fröskog vindkraftsanläggningi syfte att bedöma förväntad påverkan på tagellivet. Det planeras för en vindkraftsanläggningmed tretton till nitton vindkraftverkvid Fröskog. Rapporten2010 (Naturcentrum 2010) ger att det i området eller dess närhet finns häckande fågelarter såsom storlom, nattskärra och bivråk. Sannolikt finns också tjäderspelsplatser. Jag bedömer uppgifterna från Artportalen Svalan som inte användbara i detta område som är så lite besökt och fågelrapporteratfrån, nästan inga fågelobservationerfinns före 20 lo. Inventeringen2010 har ett bra upplägg men inte i tillräcklig omfattning. Fältinsatsen utfdrd 2010 behöver dubblas för att på ett säkrare sätt kunna peka ut och motivera eventuella skyddszoner. De genomförda fågelinventeringarna2010 (Naturcentrum 2010) har utförts. under en dag i april, maj och juni samt en natt ijuni och ytterligare en inveriteringsdagijuli. Den omfattning och resultaten från dessa dagar är för liten för att erhålla ett bra bedömningsunderlagoch detta i kombination med att fågelskådarnas rapporterade fågelobservationerfrån området är så ta blir bedömningsunderlagetför svagt som underlag. Därför har under 20] I en kompletterandefåltstudie genomförts, vilken härmed rapporteras. 1

Fågelobservationer på Svalan, ArtDatabankens rapportsystem för fåglar. Den kunskapsinsamlingsom presenteras i fågelrapporten för Fröskog (Naturcentrum2010) bygger till mycket stor del på insamlade fågelobservationersom slumpvis gjorts av tagelskådarepå fritiden. Områden i Sverige där det rör sig och finns många fågelskådare samt att de är flitigt på att vara ute samt att de rapporterar till detta rapportsystemkan sådan uppgifteranvändas för att få någon verklig bild av fågelförekomsten.är det dock tvärt om få fågelskådare i ett område (vilket tyvärr måste sägas råder för de allra flesta platserna i Sverige)är det inte relevant att använda sådan uppgifter i en MKB utan då behövs det utroras inventeringarför att visa hur förekomstenav fåglarna är idag. Det finns nästan inga rapporteradefågelobservationenfrån detta vindparksområdevid Fröskog innan 20lOoch därmed borde man kunna konstatera att uppgifterna från Svalan för området Fröskog måste bedömas knappastanvändbara för att just bedöma fågelförekomsten. Om rådes beskrivning Områdetdomineras av aktivt brukad barrskog. Det finns flera sjöar i eller omkring detta vindparksområde.våtmarkeroch mossar är få, i närheten finns Fröskogs dammar och Vallsjötjärnen.Inslaget av lövträd är msittligt,men det finns en hel del lövträd intill gårdar och torp. Mellan Brudkullenoch BodanefiIlns biotopskyddade branter med naturskogsartad lövskog,dessa ligger utanför vindparken.flera åsar med hällmarksskogpå toppen sticker upp i landskapet.området genomkorsas idag av flera skogsbilvägar in i området i nordlig riktning. I nordoststår tre befintliga vindkraftverk i skogen. Bedömaren och inventeraren 2011 Jan Pettersson,forskare inom ornitologi, har arbetat med vindkraft och fåglar sedan 1999. Idag arbetar han med inventeringaroch studier av taglar inför och efter vindparker byggts och det är främst studier av rovfåglar och deras förekomst (havsörn, kungsörn, pilgrimsfalk och fiskgjuse).genom den egna firman, JP Fågelvind, utförs uppdrag åt vindkraftbolag som Vattenfall,E.O.N, Göteborgs Energi, 02 Vindkompaniet, Triventus Consulting m. fl. Jan Petterssonbedriver även studier för Naturvårdsverkets och Energimyndighetensräkning avseendefåglars flyghöjd vid vindkraftverk. Han har tidigare varit chef på Ottenby fågelstation 1981-1999,bedrivit forskning på internationell nivå och gjort ett 30-tal internationellapublikationer. Resultaten 2011 Under april månad besöktes området huvudsakligen för att få ett resultat på storleken på de spelplatserav tjäder som finns i detta område. Slutet av april är också lämpligt att få goda data 2

om en hel del rovfåglaroch lommar samt tranor och sångsvanarså den inventeringen är bland den viktigast for en god fågel dokumentation av området. I tabell l har alla inventeringar som gjorts under våren 20Il listats och det är totalt tio dagar med olika fältinventeringar. Det undersöktaområdet i Fröskog är på ca 18 km2stort område se figur l. Il\v~n_ring$tillfälfenvfct. Fr&skog 21)11-.~fum', :27.4 '.. 28.4 2M' 29.4 36.4 14.5 15..5 16.5 9.6 9.6: 1M 10.6 11.6..'...'. -....," "," f.. tid '.. TY.~ '.'.. 1~;d(j,,29:~O Q4:0Q ~10:()O. 15:30-20:30 98:00": 14:00 07:00-14:00 '..05:00-15:Qo 06:00-14:00 06:00-00:36 16:30-18:30. 21:QO- 03:00 06:30-16:00..21:30-02:30 07:00 -.10:00 Invim~ririgarunder R~I. ljmer. J()I11.ti~~. Ro\lfc\gel.lom; tjäder. f3ö1tå9l$r;.iom, m.m 1iädår.ro~gel. )jadar. ro\.fågel. 101)'Im.m. RQ~I.'lom.m.m' RQVfåQeI.iom m.m RollfAgel m.m Natt.skärTa RQvfågelm~m. NattskäiJa. Rovfågelm:m 10 olika dagat.' 'S~mm;t#d...'. 04:3()... 08:0.0' 05:00 06:00 12:00 10:00.08:00 03;30 02:00 Q6:()O.' 10;00 05:00 04:00 84;00 Tabell 1. Fågelinventeringar som genomförts under våren och försommaren 201}.,I. f::.~,..p.i;v..-s<a\1."1:j~iii"""'" " t~...~~..io_,_...n~<;~ CJ """"' '" N A 3... Figur 1. Inventeringsområdet område. i Fröskog 2011 inringat med blå streckad linje ca ett 18 km2 stort 3

A r:-'npel papio<:eflng av 13~",II\I... A E~I ~ plawlngav 19WldkraflWuk Exempol v~1w c::juiie<!ninllsomr_ N A 3 Km Figur 2. TjäderfOrekomsten under 2010 ( två spelplatser brun markeringar), T där också tjäder tuppar setts samt t* där en tjäderhöna sågs med ungar 2010 (Naturcentrum 2010). Brun markering med röd ring är där tuppar setts eller hörts spela 2011. De röda t* är två platser där tjäderhönor med ungar setts 2011. En spelplats med tre tuppar noterades 2011 har inringats med en radie av 250 meter skyddszon. SOF rekommenderar en kilometers radie runt spelplatser med fem tuppar eller fler. För denna spelplats med tre tuppar rekommenderar jag hänsyn med 250 meters radie. De övriga fyndplatserna av tjädertuppar 2011 klassas som enstaka spelande tuppar. Tjäderspelet i området Av de två spelplatser som 2010 ansågs finnas inområdet har nu 2011 en säker spelplats dokumenterasi ett av dessa områden.vid de tre tillfiillendå spelplatsen avlyssnades eller kunde observeras var antalet speladetjädrar vid varje tillfälle tre stycken. Vid den andra spelplatsensom anges 2010 sågs inga spelande tuppar 2011 men vid två inte forallt långt bort liggande platser iakttogs enstakatuppar. Två tjäderhönor med ungar har noterats under inventeringen2011. Sveriges Ornitologiskaförening (SOF) rekommenderar i sin vindkraftpolicyatt större spelplatserför tjäder, då antalet tuppar är fem eller fler, ska omges aven skyddszonpå 1000meter. Ingen sådan spelplats har identifieratsvid Fröskog. För att minimerapåverkan på den mindre tjäderspelplats som identifierats rekommenderas ett skyddsavståndpå 250 meter till närmsta vindkraftverk. Fiskgjusen i området Under våren 2011 har åtta flygningarav fiskgjuse kunna dokumenteras i området (se figur 3). Flygningarhar främst observerats väster om vindparksområdetoch börjar och slutar vid Stora Hagtjärnet,där häckning misstänktes20 10 utan att något bo hittades. Min bedömning av 4

observationernafrån 20Il är att det inte finns någon häckning vid Stora Hagtjärnet men att ett par flygningar har setts där men det rör sig sannolikt bara av överflygandefiskgjusar. Totalt har 16 mätningar av flyghöjden under dessa flygningar av fiskgjuse som setts i området gett en medelflyghöjdpå 80 meter ovan marken, alltså i de planerade vindkraftverken rotorhöjd. Jag bedömer att det trots detta inte finns någon större kollisionsriskdå ingen observerad flygning 2011 passerar någon plats där det är aktuellt att placera vindkraftverk. A b_,.a_"i).w13' A & P~..11h_... f. c::j~'''ii-- N A,... Figur 3. Flygning av fiskgjusar i området under våren 201 I och det är totalt 8 flygningar och flyghöjder ligger i medeltal på 8.0meters flyghöjd ovan marken, mätt med hjälp av laser-kikare. < ~,.,~....3000'"..._ A "_9't~..."... " if~_ c:::j~"""".,, 'n,,_ '.~..~ +~,'~.'" ~."",,.. '. Figur 4. Förekomsten av Jommar, sångsvanar och tranod Fröskogområdet både 2010 (Naturcentrum 2010) och 20 Il. Svart markering där storlom sågs 2010 och svart med blå ring där de setts 201 I. Grå markering där trana häckade 2010 och grå med röd ring där trana sannolikt häckade 20 I l. Gul markering där sångsvan häckade 20 10 samt gul med grön ring där sångsvans par setts 20I J. 5

Lommar, sångsvan och trana i området Att det noteras fler storlommar,fler sångsvanar och även fler tranor i område 2011 mot 2010 (se figur 4) har troligen att göra med att en noggrannarestudie genomförts 2011 (se även redan redovisade arter). Att beläggaen skyddszon på en kilometer runt alla storlomshäckning bedöms inte nödvändigtvid fall som detta i Fröskog när arten häckar i så stora sjöar så att den dagliga maten till både ungarnaoch dem själva intas och finns i häckningssjön. Storlommen flyger alltså inte alls i någon omfattningtill och från sjön som t.ex smålommen, som kan flyga upp till tio gånger per dag och därmed är i mer behov av skyddsavståndrunt sina häckningssjöar.det planerasju inte heller att bygga vindkraftverk intill sjöarna i Fröskog. För trana och sångsvan anserjag inte någon skyddszonbehövs. I detta område är det sångsvanshäckningi söder som tycks finnas närmast de planerade vindkraftverken,men på sådant avstånd att de inte bedömspåverkas. Ormvråk, sparvhök och duvhök i området. Det bör röra sig om tre revir av ormvråk inom det inventeradeområdet (se figur 5) samt ytterligare ett eller ett par revir i kanten av det undersökta området. Då inget av området för dessa revir direkt ligger där verkenplaneras bedöms inte störningen bli så stor. Arten föredrar att häcka där det finns lite mer blandskog med lövträdsinslagmedan de flesta av dessa vindkraftverkplaneras på höjder där barrträden dominerar. Flyghöjderna i medeltal ligger också under de planerade vindkraftverkenlägsta rotorhöjd(se figur 5). Sparvhök och duvhök kan ha stora revir ellerjaktmarker så om det finns revir i området vid Fröskog är det högst enstaka..-\ ~~"~"t...n'~,,~ '"' ~ ~"""'.. ~,~.. 'I""'...IOP CJ~ N A Figur 5. Sexton ormvråks flygfoljningar i området 2011 (svarta linjer), tre sparvhöks flygfoljningar (grön linjer) samt en duvhöks flygföljning 2011 (lila linje). Bedömningen är att det finns minst tre revir av ormvråk i området samt möjligen ett enstaka av sparv- och duvhök. Medelflyghöjden for dessa sexton ormvråkar (28 mättillflillen) ligger på i medeltal 24 meter ovan marken, dvs långt under vingspannet för vindkraftverken. 6

Nattskärra i området Under 20 Il har tre nattskärror hörts i området vid två tillfällen, mot fyra platser 2010 (Naturcentrum20lO)(se figur 6). De platser där nattskärra hörts 2010 och 2011 är trots aut på platser relativt nära varandra.nattskärran kan variera sina spelplatserdå skogsbruket kan helt förändras mellan åren. Nattskärran är bunden till skog och då till mestadels öppna häll-marker och tallskog (Svensson m fl 1999). Arten är en flyttfågel (Franssonm fl 2008) och anländer till häckningsplatsernai slutet av maj eller i början avjuni samt flyttar söderut i augusti och september (SOF 2002). Sveriges Ornitologiska Förening förordar i sin (2009) vindkraftpolicy en skyddszon upp till en kilometer runt artens häckningsplatser.då häckningsplatser ej har observerats förordas här att inte bygga vindkraftverk eller anlägga vägar under perioden nattskärran är på plats (20 maj - 15 september) i området där nattskärran har hörts. Min bedömningär att huggs inte skogenned blir sannolikt nattskärran kvar även med några vindkraftverkfinns i skogen men om anläggningsarbetenutförs under häckningstiden kan ~e störas så att de inte återkommer.man kan få olika resultat olika år men för att upprätta någon form av skyddszonrunt denna rödlistade fågelart har här föreslagit 500 meters radie runt kämområdet där nattskärran hörts. J. b,p~, s.. 13~ A E)(_~p.p~~ tgw.,-.,tbolm bem"""" c::j~","n1d<o Figur 6. Hörda nattskärror i området 20 t O(Naturcentrum 20 t O) och 20 t l i denna studie. Grön markering hörd 20 l Ooch grön med röd ring hörd 20 l t. Under 20 Il har två olika inventeringar gjorts och tre hördes vid varje tillfälle under 20 10 gjordes en inventering. En föreslagen skyddszon runt de områden där nattskärra hörts 20 Il har markerats, inom vilken det förordas att anläggning av vindkraftverk, vägar eller andra kringanläggningar inte utförs mellan 20 maj och 15 september. 7

Skyddszoner och området lämplighet för vindkraft Att ta hänsyn till fågelförekomstervid planerna på att bygga vindparker finns det flera saker att tänka på. Det enklaste sättet att minimerarisker för olyckor eller störningar är att inte tillåta vindkraftverknära boplatsereller platser med regelbundnakoncentrationerav rovfåglar (Drewitt & Langston 2006 och Hötker 2009).Arter som är hotade, känsliga för störningar eller annan påverkanhar försetts med skyddszoner inom vilka man försöker undvika s~örningarfrån olika verksamheter(sof 2009). Detta år ett bra sätt att arbeta på om man vill försöka minimera risken för negativa effekter. Man måste dock vara medvetenom att de avstånd som rekommenderasi sammanhanget(bright m.fl 2006 och SOF 2009) inte på något sätt är konkret vetenskapligtbevisade avstånd inom vilka det innanför gränsen är förenat med stora risker (för olyckor och störningar) och utanför gränsen inte finns några risker alls. Skyddsavståndenbygger oftast på expertbedömningaroch utgår från försiktighetsprinciperså att om man håller sig utanför gränsen har man minskat riskerna rejält. I realiteten är det. givetvis så att fåglar är individeroch att det som gäller för en individ inte är generellt för alla individer.det avstånd som en viss individ störs på är inte detsamma som en annan individ av samma art nödvändigtvisblir störd på (Whitfield m.fi 2008). Efter 20Il års studie har genomförtshar behovet av skyddszoner bedömts gälla de lokaler där nattskärrahörts. För två vindkraftverkvid exempellayouterbör inte arbeten under anläggningsskedetske mellan 20 maj och 15 september.runt den identifieradetjäderspelplatsendär tre tuppar spelat föreslås en skyddszonom 250 meter för att säkerställaatt tjäderspelplatseninte påverkas. Min bedömningär att i stort är detta område lämpligt att bygga vindkraftverk i som det är planerat idag att bygga uppe i barrskogsdominerade område och inte alldeles vid sjöarna Tider utanför häckningen Min bedömningefter intervjuermed ornitologer i området(naturcentrum2010) är att att området kring och Fröskog sannolikt inte är ett fågelrikt område, varken under vår- eller höstflyttningen.fågelskådarekänner inte direkt till området, och vore det känt som en fågelrik lokal skulle fågelskådarehaft mer kännedom om området och varit där oftare och i större omfattningän vad som nu är fallet. Referenser Bright, J.A., Langston, RH. W., Bullman, R., Evans, RJ., Gardner, S., Paarce-Higgins, J. & Wilson, E. 2006. Bird sensivity map to provide locational guidance for onshore wind farms in Scotland.- RSPB Reseach Report No. 20. Drewitt, A. & Langston, RH.W. 2006. Assessing the impacts of wind farms on birds. In- Wind, Fire and Water; RenewableEnergy and Birds. Ibis 148(supp!.l): 29-42.. 8

Fransson, T., Österblom, H. & Hall-Karlsson, S. 2008. Svensk ringmärkningsatias.vol 2. Stockholm. Hötker, H. 2009. Birds of Prey and Wind Farms: Analysis of Problems and Possible Solutions- A brief introductionto the project and the workshop. Pp 7-11 in Hötker, H. (red). Birds ofprey and Wind Farms: Analysis of Problems and Possible Solutions. Documentation of an internationalworkshop in Berlin 21-22 oct 2008. NABU. Naturcentrum 2010. Kunskapssammanställningoch inventeringav fågellivet Fröskog. Underlag for vindkraftetableringoch MKB. På uppdrag av SSE Renewables Sverige AB. NaturcentrumAB 2010-09-17. SOF. 2002. Sveriges fåglar, 3:e uppl Stockholm. SOF 2009. Sveriges OrnitologiskaFörening- Policy om vindkraft. 19oktober 2009. Svensson, S., Svensson, M. & Tjernberg, M. 1999. Svensk fågelatias. Vår Fågelvärld, supplement31, Stockholm. Whitfield, D.P., Ruddock, M. And BuHman, R. 2008. Expert opinion as a fool for quantifying bird tolerance to human disturbance. Biological conservation 141(2008) 2708-2717. Fårjestaden 2011-06-22 JP Fågelvind/JanPettersson Kåtorp 203, 386 92 Färjestaden Tel: 0485-348 76 9