1 (7) Arbetsmarknadsutsikterna för 2009 och 2010 Nedgången större än väntat Den finansiella krisen har slagit hårdare och snabbare mot den reala världsekonomin än vad alla prognosmakare förutsåg vid slutet av 2008. Vidare har den svenska ekonomin drabbats kraftigare än väntat av den globala lågkonjunkturen och till detta kommer att arbetsmarknaden försvagats snabbare och tydligare. Nästa prognospublicering var planerad till den 9 juni 2009, men den ekonomiska utvecklingen och utvecklingen på arbetsmarknaden har varit så dramatisk att Arbetsförmedlingen valt att revidera prognosen mellan ordinarie prognostillfällen (december och juni). Djupet i den globala lågkonjunkturen har blivit betydligt större än väntat och det mesta talar nu för att världsekonomin krymper 2009, vilket är första gången sedan andra världskriget. Denna utveckling gäller för nästan samtliga länder, dock fortsätter ekonomierna i Indien och Kina att växa även om tillväxttalen dämpas kraftigt. Det betyder att arbetsmarknaden kraftigt försvagas i alla länder, med minskad sysselsättning och påtagligt stigande arbetslöshet som följd. De flesta centralbanker bedriver i det närmaste nollräntepolitik och över hela världen görs stora finanspolitiska insatser för att motverka den finansiella krisen. Det innebär att underskotten i staternas budget växer snabbt och till detta kommer ett stort upplåningsbehov, vilket påverkar räntemarknaden. Det kommer att leda till att centralbankerna tvingas köpa statsobligationer för att hålla tillbaka långräntan. Dessutom är hushållen skuldtyngda i flera nyckelländer, såsom Förenta staterna, och det leder till att hushållen kommer att sanera sin ekonomi vilket slår hårt mot privat konsumtion. Fortfarande fungerar kreditmarknaden otillfredsställande vilket gör att det är både svårare och dyrare att få krediter. Det finns också en del som talar för att både penning- och finanspolitiken kommer att bli mer restriktiv när den ekonomiska aktiviteten åter vänder uppåt, vilket väntas ske tidigast vid slutet av 2010. Det innebär att innevarande lågkonjunktur också riskerar att bli långvarig. Överraskande svag svensk ekonomi För den svenska ekonomin blev år 2008 ett betydligt sämre år än vad alla bedömare räknat med, detta trots stora nedskrivningar av alla prognoser under hösten och vintern. Förklaringen till detta var ett dramatiskt fall av BNP under fjärde kvartalet 2008. BNP har emellertid krympt ända sedan första kvartalet 2008, jämfört med kvartalet innan och uppräknat i årstakt 1. Under fjärde kvartalet 2008 skedde ett mer eller mindre fritt fall då BNP minskade med 9,3 procent jämfört med tredje kvartalet, omräknat till årstakt. Det innebar att BNP blev 4,9 procent lägre fjärde kvartalet 2008 jämfört med motsvarande kvartal 2007, vilket i sin tur medförde att BNP minskade med 0,2 procent mellan hel- 1 Denna beräkning görs i en säsongrensad tidsserie.
2 (7) åren 2007 och 2008. Nedgången under fjärde kvartalet var bred och inkluderade alla viktiga branscher. En viktig förklaring är en kraftig neddragning av lagren, och styrkan i korrigeringen var mycket överraskande. Utöver detta gjorde hushållen stora neddragningar av konsumtionsutgifterna och exportbortfallet blev mycket stort. Inledningen av 2009 har kännetecknats av att alla indikatorer pekar på en fortsatt svag aktivitet i ekonomin. Det gäller bland annat Konjunkturinstitutets barometerindikator, konfidensindikatorerna för näringslivets olika sektorer, hushållens förtroendeindikator, SCB:s aktivitetsindex, inköpschefsindex med flera. Det talar för att BNP fortsätter att krympa under första kvartalet och med hänsyn till omvärldsbilden tyder inget på att den utvecklingen bryts under loppet av 2009. Nedgångstakten bedöms dock komma att dämpas. BNP beräknas komma att minska med cirka 4 procent mellan 2008 och 2009. En viss förbättring i världskonjunkturen bedöms komma att ske 2010, men enligt Internationella valutafondens (IMF) definition kvarstår recessionen i världsekonomin. Det innebär att BNP i Sverige antas komma att bli oförändrad mellan 2009 och 2010. Sysselsättningen minskar med 260 000 personer 2009 och 2010 Arbetsmarknaden har utvecklats svagt under de senaste månaderna. Arbetslösheten har stigit stadigt och under februari skedde en kraftig sysselsättningsminskning. Allt pekar på att den utvecklingen fortsätter och förstärks framöver. Antalet lediga platser som anmälts till Arbetsförmedlingen har fortsatt att minska och varslen har fortsatt att ligga på en hög nivå. Under de senaste sex månaderna har varslen uppgått till 106 000, vilket ligger nästan i nivå med motsvarande period oktober 1992 till mars 1993. Vidare planerar företagen inom det privata näringslivet för fortsatta stora personalneddragningar under de kommande tre månaderna 2. Det innebär att sysselsättningen bedöms komma att minska kraftigt 2009, och det är en utveckling som fortsätter under 2010. Den senaste lagda prognosen förutsåg en sysselsättningsminskning med 145 000 personer under åren 2009 och 2010. Minskningen skrivs nu upp till 260 000 personer, vilket innebär att hela sysselsättningsökningen från åren 2005-2008 raderas ut. Trots allt bedöms dock sysselsättningsförsvagningen inte bli lika stor som lågkonjunkturen åren 1991 till 1993 då 550 000 arbetstillfällen förlorades. Kraftig sysselsättningsminskning inom industrin Nedgången av sysselsättningen blir bred och omfattar alla sektorer. Industrin drabbas dock värst och dess situation bedöms komma att bli värre än vid början av 1990-talet. Övriga näringsgrenar kan däremot komma att klara sig bättre. Det sammanhänger bland annat med att hushållen har en starkare ekono- 2 Enligt Konjunkturinstitutets barometerundersökningar.
3 (7) misk ställning denna gång och att vi inte räknar med något större fall av fastighetspriserna. Vid början av 1990-talet skedde däremot ett kraftigt prisras på bostäder vilket orsakade en kris inom banksektorn och inom byggnadsverksamheten. Denna gång är situationen istället den att industrin möter ett gigantiskt efterfrågebortfall i omvärlden och dessutom innehåller svensk export ett relativt stort inslag av investeringsvaror, vilka påverkas sist i konjunkturcykeln. Industrin känner också av ett stort efterfrågebortfall från hemmamarknaden. Barometrarna från Konjunkturinstitutet uppvisar bilden av en industri som ser mörkt på den närmaste framtiden. Till denna bild kan läggas stora fortsatta varsel om uppsägningar. Under månaderna oktober 2008 till mars 2009 uppgick varslen inom industrin till 57 000, vilket är den högsta noteringen sedan statistiken infördes. Detta illustrerar att industrin har drabbats värre under innevarande recession än vid början av 1990-talet. Det innebär att sysselsättningen bedöms komma att minska kraftigt under 2009 och 2010 då var femte industrianställd riskerar att förlora arbetet. Lågkonjunkturen slår hårt mot byggandet Byggkonjunkturen har försvagats snabbt och kraftigt. Det är ett stort fall i byggandet av småhus och lägenheter som ligger bakom detta. Företagen har också blivit allt dystrare för den närmaste framtiden och de planerar för färre anställda. När pågående projekt avslutas ersätts de inte fullt ut av nya projekt och det innebär att byggproduktionen kommer att fortsätta falla tydligt både 2009 och 2010. Det som till vis del motverkar nedgångstakten är stora infrastrukturinvesteringar och ett stort behov av reparationer samt om- och tillbyggnader. Byggsysselsättningen bedöms komma att minska påtagligt under åren 2009 och 2010. Färre anställda inom privata tjänster Hushållen har dragit ned sin privata konsumtion, vilken försvagades under alla kvartal 2008 jämfört med kvartalet innan. Under fjärde kvartalet blev försvagningen påtaglig och konsumtionsutgifterna blev då 3,3 procent lägre jämfört med motsvarande kvartal året innan. Hushållen prioriterar nu sparande framför konsumtion. De är fortsatt mycket pessimistiska om sin och landets ekonomi och de fruktar alltmer att de själva skall drabbas av arbetslöshet. Det talar för att hushållen fortsätter att hålla nere konsumtionsutgifterna vilket leder till att antalet anställda inom varuhandeln minskar under de kommande åren. Detsamma gäller för hotell- och restaurangnäringen och för övriga hushållsnära tjänster. Transportsektorn drabbas hårt av en kraftig nedgång av varuexporten, en påtagligt minskad aktivitet inom byggsektorn och en vikande privat konsumtion vilket sammantaget innebär en tydlig nedgång av sysselsättningen åren 2009 och 2010. Den del av privat tjänstesektor som varit sysselsättningslokomotivet under senare år är uppdragsverksamheten inklusive datakonsulterna. Delar av detta område lever i symbios med industrin medan andra delar är starkt kopplade till den offentliga tjänstesektorn. Aktiviteten är i sjunkande
4 (7) och detta är också ett område där varslen om uppsägning ökat kraftigt de senaste månaderna. Antalet varslade personer inom finansiell verksamhet, fastighets- och företagstjänster samt databehandlingsverksamhet uppgick till cirka 18 000 under månaderna oktober 2008 till mars 2009, vilket kan jämföras med 3 000 under motsvarande period ett år innan. Den fortsatt minskade aktiviteten inom industrin och alltmer ansträngda offentliga budgetar (som innebär mindre inköp av bland annat konsulttjänster) talar för en fortsatt tydlig avmattning och antalet anställda bedöms komma att minska under åren 2009 och 2010. Antalet anställda inom den privata tjänstesektorn som helhet bedöms komma att minska tydligt under åren 2009 och 2010. Färre anställda inom den offentliga tjänstesektorn De kommunala budgetarna gröps ur i snabb takt genom att skatteinkomsterna försvagas stadigt, detta till följd av att arbetade timmar minskar kraftigt under de närmaste åren. Vidare ökar kostnaderna påtagligt genom ökad arbetslöshet, vilket sker genom stigande kostnader för försörjningsstöd och ökade kostnader för olika kommunala aktiviteter för de arbetslösa. Försörjningsstödet påverkas dessutom av att inslaget av arbetslösa som inte har en arbetslöshetsförsäkring är betydligt högre än under tidigare lågkonjunkturer och till detta kommer att även en del arbetslöshetsförsäkrade kommer att ha rätt till försörjningsstöd. Den kommunala sektorn har dessutom ett balanskrav och det innebär att stora besparingsprogram är att vänta. Landstingen kommer att minska antalet anställda inom både sjukhus och primärvård. Det mesta talar för att de kommunala statsbidragen höjs för 2010, men det råder osäkerhet om hur mycket och om de höjda statsbidragen blir riktade mot definierade områden. Det innebär i sådana fall att nedgången av antalet anställda motverkas, men en viss minskning är ändå trolig under åren 2009 och 2010. Arbetskraftsutbudet minskar 2010 Utbudet av arbetskraft har fortsatt att ligga på en förhållandevis hög nivå och det mesta talar för att arbetskraften endast minskar svagt mellan 2008 och 2009, eller med 4 000 personer 3. Under 2010 bedöms den dock komma att minska tydligare. Mellan 2009 och 2010 beräknas minskningen till 30 000 personer. Det finns flera faktorer som gör att arbetskraften inte längre korrelerar lika mycket med sysselsättningen som den gjort under tidigare lågkonjunkturer. Den centrala är att möjligheterna att lämna arbetsmarknaden för exempelvis studier minskat, vilket bland annat sammanhänger med att den kommunala vuxenutbildningen krympt. Vidare råder allmän osäkerhet kring hur många utbildningsvakanser som finns inom högskolesystemet. Dessutom leder Regeringens arbete med att öka utbudet av arbetskraft från Försäkringskassan till att nedgången av det totala utbudet motverkas. Den nya definitionen i arbetskraftsundersökningen medför dessutom att många av dem som går från arbetslöshet till jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar 3 Enligt ILO-definitionen.
5 (7) kommer bokföras som att kvarvarande i arbetskraften. Det faktum att arbetskraften inte längre korrelerar lika starkt med sysselsättningen innebär att arbetslösheten bedöms komma att bli i det närmaste lika hög som under lågkonjunkturen vid början av 1990-talet, trots att sysselsättningen inte minskar med lika mycket. Kraftigt stigande arbetslöshet Arbetslösheten stiger snabbt och det är en utveckling som kommer att förstärkas under de närmaste åren. Den ökade från 6,0 procent i februari 2008 till 8,1 procent i februari 2009 i åldrarna 16-64 år, enligt ILO-definitionen. Enligt tidigare definition uppgick arbetslösheten till 6,1 procent i februari 2009, vilket kan jämföras med 4,4 procent under motsvarande månad förra året. Arbetslösheten ökar på bred front och berör alla grupper på arbetsmarknaden. Ökningen är dock betydligt kraftigare för männen än för kvinnorna vilket sammanhänger med att traditionellt mansdominerade områden drabbats hårt av den ekonomiska recessionen. Ju mer den privata tjänstesektorn och i synnerhet den offentliga tjänstesektorn dras in i personalneddragningarna desto mer kommer ökningen av arbetslösheten att tillta för kvinnorna. Alla åldrar har drabbats av ökad arbetslöshet, men ökningen är särskilt kraftig för ungdomarna. Arbetslösheten för unga i åldern 20-24 år har stigit från 14,4 procent i februari 2008 till 20,1 procent i februari 2009. Det sker ett stort tillflöde till arbetslöshet från dem som är på väg in på arbetsmarknaden, vilket drabbar unga värst men är kännbart även för nyanlända invandrare. Ökningen av arbetslöshet består dock alltmer av att flödet från jobb till arbetslöshet ökar. Detta gäller framför allt tillfälligt anställda, men också fast anställda. Det innebär att varslen om uppsägning i växande utsträckning börjar sätta ett direkt avtryck i arbetslöshetsstatistiken. Det är dock värt att påpeka att gruppen av före detta fast anställda fortfarande är liten, eller 13 procent av samtliga arbetslösa. Flödet från jobb till arbetslöshet kommer att tillta i styrka de närmaste åren samtidigt som det blir allt svårare att komma in på arbetsmarknaden för nyoch återinträdande på arbetsmarknaden. Dessutom ökar tiderna i arbetslöshet för dem som blir arbetslösa och det gäller i synnerhet för grupper med en svag ställning på arbetsmarknaden. När det gäller utbildningsbakgrund ökar arbetslösheten för alla, det vill säga för personer med enbart förgymnasial utbildning, gymnasial utbildning och eftergymnasial utbildning. Den procentuella ökningen av arbetslösheten är i nuläget störst för dem med gymnasial utbildning, och denna utveckling väntas fortsätta framöver. Däremot kommer tiden i arbetslöshet att öka betydligt kraftigare för enbart förgymnasialt utbildade. Det senare är en grupp som kommer att tillhöra de stora förlorarna på arbetsmarknaden under denna djupa lågkonjunktur. Utrikes födda, och i synnerhet utomeuropeiskt födda, kommer att se sin höga arbetslöshet öka ytterligare, men procentuellt sett bedöms arbetslösheten öka snabbare för svenskfödda. Arbetslösheten väntas komma att öka kraftigt under 2009 och 2010. Den beräknas komma att öka, från 6,1 procent år 2008 till 8,4 procent år 2009 i åld-
6 (7) rarna 16-64 år. Som genomsnitt för 2010 beräknas arbetslösheten komma att uppgå till 11 procent 4. Den uppgången innehåller också en tydlig ökning av gruppen som är heltidsstuderande och aktivt söker arbete, bland annat som en följd av något fler i kommunal vuxenutbildning samt att fler förlänger sina studier på högskolan men framför allt på grund av en kraftig ökning av antalet personer i jobb- och utvecklingsgarantin. Enligt tidigare definition beräknas arbetslösheten komma att öka från 4,6 procent 2008 till 6,7 procent 2009 och till 8,6 procent 2010. Fler i arbetsmarknadspolitiska program De arbetsmarknadspolitiska programmen ökar tydligt under dessa år och hela ökningen faller på jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar. Ökningen tar fart på allvar först under 2010. Antalet personer i konjunkturberoende program beräknas öka från 87 000 år 2008 till 120 000 år 2009. Sedan ökar antalet till 210 000 år 2010. Nivåerna för åren 2009 och 2010 motsvarar 2,6 respektive 4,5 procent av arbetskraften 5. De arbetsmarknadspolitiska utmaningarna står fast enligt den prognos som lades i december 2008. Det kommer att finnas ett stigande antal personer på arbetsmarknaden som kommer att få det mycket svårt att lösa sina arbetsmarknadsproblem. Det finns också en risk att dessa grupper kommer i bakgrunden när inflödet av arbetslösa ökar inom grupper med god arbetslivserfarenhet och god utbildningsbakgrund. Antalet personer som står långt från arbetsmarknaden ökar men de kommer att minska som andel av samtliga arbetslösa. Följande grupper kommer att ha stora svårigheter att hitta ett arbete under de kommande åren. 1. Ungdomar under 25 år 2. Utrikes födda (särskilt nyanlända) 3. Personer med högst förgymnasial utbildning 4. Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga 5. Arbetslösa personer 55-64 år 6. Strukturarbetslösa (främst inom industriyrken med litet utbildningsinnehåll) En utförligare analys samt en ny prognos kommer att presenteras den 9 juni klockan 10.00. Då presenteras också arbetsmarknadsprognoser för samtliga län. Denna prognos är endast gjord för riket som helhet och osäkerheten får betraktas som ovanligt stor. 4 Alla tal enligt ny definition (ILO). 5 Enligt tidigare definition av arbetskraften.
7 (7) Nyckeltal 6 (AKU) Prognos våren 2009 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Arbetskraft, ny definition 4622 4671 4736 4778 4774 4744 Sysselsatta, ny definition 4263 4341 4445 4484 4374 4224 Arbetslösa, ny definition 360 330 292 294 400 520 Arbetskraft, tidigare def 4533 4586 4659 4701 4686 4619 Sysselsatta, tidigare def 4263 4341 4445 4484 4374 4224 Arbetslösa, tidigare def 270 246 216 217 312 395 Arbetslösa Procent av AK, ny def 7,8 7,1 6,2 6,1 8,4 11,0 Procent av AK, tidigare def 6,0 5,4 4,6 4,6 6,7 8,6 Arbetsmarknadsprogram 123 139 88 87 120 210 Procent av AK konj progr 7 2,7 3,0 1,9 1,9 2,6 4,5 Förändring (tusental) Arbetskraft, ny definition 49 65 42-4 -30 Sysselsatta, ny definition 78 104 39-110 -150 Arbetslösa, ny definition -30-38 2 106 120 Arbetskraft, tidigare def 38 53 73 42-15 -67 Sysselsatta, tidigare def 35 78 104 43-110 -150 Arbetslösa, tidigare def 2-24 -31-3 95 83 6 Summeringen stämmer inte alltid på grund av avrundningar. 7 Enligt tidigare definition.