CR-arbetet. FRåN ORD TIll HANDlING I. Att backa in i framtiden Sid 8. Demontering av MOX fabrik i Dessel Sid 10



Relevanta dokument
Studsvik årsstämma 22 april 2008

30 år efter kärnkraftsomröstningen. Sten-Olof Andersson

Presentation för Aktiespararna April Sten-Olof Andersson

Årsstämma World Trade Center, Stockholm 26 april 2011

Årsstämma World Trade Center, Stockholm 26 april 2012

Årsstämma World Trade Center, Stockholm 29 april 2010

Studsvik Nuclear AB:s anläggningar. Erik Slunga

presenterar förvärv av RACE Stockholm den 18 april 2006

Studsvik AB (publ) Delårsrapport januari juni 2002

NyhetsblAD nr. 2012:2

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

Årsstämma World Trade Center, Stockholm 22 april 2009

Rivning. av kärnkraftverk Nov Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Årsstämma World Trade Center, Stockholm 22 april 2013

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010

Nämnden beslutade att till justerare av dagens protokoll utse Axel Wevel.

- Kompetens inom kärnkraftteknik och nukleär medicin

rivningen av Barsebäcksverket?

A Leading Global Nuclear Services Company. Presentation av bokslutsrapport, 16 februari 2006

Årsstämma. 29 april 2015

Forsmarks historia Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

A Leading Global Nuclear Services Company. Årsstämma 2006 den 25 april

Regionförbundet Uppsala län

Utökad mellanlagring 1

Årsstämma hålls i Stockholm, World Trade Center, Klarabergsviadukten 70 / Kungsbron 1, onsdagen den 22 april 2009 kl 16:00.

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Studsvik delårsrapport januari-mars 2008

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick

Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan Östhammar. sfr.samrad@skb.se

Ledande global leverantör av tjänster för kärnkraftsindustrin

Gerdins Group. Vision och värderingar i Gerdins Group

VATTENFALL AB SAMRÅD INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND ATT NEDMONTERA OCH RIVA ÅGESTAVERKET

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik

Resa till Barsebäck och Risø, April

Årsstämma hålls i Stockholm, World Trade Center, Klarabergsviadukten 70 / Kungsbron 1, tisdagen den 26 april 2011 kl 16:00.

Välkommen till årsstämma i Lagercrantz Group AB 23 augusti 2006

VI PÅ SKOGFORSK UPPFÖRANDEKOD

Samråd gällande ändrad drift vid Ringhals kärnkraftverk

Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor

Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar

Ärendenr: NV Till: Naturvårdsverket

Möte med Lokala Säkerhetsnämnden. Erik Slunga

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 435. Presentation MMD m

Nationell plan för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall i Sverige

SENASTE NYTT FRÅN STUDSVIKKONCERNEN. Studsvik prisat för säkerhetsarbete Sid 8. Med hjärta för. produktion. Sid 4

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1.

Hur kommer Kärnavfallsrådet arbeta med slutförvarsansökan

_1.Sammanfattning 1.1.Sammanfattande_analys 1

Svensk författningssamling

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Rapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

Nationell plan för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall

Ringhals en del av Vattenfall

Postadress Telefon Telefax Styrelsens säte Momsregistreringsnummer SE Linköping

ework januari september 2010 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 oktober 2010

SENASTE NYTT FRÅN STUDSVIKKONCERNEN NR 2 AUGUSTI vinster. för miljö och ekonomi. Dialog skapar förtroende Sid 3. Erfarenhet ger fördelar Sid 6

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP

Aktieägarinformation ÅRSSTÄMMA DEN 22 APRIL 2013

Försämrad miljö efter stängning av Barsebäck

Svensk författningssamling

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

A Leading Global Nuclear Services Company. Presentation av bokslutsrapport för 2005 den 24 februari 2006

Studsvik delårsrapport januari-mars 2009

Årsstämma 2011 Martin Lindqvist, VD & Koncernchef

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall

It-beslutet. Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo. It och telekom för företag. Och för människorna som jobbar där.

Hoist. Energy Tillväxt. Plan

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

Addtechkoncernens. Corporate Social Responsibility

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Lars Dahlgren. VD och koncernchef

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

Studsvik delårsrapport januari mars 2010

Gunnar Brock ett mycket bra år. VD och koncernchef Årsstämma Årsstämma

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om slutförvar av kvicksilverhaltigt avfall (M 2005:02) Dir. 2007:31

Hållbarhetspolicy. Denna hållbarhetspolicy fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 15 april 2015.

Yttrande över AB SVAFO:s ansökan om övertagande av tillståndet enligt lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet för Ågestaverket, Huddinge

Fission och fusion - från reaktion till reaktor

Policy för Miljö och hållbarhet

Årsstämma Studsvik AB. 23 April, 2013

Reserapport Studieresa till Finland och besök vid kärnkraftverket och slutförvarsbygget i Olkiluoto 7 9 september 2011

COOR HÅLLBARHETSPOLICY

Information. från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Regeringen Miljödepartementet Stockholm

Utredningen om översyn av lagen om kärnteknisk verksamhet

Yttrande över Studsvik Nuclear AB:s ansökan om slutförvaring av utländskt kärnavfall och använt kärnbränsle

Inledning TEKNISK RAPPORT 1(6) 2C1224 PROJEKTSTYRNING Version 2. Inlämningsuppgift 4, Grupp 36 Magnus Jansson, Svante Rohlin

Årsstämma hålls i Stockholm, World Trade Center, Klarabergsviadukten 70 / Kungsbron 1, torsdagen den 26 april 2012 kl 16:00.

Studsvik delårsrapport januari-september 2008

Rapport till Regionförbundet Uppsala län och Östhammars kommun februari 2015

SKI arbetar för säkerhet

Transkript:

SENASTE NYTT FRåN STUDSVIKKONCERNEN NR 1 APRIl 2010 FRåN ORD TIll HANDlING I CR-arbetet Att backa in i framtiden Sid 8 Demontering av MOX fabrik i Dessel Sid 10

Foto: Mattias Bardå

ledare av Magnus Groth, koncernchef och VD Säkerheten i första rummet INNEHÅLL NR 1 APRIL 2010 Stark avslutning på 2009...4 När detta nummer färdigställs röstar Sveriges riksdag om den Från ord till handling i CR-arbetet...5 proposition som ska möjliggöra för nya kärnkraftverk att ersätta gamla. Tecknen på att kärnkraften tillhör framtiden är tydliga. Få andra energislag kan producera så mycket effekt med så liten påverkan på klimatet. Att försvara kärnkraftens position som ett av framtidens stora energislag ställer stora krav på branschen. Inför nybyggen och större moderniseringar är det idag naturligt att ta hänsyn till hela livscykeln. Det innebär att vi redan på ritbordet, vid sidan av effekt och säkerhet, i detalj beräknar och planerar för hur driftavfall ska tas om hand och hur anläggningarna ska avvecklas. Dessa planer ska inte bara accepteras av kärnkraftsföretagen själva och dess finansiärer utan även av myndigheter. Studsvik deltar i det svenska moderniseringsprogrammet och i planeringen av nya kärnkraftverk på många håll runt om i världen. Vi har också öppnat den första kärntekniska anläggningen i Storbritannien på 20 år. Vi vet av egen erfarenhet att processerna är komplexa och måste hanteras ytterst noggrant. Det kan låta enkelt att modernisera befintliga anläggningar, men rent tekniskt är det ofta svårare än att bygga nytt. Under den rekordkalla vintern har några av de svenska reaktorerna stått still eller körts med begränsad effekt till följd av förseningar i upp graderingsarbetet. I Finland drar byggandet av den nya reaktorn i Olkiluoto ut på tiden. Förseningarna är knappast överraskande även om de inte är kalkylerade. För att behålla och stärka förtroendet från allmänhet, ägare och myndigheter måste vi i branschen fortsätta att förbättra vår för måga att utforma och planera processer oavsett om det gäller nybyggnation, moderniseringar eller avveckling. Detta måste förstås även fortsättningsvis ske med säkerheten i första rummet. Kunskaperna kring hur material påverkas och hur radioaktivitet bör hanteras är idag mycket större än under den förra kärnkrafts vågen. Den höga aktiviteten i branschen gör att vi kontinuerligt får nya kunskaper om bästa tillvägagångssätt. Inom Studsvik arbetar vi dagligen med att föra över kunskaper och erfarenheter från ett projekt till andra. Det har hjälpt oss att öka vår effektivitet, nå bättre resultat och utveckla helt nya metoder. Det är också grun den till vår växande verksamhet inom kvalificerade konsult tjänster. Vi kommer att fortsätta att arbeta hårt för att bli bättre tillsammans med våra kunder runtom i världen! Välkomna till ett nytt nummer av Studsvik News! Studsvik värd för TAG...7 Att backa in i framtiden...8 Seminarium för avvecklingsfrågor...9 Studsvik i projekt ang framtida stängning av Assegruvan...9 Förstudie om slutförvaring...9 Demontering av MOX-fabrik i Dessel...10 Studsvik News ges ut av Studsvikkoncernen för fortlöpande information om verksamheten. Ansvarig utgivare: Jerry Ericsson Redaktör: Eva-Lena Lindgren Telefon: 0155-22 10 00 E-post: studsvik@studsvik.se Adress: Studsvik AB, Box 556 611 10 Nyköping Layout & text: Citat AB & JG Communication Omslagsbild: Shutterstock Tryckning: Österbergs & Sörmlandstryck STUDSVIK NEWS NR 1 april 2010 3

Stark avslutning på 2009 Studsvik vände till vinst under fjärde kvartalet 2009, vilket minskade förlusten för helåret till MSEK 30,0 (+12,7). Försäljningsintäkterna under 2009 uppgick till MSEK 1 216 (1 286). Den amerikanska verksamheten vände återigen till vinst efter att den nya modellen för hantering av lågaktivt avfall introducerats i mitten av 2008. Studsvik har nu en kundbas för modellen som medger långsiktigt lönsamhet i segmentet. Från USA har Studsvik också börjat erbjuda kärntekniska konsulttjänster för Studsviks patenterade THOR-teknik till kunder runt om i världen. THOR-tekniken gav framgångar i USA där delägda THOR Treatment Technology (TTT) fick en beställning på en THOR-anläggning till Savannah River Site. Sverige och Global Services uppvisade kraftiga vinstlyft. Sverige behandlade under året stora avfallsvolymer av samtliga typer. I smältverksamheten sattes nytt rekord med 2 900 ton behandlade under året och orderläget inför 2010 är gott. I Global Services märks planerna på ny kärnkraft av samt även att den befintliga kärnkraftsflot tan åldras, renoveras och moderniseras. Aktiviteten både på test- och konsultområ det var hög under kvartalet samtidigt som flera större leveranser av programvaror skedde. Tyskland fortsatte att visa goda nivåer av översynsarbeten samtidigt som avvecklings projekten i Tyskland och Belgien utvecklades väl. Segmentet växer inom kvalificerade konsulttjänster, både i Tyskland och i Frankrike. Storbritanniens röda siffror fortsatte under året medan verksamheten omorien teras mot att uteslutande fokusera på avfallsbehandling och konsultverksamhet. Den nya behandlingsanläggningen för metalliskt material ger Studsvik en stark marknadsposition. Anläggningen är i ett uppbyggnadsskede där fokus ligger på att utveckla långsiktiga kundrelationer. Rörelseresultat 2009 40 35 30 25 20 15 10 5 0-5 -10-15 -20-25 -30-35 -40 4 Q4 Q1 STUDSVIK NEWS NR 1 APRIL 2010 Q2 Q3

Från ord till handling i CR-arbetet Studsviks verksamhet syftar i stor utsträckning till att minska kärnkraftens miljöpåverkan. Med en sådan inriktning är det naturligt att vi också tillämpar sunda principer i alla delar av vår verksamhet. För att göra det bedriver Studsvik ett ansvarsarbete i fyra dimensioner: Anställda och organisation Samhälle Kunder och leverantörer Miljö För vart och ett av dessa områden har en särskild agenda utarbetats där inriktningen för de närmaste tre åren dras upp. Sedan följs utvecklingen på varje område upp kontinuerligt och delmål bockas av, planer justeras och arbetet fördjupas. Vår bransch har en lång tradition av att sätta säkerheten högt. Det är också genom att integrera ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter i verksamheten som vi skapar värde, säger Sten-Olof Andersson som ansvarar för koncernens CR-arbete. Anställda och organisation Inom området medarbetare och organisation ligger fokus på hälsa och säkerhet samt på att på olika sätt utveckla medarbetarnas kom pe tens. Ett centralt område inom hälsa och säkerhet är att fortsätta minska stråldoser till medarbetare. Här är metoderna i huvudsak två. Den ena är att utveckla arbetsmetoder som i än högre grad skyddar anställda medan den andra handlar om att genom utbildning öka medarbetarnas kunskaper om hur man undviker strålning. Parallellt med detta arbetar Studsvik kontinuerligt med att utveckla en god säkerhetskultur. Vår bransch har en lång tradition av att sätta säkerheten högt. Mellan 2007 2009 har Studsvik lyckats sänka de genomsnittliga stråldoserna till medarbetare vid anläggningarna i Erwin, från 13,7 till 12 msv och i Memphis från 8,8 till 5,4 msv. De största förändringarna har skett i Memp his där Studsvik tog över verksamheten 2006. Studsvik har sedan dess förändrat arbetsmetoder och också utbildat medarbetare för att ge dem bättre kunskap i hur de kan undvika strålning. Under 2010 gör Studsvik en särskild insats för att utveckla säkerhetskulturen i koncernen ytterligare ett steg. Arbetet kommer att ske fortlöpande under året som en del av den dagliga verksamheten. Studsvik arbetar också med att höja med arbetarnas kompetens inom andra om råden. Grunden för det arbetet är regel bundna utvecklingssamtal och annan åter koppling, vanligtvis från närmaste chef. Detta lägger grunden för beslut om lämplig vidareutbildning, såväl för chefer som för medarbetare. Det finns även möjligheter till arbetsrotation inom den egna arbetsplatsen och inom andra av koncernens bolag. Samhälle På samhällsområdet är Studsviks övergri pande mål att upprätthålla god och öppen kommunikation med sina intressenter. Studsvik strävar efter en ansvarskultur där ärlighet, integritet och rättvisa är centrala begrepp. För att bidra till orten där man verkar är målsättningen att i så hög grad som möjligt anställa lokal arbetskraft och samarbeta med lokala skolor. STUDSVIK NEWS NR 1 april 2010 5

Foto: Mattias Bardå Sten-Olof Andersson Senior Vice President Business Development Kontaktperson för CR-frågor

Kunder och leverantörer På området kunder och leverantörer strävar Studsvik efter att bredda både sitt utbud På miljöområdet tillämpar Studsvik de bästa tillgängliga teknikerna för att minimera anlägg ningarnas utsläpp till luft och vatten. och sin geografiska närvaro för att möta efterfrågan från kunder. Under 2009 påbörjades en utbyggnad av ingenjörsoch konsultorganisationen för att möta en ökande efterfrågan. I USA sattes en grupp samman för att för kunders räkning arbeta med Studsviks egenutvecklade THOR-tek nik. Tekniken lämpar sig mycket väl för att behandla olika typer av vått avfall. Denna grupp har idag uppdrag från ett flertal länder utanför USA. Redan under 2008 öppnade Studsvik ett lokalkontor i Frankrike och är sedan dess etablerat som en kommersiell aktör även på denna marknad. Sedan i fjol inkluderar Studsviks verksam het i Sverige även frågor som rör mänskliga rättigheter i våra leverantörsgenomgångar. Vi kommer under 2010 utvärdera detta för att se hur vi kan förbättra våra insatser på detta område, säger Sten-Olof Andersson. Miljö På miljöområdet tillämpar Studsvik de bästa tillgängliga teknikerna för att minimera anläggningarnas utsläpp till luft och vatten. Samtliga utsläpp ligger under myndigheter nas gränsvärden. Studsvik fick nyligen tillstånd att komplettera anläggningen i Sverige med en pyrolysenhet som för vissa typer av avfall lämpar sig avsevärt bättre ur miljöperspektiv än de metoder som använts idag. I Storbritannien öppnade Studsvik en behandlingsanläggning för metalliskt avfall som väsentligen reducerar den volym avfall som kunder behöver deponera, bland annat genom att återvinna betydande delar av metallen. Internt har Studsvik börjat beräkna de anställdas koldioxidutsläpp och då även inkluderat utsläpp till följd av privata aspek ter som boende och privata resor. Hittills har över hälften av personalen i Storbritannien beräknat vilka utsläpp deras livsföring ger upphov till. Vi kommer att utvärdera detta under 2010 för att se om metoden kan användas på annat håll i koncernen, säger Sten-Olof Andersson. Studsvik sammanställer varje år en rapport över koncernens arbete på ansvarsområdet, som finns att tillgå på www.studsvik.se. Från och med i fjol upprättas dessa i enlighet med den globala standarden Global Reporting Initiative (GRI). Studsvik värd för TAG väg in. Det är en mycket uppskattad form för samarbete och nätverk. Efter en handläggningstid på cirka ett år blev Studsvik och Barsebäck Kraft medlem Foto: Studsvik Att avveckla större kärntekniska anlägg ningar är omfattande och tids ödande projekt. Bara i Storbri tan nien finns anläggningar som varit i drift sedan 1950-talet som nu successivt ska rivas och bereda plats för nya anläggningar. Ett arbete som värderas till 100 miljarder pund. Myndigheternas krav är mycket hårdare i dag än tidigare och därför är det så viktigt att samordna och utbyta erfarenheter om hur avvecklingsprojekten ska genomföras, säger AB SVAFOs tekniske chef Lennart Gustafson. Ett sådant tillfälle är den 17 21 maj, då möts medlemmarna i Technical Advisory Group (TAG). Det är ett internatio nellt samarbetsforum som funnits i drygt 20 år. Två gånger varje år träffas medlemslän dernas representanter för att summera vad som hänt sedan sist och blicka framåt. Värd för majmötet är Studsvik Nuclear AB och Barsebäck Kraft AB. Sverige var ett av länderna som var med och startade TAG. Nu i maj genomförs det 48:e mötet. TAG har inga kommersiella bindningar och kan därför verka helt opartiskt. Medlemmarna kommer från USA, Kanada, Asien och Europa. Även Ryssland är på Lennart Gustafson mar för några år sedan. Det är ett prestige fullt samarbetsforum att delta i. I Sverige är det Miljödepartementet som nominerade de två anläggningarna, bland annat baserat på de projekt som pågår inom avvecklings området. Men det är inte bara avveckling som är viktigt, även avfallshantering, lagring, klassificering och att hitta den optimala slutförvaringen är områden som är ständigt aktuella att utbyta erfarenheter kring. Alla lika angelägna områden som behandlas på mötet, säger Lennart Gustafson som varit projektledare för arrangemangen kring seminariet. En gång om året träffas styrelsen för TAG för att summera vad som hänt under det sista året och för att besluta om vilken inriktning samarbetet ska ha framåt. Sam tidigt går man igenom och behandlar ansökningar från nya medlemsländer. När TAG-gruppen möts i maj är det ett digert program som ska genomföras. Tre intensiva mötesdagar i Stockholm följs av studiebesök på Studsvikområdets anlägg ningar. Det är cirka 40 medlemmar som kommer hit, berättar Lennart Gustafson, som ser fram emot att träffa gruppen. Under studiebesöket ska vi presentera vår verksamhet i Studsvik och vad som sker i Barsebäck. Vi visar R2-reaktorn som är under avveckling samt behandlings anläggningarna för avfall, smältning och förbränning på området. Seminariet sammanfattas och material delas ut innan bussarna går tillbaka till Stockholm. Var nästa möte ska äga rum bestäms under seminariets avslutning. STUDSVIK NEWS NR 1 april 2010 7

Att backa in i framtiden I efterdyningarna av att den största depo nin i USA för vått lågaktivt avfall stängt har några aktörer lanserat idén att behandla sådant avfall genom s.k. downblending. Denna metod går stick i stäv med de principer som runt om i världen utarbetats för hur kärntekniskt avfall bör behandlas; att återanvända, återvinna eller volym reducera det för att på så sätt minimera den mängd avfall som behöver lagras för lång tid. Att tillåta downblending vore att gå bakåt i utvecklingen i hur kärnkraftsindus trin hanterar sitt avfall. Detta skulle dess utom sammanfalla med att landet för första gången sedan 1980-talet gett klar tecken för att bygga nya kärnkraftverk. Det vore en miljömässigt dålig och opinionsmässigt riskfylld utveckling. Downblending innebär att avfall med högre radioaktivitet blandas med stora mängder avfall med mycket låg aktivitet. I USA har metoden föreslagits för vått avfall av B/C-typ, ofta jonbytarmassor. Dessa skulle blandas med material med mycket låg aktivitet för att sedan slutdeponeras. Frågan har aktualiserats sedan deponin i Barnwell, South Carolina, stängdes i mitten av 2008 för de allra flesta kärnkraftsägarna i USA. Det finns dock andra, väsentligt bättre och modernare sätt att hantera denna typ av avfall. Dåligt miljöval och kortsiktig lösning Vid sidan av utarmat uran och import av utländskt avfall är storskalig utblandning så kallad downblending, en av de viktigaste politiska frågorna på agendan just nu för den amerikanska kärnkraftsindustrin. Frågan om downblending har väckts efter att slutförvaret för lågaktivt avfall i Barnwell, South Carolina stängt för avfall från 36 amerikanska stater. När Lewis Johnson, VD för Studsvik USA, 8 STUDSVIK NEWS NR 1 APRIL 2010 talade inför US Nuclear Regulatory Commission (NRC) visade han på den skarpa kontrasten mellan å ena sidan Studsviks tillvägagångssätt och å andra sidan downblending som maximerar volymen som deponeras. Det finns flera fallgropar med det senare alternativet: Det innebär en stor påfrestning på den begränsade kapacitet som finns för Att tillåta down blending vore att gå bakåt i utveck lingen i hur kärn krafts industrin hanterar sitt avfall. deponering av lågaktivt avfall i USA och kommer påskynda stängning av deponier av kapacitetsskäl. Metoden kan inte användas för allt B/C-avfall eftersom det inte finns tillräckligt med A-klassat avfall (material med låg aktivitet) att blanda detta med. Det riskerar att dramatiskt öka kostna derna för att hantera B/C-avfall som inte blandas ut och sådant som härrör från medicinsk forskning. Med den kunskap vi har idag går det inte heller att i efterhand behandla utblandat avfall för att stabilisera det eller minska det i volym. Metoden med utblandning går också stick i stäv med globala principerna för att hantera olika typer av farligt avfall, såsom bland annat: Resource Conservation and Recovery Act (RCRA), den viktigaste amerikanska federala lag som reglerar deponering av fast avfall och farligt avfall. Comprehensive Environmental Response, Compensation, and Liability Act (CER CLA), en amerikansk federal lag som syftar till att städa upp gamla anlägg ningar med farligt avfall. IAEAs principer för hantering av radio aktivt avfall... den strategi för hantering av radioaktivt avfall som föredras är koncentration och begräns ning av radionuklider i stället för utspädning och spridning... Slutsatsen är att storskalig downblending inte är lösningen för hur B/C-avfall ska hanteras. Därför anser Studsvik att NRC ska utfärda tydliga riktlinjer som: Är i linje med förväntningarna på kärnkraftsindustrin Garanterar den allmänna säkerheten Värnar miljön Överensstämmer med NRCs policy om volymreducering Moderna metoder ger minimalt avfall Studsvik har utvecklat flera metoder att behandla avfall på miljömässigt bra sätt. För vått lågaktivt avfall utnyttjar koncernen sin egen THOR-teknik som används vid anläggningen i Erwin, Tennesse. Behand lingsmetoderna stabiliserar avfallet och minskar vanligtvis avfallsvolymerna som ska slutdeponeras till 10 15 % av ursprunglig volym. Sedan deponin i Barnwell stängdes har Studsvik tagit fram en modell som kan användas av alla USAs kärnkraftverk och även av andra som generar B/C-avfall. Runt hälften av reaktorerna utnyttjar denna möjlighet idag. Även US Department of Energy (DOE) har valt att använda THORteknik för att behandla avfall vid sina anläggningar i Savannah River, South Carolina och i Idaho.

Seminarium för avvecklingsfrågor I september arrangerar Studsvik och Svensk Kärnbränsle han tering AB ett seminarium om av veck ling av kärntekniska anlägg nin gar. Seminariet arrangeras i samarbete med Nordisk kärnsäkerhetsforskning (NKS). Seminariet äger rum den 14 16 september 2010 vid Studsviks anläggning utanför Nyköping. Den senaste konferensen på samma tema hölls i Danmark 2005 och även då var Studsvik delaktig i de praktiska arrange mangen. Sedan dess har mycket hänt inom avvecklingsområdet och fler människor har blivit engagerade i olika avvecklingsprojekt i Norden och i övriga världen. Till seminariet har såväl representanter från kraftverk och myndigheter som kon sulter, entreprenörer och forskare bjudits in. Fokus ligger på de nordiska länderna men alla är välkomna. IAEA och OECD/NEA har visat intresses för att delta. Seminariet är ett utmärkt tillfälle att utbyta erfarenheter från pågående och genomförda avvecklingsprojekt och att diskutera avvecklingsfrågor med folk i branschen, säger Anders Appelgren som är sammanhållande för program och genom förande. Konferensen består av tre sessioner och innehåller även en visning av anläggning arna i Studsvik. Del l: Avveckling och rivning Del II: Friklassning av material, byggnader och mark Del III: Avfallshantering och slutförvaring Varje session innehåller mellan fyra och sex presentationer samt tid för diskussioner. Presentationerna och annat material från seminariet kommer att publiceras i en rapport som färdigställs efter seminariet. På eftermiddagen dag 2 ska deltagarna ges tillfälle att besöka anläggningar i Studsvik. Dels avvecklingsprojektet R2 och dels vår anläggning för hantering och smältning av stora komponenter och skrot, berättar Anders. Anders hoppas och tror att seminariet kommer att tilldra sig stort intresse och att dagarna resulterar i ett brett utbyte av kunskap och information som kan nyttjas i kommande avvecklingsprojekt. Studsvik i projekt om framtida stängning av Assegruvan Den 100-åriga saltgruvan Asse II nära Wolfenbüttel i Tyskland har använts som lagringsplats för radioaktivt avfall. Under åren 1965 1992 använde Helmholtz Zentrum München gruvan till förvaring av radioaktivt avfall. Ett beslut har fattats om att hämta upp allt avfall från gruvan. Oavsett lösning innebär det stora vetenskapliga och tekniska utmaningar. Studsvik stödjer Asse GmbH i projektet med bland annat analyser av strålningsni våer, strålskydd och friklassning enligt 29 i den tyska strålskyddslagen. I projektet är det framför allt fyra utmaningar att ta hänsyn till: Det är osäkert i vilket skick gruvan befinner sig i. Det får inte ta alltför lång tid att besluta om alternativ lösning. Kunskapen och omständigheterna kring förvaring av radioaktivt avfall från 1960 Asseområdet. och 1970-talen är otillräcklig. Varje dag tar gruvan in ca 12 000 liter salthaltig lösning. Hur det påverkar gruvans skick är svårt att förutsäga. Informal Coope ration Program NKS (Nordisk Kärnsäkerhetsforsk ning) är ett kompetenscentrum och en plattform för nordiskt samarbete inom kärnsäkerhet. Det är ett icke officiellt forum som fungerar som en paraplyorganisation för aktivite ter i Norden. Syftet är att förmedla och samordna kunskap inom områ det genom seminarier, utbildning, artiklar och teknisk dokumentation. Arbetet finansieras och stöds av de nordiska myndigheterna, företag och andra organisationer. Resultatet av NKS arbete används av delta garna som underlag för beslut, i processer och andra informations aktiviteter. Se mer om seminariet på sidan: www.studsvik.se/nksdecom2010. Förstudie om slutförvaring COWI A/S är huvudentreprenör för en förstudie om slutförvaring av radioaktivt avfall i Danmark. Studien genomförs av Studsvik Nuclear AB, Enviros Ltd och Hasløv & Kjærsgaard Architects på uppdrag och i nära samarbete med den danska Avvecklingsinstitutionen och andra intressenter. Studien ska ligga till grund för vilken metod som ska användas för den fortsatta processen om slutförvaring av det radioaktiva avfallet från rivningen av de kärntekniska anläggningarna på Risø. Slutförvaret omfattar även lågoch medelaktivt avfall från verk sam heter inom kärnkraftsindustrin och sjukvården. Studsviks uppdrag är att som expert på områdena avfallshantering och radiologi bistå med kunskap om säker lagring av avfallet. STUDSVIK NEWS NR 1 april 2010 9

Foto: Studsvik Demontering av MOX-fabrik i Dessel MOX-projektet vid Belgonucléare i Dessel, Belgien är en framgång. Sedan starten i mars 2009 har nu två handskboxar lyckosamt demon terats i anläggningen. Arbetet genomförs av ett team bestå ende av 14 Studsvik-medarbetare. Proces sen genomförs i en lokal som delats upp i tre avdelningar. De tre avdelningarna har olika lågt tryck. Handskboxarna är sammanlänkade med varandra och kan inte flyttas eller lyftas. Därför måste nedmonteringen ske i en viss ordning. I det sammanhanget har Studsvik utvecklat en speciell arbetsprocess som nu används för första gången i arbetet med nedmonteringen i Belgonucléare. För att arbetet, som kommer att pågå i åtskilliga år, ska ske så smidigt som möjligt får alla medarbetare lära sig flamländska. Att behärska språket är nyttigt, inte bara för att kunna läsa relevanta dokument, utan även i den dagliga kontakten med kollegorna. MOX är en förkortning av Mixed Oxide, bränsle för kärnkraftverk som består av en blandning av utarmat uran och plutonium oxid. Ovanstående bilder visar delar av demonteringsprocessen samt våra medarbetare som utför arbetet. 10 STUDSVIK NEWS NR 1 APRIL 2010

Foto: Jan Lindblad Jr

Studsvik AB Box 556, 611 10 Nyköping Telefon: 0155-22 10 00 Fax: 0155-26 30 00 studsvik@studsvik.se www.studsvik.com