Juni 2000 Enskilt avlopp Teknisk Data Uponal infiltrationssystem Handledning Monteringsanvisning
Denna katalog är framtagen för dig som står i begrepp att beställa, eller själv vara med och lägga eget avloppssystem.
Rent privat! Innehåll Projektering Inledning 4 Välja rätt plats 5 Olika typer av enskilda avloppssystem 5 Placering av enskilt avlopp 6 Välja material 7 Allmänna råd vid läggning av avlopp 7 Anlägga ett infiltrationssystem 8-9 Anlägga ett markbäddssystem 10-11 Anlägga ett pumpsystem 12-13 Montering Monteringsanvisning 16 Produktsortiment 19 Inspektion och skötselanvisningar 22
Enskilda avloppssystem Avloppsystem utanför tätorterna är vanligen av enskild typ. Det beror på att bebyggelsen utanför tätorter oftast inte är VA-planerade av våra kommuner. Istället kan man utnyttja naturens egen förmåga att rena spillvattnet som kommer från bebyggelse utanför tätorter. Meningen med ett enskilt avloppssystem är att i fastighetens närhet sörja för god rening av avloppsvattnet, utan risk för sanitär olägenhet eller negativ miljöpåverkan. Det är viktigt att ta hand om avloppsvattnet på ett betryggande sätt för att inte förorena grundvatten eller vattendrag. Kommunen ger tillstånd Alla mindre enskilda avloppsanläggningar måste anmälas och tillståndsprövas enligt miljöbalken. Prövningen görs av kommunens miljö- och hälsoskyddskontor som meddelar tillstånd. Kontakta därför alltid din kommuns miljö- och hälsoskyddskontor om du planerar eller projekterar t ex nybyggnation där avloppsanläggning ingår eller vid omläggning av äldre avloppsanläggningar. Notera att anmälningsplikt föreligger även när du ändrar eller ökar belastningen på befintlig avloppsanläggning. Miljön- vårt eget ansvar Alla som bor i glesbygd och som har enskild avloppsanläggning måste vara med och ta ansvar både för sin egen närmaste miljö och vår gemensamma natur. De bestämmelser för enskilda avloppsanläggningar som ställts upp av Naturvårdsverket är till för att ge klara anvisningar om hur avloppsrening ska anordnas. På det sättet kan den negativa miljöpåverkan och sanitära olägenhet undvikas som orenat avloppsvatten kan förorsaka. Hos din kommun kan du få tillgång till Naturvårdsverkets skrifter Små avloppsanläggningar och Rening av hushållsspillvatten om du vill veta mer. Ett väl fungerande avloppssystem är även en viktig trivselfaktor. Vanligast är att enskilda avlopp anläggs på den egna tomten eller på direkt angränsande mark. Det blir alltså du själv som i första hand blir lidande om funktionen blir bristfällig. Därför gör du klokast i att se till att din avloppsanläggning blir riktigt utförd, att komponenterna har den rätta funktionen och att rätt material används. Den här skriften vill hjälpa dig att planera din avloppsanläggning väl så att arbetet blir riktigt utfört. Ta också hjälp av kommunens experter. En problemfri avloppsanläggning innebär inte bara en bättre närmiljö och ökad trivsel. Du kan också räkna med lägre kostnader i minskat underhåll och längre livslängd. Dessutom bevarar du värdet på din fastighet om du har en väl fungerande avloppsanläggning. Det känns tryggt med ett avloppssystem som varken märks eller förorenar miljön. Lukten från en undermålig avloppsanläggning blir alltid en tråkig påminnelse för de som passerar i närheten liksom läckage av orenat vatten snart verkar förfulande på omgivande vegetation och vattensamlingar. Ytligt rinnande avloppsvatten kan dessutom lätt nå vattentäkter och t ex göra dricksvattnet hälsovådligt. Grundvatten och vatten i våra badsjöar är också känsligt för förorening och måste därför skyddas från förorenat spillvatten. Gemensamma anläggningar Infiltrationsanläggningar och markbäddar kan anläggas för fler än ett hushåll. Likaså kan slamavskiljare dimensioneras för flera hushåll. Har du frågor som rör större avloppsanläggningar är du välkommen att kontakta oss på Uponor AB. I denna skrift kan du läsa om Uponors System för enskilda avlopp. Dessa produkter är utformade enligt Naturvårdsverkets normer. Slamavskiljarna är dessutom provade av SP och uppfyller kraven enligt Svensk Standard SS 82 56 20, SS 82 56 26, SPF Verksnorm 1300 och VAV TG-regler 4/90 samt är typgodkända av SITAC enligt Boverkets Byggregler. 4
Välj rätt plats Vid projektering av en enskild avloppsanläggning måste hänsyn tas, förutom till hushållets storlek, d v s spillvattenproduktionen, även till sådana faktorer som hänför sig till förhållandena på platsen: Markförhållanden, terräng och jordarter Grundvattenförhållanden Topografi och sluttningsförhållanden Närhet till vattentäkt Djupet till berggrunden Berggrundens topografi Närhet till sjö eller vattendrag Klimat och markens tjälförhållanden Lokala bestämmelser för trakten Kontakta kommunens miljö- och hälsoskyddskontor för inspektion av den tilltänkta platsen för avloppsanläggningen. Ofta krävs provgrävning för s k siktanalys, d v s mätning av jordpartiklarnas storleksfördelning, samt för att kunna studera grundvattenförhållanden, vilket avgör spillvattnets möjlighet att tränga in i omkringliggande jordlager. Miljöskyddskontoret ger också råd om val av infiltration eller markbädd, dimensionering mm. Två typer av efterreningssteg Sedimenteringsvolym Slamvolym Vid enskild avloppsrening sker reningen av spillvattnet i två etapper. Den första är alltid slamavskiljningen. Denna görs i en tank som kallas slamavskiljare, tidigare trekammarbrunn. Den andra görs antingen i en infiltrationsbädd eller markbädd Slamavskiljaren är en tank i vilken avloppsvattnet passerar igenom olika rum (kammare), vanligtvis tre st. Kamrarna är förbundna med korta passager. I Uponors slamavskiljare är dessa placerade så att vattnet får ett så långsamt flöde som möjligt, så att i vart och ett av rummen de grövsta partiklarna sjunker till botten. När spillvattnet passerat det sista rummet är det fritt från partiklar som kan försvåra den fortsatta reningsprocessen. Därefter leds vattnet bort via en fördelningsbrunn för rening i infiltrationsbädden eller i markbädden. Slamavskiljare Infiltrationsbädd Markbädd Infiltrationsbädden är den vanligaste och ofta bästa typen av efterreningssteg. Markens förmåga att ta emot spillvattnet avgör om sådan anläggning kan användas. I infiltrationssbädden sker reningen i makadamlagret och i de omkringliggande jordlagren. Markbädden I de fall markens upptagningsförmåga är dålig, t ex på grund av högt grundvatten eller allt för täta jordlager t ex lera, måste vattnet istället renas i en markbädd och därefter avledas ut i naturen. Markbädden består av en sandbädd där avloppsvattnet filtreras och renas och därefter dräneras undan och leds bort. 5
Närhet till väg för slamsugning Vattentäkt Riktning och avstånd till vattentäkter inom 200 m Skyddsavstånd till sjö och vattendrag 10-30 m Avstånd till väg och fastighetsgräns minst 5 m Avstånd till dike normalt 10-30 m Risk för ytuppträngning Placering av enskilt avlopp Gör en planskiss Vid projektering av avloppsanläggning måste en planskiss upprättas. Denna används både för anmälan till kommunens miljöskyddskontor och för planering av arbetet. Du bör också göra ett tvärsnitt där materialkvaliteter på makadam och sand framgår (se nästa sida) samt en ritning som visar hur anläggningen skall utföras (se nästa uppslag). Låt kartan visa Slamavskiljaren skall placeras så att den lätt kan nås av kommunens slamsugningsbilar. Ytan som behövs för slamavskiljaren uppgår endast till ca 6 m 2. Uponors slamavskiljare är en modern konstruktion som förläggs liggande vilket minskar schaktdjup och schaktvolym, varför den kan placeras på bästa stället. Dessutom minskar då problem med stigande grundvatten kring återfyllnaden. Uponors fördelningsbrunn tar mycket liten yta och djup i anspråk och är dessutom lätt att ansluta till fördelningsrör i olika valfria riktningar. För att minska igensättning, utnyttja topografin så att markrören från huset får ett jämnt fall, undvik onödiga böjar. Uponor rekommenderar att en rensbrunn monteras på avloppsledningen, strax utanför husgrunden. Detta för att underlätta spolning av ledningen vid ev. stopp. Infiltrationsbädden eller markbädden för ett normalt hushåll om 5 personer tar bara en yta om ca 30 m 2. Beräkna att fallet blir det rätta. Slamavskiljaren eller bädden får ej läggas så att det passeras av fordon som ger förhöjt marktryck. På bilden ovan anges exempel på skyddsavstånd på bl a vägar, gränser, sjöar och vattendrag. 6
Välj material Slamavskiljare, rör och detaljer Uponors infiltrationsanläggning innehåller alla delar som behövs för slamavskiljning och infiltration eller markbädd. Du kan få hela din leverans i ett lätthanterligt paket som kan fraktas på vanlig bilsläpkärra. Även lösa detaljer, kompletterande slamavskiljartankar, fiberduk m.m. kan beställas separat. Uponor AB tillverkar även markrör, d v s rören från husets avloppssystem till platsen för slamavskiljaren liksom eventuella rensbrunnar m.m. Infiltrationsbädd, separata strängar Sand och makadam Det sand och makadammaterial som används bör följa anvisningarna i Naturvårdsverkets skrift Små avloppsanläggningar. Miljöskyddskontoret i kommunerna har ofta god kännedom om var du kan få tag i det rätta materialet för din infiltrations- eller markbädd. Makadamen måste vara tvättad för att undvika igenslamning av rör och bädd, vilket kan leda till kortare livslängd på din anläggning. Materialskiljande skikt mellan bäddens lager bör vara finare grus typ trädgårdssingel. Ovan bädden används fiberduk för att skilja återfyllnadsmaterialet (humus) från makadamen. Spridarrör Fiberduk Spridarrör Jordåterfyllnad Makadam 12-24 mm/ 16-32 mm 100 cm min 200 cm 100 cm A = Min 5 cm A 40 cm 80 cm Markbädd, separata strängar Fiberduk Spridarrör Uppsamlingsrör Makadam 12-24 mm/ 16-32 mm Materialskiljande skikt 4-8 mm Jordåterfyllnad Markbäddssand 0-8 mm Makadam 12-24 mm/ 16-32 mm A = Min 5 cm A A 80 cm 40 cm 40 cm 80 cm Allmänna råd vid läggning av avlopp Avloppsrör, slamavskiljare och fördelningsbrunn skall kringfyllas med sand eller fint grus. Fottrampa noggrant. Lutningen skall avvägas noggrant med vattenpass. Speciellt fördelningsrören måste luta exakt enligt anvisningarna. Tillse att ytvatten dikas bort ovanför infiltration och markbädd. Observera! Husets avlopp skall ventileras på husets tak. Vakuumventil bör ej användas. Slamavskiljare skall tömmas minst en gång per år. Använd alltid rätt läggningsdjup med avseende på ortens tjälförhållande. Använd anvisande sand- och maka- dammaterial i infiltrationsrespektive markbädden. Makadam skall vara tvättad. Spridarledningen skall avslutas ovan markytan med ventilationshuvar. Det ökar reningskapaciteten och ger möjlighet till inspektion och rengöring. Använd fiberduk för att undvika att fina material täpper till bädden. 7
A B C D E F Så här anlägger du ett infiltrationssystem A. Markrör från hus till slamavskiljare. Läggs stabilt i stampad sandbädd. Lutning minst 10-20 (1-2 cm/m). På långa ledningar skall rensbrunnar placeras. B. Slamavskiljaren läggs i våg i sandbädd. Om den läggs i vattensjuk jord skall den förankras. Förläng halsarna till inspektionslocken vid större läggningsdjup. C. Fördelningsbrunnen ställs i våg i sandbädd. I fördelningsbrunnen sitter reglerenheterna. Reglerenheterna justeras så att exakt fördelning av vattenmängd erhålls. Jämn fördelning över hela bädden förlänger livslängden och reningsgraden. Dämpningen i botten hindrar ojämn fördelning vid svall. D. Fördelningsrören monteras på reglerenheterna. Läggs i sand. Fallet bör vara 5-10 mm/m. E. Infiltrationsbädden består av 30-40 cm tvättad makadam med stenstorlek 12-24 mm/ 16-32 mm. Rörgravens jordbotten skall vara i våg och slät men ej pressad - ingen stampning och inga fordon. Infiltrationsbädden kan alternativt utföras som gemensam bädd för flera spridarrör eller i separata strängar, se bild. Strängar kan läggas i olika riktningar från fördelningsbrunnen. Infiltratinsbäddens area är beroende av markens förmåga att ta upp avloppsvatten. Denna förmåga varierar runt om i landet. Rådfråga Miljöskyddskontoret i din kommun. (Se sid 7 för måttangivelser). F. Spridarrören läggs i infiltrationsbädden med gröna strecket uppåt, hålen nedåt, i 5-10 mm/m lutning. Koppla flexböjar och för upp fördelningsrör ovan mark i bäddens slutände. Montera ventilationshuvar. Täck rören med minst 5 cm makadam. Täck makadamen med fiberduken. Återfyll rörgraven. 8
Separata strängar F F Gemensam bädd F 9
A B C D G H Så här anlägger du ett markbäddssystem A - D, se föregående sida G. Markbädden består i botten av 30-40 cm tvättad makadam, stenstorlek 12-24/16-32 mm. Ovanpå ligger 80 cm markbäddssand 0-8 mm kornstorlek väl fördelat och obelastat av fordon. Mellan makadam och markbäddsand läggs ett material skiljande skikt. Överst ca 40 cm makadam. Skilj markbädden från överliggande lager med fiberduk. (Se sid 7 för måttangivelser). H. Uppsamlingsrören (DSA-rör) är dräneringsrör med hål för avledning av vatten i botten av markbädden. Lutning 5-10 mm/m. Ligger i understa skiktet av makadam med minst 5 cm makadam över rörets hjässa. Uppsamlingsrören skall ventileras ovan mark, genom att man kopplar en flexböj i ändan på ledningen. Sätt ett fördelningsrör (utan hål) i flexböjen och avsluta med en ventialtionshuv ovan mark. F. Spridarrören läggs i översta makadamlagret i markbädden och kopplas till fördelningsrören med flexböjar. Gröna streck uppåt, hålen nedåt, i 5-10 mm/m lutning. Koppla flexböjar i rörändan vid bäddens utloppsände och anslut korta fördelningsrör så att infiltrationsrören ventileras ovan mark. Montera ventilationshuvar. I. Utloppsbrunnen ställs i våg i sandbädd. Om så behövs kan fler hål för uppsamlingsrör tas upp. J. Från utloppsbrunnen leds vattnet i markrör till lämpligt utloppsställe. 10
F I J Separata strängar F H F H Gemensam bädd F H 11
C D A B M K L Så här anlägger du ett pumpsystem A - B, se infiltrationsanläggning K. Pumpbrunnen placeras i våg på en sandbädd. Om brunnen sätts i vattensjuk mark skall den förankras. Två storlekar av pumpbrunnar finns, 0,5 resp 1,0 m 3. I pumpbrunnen monteras en dränkbar pump med nivåvippa. De flesta på marknaden förekommande pumpar passar i Uponors pumpbrunn. Pumpen skall monteras med hjälp av det fäste som följer med pumpbrunnen. Kontrollera höjdskillnaden mellan pumpen och fördelningsbrunnen. Välj en pump som klarar uppfordringshöjden och ett flöde på ca 1,0 l/s. OBS! Pumpen måste ha en backventil monterad på trycksidan (utlopp), så att vatten inte kan rinna baklänges i polyetenröret. L. Polyetenrör (PEM) Mellan pumpbrunnen och fördelningsbrunnen skall en ledning av polyeten (PEM) dras. Välj en PEMledning med ytterdiameter 32 eller 50 mm. Den skall anslutas till pumpen enligt pumpleverantörens anvisningar. PEM-ledningen ansluts till pumpbrunnen och fördelningsbrunnen med en gummiringstätad rördel, som medföljer pumpbrunnen. Pemröret skall vara märkt med tryckklass PN6 eller PN10. Det är en fördel om PEM-röret övergår till självfall 1-2 meter före fördelningsbrunnen, för att lugna vattenflödet. M. Elkabelskyddsrör För att skydda den elkabel som tillför pumpen ström, skall den dras genom ett gult kadelskyddsrör i dim. 32. Kabelskyddsrörets skarvar skall vara gummiringstätade. C.-F. Infiltrationsanläggning anläggs som självfallsinfiltration. Markbäddsanläggning kan naturligtvis också anläggas. 12
E F Separata strängar Vad du bör tänka på vid anläggning av pumpsystem F Gemensam bädd F F Anlägg en så stor pumpbrunn så att en reservvolym finns i brunnen, om mot förmodan, pumpen skulle haverera. Vid större pumpanläggningar bör det finnas två st. pumpar för största möjliga driftsäkerhet. Pumpbrunn 0,5m 3 lämpar sig för installation för enfamiljssystem, 1,0m 3 lämpar sig för två- eller flerfamiljssystem. Den dränkbara pumpen skall ha en backventil monterad på trycksidan för att vatten inte ska kunna rinna baklänges i systemet, då pumpen inte pumpar. Välj alltid en pump med nivåvippa som styr till- och frånslag. Förankra alltid pumpbrunnen om den sätts i vattensjuk mark. Förankring kan ske mot betongfundament eller berg. Ventilera hustes avlopp på taket. Använd inte vakuumventil. Kontrollera med miljö- och hälsoskyddskontoret i din kommun var det lämpar sig bäst att anlägga bädden på din tomt. Kontrollera med jämna mellanrum pumpens funktion. Slutar pumpen att fungera finns risk för översvämning. 13
Monteringsanvisning Ibland känns det bra att ha toalett och avlopp inomhus.
Monteringsanvisning brunnar 1 2 1. Slamavskiljaren. Jämna av schaktbotten med sand eller fint grus. Fottrampa sandbädden. Montera inloppsröret. Lyft ned slamavskiljaren med lyftstroppar som du lämpligast fäster i lyftöglorna. Är marken sank eller vattensjuk skall slamav- skiljaren förankras, genom att gjuta ett betongfundament på schaktbotten alternativt förankra mot berg. Gjut in förankringsdubb med ögla eller använd bergdubbar med ögla. Se till att få minst 5 cm sand mellan slamavskiljaren och fundamentet/berget. Lyft ned slamavskiljaren och förankra med förankringsband. Max läggningsdjup är 1 m från anslutningsrörets underkant. Beträffande förhöjning av inspektionslock, se punkt 8. OBS! Ventilera husets avloppssystem på taket. Använd t ex en takhuv av plåt. Vakuumventil bör ej användas. 1 2. Placera fördelningsbrunnen i våg på en avjämnad och stampad schaktbotten. Kontrollera att fördelningsbrunnen står rätt i höjd i förhållande till slamavskiljaren och efterföljande infiltration eller markbädd. Anslut rören mellan slamavskiljaren och fördelningsbrunnen. 3. Såga av så många av de fyrkantiga utloppsstosarna du behöver för spridarledningarna. Såga i det spår som finns på respektive utloppsstos. 4. Montera reglerenheten på fördelningsbrunnens utloppsstosar, genom att skjuta på anslutningsdelen utifrån. Reglerspjället skall monteras på anslutningsdelen från brunnens insida. Det är mycket viktigt för bäddens livslängd att reglerspjällen ställs i våg så att lika mycket vatten rinner ut i respektive fördelningsrör. Gör så här: Stäng alla reglerspjäll. Fyll upp med vatten över reglerspjällen. Öppna ett reglerspjäll till hälften. Låt vattnet sjunka undan till ny nivå. Öppna resterande reglerspjäll i höjd med vattenytan. Reglerenheterna kan tätas med silikon, sicaflex eller liknade mellan fördelningsbrunnen och anslutningsdelen för att få helt tätt. 4 3 4 16
Monteringsanvisning infiltrationsbädd 5 7 5. Fördelningsrören monteras på reglerenheterna på fördelningsbrunnen. Fördelningsrören skall luta 5-10 mm/m. Ansvaret för åtgärder till skydd vid anläggningen vilar på ägaren eller utnyttjanderättsavtal. Därför rekommenderas att locken på slamavskiljaren, fördelningsbrunnen och utloppsbrunnen hålls låsta. Uponors system för enskilt avlopp är förberett för montering av t ex hänglås. 7 Lägg rören i stampad sandbädd, återfyll närmast rören med sand eller fint grus. 8 6. Återfyll närmast slamavskiljaren och fördelningsbrunnen med sand eller fint grus. Fotstampa efter hand noggrannt i lager om 20 cm. 7. Spridarrören (med hål) skall läggas i infiltrationsbädden. Vid läggning av två parallella spridarrör skall avståndet mellan dem vara ca 1,5 meter. Vid läggning av tre eller flera spridarrör bör minsta avståndet vara 0,8 meter. Spridarrören läggs med den gröna randen uppåt, hålen nedåt. Lutningen skall vara 5-10 mm/m. Varje spridarledning får ej vara längre än 15 meter. Rören skarvas med skarvmuff och avslutas med flexböj. Anslut ett kortat fördelningsrör till flexböjen som går upp ovan markytan. Avsluta med en ventilationshuv. Rören skall ha en fyllning över hjässan på minst 5 cm, och makadamlagret skall totalt vara minst 30 cm tjockt. Täck makadambädden med fiberduk och återfyll infiltrationsgraven. 8. Förhöjning av inspektionslocket. Vid behov kan slamavskiljarens stigare förhöjas. Kapa med såg vid anvisning märkt Cut off line. Använd förhöjningsrör i dimension 560/500 med två tätningsringar, en i var ände. Förhöjningsröret skjuts ned tills det vilar på stoppklacken. Detsamma gäller för lockdelen som också skjuts ned så långt det går. Vid risk för djup tjäle, isolera över tanken och andra utsatta delar med markskiva eller motsvarande. 9. Fyll slamavskijaren med vatten tills vatten börjar rinna i fördelningsbrunnen. Din avloppsanläggning är nu klar att använda! 17
Monteringsanvisning markbädd 10 11 10. Uppsamlingsrör (DSA dräneringsrör dim 90/80) skall läggas i markbädden. DSA-rören läggs i ett makadamlager, lutningen skall vara 5-10 mm/m. Uppbyggnad av de olika rören kan ses på sid 7. Rören skall ventileras ovan markytan. Använd en flexböj, ett kortat fördelningsrör och en ventilationshuv för att nå markytan. 11. Uppsamlingsrören skall dras till en utloppsbrunn. Från utloppsbrunnen läggs ett markrör för att leda vattnet till en lämplig recipient. Återfyll kring utloppsbrunnen med sand eller fint grus. Komprimera noggrant. Monteringsanvisning pumpbrunn 14 12. Pumpbrunnen placeras i våg på väl avjämnad sandbädd. Om omgivande mark är sank eller vattensjuk skall pumpbrunnen förankras, se sid 16. Återfyll kring pumpbrunnen med sand eller fint grus. Komprimera noggrannt. Pumpbrunnen kan vid behov förhöjas på samma sätt som slamavskiljaren. Använd förhöjningsrör med dim 400/355. 13. Pumpen hängs på ett universalfäste som medföljer pumpbrunnen. Pumpen skall hängas en bit ovanför botten på brunnen. Elkabeln skall dras genom ett gult kabelskyddsrör i dim. 32, som ansluts på brunnens hals. Kontakta en elektriker om tveksamheter uppstår som har med elanslutningen att göra. OBS! För att få pumpen att hänga rakt rekommenderas att en mjuk armerad plastslang dras från pumpen till PEMröret. Skarva plastslangen och PEMröret strax innanför anslutningsrördelen. 14. En anslutningsdetalj 110/50/32 monteras i utloppet på pumpbrunnen och på inloppet på fördelningsbrunnen. PEM-röret, dim 32 eller 50 mm, dras genom anslutningsrördelen. 18
Produktsortiment Paket med komplett infiltrationsanläggning BDT= Bad, Disk och Tvätt KL = Klosett Dessa produkter kan enkelt transporteras på bilsläpkärra. Komplett infiltrationsanläggning för 1 hushåll om 5 personer. BDT + KL RSK-nr. 561 90 26 Uponor nr. 32 11 03 Om markbädd skall användas, komplettera med tilläggspaket RSK-nr. 561 90 39 Uponor nr. 32 15 01 Komplett infiltrationsanläggning för 1 hushåll om 5 personer BDT RSK-nr. 561 90 37 Uponor nr. 32 11 15 Antalet spridarrör ger en bädd med 2 x 12 m infiltration, vilket är tillräckligt vid BDT-infiltration Komplett infiltrationspaket för 2 hushåll om 10 personer BDT+ KL RSK-nr. 561 90 38 Uponor nr. 32 11 14 Antal RSK-nummer Benämning 1 561 84 84 Slamavsk. 3-kamm. 2 m 3 1 561 90 20 Fördelningsbrunn 2 561 90 21 Reglerenheter 4 241 47 20 Fördelningsrör 4 241 47 24 Flexböjar 12 241 47 21 Spridarrör 10 241 47 26 Skarvmuffar 2 241 47 25 Ventilationshuvar 1 561 90 27 Fiberduk Antal RSK-nummer Benämning 1 561 84 77 Slamavsk. 2-kamm. 1,5 m 3 1 561 90 20 Fördelningsbrunn 2 561 90 21 Reglerenheter 4 241 47 20 Fördelningsrör 4 241 47 24 Flexböjar 10 241 47 21 Spridarrör 8 241 47 26 Skarvmuffar 2 241 47 25 Ventilationshuvar 1 561 90 27 Fiberduk Antal RSK-nummer Benämning 1 561 84 83 Slamavsk. 3-kamm. 4 m 3 1 561 90 20 Fördelningsbrunn 3 561 90 21 Reglerenheter 6 241 47 20 Fördelningsrör 6 241 47 24 Flexböjar 18 241 47 21 Spridarrör 17 241 47 26 Skarvmuffar 3 241 47 25 Ventilationshuvar 2 561 90 27 Fiberduk 19
BDT= Bad, Disk och Tvätt KL = Klosett 2185 560 Inlopp 1580 Utlopp 1460 2250 1300 2250 1300 Slamavskiljare 2,0 m 3 RSK-nr: 561 84 84 Uponor nr. 32 31 31 3-kammarutförande BDT + KL Typgodkänd av SITAC TG-nummer 0273/00 400 1125 1020 1200 1750 Slamavskiljare 1 m 3 RSK-nr: 561 84 81 Uponor nr. 32 31 41 2-kammarutförande BDT 1 hushåll Typgodkänd av SITAC TG-nummer 0685/94 1550 1200 1125 1020 Slamavskiljare 1,5 m 3 RSK-nr: 561 84 77 Uponor nr. 32 31 42 2-kammarutförande BDT 1 hushåll Typgodkänd av SITAC TG-nummer 0685/94 2100 1125 3900 1020 Slamavskiljare 3,0 m 3 RSK-nr: 561 84 82 Uponor nr. 32 31 53 3-kammarutförande BDT + KL Typgodkänd av SITAC TG-nummer 0685/94 1125 5200 1020 Slamavskiljare 4,0 m 3 RSK-nr: 561 84 83 Uponor nr. 32 31 54 3-kammarutförande BDT + KL Typgodkänd av SITAC TG-nummer 0685/94 Ø400 1125 1020 1200 1750 Pumpbrunn 0,5 m 3 RSK-nr: 561 90 28 Uponor nr. 32 45 01 inlopp Ø 110 2 st anslutningsrördelar 110/50/32 medföljer 800 1200 Ø400 20 1125 1350 1020 1200 1200 1750 Pumpbrunn 1,0 m 3 RSK-nr: 561 90 29 Uponor nr. 32 45 02 inlopp Ø 110 2 st anslutningsrördelar 110/50/32 medföljer
Ø400 1080 200 136 567 Fördelningsbrunn RSK-nr: 561 90 20Uponor nr. 32 40 02 4 X utlopp Exklusive reglerenhet 30 30 30 DSA Uppsamlingsrör RSK-nr: 241 45 97 Uponor nr. 34 00 28 Ø 90/80 Längd = 3,0m Flexböj RSK-nr 241 47 24 Uponor nr. 32 01 28 Ø 90 mm Kan vinklas 0-90 200 150 2100 Ø400 Utloppsbrunn för markbädd RSK-nr: 241 47 27 Uponor nr. 32 44 01 2 st inlopp Ø 90 för DSA 1 st utlopp Ø 110 markavloppsrör Reglerenhet RSK-nr 561 90 21 Uponor nr. 32 43 01 Anslutningsdel och reglerspjäll Fördelningsrör RSK-nr: 241 47 20 Uponor nr. 34 44 28 Längd = 2,5m Spridarrör RSK-nr: 241 47 21 Uponor nr. 34 43 28 Längd = 2,5m Ventilationshuv RSK-nr: 241 47 25 Uponor nr. 32 08 28 Ø 90 mm Skarvmuff RSK-nr: 241 47 26 Uponor nr. 32 05 28 Ø 90 mm Fiberduk RSK-nr: 561 90 27 Uponor nr. 32 99 00 1,4 x 32 m (1 hushåll) Behöver du iordningsställa enbart markbädd eller infiltrationsbädd finns följande färdiga paket. För att erhålla en komplett markbädd för ett hushåll om 5 personer ska nedanstående två paket beställas: Tillägg rördelspaket markbädd. RSK-nr. 561 90 39 Uponor nr. 32 15 01 Förhöjningsrör RSK-nr: 561 90 35 Uponor nr. 74 93 64 400/355 Förhöjningseffekt 1,0 m Till fördelningsbrunn och pumpbrunn Förhöjningsrör RSK-nr: 561 90 34 Uponor nr. 74 93 72 560/500 Förhöjningseffekt 1,0 m till slamavskiljare Tätningsring 400/355 RSK-nr: 244 10 81 Uponor nr. 67 52 67 2 st/ förhöjningrör Tätningsring 560/500 RSK-nr: 244 10 88 Uponor nr. 67 52 72 2 st/ förhöjningrör Antal RSK-nummer Benämning 1 241 47 27 Utloppsbrunn 4 241 47 20 Fördelningsrör 4 241 47 24 Flexböjar 6 241 45 97 DSA Dräneringsrör 2 241 47 25 Ventilationshuvar För att erhålla en komplett infiltrationsbädd för ett hushåll om 5 personer ska följande beställas: Komplett rördelspaket infiltration. RSK-nr. 561 90 40 Uponor nr. 32 19 01 Antal RSK-nummer Benämning 1 561 90 20 Fördelningsbrunn 2 561 90 21 reglerenheter 4 241 47 20 Fördelningsrör 4 241 47 24 Flexböjar 12 241 47 21 Spridarrör 10 241 47 26 Skarvmuffar 2 241 47 25 Ventilationshuvar 1 561 90 27 Fiberduk 21
Inspektion och skötselanvisningar Slamavskiljaren Slamavskiljare för BDT+KL skall normalt tömmas minst en gång per år. Slamavskiljare för BDT skall också tömmas en gång per år, men här är det vanligare med undantag, beroende på dimensionerad slamlagringsvolym i BDT-slamavskiljaren. Slamtömning ombesörjes av kommunen enligt renhållningslagen (SFS 1979:596 4). Vid slamtömning skall kamrarna tömmas i ordningsföljd; första, andra och sist tredje kammaren. Detta för att undvika ev. slamflykt emellan kamrarna. Efter tömning skall slamavskiljaren fyllas med vatten i omvänd ordning; tredje, andra och sist första kammaren. Minst en gång per år, lämpligt ihop med slamtömning, är det bra att inspektera slamavskiljaren okulärt. Kontrollera locket och låsningen, men också, om möjligt, inuti avskiljaren, för ev. påväxt. Fördelningsbrunn En gång om året bör fördelningsbrunnen inspekteras. Kontrollera lock och låsning. I fördelningsbrunnen kan det bildas påväxt. Om det är lite påväxt kan det spolas bort. Om det är större mängder bör man p g a igensättningsrisken försöka samla upp det mesta och sedan spola. Detta är en signal om att fördelningsbrunnen behöver inspekteras med tätare intervall. Pump och pumpbrunn Pumpen skall inspekteras och ges skötsel enligt pumpfabrikantens anvisningar. Kontrollera backventilens funktion för att undvika bakåtflöde i anläggningen. På pumpbrunnen är det viktigt att kontrollera lock, låsning och kopplingar mellan pump och PEM-rör. Vid tveksamheter om elanslutningens funktion/ kondition, kontakta elektriker. Infiltrationsrör/uppsamlingsrör Dessa rör kan inspekteras genom luftarrören. För ner en käpp/stav i rören för att kontrollera att det inte står vatten i ledningarna. Om det är vatten i rören fungerar inte bädden som den ska. Det höga vattnet kan bero på temporär eller konstant förändring av grundvattenförhållandet. Detta måste följas upp tills dess att vattnet sjunker undan. Står det fortfarande vatten i ledningen vid normalt lågvatten, måste anläggningen dräneras. Kontrollera att luftrören och ventilationshuvarna inte är överväxta. Utloppsbrunn Kontrollera att lock och låsning är intakta. Är vattnet i denna brunn oklart eller färgat och luktar? Då fungerar inte din markbädd som den ska och bör åtgårdas. Har du andra frågor angående skötsel och inspektion av din avloppsanläggning ber vi dig vända dig till Miljöskyddskontoret i din kommun, eller kontakta gärna oss på Uponor AB. 22
www.uponor.se Uponor AB 513 81 Fristad Telefon 033-17 25 00 Telefax 033-17 26 17 E-post infose@uponor.com ISO 9001 ISO 14001