Plats och tid Sida SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 1 Stadshuset, kl 13.15-15.05 och 15.30-18.30 Beslutande Ledamöter Catrin Hulmarker (M), ordförande Tore Nolberger (M) Ewa F Thorstenson (M) Jaan Kello (M) Britt-Marie Sjöberg (C) Petter Jönsson (Fp), 137-138,140-149 Eva-Lott Gram (Kd) Lars Newman (Kd), 137-138, 140-144, 146-160 Pierre Ryden (S) Bo Svensson (S) Roger Krona (S), 137-138, 140-143 Christer Haagman (Mp) Tjänstgörande ersättare Anna Johansson (M) för Karl Johan Froh (M), 137-138, 140-145 Kerstin Lindell (Fp) for Karl Johan Froh (M), 146-160 Lars-Erik SondelI (C) för Petter Jönsson (Fp), 150-160 Kerstin Lindell (Fp) för Lars Newman (Kd), 145 Benkt-Eric Lindh (Fp) för Roger Krona (S), 145-160 Lise-Lotte Karlsson (S) for Annelie Nilsson (S) Bertil Ask (S) för Claes Hagström (S) Övriga deltagande Utses att justera Benkt-Eric Lindh (Fp), ej ~änstgörande ersättare, 137-138, 140-144 Kerstin Lindell (Fp), ej ljänstgörande ersättare, 137-138, 140-144 Gert Franzen (C), ej ~änstgörande ersättare, 138, 140-145 Lars-Erik Sondell (C), ej ~änstgörande ersättare, 137-138, 140-149 Fredrik Bellino (V), ej tiänstg.öraude ersättare. Jörgen Hansson, ekonomichef, 138 Annica Carter, utredningssekreterare, 138 Camilla Ehrenflod, stadsarkitekt, 138 Per-Åke Johansson, miljöstrateg, 138 Dan Johansson, p1ankonsult, 138 Britt Marie-Magnusson, Lärarnas Samverkansråd Anders Boman, kanslichef Olof Fredholm, kommun sekreterare Pierre Ryden (S) Justeringens plats och tid Underskrifter Paragrafer 137-138, 140-160 Sekreterare ""-+1--...-:-;..... Ordförande Justerare... ~ker ~ ~... ~~.~... 1)/:... Pierre Ryden ;/ Organ Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Underskrift 2009-10- 15 ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. ~,mm,unst~,eb&sen ~nsli,clf:?! k i VYS} fr " Datum för anslags nedtagande... Christina Grahn 2009-11-06
Plats och tid Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 Stadshuset, kl 13.15-15.05, 15.30-18:30 Beslutande Ledamöter Catrin Hulmarker (M), ordförande Tore Nolberger (M) Ewa F Thorstenson (M) Jaan Kello (M) Britt-Marie Sjöberg (C) Petter Jönsson (Fp) Eva-Lott Gram (Kd) Lars Newman (Kd) Pierre Ryden (S) Bo Svensson (S) Roger Krona (S) Christer Haagman (Mp) Tjänstgörande ersättare Anna Johansson (M) för Karl-Johan Froh (M) L~se-Lotte Karlsson (S) för Annelie Nilsson (S) Bertil Ask (S) för Claes Hagström (S) Övriga deltagande Benkt.. Eric Lindh (Fp), ej tjänstgörande ersättare," Kerstin Lindell (Fp), ej tjänstgörande ersättare Gert Franzen (C), ej tjänstgörande ersättare Lars-Erik SondelI (C), ej tjänstgörande ersättare Anders Boman, kanslichef Olof Fredholm, kommunsekreterare Utses att justera Justeringens plats och tid Pierre R yden ( s) Stadshuset 2009-10-08 Underskrifter Paragrafer 139 Sekreterare Ordförande Justerare Pierre Ryden /' I ANSLAG/BEVIS Protokollet "justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag, Organ Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet, 3 139 t1i;&r;1 2909-1 O-l~:Yje\se Datum för anslags nedtagande 2009-10-30 Underskrift Christina Grahn
SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Sida 2 Ks 137 Dagordning s beslut beslutar att: ärendet "Information om Energibesparande åtgärder i kommunens fastigheter" utgår, samt i övrigt godkänna förslaget till dagordning. Justerandes signatur
SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 3 Sammanlrädesdalum Ks 138 Föredragningar Ekonomichef Jörgen Hansson Informerar om planeringsdag 8 oktober 2009. Budgetuppföljning per augusti 2009. Finansiell policy för Hjo kommun. Utredningssekreterare Annica Carter Svar till Arbetsmiljöverket angående inspektion av Hjo kommuns systematiska arbetsmiljöarbete Stadsarkitekt Camilla Ehrenflod Program till detaljplan för hamnområdet i Hjo stad Miljöstrateg Per-Ake Johansson Samråd kring Avfallsplan 2011-2020 För Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro och Töreboda Plankonsult Dan Johansson Detaljplan för del av Spakås Egendom, Fågelås - Spakås 1: 1 Uldragsbeslyrkande
ghio Sida SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 2 Ks 139 2009-264 Inspektion av Hjo kommuns systematiska arbetsmiljöarbete: Svar till Arbetsmi Ijöverket s beslut beslutar att: godkänna svaret till Arbetsmiljöverket angående inspektion av Hjo kommuns systematiska arbetsmiljöarbete, samt paragrafen förklaras omedelbart justerad. Bakgrund Arbetsmiljöverket har 2009-0S-2igenomfört en inspektion i Hjo kommun som har resulterat i ett inspektionsrneddelande (2009/11113). Inspektionen genomfördes inom ramen för Arbetsmiljöverkets planerade tillsyn. Syftet med inspektionen var att få kännedom om hur det systematiska arbetsmiljöarbetet är organiserat i Hjo kommun. Resultatet av inspektionen medför krav på åtgärder, vilka ska redovisa till Arbetsmiljöverket. Ett första svar inlämnas den 9 oktober 2009. Resterande uppföljning genomförs i februari 2010. Personalchefen har i samverkan med de fackliga organisationerna utarbetat förslag på redovisning av åtgärder som svar till Arbetsmilj överket. Redovisningen har behandlats av central samverkansgrupp och av allmänna utskottet. Handling Svar till Arbetsmiljöverket angående inspektionen av Hjo kommuns systematiska arbetsmiljöarbete, personalchefens skrivelse 2009-09-10 Resultat av inspektionen, Arbetsmiljöverkets inspektionsrneddelande ISG 2009/11113 Delges Arbetsmilj överket
SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 4 Ks 140 2009-68 Utredning av ny modell för Västtrafik AB: Förslag om förlängning av nu gällande avtal ytterligare ett år s beslut föreslår kommunfullmäktige besluta att: godkänna Regionala ägarrådets förslag till ändring av punkten 20 i gällande aktieägaravtal avseende Västtrafik AB, samt uppdra åt kommunstyrelsens ordförande Catrin Hulmarker (M) att på kommunens vägnar underteckna ändringen av det avtal som föranleds av beslutet i första strecksatsen Bakgrund Aktieägaravtalet mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen trädde i kraft den 1 januari 2004. Avtalet förlängdes 2007 med två år och gäller t.o.m. 2010-12-31 Om avtalet inte sägs upp av någon part senast 2009-12-31, förlängs avtalet med fyra år. Det regionala ägarrådet inledde 2007 ett arbete med att se över aktieägaravtalet och lämna förslag på en ny modell som skulle komma att gälla från 1 januari 2011. Arbetet har tagit längre tid än beräknat och ägarrådet fick gehör för en reviderad tidsplan på ett möte med ägarna i maj 2009. Den nya tidplanen innebär att nuvarande avtal behöver förlängas ytterligare ett år och gälla till 31 december 2011. Handling Sekretariatet för Regionala ägarrådets skrivelse 2009-08-26. Justerandes signatur
SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 5 Ks 141 2009-572 Avfallshantering Östra Skaraborg: Delårsbokslut 2009-06-30 s beslut beslutar att bordlägga ärendet tills sammanträde den 11 november 2009. Yrkande Pierre Ryden (S) yrkar att kommunstyrelsen beslutar att bordlägga ärendet tills sammanträde den 11 november 2009. Bakgrund Kommunalförbundet Avfallshantering i Östra Skaraborg där Hjo kommun är medlem har inkommit med en delårsrapport för första halvåret 2009. Handling Delårsbokslut för kommunalförbundet Avfallshantering i Östra Skaraborg. Delges
SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 6 Ks 142 2009-599 Nya elevavgifter vid Hjo kulturskola s beslut föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa nya elevavgifter vid Hjo kulturskola att gälla fr o m 2010-01-01. beslutar för egen del beslutar för egen del att uppdra åt förvaltningen att utarbeta former för indexuppräkning av elevavgifterna. Yrkanden Bo Svensson (S) yrkar att kommunstyrelsen uppdrar åt förvaltningen att utarbeta former för indexuppräkning av elevavgifter. Christer Haagman (Mp) yrkar avslag på Bo Svenssons (S) yrkande. Propositionsordning Ordföranden ställer Bo Svenssons (S) yrkande mot Christer Haagmans (Mp) avslagsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Bo Svenssons (S) förslag. Bakgrund Avgifter för ämneskurs vid Hjo Kulturskola kan höjas. Nivån på avgiften är relativt låg i jämförelse med andra kommuner i landet och avgiften har inte höjts de senaste 17-18 åren. Höjningen bör inte vara större än att de elever som önskar ska kunna delta i utbildningen vid Hjo Kulturskola. Handling Samhällsutvecklingsenhetens skrivelse 2009-09-11 med bilaga. Delges Kultur- och fritidschefen
ghto Sida SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 7 Ks 143 2009-600 Finansiell policy för Hjo kommun s beslut beslutar att återremittera ärendet till förvaltningen för att infoga ändringar i policydokumentet vad avser fördelningen av tillgångsslag i kommunens finansiella portfölj, samt se över avsnittet om etiska hänsyn. Bakgrund Förvaltningen har upprättat ett förslag till finanspolicy för Hjo kommun. Policyns syfte är att kommunens finansverksamhet ska bedrivas på ett effektivt och säkert sätt utan spekulativa inslag. Den övergripande målsättningen för finansverksamheten är att uppnå bästa möjliga finansnetto med minsta möjliga risk. Handling Förslag till finanspolicy för Hjo kommun. Delges Ekonomichefen ~ II n Justeranr' ~'gnatur ~. I, ~ \ i.~~. _.
SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 8 Ks 144 2009-565 Revisionsrapport: Granskning av projekt Lyckefors & Olsson s beslut beslutar att: godkänna kommunalrådets förslag till yttrande med följande ändringar (strykningar i genomstruken stil, tillägg i kursiv stil); "s delegeringsordning ses över kontinuerligt och kommer sannolikt också att revideras i samband med översynen av den politiska organisationen. noterar även i övrigt revisionens s)'npunkter och kom mer ha dc:s5a i beaktande under sitt fortsatta arbete. uppdrar även åt sitt allmänna utskott att skyndsamt se över delegeringsordningen vad avser rätten att fatta beslut om vissa visstidsanställningar. " uppdra åt allmänna utskottet att dels se över delegeringsordningen i enlighet med yttrandets intentioner, dels det eventuella behovet av att revidera delegeringsnivåer vid lönesättning. Yrkande Catrin Hulmarker (M) och Pierre Ryden (S) yrkar att kommunstyrelsen beslutar att: godkänna kommunalrådets förslag till yttrande med följande ändringar (strykningar i genomstruken stil, tillägg i kursiv stil); "s delegeringsordning ses över kontinuerligt och kommer sannolikt också att revideras i samband med översynen av den politiska organisationen. noterar även i övrigt revisionens synpunkter och kom mer ha dessa i beaktande under sitt fortsatta arbete. uppdrar även åt sitt allmänna utskott att skyndsamt se över delegeringsordningen vad avser rätten att fatta beslut om vissa visstidsanställningar. " Justerandes (lgnatur 1/,~ 'Gc
ghio Sida SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 9 forts Ks 144 2009-565 uppdra åt allmänna utskottet att dels se över delegeringsordningen i enlighet med yttrandets intentioner, dels det eventuella behovet av att revidera delegeringsnivåer vid lönesättning. Bakgrund Deloitte har på uppdrag av kommunens revisorer granskat upphandlingen av "att ta fram en profil för Hjo". Uppdraget har utförts av Lyckefors och Olsson. För att granska kommunens hantering av projektet "En vision för Hjo" har revisorerna dels intervjuat samhällsutvecklingschefen, dels tagit del av de handlingar i ärendet som återfinns i kommunstyrelsens diarium. Med anledning av de iakttagelser som gjorts lämnar revisorerna följande rekommendationer, att: ser över delegeringsordningen samt interna kontroller och rutiner. Handling Revisorernas rapport: Granskning av projekt Lyckefors och Olsson. Kommunalrådets skrivelse 2009-09-16 Delges Deloitte AB Kommunrevisorerna Allmänna utskottet
SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 10 Ks 145 2006-89210 Detaljplan för del av Spakås Egendom, Fågelås - Spakås 1:1 s beslut beslutar att; utsända föreliggande detaljplan för del av Spakås Egendom, Fågelås - 1: 1 på samråd, samrådstiden kan endast inledas då genomförandeavtal för exploatering avseende fastigheten, Fågelås - Spakås 1: 1 godkänts av kommunfullmäktige. Jäv Lars Newman (Kel) deltar inte i ärendets handläggning p g a jäv. Yrkanden Christer Haagman (Mp) yrkar att kommunstyrelsen beslutar att återremitera ärendet till förvaltningen för att åtgärda sakfel och övriga brister i plandokumentet. Tore Nolberger (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer först Christer Haagmans (Mp) yrkande om återremiss mot att ärendet ska behandlas idag och finner att kommunstyrelsen beslutar att ärendet ska behandlas idag. Votering begärs. Följande voteringsordning godkännes: Ja-röst för bifall till att ärendet ska behandlas idag. Nej-röst för bifall till Christer Haagmans (Mp) yrkande om återremiss. Voteringsresultat Med 14 ja-röster mot 1 nej-röst beslutar kommunstyrelsen att ärendet ska behandlas idag (Bilaga A). Justerandes sig atur
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 forts Ks 145 2006-89210 Fortsatt proposition Ordföranden ställer därefter proposition på förvaltningens förslag och finner det bifallet. Reservation Christer Haagman (Mp) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande (Bilaga B). Bakgrund Planarkitekt Dan Johansson har på markägarens uppdrag upprättat förslag till detaijplan avseende fastigheten Spakås 1: 1. - I kommunens översiktsplan 90 redovisas huvuddelen av planområdet som ett strategiskt område för framtida utveckling av tätorten. Då markanvändningen inte preciserats tolkas översiktsplanen så att området kan nyttjas för olika tätortsändamål däribland bostäder. I översiktsplanen sägs att utveckling av tätorten ska ske öster om väg 195. Fullmäktige beslutade 2008-01-28 att anta planprogram daterat dec 2007. Detaljplanen redovisar bostadsutbyggnad i området vid Fågelås-Spakås 1: 1. Området har stort miljövärde, främst riksintresset för kulturmiljön. Planområdet utgörs idag huvudsakligen av åkermark. Planförslaget åtföljs av gestaltningsprogram, godkänt planprogram, miljökonsekvensbeskrivning (MKB), grundkarta och fastighetsförteckning. Handling Förslag till Detaljplan för del av Spakås egendom 1: 1 m fl Hjo kommun, samrådshandling jämte gestaltningsprogram och plankarta. Delges Samhällsutveckling/plan o mät Planarkitekt Dan Johansson Justerandes si nat,ur /./
SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 12 Ks 146 2009-514 Detaljplan tör Hjo Norr 7:8 och 7:18 (kv Kometen) s beslut beslutar att ställa ut föreliggande förslag till detaljplan för Hjo Norr 7:8 och 7: 18 (kv Kometen). Yrkande Christer Haagman (Mp) yrkar i första hand att ärendet återremitteras till förvaltningen för komplettering av plandokumentet med illustration, i andra hand att kommunstyrelsen beslutar att avslå förvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer först Christer Haagmans (Mp) yrkande om återremiss mot att ärendet ska behandlas idag och finner att kommunstyrelsen beslutar att ärendet ska behandlas idag. Ordföranden ställer därefter förvaltningens förslag mot Christer Haagmans (Mp) avslagsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enighet med förvaltningens förslag. Reservation Christer Haagman (Mp) reserverar sig mot beslutet (Bilaga C). Bakgrund Hjo Energi AB har gjort framställning om att hela kvarteret ska ges samma användningssätt som gäller för den fastighet där bolaget har sin verksamhet (Norr 7: 18). s allmänna utskott har uppdragit till samhällsutvecklingsenheten att utarbeta ny detaljplan i enlighet med bolagets önskemål. Handling Detaljplan för Hjo Norr 7-8 och 7-18 (kv Kometen) - Planbeskrivning. Delges Samhällsutveckling/plan o mät Justerande~ ~ignatur ~'\l ev. L ;:' \~...
SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 13 Ks 147 2009-421 Program tör detaljplan tör hamnområdet i Hjo stad s beslut beslutar att återremitera ärendet till allmänna utskottet för vidare beredning. Yrkande Pierre Ryden (S) yrkar att kommunstyrelsen beslutar att återremitera ärendet till allmänna utskottet för vidare beredning. Protokollsanteckning Fredrik Bellino (V) noterar till dagens protokoll att denne stödjer Pierre Rydens (S) yrkande om återremiss. Bakgrund Kommunen har beslutat göra en översyn av plansituationen för hamnområdet. Mark- och vattenanvändningen för huvuddelen av området regleras aven stadsplan från trettiotalet. Hamnen är i dag i huvudsak en hamn för fritidsbåtar med kompletterande verksamheter som utvecklats till välbesökta turistattraktioner. På senare tid har flera olika ideer och förslag framlagts och diskussioner förts om hur området ska utvecklas vidare och vilka verksamheter som bör finnas. Bland annat har påpekats att förutsättningarna för fisket bör förbättras, både det yrkesmässiga och det fritidsbaserade. I samband med dessa diskussioner har konstaterats att innan man tar ställning till enskilda objekt bör utredas hur hela hamnområdet lämpligen bör utnyttjas. Syftet med utredningen är att aktualisera gällande detaljplan och skapa förutsättningar för en positiv utveckling. Handling Program till detaljplan för hamnområdet i Hjo stad Delges Allmänna utskottet Justerandes pi~~atur -fez Utdrags best yrkande
SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 14 Ks 148 2009-477 Remiss: Nationell plan tör transportsystemet 2010-2021 samt miljökonsekvensbeskrivning s beslut beslutar att ställa sig bakom Skaraborgs kommunalförbunds yttrande över nationell plan för transportsystemet 2010-2021 samt miljökonsekvensbeskrivningen. Yrkande Christer Haagman (Mp) yrkar att kommunstyrelsen beslutar att avslå allmänna utskottets förslag. Protokollsanteckning Fredrik Bellino (V) noterar till dagens protokoll att denne stödjer allmänna utskottets förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer allmänna utskottets förslag mot Christer Haagmans (Mp) avslagsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med allmänna utskottets förslag. Reservation Christer Haagman (Mp) reserverar sig mot beslutet. Allmänna utskottets beslut Allmänna utskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att ställs sig bakom Skaraborgs kommunalförbunds yttrande över nationell plan för transportsystemet 2010-2021 samt miljökonsekvensbeskrivning.
SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 15 forts Ks 148 2009-477 Bakgrund Trafikverken (Banverket, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och Vägverket) har översänt förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 samt Miljökonsekvensbeskrivning för remiss. Remissvaret ska vara näringsdepartementet tillhanda senast den 2 november 2009. Handling Remiss: Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 samt miljökonsekvensbeskrivning. Delges Näringsdepartementet Skaraborgs kommunalförbund
SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 16 Ks 149 2009-388 Revidering av färdtjänstreglemente inom VäsUrafik Skaraborgs affärsområde s beslut föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna föreslagna revidering av fårdtjänstreglementet inom Västtrafik Skaraborgs affårsområde. Bakgrund Vid sammanträdet med styrelsen för Skaraborgs Kommunalförbund den 15 maj 2009 har styrelsen beslutat att rekommendera kommunerna att anta ett förslag till revideringar av fårdtjänstreglementet för kommunerna i Västtrafiks affårsområde Skaraborg. Det är föreslaget att revideringarna ska gälla från och med den 1 oktober 2009. Handling Styrelsens för Skaraborgs kommunalförbund 59/09.
SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 17 Ks 150 2009-582 Remiss: Handlingsplan tör natur- och kulturturismen i Västra Götaland s beslut beslutar godkänna Skaraborgs Kommunalförbunds förslag till remissvar på Västra Götalandsregionens förslag till handlingsplansprogram för Natur- och kulturturismen. Yrkande Christer Haagman (Mp) yrkar att kommunstyrelsen beslutar att avslå förvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer förvaltningens förslag mot Christer Haagmans (Mp) avslagsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enighet med förvaltningens förslag. Reservation Christer Haagman (Mp) reserverar sig mot beslutet. Bakgrund Regionfullmäktige gav i samband med budgetarbetet 2007 Kulturnämnden i uppdrag att ta fram ett handlingsprogram för Natur och kulturturismen i Västra Götaland. Ett förslag till handlingsprogram skickades i slutet av juni ut till 342 remissinstanser, däribland Skaraborgs Kommunalförbund. Ett förslag till remissvar har utarbetats aven tjänstemannagrupp med representanter från förbundets kansli, Destination Skaraborg och kommunernas kulturchefer. Handling Skaraborgs kommunalförbunds remiss 2009-09-08. Samhällsutvecklingsenhetens skrivelse 2009-09-11.
SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 18 forts Ks 150 2009-582 Delges Skaraborgs kommunalförbund
SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 19 Sammanlrädesdalum Ks 151 2009-328 Samråd kring Avfallsplan 2011-2020 för Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro och Töreboda s beslut föreslår kommunfullmäktige besluta att: godkänna förvaltningens förslag till synpunkter på samrådsversionen till ny avfallsplan för Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro och Töreboda, med tilläget att; Avfallsplanen ska gälla t o m 2015 istället för 2020. Yrkande Christer Haagman (Mp), Pierre Ryden (S) och Catrin Hulmarker (M) tilläggsyrkar att avfallsplanen ska gälla t o m 2015 istället för 2020. Protokollsanteckning Fredrik Bellino (V) noterar till dagens protokoll att denne stödjer Christer Haagmans (Mp) m fl tilläggsyrkande. Tekniska utskottets beslut Tekniska utskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna förvaltningens förslag till synpunkter på samrådsversionen till ny avfallsplan för Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro och Töreboda. Bakgrund Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg, AÖS, har sänt ut ett första utkast till ny avfallsplan för Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro och Töreboda på samråd. Avfallsplanen kan beskrivas som en översiktsplan för avfallshantering. Den nya avfallsplanen avses gälla mellan 2011 och 2020. Samrådet kommer att ske med berörda kommuner, kommunala bolag och en rad andra verksamheter och organisationer. Kommunen ska lämna sina synpunkter senast den 30 oktober. Förvaltningen har inkommit med ett förslag till remissvar. cfz Uldragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 20 forts Ks 151 2009-328 Handling Avfallshantering Östra Skaraborgs skrivelse 2009-04-20 samt samrådsversion Avfallsplan 2011-2020. Samhällsutvecklings skrivelser 2009-09-16 och 2009-09-19.
SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 21 Ks 152 2009-281 Motion angående elektronikavfall s beslut föreslår kommunfullmäktige besluta att; godkänna tekniska utskottets ordförandes förslag till motionssvar, överlämna motionen till direktionen för Avfallshantering Östra Skaraborg, samt motionen anses därmed besvarad. Yrkande Christer Haagman (Mp) och Pierre Ryden (S) yrkar att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: överlämna motionen till AÖS att beakta i samband med arbetet på en ny avfallsplan. Elkretsen, Avfall Sverige och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) pekar bl a på special skåp som sätts ut i butikerna och fastighetsnära insamling av farligt avfall. Broschyr bifogas (Bilaga D). motionen anses därmed besvarad. Lars Newman (Kd) yrkar att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: godkänna tekniska utskottets ordförandes förslag till motionssvar, överlämna motionen till direktionen för Avfallshantering Östra Skaraborg, samt motionen anses därmed besvarad. Propositionsordning Ordföranden ställer Lars Newmans (Kd) yrkande mot Christer Haagmans (Mp) yrkande. Ordförande konstaterar att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Lars Newmans (Kd) yrkande. Votering begärs. Justera~ndes s~natur I \ '
ghjo Sida SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 22 forts Ks 152 2009-281 Följande voteringsordning godkännes: Ja-röst för bifall till Lars Newmans (Kd) yrkande. Nej-röst för bifall av Christer Haagmans (Mp) yrkande. Voteringsresultat Med loja-röster mot 5 nej-röster beslutar kommunstyrelsen i enighet med Lars Newmans (Kd) yrkande (Bilaga A). Reservation Pierre Ryden (S), Bo Svensson (S), Lise-Lotte Karlsson (S), Bertil Ask (S) och Christer Haagman (Mp) reserverar sig mot beslutet. Protokollsanteckning Fredrik Bellino (V) noterar till dagens protokoll att denne stödjer Christer Haagmans (Mp) m fl yrkande. Tekniska utskottets beslut T ekniska utskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Anteckning Pierre Ryden (S) deltar inte i beslutet. Bakgrund Socialdemokraterna i Hjo har den 2009-04-08 inkommit med motion till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige beslutade i 45/09 att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredande handläggning. Tore Nolberger (M), ordförande i tekniska utskottet, har inkommit med ett svar på motionen. Justerandes signat i,
SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Sida 23 forts Ks 152 2009-281 Handling Motion 2009-04-08 från Pierre Ryden (S) ffi fl. Tekniska utskottets ordförandes skrivelse 2009-09-14.
SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 24 Ks 153 2009-560 Delårsredovisning av familjerådgivningsverksamheten s beslut beslutar att godkänna redovisningen. Bakgrund Hjo kommun har avtal med Skövde kommun om att bedriva familjerådgivning för Hjo kommuns räkning. I avtalet regleras bl a hur verksamheten ska redovisas. Förutom årsredovisningen med ekonomisk slutavräkning ska en delårsrapport redovisas där besöks och ärendefrekvens framgår. Familjerådgivningen har inkommit med redovisning för perioden 2009-01-01-2009-06-30. Handling Skövde kommun, socialnämnden 122/09 samt delårsrapport Familjerådgivningsverksamheten 2009-01-01-2009-06-30. Kansliets skrivelse 2009-09-16. Delges Socialnämnden Skövde kommun
SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 25 Ks 154 2009-564 Ändring i kommunstyrelsens delegeringsordning s beslut beslutar att fastställa följande ändringar i kommunstyrelsens delegeringsordning med följande ändringa i kommunstyrelsens delegeringsordning (tillägg i kursiv stil, strykningar i genomstruken stil): Nr Område Lagrum Delegat Anmärkning Förskoleverksamhet och barnomsorg 9.1 Placering av SL 2akap7 BamH barn 9.2 Plac{lring av SL 2a kap 9 EamHResurschef barn med sär skilda i behov av särskilt stöd Bakgrund Barnomsorgshandläggaren fördelar förskoleplatser i enlighet med tillgänglighet och gällande regler. Placering av barn med särskilda behov enligt SL 2a kap 9 innefattar däremot en bedömning av behov som görs av resurschefen inom ramen för Hjo kommuns stödorganisation för barn med särskilda behov. Handling Kansliets skrivelse 2009-09-0 l. Delges Kansliet Barnomsorgshandläggaren Resurschefen Justerandes Signa~ur\7, ' L
SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 26 Ks 155 2009-622 Överflyttning av medel mellan konton i Hjo kommuns investeringsbudget 2009 s beslut föreslår kommunfullmäktige besluta att omfördela 150 tkr i investeringsbudgeten för innevarande år från konto 9183 till nytt konto. Bakgrund I Stadshusets bottenplan pågår för närvarande vissa ombyggnationer i en lokal, bl a anpassas höjdskillnaderna i golvet så att det blir god tillgänglighet i hela lokalen. Lokalanpassningen görs för att kommunen ska kunna hyra ut lokalen till en privat näringsidkare. Fastighetschefen ser möjligheter att flytta 150 t kr från konto 9183 (ökad tillgänglighet) till ett nytt konto som upprättas för lokalanpassning i Stadshusets bottenplan. Kommunfullmäktige fastställer investeringsbudgeten per konto. Förändringarna mellan kontona måste därför godkännas av kommunfullmäktige. Handling Samhällsutvecklingsenhetens skrivelse 2009-09-30. Justerande~Signa~ Utdrags bestyrkande \~
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 27 Ks 156 2009-283 Ekonomiuppföljning januari - augusti 2009 s beslut beslutar att godkänna budgetuppföljning ink!. helårsprognos för perioden januari - augusti 2009. Bakgrund Ekonomichefen har upprättat budgetuppföljning ink!. helårsprognos för perioden januari - augusti 2009. Handling Budgetuppföljning inkl helårsprognos för perioden januari - augusti 2009.
SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 28 Ks 157 2009-513 Aterbesättande av ledigbliven plats som ersättare i kommunala pensionärsrådet efter Annelie Nilsson (5) s beslut beslutar att utse Bertil Ask (S) till ny ersättare i kommunala pensionärsrådet. Delges Bertil Ask Pensionärsrådet Personal/löner Justerandes..rnatur LU GL-
SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 29 Ks 158 Information Ordföranden informerar om: gåva från Hersonnissos kommun, Kreta, möte med Vägverket. Pierre Ryden (S) informerar om: folkhälsorådets besök i Gullspångs kommun, pensionärsorganisationerna uttrycker oro över den låga politiska närvaron vid pensionärsrådets sammanträden.
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 30 Ks 159 2009-25 Delegeri ngsbesl ut s beslut beslutar att godkänna redovisningen av delegeringsbeslut. Anställningsbeslut September 2009: Tillsvidareanställningar, heltid: Tillsvidareanställningar, deltid: Visstidsanställningar, heltid: Visstidsanställningar, deltid: 2 2 6 Allmänna ärenden Datum Arende Delegat 2009-09-15 Beslutsattestanter och ersättare för verksamhetsområde teknisk service 2009-09-01-2009-12-31 2009-09-15 Beslutsattestanter och ersättare för verksamhetsområde vård och omsorg 2009-01-11-2009-12-31 2009-09-16 Beslutsattestanter och ersättare för verksamhetsområde barn och utbildning 2009-09-10-2009-12-31 Kommunchef Kommunchef Kommunchef Samhällsutveckling Datum 2009-09-14 2009-09-14 2009-09-17 2009-09-25 Arende Nytt kvarters- och gatunamn i Hjo Norra Industriområde Förköpsärende Förköpsärende Förköpsärende Delegat Stadsarkitekt Chef Samhällsutveckling Chef Samhällsutveckling Chef Samhällsutveckling Justeran~ur V r '
SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 31 forts Ks 159 2009-25 Barn- och utbildning Datum Arende Delegat 2009-09-14 Beslut om tillstånd för servering av alkoholdrycker BU ordförande Delegationsbeslut skola/barnomsorg: Datum Arende Delegat 2009-10-05 Beviljande av skolgång i Hjo kommun BU-chef Delegationsbeslut individ- ochfamiljeomsorgen september 2009: Att inleda utredning enligt Il kap l SoL ek 13 Dialogen beviljas l Dialogen beviljas efter omprövning 2 Ekonomiskt bistånd 4 kap l SoL 105 Ekonomiskt bistånd 4 kap l SoL, avslag 12 Ekonomiskt bistånd insats beviljas 14 Faderskap, blodprov l Faderskapsbekräftelse l Familjehem särsk kostn ung 2 Institutionsvårdsplacering, vuxna SoL l Introduktionsersättning beviljas 4 Kontaktperson/fam omprövning 2 Kontaktperson/fam beviljas l L VM upphörande av vård l L VM vårdkostnad l Utredning enl Il kap l SoL inleds ej 15 Utredning enl Il kap l SoL avslutas utan åtgärd l Utredning enl Il kap l inleds med stöd av 11:2 4 Utredning enl Il kap l SoL inleds 2 Vuxna öppenvård SoL l Överklagat beslut omprövas ej, överlämnas till rätt 1
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 32 forts Ks 159 2009-25 Vård och omsorg Delegationsbeslut september 2009 enligt SoL, LSS, LoF, LoRF och BAB: 3500 Bostadsanpassningsbidrag, bifall 3501 Bostadsanpassning, delavslag 3502 Bostadsanpassning, avslag 4000 Hemtjänst, bifall 4300 Särskilt boende, bifall 4400 Trygghetslarm, servicetjänst 4500 Trygghetslarm, bifall 4700 Dagverksamhet, bifall 4800 Kontaktperson enl SoL, bifall 5100 Korttidsplats, bifall 5200 Korttidsplats i väntan på säbo 5500 Ledsagarservice SoL, bifall 6000 Personlig ass 9 2 LSS, bifall 6100 Ledsagarservice 9 3 LS S, bifall 6900 Individuell plan Avgiftsbeslut 9 1 2 41 4 5 1 7 1 8 3 1 1 1 1 15 Utskotten Allmänna utskottets 110, 111-117. Barn- och ungdomsutskottet 63-71, 73-75, 76-80. Omvårdnadsutskottets 79-83. Tekniska utskottets 37-42. Uldragsbeslyrkande
SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 33 Ks 160 Anmälningsärenden 1. Individ- och familjeomsorg: Kvartalsrapport angående socialtjänst till Länsstyrelsen Västra Götaland (2009-310). 2. Namninsamling ls-timmarsregeln (2009-602).
HJO KOMMUN Bilaga A KOMMUNSTYRELSEN Närvaro- och voteringslista den 7 oktober 2009 - Votering avseende Votering av5eeade- När- 145 i protokollet 152 i protokollet Namn varande Ja Nej Avstår Ja Nej Avstår LEDAMÖTER 1. Catrin Hulmarker, ordf m 1 1 1 2. Tore Nolberger m 1 1 1 3. Ewa F Thorstensson m 1 1 1 4. Jaan Kello m 1 1 1 5. Karl Johan Froh m - 6. Britt-Marie Sjöberg c 1 1 1 7. Petter Jönsson, 1:e vice ordf fp. 1 1 - - - 8. Eva-Lott Gram kd 1 1 1 9. Lars Newman kd 1 - - - 1 1el Pierre Ftyden, 2:e vice ördf s 1 1 1 11. Bo Svensson s 1 1 1 12. Roger Krona s 1 1 - - - 13 Annelie Nilsson s - 14. Claes Hagström s - 15. Christer Haagman mp 1 1 1 ERSÄTTARE 16. Rune Larsson m 17. Anna Johansson för nr 5 m 1 1 18. Malin Davidsson m 19. Kerstin Strandberg m 20. Benkt-Eric Lindh för nr 12 fp 1 - - - 1 21. Kerstin Lindell för nr 9 och 5 fp 1 1 1 22. Gert Franzen c 23. Lars-Erik Sond ell för nr 7 c 1 - - - 1 24. Rutger Gram kd 25. Ida Hägne s 26. Bodil Hedin s 27. Charlotte Karlsson s 28. Lise-Lotte Karlsson för nr 13 s 1 1 1 29. Bertil Ask för nr 14 s 1 1 1 30. Fredrik Bellino v ANTAL, 14 1-10 5 - ~,
Bilaga B. Reservation punkt 11: Detaljplan för del av Fågelås-Spakås 1:1. Jag reserverar mig mot beslutet att sända ut samrådshandlingar eftersom de innehåller osedvanligt många sakfel och brister. J ag anser dessutom att det är anmärkningsvärt att jag är ensam i kommunstyrelsen om att begära åteltemiss, så att de drygt ett år gamla dokumenten kan uppdateras i enlighet med gällande lagar. Genomförandebeskrivningens återgivning av strandskyddet - en central fråga i ärendet- är Lex. helt felaktig. I andra hand motiverar jag kravet på återremiss med behovet att undersöka om de nya strandskyddsbestämmelserna kan skapa en betydligt attraktivare exploatering, om nu området ändå ska tas i <mspråk för bebyggelse. Planfdrslaget liknar en trist 70-talsprodukt med en tät, platt matta av småhus i ett stelt rutmönster med stora vändplaner, långt från stranden. Borrbäck och AJmedaJ är mer strandnära bostadsområden. Med det aktuella förslaget till utformning är det stor risk att bara en dej av den första etappen blir bebyggd till mycket stora infl'astrukturkostnader. CL~! Christer HaagmaR (MP)
BHaga C. Reservation punkt 12: Detaljplan för Hjo Norr 7:8 och 7:18. Jag reserverar mig mot beslutet att ställa ut detaljplanen trots att illustration saknas. Detta torsvårar 10r grannar och sakägare att forstå planens innebörd och intentioner. Att lägga ut byggrätt, utan att grundförhållandena är beskrivna, är riskabelt och kan leda till framtida skadeståndsprocesser. Jag delar dessutom länsstyrelsens och miljö- och bygglovnämndens synpunkter att bostadshuset bör bevaras. Planförfattarens motivering for att riva bygganden skulle bli ett hot mot stora delar av trästaden Hjo om den tillämpades generellt. Ä ven energibolagets kontors byggnad kan, som länsstyrelsen påpekar, behöva ett skydd i detaljplanen. Tvärtemot plantorfattarens ståndpunkt är det ju alltmer uppenbart, att risken for att byggnader förvanskas eller rivs i Hjo, är mycket stor under rådande politiska förhållanden. Christer Haagman (MP)
Bilaga D. w O Z «O w -l (/) O -l o:: :«> W (9 o:: w > (/) o:: :0 (9 2 O (/) w l- w ro o:: «2 «(/) l- l- w
Producentansvaret för el-avfall infördes i Sverige 1 juli 2001, samtidigt startade Elretur-samarbetet mellan producenterna och kommunerna. Sedan dess har svenskarna samlat in nära en miljon ton elavfall. Varje svensk lämnar i genomsnitt drygt 16 kilo el-avfall årligen, en insamlingsnivå som är bland de allra högsta. Sverige är därmed världsledande när det gäller insamling avel-avfall. El-Kretsen driver ett rikstäckande system för insamling och återvinning av elektriska och elektroniska produkter. Systemet kallas elretur och drivs i samarbete med landets kommuner. Samarbetet innebär att: Kommunerna ordnar och bekostar bemannade mottagningsplatser, ofta återvinningscentraler, där hushållen gratis får lämna sina gamla elprodukter. El-Kretsen ordnar och bekostar så att den mottagna uttjänta elektroniken transporteras bort till förbehandling och återvinning enligt gällande lagar. Systemet är enkelt för hushållen, som lämnar sina elprodukter på samma ställe som de lämnar annat avfall. Det är även praktiskt för producenterna, som genom El-Kretsen får tillgång till ett nationellt och väletablerat system. Elretur är det enda heltäckande, nationella systemet i Sverige. Sedan 1 januari 2009 har Sver'lge producentansvar för batterier och även detta insamlingssystem drivs av El-Kretsen. El-avfall som samlats in från kommuner och verksamheter transporteras till någon av de specialiserade återvinningsanläggningar El-Kretsen har avtal med. Hur förbehandlingen ska utföras regleras i lagstiftningen, i avtalen mellan El-Kretsen och återvinningsföretagen, i särskilt framtagna standarder samt i den uppförandekod som bifogas alla El-Kretsens förbehandlingsavtal. Vid anläggningar- na sker uppföljning och kontroll via revisioner, men även via rapportering till El-Kretsen och tillsynsmyndigheter. Kontrollen omfattar 200000 ton dels verksamheten vid anläggningen och dels vad som sker med materialet i efterföljande led. I rapporteringen till El-Kretsen anges 150000 hur produkterna har behandlats, vart fraktionerade material som metaller, plast och farligt avfall har skickats samt hur dessa ärfjnen tagits omhand av mottagarna. 100000 50000 2004 2005 2006 2007 2008 Diverse elektronik l~~j Ljuskällor.. Kylskåp och frysar Vitvaror /,r te F; I hl i\!! 1\1 004?Ci("8 Insamlade mängder från samtliga insamlingsplatser, hushåll och verksamheter ton 2004 2005 2006 Stora vitvaror (exkl. kyl och frys),36800 36300 45500 45500 42000 Övr hushållsapparater, verktyg 10200 12300 11900 12600 10100 Il kontorsutrustning, telekom 17700 22700 27600 30800 28100 TV, audio, video 15700 21000 26300 30400 32900 Kameror, klockor, leksaker 200 300 300 300 600 Ljuskällor, armaturer 5800 6700 7900 7900 6300 Diverse 900 2200 2400 2300 2900 Totalt 87300 101500 121900 129800.122900 Kyl och frys 21800 25000 28000 30500 28800 Totalt ~09 100 126500 149900 160300 151700 2 EL-AVFALL
~j) EL -AVFALL 3 Alla förbrukade elektriska och elektroniska produkter ska samlas in och återvinnas för miljöns och kretsloppets skull. El-avfall ska lämnas till kommunens bemannade insamling, oftast en återvinningscentral (åvc). Producentema tar sedan hand om dem på ett säkert sätt. Farliga ämnen fasas ut ur kretsloppet. Den plast som inte kan återvinnas går till förbränning med energiutvinning, vilket ger el och fjärrvärme. Det gäller även trä och tyg. Men det finns även plast som går till materialåtervinning och utgör råvaror i nya produkter. Även glas och metall återvinns. Det pågår även försök med att utarbeta metoder så att det kvicksilverhaltiga lyspulvret, som finns i lysrör bland annat, ska kunna återvinnas. När de nya produkterna når butikerna så är kretsloppet slutet. ~.
Kommunerna har ansvaret för att informera hushållen om varför elavfall ska sorteras ut, hur det ska sorteras och var det ska lämnas. Kommunen ska också informera om resultaten av insamling och återvinning, de uppgifterna ska producenterna tillhandahålla. Producenterna ska samråda med kommunerna innan nya insamlingssystem upprättas eller när en kommun begär det. Syftet med samrådet är att producenternas insamlingssystem ska samordnas med den kommunala avfallshanteringen. Producenterna ska ta hänsyn till de lokala förhållandena i varje kommun. Insamlingen ska vara lättillgänglig och ge god service för både hushållen och kommunerna. Kommunerna bekostar information och insamling, producenterna bekostar transporter, behandling och återvinning. Samarbetet mellan kommuner och producenter ses som en framgångsfaktor för det svenska systemet. Insamling avelavfall vid bemannade återvinningscentraler är det vanligaste insamlingssystemet i Sverige. Det är också där merparten av allt elavfall samlas in. Det rikstäckande insamlingssystemet omfat- tar cirka 1 000 insamlingsplatser runt om i landet. Ibland kompletteras denna insamling med olika typer av fastighetsnära insamling.. Det finns även insamling i butiker, grovsoprum i fastigheter och på företag. Avfall Sverige och El-Kretsen bedriver, tillsammans med ett flertal kommuner, flera parallella projekt för att utveckla nya insamlingsssystem. Syftet är att jämföra om olika lokala lösningar kan användas i större skala. En lösning kan vara att ha anpassade lösningaf'för olika regioner där hänsyn tas till de olika förutsättningar som finns i exempelvis glesbygd, tätort och olika typer av bostadsområden. Ett av dessa projekt är"samlaren': Det är ett speciellt utformat skåp för insamling avelavfall, som placeras i butiker. Där kan allmänheten lämna glödlampor, lågenergilampor, småbatterier och små elapparater. Det är El-Kretsen som hämtar elavfallet på insamlingsplatserna. Hur mycket avfall som samlats in rapporteras fortlöpande till El-Kretsens web-baserade informationssystem. Det innebär att transpqrtörerna kan planera sitt arbete och utföra uppdraget på ett effektivt sätt. Logistiksystemet bygger på maximalt utnyttjande av stora fordon, snabb lastning och lossning med specialanpassade lastbärare. EI Kretsens lastbärare är märkta med streckkoder som transportören läser av. Därmed får El-Kretsen statistik över de insamlade mängderna från varje hämtplats. Elavfallet hämtas från insamlingsplatserna runt om i landet och transporteras till återvinningsanläggningarna, så kallade förbehandlare. Transporter av farligt avfall, vilket många typer av uttjänta elprodukter klassas som, är strängt reglerat i Sverige. Samtliga åkerier som EI Kretsen samarbetar med har nödvändiga tillstånd. Transporterna är uppdelade i fem kategorier: vitvaror diverse elektronik kyl & frys ljuskällor batterier 4 EL -AVFALL
EL-AVFALL 5 Stora vitvaror, kylskåp och frysar transporteras som löskolli medan små och medelstora produkter transporteras i nätburar som rymmer 2 m 3 eller cirka 400 kg elektronikavfall. Nätburama cirkulerar ett utbytessystem mellan kommunernas återvinningscentraler och respektive återvinningsanläggning. De fulla burarna ersätts med tomma vid hämtning. Vid vissa större hämtplat- ser med högt inflöde lastas små och medelstora produkter i 35-40 m 3 -containers vilket effektiviserar lastning och lossning och minskar belastningen för personalen. Bildrörsprodukter, ~om TVapparater och monitorer, hanteras på grund av skaderisk i nätburar. För batterier och ljuskällor används ett liknande utbytessystem med särskilda fat och boxar. Utvecklingen av lastbärare är en pågående process som sker i samråd med samarbetsparterna. I detta förbättringsarbete tas hänsyn till bland annat marknadsutvecklingen beträffande vilka produkter som säljs och vilka som lämnas in som kasserade. Det rikstäckande insamlingssystemet för elavfall omfattar cirka tusen insamlingsplatser i hela landet. Hushållens el-avfall lämnas främst till kommunernas återvinningscentraler. Avfall Sverige och El-Kretsen bedriver tillsammans med ett flertal kommuner, flera parallella projekt för att förfina insamlingssystemel1. Ett av dessa är"samlaren:' Det är ett specialskåp som sätts ut i butiker. Där kan allmänheten lämna glödlampor och smått elavfall m.m. Allt fler kommuner i landet kompletterar insamling via åvc med så kallad fastighetsnära insamling av bland annat elavfall.
» A -n Z ~ (J) Gl C- a ro o c <'" TI <J> 3 a A U u CD o:: ::J ~ C ~ 2: ~ <'" c g; 3 Ton återvunnet material 30000000 El-avfallet, som samlats in på landets insamlingsplatser, transporteras till någon av de specialiserade återvinningsanläggningar El-Kretsen har avtal med. Olika material går sedan vidare till återvinning, förbränning med energiutvinning eller tas om hand som farligt avfall. Hur förbehandlingen ska utföras regleras i lagstiftningen. Det regleras också i avtalen mellan El-Kretsen och återvinningsföretagen, i särskilt framtagna standarder samt i den uppförandekod som medföljer El-Kretsens förbehandlingsavtai. Uppföljning och kontroll sker via revisioner på plats vid anläggningarna. Återvinningsföretagen har också rapporteringskrav både till El-Kretsen och till tillsynsmyndigheter. Vid uppföljningen kontrolleras både verksamheten vid anläggningen och vad som sker med materialet i de efterföljande leden. I rapporteringen till El-Kretsen anger återvinningsföre elektricitet. Eventuella föroreningar i avfallet fångas upp när rökgaserna renas. Lysrör och lågenergilampor innehåller kvicksilver som behöver omhändertas. Lysrören kapas i ändarna, det kvicksilverhaltiga lyspulvret blåses ut och glaset krossas och renas. Övriga ljuskällor, som lågenergi-, halogen-, och glödlampor, krossas och finfördelas i en sluten process varefter lyspulver separeras. Det renade glaset transporteras vidare från återvinningsanläggningen för nedsmältning och återvinning vid nytillverkning av glasflaskor och konservburkar. Metall och elektronikavfall går till specialiserade återvinningsföretag, som materialåtervinner metaller och energiåtervinner plast. Det separerade lyspulvret kan återanvändas vid ny tillverkning av lysrör och lågenergilampor. 25000000 20000000 15000000 tagen hur de har behandlat avfallet, vart de skickat de olika materialen - metaller, plast, farligt avfall osv - och hur dessa material omhändertagits av mottaga ma. Vid förbehandling avel-avfall demonteras eventuella far Köldmedia och isolering, som innehåller freoner, finns i äldre kylskåp och frysar och behöver separat behandling. Uttjänta kylmöbler behandlas i två steg. I det första steget sugs köldmediet ut ur kylkretsen med vakuum. I det andra steget liga komponenter och sorteras ut för särskilt omhändertagande. Vissa kasserade produkter, till exempel TV-apparater, förbehandlas manuellt medan andra kan förbehandlas i au sönderdelas kylmöbeln i en sluten process så att freonet i isoleringen blir omhändertaget. Därefter separeras metaller och plaster för att återvinnas som råvara i nya produkter. 10 000 000 tomatiska processer. När de miljöfarliga ämnena är borttagna Det nya batteridirektivet innebär att batterier inte längre kan metalldelarna återvinnas. Metallåtervinning sker på smältverk, koppar, aluminium och järn används som råvara i nya produkter. Datorer, mobiltelefoner och andra IT-produkter deponeras, därför måste alla typer av batterier förbehandlas. Vid förbehandlingen krossas batterierna varefter metallhöljen och materialen inuti batterierna kan separeras på ett säkert 5000000 innehåller små mängder ädelmetaller, det finns exempelvis sätt. Kvicksilverbatterier behandlas av specialiserade kvicksil guld och silver i kretskort. Även dessa metaller återvinns. Vissa plaster och glas kan också materialåtervinnas. Övriga plaster, tyg och trä återvinns genom förbränning med energiutvinning. Energin utnyttjas till fjärrvärme eller produktion av 6 EL-AVFALL veråtervinnare. De separerade materialen kan sedan skickas till smältverk för att materialåtervinnas eller direkt tillbaka till producenter för att återanvändas i nya batterier, till exempel kadmium- eller blybatterier. '-- 0>, 3 Gl m "U ru ::J ru CD <J> ~ c9.
EL-AVFALL 7 l(vu:h</\ OCH kg/ton 2008 Järn 700 72,54% Aluminium 200 20,73% Koppar 10 1,04% fl Nickel 5 0,52% QJ Energiåtervinning 50 5,18% D Summa 965 f\] Material kg/ton 2008 Järn 291 35,39% D Bildskärmsglas 270,9 32,90% Plast Koppar Aluminium Silver Material kg/ton 2008 Järn 760 76% Plast Aluminium Koppar Freon Energiåtervinning 90 9% Summa 989 ii D.. ~~, i, Material kg/ton 2008 Glas 850 Aluminium 100 30 '3% Summa 1000 Genom det gemensamma insamlingssystemet Elretur är det enkelt för de svenska hushållen och konsumenterna att lämna in sitt elavfall. Enkelheten och den tydliga ansyarsfördelningen i det svenska systemet innebär också en trygghet att återvinningen fungerar som lagen kräver. Det s~kerställer också god service i hela landet. Men det finns ingen garanti för att det avfall, som hamnar utanför systemet Elretur och inte lämnas in, behandlas på ett miljömässigt bra sätt. Genom undertecknandet av Baselkonventionen har Sverige förbundit sig att inte exportera farligt avfall, däribland elavfall, till u-länder. Allt elavfall som samlas in genom elretursystemet återvinns inom Sverige, utom en liten de'l kylar och frysar, som behandlas i Norge. Elprodukter som samlats in från kommuner och verksamheter transporteras till någon av de specialiserade återvinningsanläggningar El-Kretsen har avtal med. Hur förbehan Guld dlingen ska utföras regleras i lagstiftningen, i avtalen mellan Paladium 0,0023 0,00% Energiåtervinning 123 14,90% D Summa 823 Material kg/ton 2008 E\-I(retsen och återvinningsföretagen, i särskilt framtagna standarder samt i den' uppförande kod som bifogas alla EI Kretsens förbehandlingsavtal. Vid anläggningarna,sker uppföljning och kontroll via revisioner, men även via rapportering Summa 1000 till El-Kretsen och tillsynsmyndigheter. Kontrollen omfattar dels verksamheten vid anläggningen och dels vad som sker med materialet i efterföljande led. I rapporteringen till EI Kretsen anges hur produkterna har behandlats, vcjrt materialet har skickats samt hur det tagits omhand av mottagaren.