Avlopp på rätt sätt. En vägledning för dig som planerar att bygga en enskild avloppsanläggning

Avlopp på rätt sätt En vägledning för dig som planerar att bygga en enskild avloppsanläggning en vägledning för dig som planerar att bygga en enskild avloppsanläggning 1

Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför är det viktigt med avloppsrening?... 4 Lagar och regler... 5 Handläggningen av ett avloppsärende... 6 Blanketter och övrigt i ansökningsskedet... 8 Handlingar som ska bifogas ansökan... 9 Övriga handlingar... 11 Miljökontorets beslut... 12 Avgifter för handläggning... 12 Skötsel och drift av anläggningen... 13 Avlopp och kretslopp... 14 Miljökontorets handläggare... 14 Exempel på avloppsteknik... 15 Exempel på grusfilter... 17 Exempel på situationsplan... 17 Naturvårdsverkets faktablad... 18 Att tänka på när du anlitar en markentreprenör... 19 Ordlista - tekniska termer... 20 Egna noteringar... 23 Broschyren är sammanställd av Miljöavdelningen, Härjedalens kommun i samarbete med Sundsvalls kommun. September 2012 2

Inledning Avloppsfrågan är mycket viktig när man ska bygga nytt eller bygga om sitt hus. I denna broschyr ska vi på miljöavdelningen försöka göra en sammanfattning av det viktigaste du behöver veta innan du anordnar ett enskilt avlopp. Målsättningen är att ge både allmän och för Härjedalens kommun lokalt anpassad information så att du kan gå vidare i arbetet med din avloppsanläggning. Vill du veta mer rekommenderar vi hemsidan www.avloppsguiden.se. Där finns utförlig information och länkar som på ett bra sätt kompletterar det som finns i denna informationsbroschyr. (Finner du svåra ord i texten så läs i ordlistan längst bak i broschyren.) 3

Varför är det viktigt med avloppsrening? Ett liknande mönster gäller för syreförbrukande ämnen och i viss mån också för smittämnen. Det beror på att enskilda avloppsanläggningar ofta är gamla och av dålig standard. Förhindra smittspridning Det viktigaste syftet med avloppsrening är att förhindra smittspridning. Om orenat avloppsvatten når en dricksvattenbrunn kan det i vissa fall räcka med att borsta tänderna i brunnens vatten för att bli sjuk. Dåligt fungerande avlopp kan också sprida smittämnen till närliggande sjöar och vattendrag där människor vistas eller badar. Utsläpp av orenat avlopp medför risk för smittspridning, övergödning och syrebrist i våra vattendrag. Om vi inte renade våra enskilda avlopp skulle betydligt fler av våra sjöar beläggas med badförbud och på sikt också växa igen. Även havsmiljön kan påverkas negativt, särskilt grunda områden med dålig vattenomsättning och strandnära bebyggelse. Om vi å andra sidan renade våra enskilda avlopp bättre skulle många av de sjöar som idag har dålig vattenkvalitet förbättras avsevärt. Exempelvis så släpper 10 % av de svenska hushållen som har enskilt avlopp ut lika mycket övergödande ämnen som 9 av 10 svenskar som är anslutna till kommunala reningsverk. Minska syrebrist och övergödning Utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten till våra hav, sjöar, åar och bäckar kan ge syrebrist i vattnet med dålig lukt som följd. Det kan också orsaka övergödning (fosfor, kväve och BOD 7 ), vilket leder till algblomning, igenväxta sjöar och ytterligare syrebrist. Kraftig övergödning och syrebrist kan leda till fiskdöd och minskad biologisk mångfald. I vissa områden är vattendragen extra känsliga för utsläpp. Gifter och läkemedel Giftiga metaller och svårnedbrytbara organiska ämnen från avloppsvatten kan ansamlas i bottensediment, i sjöar och vattendrag, och där påverka växter och djur. Detsamma gäller läkemedelsrester och hormoner som kan ansamlas i bottensediment och orsaka reproduktionsstörningar hos fisk. 4

Lagar och regler Avloppsanläggningen kräver tillstånd eller anmälan I miljöbalken med förordningar finns bestämmelser som rör dig som planerar en enskild avloppsanläggning. För att bygga en enskild avloppsanordning krävs tillstånd från myndighetsnämnden. För vissa typer av anläggningar eller åtgärder krävs inte tillstånd men däremot en skriftlig anmälan, dvs avlopp utan wc samt vissa ändringar av avloppsanordningar. Den som bygger en avloppsanläggning utan att tillstånd beviljats eller anmälan gjorts, ska betala en miljösanktionsavgift till staten. Miljösanktionsavgifter a) 5 000 kronor om man utan tillstånd inrättat en avloppsanordning trots att ett sådant tillstånd krävts, b) 3 000 kronor om man utan tillstånd anslutit en vattentoalett till en befintlig avloppsanordning som före anslutningen inte hade någon vattentoalett ansluten, och... c) 3 000 kronor om man utan att ha gjort en anmälan inrättat en avloppsanordning trots att en sådan anmälan krävs. Det är du som fastighetsägare som har ansvar för att söka tillstånd eller anmäla din avloppsanläggning och även för att anläggningen byggs enligt miljöavdelningens beslut. Oavsett vilka råd du fått av entreprenör eller grävare, är det du som fastighetsägare som har det fulla ansvaret. Naturvårdsverkets allmänna råd Naturvårdsverket har givit ut allmänna råd om små avloppsanordningar som är myndighetens tolkning av miljöbalken med avseende på små avlopp. I de allmänna råden anges vilken funktion som en avloppsanläggning för 1-5 hushåll ska ha, funktionseller reningskraven finns i två olika nivåer: normal nivå och hög nivå. Generella Regler Avloppsanläggningen dimensioneras alltid för fem personer. En slamavskiljare för WC ska motsvara en trekammarbrunn med volymen 2 m eller större. Det krävs alltid efterföljande rening efter slamavskiljning. På slamavskiljarens utlopp ska alltid ett t-rör vara monterat. Makadam som används i infiltrationer/markbäddar ska alltid vara tvättad för att undvika att de sätter igen Efter minireningsverk krävs alltid efterföljande rening för att säkerställa smittskyddet. Dag- och dräneringsvatten får aldrig ledas till avloppsanläggningen. Avfallskvarnar får inte kopplas till avloppsanläggningen på grund av den ökade risken att anläggningen sätter igen. Vid känsliga miljöer, exempelvis badplatser, naturreservat, vattenskyddsområden eller tätbebyggda områden med vattentäkter i närheten m.m. kan miljö- och byggavdelningen bedöma att hög skyddsnivå krävs. I slutbesiktningen så ska fotodokumentation av anläggandet redovisas. 5

Handläggning av avloppsärenden Ärendet tar sin början Ärendet kan påbörjas på olika sätt. Ofta uppkommer behov av att åtgärda en avloppsanläggning vid renovering eller utbyggnad av ett hus, eller när man bygger nytt hus på områden där kommunala anläggningar inte finns. Ibland kommer klagomål på en avloppsanläggning in till miljökontoret, då kan det bli aktuellt att göra om anläggningen. 6 Dålig funktion, exempelvis stopp i avloppet eller dålig avrinning vid hög belastning, är exempel på andra orsaker till behov av åtgärder. Var ska avloppsanläggningen placeras? Många faktorer styr detta. Några viktiga exempel lämnas nedan: Slambrunnen ska kunna slamsugas med slambil, avstånd normalt max 20 m från närmaste uppställningsplats. Anläggningens samtliga delar ska ligga minst 5 m från närmaste anslutande fastighet. Närliggande vattentäkter får ej förorenas. Skyddsavståndet kan variera och avgörs från fall till fall. Avloppsplacering nedströms vattentäkt är fördelaktigast för att motverka förorening. Hur ligger eller planeras utgående avloppsledningar från huset? Tomtens topografi, dvs lutningar, terrängformationer och markens dräneringsförmåga m.m. I vissa fall kan det vara möjligt att samordna anläggningen med grannen eller nyttja grannens fastighet om förutsättningarna är sådana. För att placera anläggningen på annans mark krävs tillstånd från fastighetsägaren. Provgrop och platsbesök I de flesta fall ska en provgrop (2 m djup) grävas där avloppet planeras ligga. Provgropen är viktig för att se marklagrens beskaffenhet och kunna avgöra vilken typ av anläggning som är lämplig. Sandig mark har bra dräneringsförmåga, annan mark med en tätare (mindre genomsläpplig) markstruktur kan behöva ett förstärkningslager (dräneringsgrus), om exempelvis infiltration planeras. I vissa fall tas ett siktprov ut. Grundvattennivån är en annan viktig aspekt ur avloppssynpunkt. Högsta grundvattennivå bör vara minst 1 m under utsläppsnivån. Om grundvattennivån är hög (< 1 m under utsläppsrör) kan dräneringen försvåras och reningseffekten försämras. Om provgrävning sker efter långvarig torr väderlek, bör man tänka på att kompensera för låg grundvattennivå. När bygg- och miljöavdelninegen kommer för att titta på platsen och provgropen är det viktigt att fastighetsägaren har en uppfattning om vilken sorts anläggning man tänkt sig, detta för att kunna avgöra om det är en lämplig lösning för platsen.

Exempel på översiktskarta. Vattentäkter mm. Finns vattentäkter inom riskområde för förorening eller andra hinder som försvårar eller förhindrar byggandet? Avstånd till vattentäkter nedströms bör normalt vara i storleksordning 200 m. För uppströms, men även för sidobelägna täkter, räcker det med betydligt kortare avstånd. Geoteknisk utredning kan ibland behövas för att undersöka risken för förorening. Läs mera om geoteknisk utredning längre fram i texten. Vid platsbesöket och andra kontakter med miljökontoret kommer ni överens om vilken avloppsanordning som är lämplig utifrån olika aspekter. Därefter börjar själva processen med ansökan eller anmälan. Ta hjälp av gräventreprenören Den gräventreprenör du anlitar kan vara till stor hjälp i planering och projektering av din avloppsanläggning. Entreprenören hjälper ofta även till med beställning av slamavskiljare, rör, grus och annat som behövs i samband med arbetena. Pumpning behövs ibland när topografin är ogynnsam, dvs marklutningarna inte medger självfall till anläggningen eller att man behöver kompensera för hög grundvattennivå eller markbeskaffenhet. Känner du dig osäker, kan alltså entreprenören vara en resurs som gör att ditt avloppsprojekt blir lättare att genomföra. Läs på sidan 19 om vad du bör tänka på när du anlitar entreprenör. 7

Blanketter och övrigt i ansökningsskedet I samband med ansökan/anmälan om anordnande av enskild avloppsanläggning behöver vi på miljökontoret uppgifter och information för att vi ska kunna handlägga din ansökan. Redovisningen ska i första hand ske på förtryckta blanketter som ska bifogas ansökan. Det kanske verkar krångligt med alla dessa blanketter. Behövs de verkligen? Svaret blir att i de flesta fall behövs alla de uppgifter som finns på blanketterna för handläggningen av ditt ärende. I många fall kan din gräventrepenör, som tidigare nämnts, även hjälpa till med blanketterna förutom själva grävarbetena. Du är naturligtvis även välkommen att kontakta miljöavdelningen för hjälp. Målsättningen är att du får en anläggning som uppfyller lagstiftningens krav, att din anläggning fungerar, samt att anläggningen inte förorenar någon dricksvattentäkt eller ger upphov till andra problem. Vi kommer i det följande att gå igenom våra blanketter och vad de är till för. Vi har numrerat samtliga blanketter så att de blir lättare att snabbt identifiera. Ansökan/Anmälan (1) På blankettens första sida fyller du i ett antal grunduppgifter som exempelvis namn, adress, fastighetsbeteckning mm. Här fyller du även i om du ska ansöka om tillstånd för avloppsanordning med wc. Då krävs en slambrunn för wc och bdt (trekammarbrunn), alternativt ett minireningsverk (fosforfilter) eller en sluten tank. Om du inte ska ha wc så ska du göra en anmälan för bad, disk och tvätt (bdt). Då behöver du en slambrunn för bdt (2-kammarbrunn). För alla slambrunnar krävs ett efterföljande reningssteg. Tillstånd till sluten tank beviljas bara om inga andra lösningar är möjliga, alternativt ekonomiskt orimliga. Exempel på detta är långa komplicerade ledningsdragningar till mycket höga kostnader, jämfört med de kostnader som uppstår vid normala förhållanden. Din avloppsanläggning beskriver du utförligt på någon av våra blanketter för tekniska beskrivningar. Lite längre fram i texten går vi lite mera detaljerat igenom dessa blanketter. På ansökan/anmälan-blanketten anges under bifogas vilka handlingar som är obligatoriska handlingar och vilka som behövs i särskilda fall, övriga handlingar. 8

Handlingar som ska bifogas ansökan Vattentäktsredovisning och hörande av grannar (2) Blanketten skall fyllas i av närboende. I normalfallet inom 200 m eller inom markerat område på karta. Du och din handläggare bestämmer hur stort område som ska omfattas när du informerar dina grannar om att du tänker utföra ett ny avloppsanläggning. Ibland kan området minskas, och ibland när vattentäkter finns nedströms kan avståndet behöva utökas. Att informera grannarna är mycket viktigt i ditt ärende och ett krav utifrån gällande lagstiftning. Alla vattentäkter måste finnas med i redovisningen, oavsett om de används eller inte. Om någon granne planerar att anordna vattentäkt är det också viktigt för handläggningen av ditt ärende. I samband med att grannarna skriver på blanketten så delar du ut Möjlighet att lämna synpunkter (3). Denna blankett beskrivs nedan. När vattentäktsredovisningen är klar bedömer miljökontoret om geoteknisk utredning behövs. Läs mera om denna typ av utredning längre fram i texten. Möjlighet att lämna synpunkter (3) Denna blankett ska delas ut till alla närboende som skriver på vattentäktsredovisningen. Fyll i blanketten noggrant innan du delar ut kopior till var och en som är berörd. Uppgifterna är viktiga för att närboende ska veta vad som sker och vem de ska kontakta vid frågor och synpunkter. På blanketten finns adressuppgifter om de vill skicka in synpunkter eller ta kontakt med miljöavdelningen per telefon. Synpunkter från närboende ska komma in senast 1 vecka från det att blanketten skrivits på. Om synpunkter eller frågeställningar kommit in tar miljöoch byggavdelingen ställning till hur ärendet ska drivas vidare. Teknisk beskrivning (4-9) Teknisk beskrivning finns i 6 olika varianter. Dessa är: Infiltration med eller utan moduler (4 resp 5), Markbädd med eller utan moduler (6 resp 7), Minireningsverk eller fosforfilter med efterpole ring (infiltration/markbädd) (8), Sluten tank (9). Anm: Tillstånd ges endast om andra alternativ är uteslutna. Se exempel på s. 15-16 Viken teknik, det vill säga brunnstyp, dimensionering, grus och sandlager med mera som ska användas beror på platsens egenskaper. Rådgör gärna med bygg- och miljökontoret för att hitta rätt teknik, till din fastighet. Efter att du hittat rätt teknik, väljer du den blankett som avser din anläggningstyp. Anläggningen ska beskrivas detaljerat. Fyll i blanketten noggrant. Om du tycker att det är svårt, ta hjälp av bygg- och miljöavdelningen eller din gräventrepenör. De olika reningsstegen kan konstrueras på olika sätt för att anpassas till topografi och markegenskaper. Exempelvis kan infiltrationer förstärkas med extra sandlager eller göras som en grund infiltration (nära marknivå), då krävs ofta pumpning. Tänk på att en anläggning som ligger nära markytan kan behöva frostisoleras. Se exempel på olika reningssteg i slutet av denna broschyr. 9

Minireningsverk och fosforfällor Om det ställs krav på hög skyddsnivå, innebär det högre krav på rening. Du behöver då en anläggning med förbättrad fosforavskiljning. Förbättrad fosforavskiljning uppnås genom ett minireningsverk eller genom ett fosforfilter. Ett fosforfilter är ett filter där näringsämnet fosfor minskas innan avloppsvattnet förs vidare. Minireningsverk finns i många olika fabrikat och tekniklösningar. Många minireningsverk kräver regelbunden påfyllning av kemikalier samt tillsyn över tekniken. Det är viktigt att tekniken är väl utprovad och testad. Rådgör med bygg- och miljöavdelningen! Fosforfilter finns även de i många varianter och det är viktigt att beakta samma aspekter som vid köp av minireningsverk. Fosforfilter måste bytas med jämna mellanrum för att bibehålla funktionen. En ytterligare faktor att uppmärksamma är om fosforfiltret ska anslutas direkt till slamavskiljaren eller till utloppsröret på en markbädd. Specialfilter finns beroende på användningssätt. Kontrollera innan köp! Minireningsverk eller anläggningar med fosforfilter kräver efterföljande rening (infiltration eller markbädd) för att minska bakteriehalten i utgående vatten. Om det visar sig att hög skyddsnivå krävs för din fastighet är det ett betydligt billigare och enklare alternativ att ersätta den vanliga vattentoaletten med en annan toalettlösning, exempelvis separationstoalett. Förbättrad fosforavskiljning behövs inte om du endast kopplar på bad-, disk- och tvättvatten. Situationsplan För att göra en situationsplan behöver du en karta över din fastighet med byggnader, vägar, fastighetsgränser m.m. På kartan ritar du i första hand följande: Avloppsanläggningens placering. Vattentäkter. Slambilens uppställningsplats. Övrigt vid behov exempelvis diken, ytvatten m.m. Markens lutning. Väg. Profilskiss En profilskiss är en ritning över avloppsanläggningens dimensionering och uppbyggnad. Profilskissen ska innehålla en beskrivning av vilka material som använts i bädden, tjocklek på de olika lagren samt uppgifter om materialet. Information som ska anges är till exempel om materialet är tvättat eller om krossmaterial har använts. 10

Övriga handlingar Geoteknisk utredning Utredningen behövs framförallt när anläggningen riskerar påverka närliggande vattentäkter. Miljökontoret bedömer om geoteknisk utredning behövs. Observera att: Teknisk beskrivning skall skickas in även om geoteknisk utredning utförs. För att en geoteknisk utredning ska godkännas av miljökontoret krävs att den utförs av en sakkunnig, dvs en person med med geoteknisk/geologisk utbildning. Det innebär bl a att en erfaren entreprenör som planerat och grävt för många avlopp men som saknar rätt utbildningsbakgrund, inte kan betraktas som sakkunnig för att utföra en geoteknisk utredning. Finns vattentäkter i närområdet ska dessa bedömas utifrån föroreningsrisk, dvs kan avloppsanläggningen byggas utan att närliggande dricksvattenbrunnar påverkas negativt? Bedömningen i konsultutlåtandet ska vara klar och tydlig: ingen risk eller möjligen mycket liten risk för förorening. Detta är oftast utredningens viktigaste del och måste alltså finnas med. I utredningen ska förslag till lämplig avloppslösning redovisas, och som ett underlag till förslaget ska utförda markundersökningar även inkluderas i redovisningen. När utredningen är klar gör miljökontoret en bedömning av utredningen. Eventuellt begärs kompletteringar innan slutligt ställningstagande görs till avloppsprojektet. Finns exempelvis risk för föroreningar så får du och miljökontorets handläggare tillsammans diskutera hur detta ska hanteras. Siktanalys Behövs i vissa fall där markens kornstorlek behöver undersökas för att kontrollera dräneringsförmåga. Ingår oftast i geoteknisk utredning. Exempel på siktkurvor för några vanliga jordarter. 1. Siltig morän. 2. Sandig morän 3. Grusig morän 11

Beslut Miljöavdelningen fattar beslut i ärendet när ansökan/anmälan med tillhörande handlingar bedöms vara komplett. Läs noga igenom de beslutshandlingar du får från miljöavdelningen. Du måste följa de villkor eller förelägganden som anges i beslutet. Observera! Bygg inte avloppsanläggningen förrän du fått tillstånd eller godkännande från miljöavdelningen. Du riskerar annars s k miljösanktionsavgift, se sidan 5. Glöm inte att fotografera olika delmoment i arbetet med att bygga avloppsanläggningen! Slutredovisning av avloppsanläggning (10) Med miljöavdelningens beslut bifogas blanketten Slutredovisning av avloppsanordning (10). På den intygar du att anläggningen utförts enligt det beslut du fick från miljökontoret. Fyll i blanketten noga och bifoga de foton du eller entreprenören tog vid avloppsarbetena. Foton kan skickas in på valfritt sätt, exempelvis via e-brev, papperskopia, cd etc. Miljöavdelningen skickar en kopia av slutredovisningen till Reaxcer, kommunens renhållningsentrepenör. I en korrekt ifylld slutredovisning finns alla de uppgifter som Reaxcer behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter med slamtömning etc. Avgifter för handläggning Kommunfullmäktige har fattat beslut om att miljöavdelningen ska ta ut avgifter för sin verksamhet med handläggning av ärenden av olika slag. En tid efter att du fått beslut från miljöavdelningen angående din avloppsanläggning får du en räkning enligt gällande taxa. Om du återtar din ansökan eller anmälan så behöver du inte betala någon avgift. Skäl för återtagande av ansökan kan som exempel vara risk för förorening av vattentäkter eller tekniska problem. Infiltration med fördelningsbrunn och fiberduk. 12

Skötsel och drift av anläggningen Egenkontroll Alla avloppsanläggningar, även de av enklare standard som 3 - och 2 - kammarbrunnar, fördelningsbrunnar m.m behöver regelbunden tillsyn. Några exempel på vad du själv kan göra: Kontrollera brunnslockens täthet och slamavskiljaren invändigt. Är mellanväggarna hela och utan skador? Finns t-röret eller skärmen kvar vid utloppet? Om inte, så riskeras att flytslam förs vidare (eventuellt via fördelningsbrunnen) och det kan då bli igensättningar i utsläppsdelen av avloppet. Har du fördelningsbrunn tänk då på att den också behöver tömmas regelbundet. Trots fullgod slamavskiljning så bildas i regel slam i mindre mängder i fördelningsbrunnen. Om du vill ha tömning av fördelningsbrunnen, beställ det hos kommunens renhållningsavdelning 0680-163 00. Kontrollera även avrinningen från fördelningsbrunnen. Blir det stopp eller långsam avrinning stiger nivån först i fördelningsbrunnen. Läs mer om skötsel på www.herjedalen.se Du kan själv påverka avloppsvattnets kvalitet. Genom att inte tillföra onödiga föroreningar eller onödigt mycket vatten, blir avloppsvattnet renare och stopp i avloppsanläggningen förebyggs. Några tips: Använd tvätt- och rengöringsmedel utan fosfat. Detta är mycket viktigt för dig med enskilt av lopp! Var noga med att inte överdosera tvätt- och ren göringsmedel! Häll inte ut miljöfarliga ämnen, t.ex. lösningsmedel och färgrester i avloppet. Tvätta inte penslar med vattenburen eller annan färg. Använd inte toaletten som en del i sophante ringen! Bindor, tops, kondomer, matrester osv. hör inte hemma i avloppet. Läkemedelsrester ska inte spolas ned i toaletten utan lämnas tillbaka till apoteket. Använd i första hand såpa och diskmedel vid städning. De klarar den mesta rengöringen i hemmet. Använd inte produkter som innehåller bakteriedödande medel, t.ex. Triclosan. Cigarettfimpar innehåller mycket kadmium och ska inte slängas i toaletten. Använd vattenbesparande installationer t. ex snål spolande wc -och duschhandtag. Skötselavtal Om du installerar ett minireningsverk med fällningsmedel, d.v.s kemikalier som fäller ut fosfor i slambrunnen för bättre rening, så rekommenderar vi på miljökontoret att du tecknar ett långsiktigt skötselavtal med leverantören eller någon representant på orten. Ett sådant avtal ger bäst förutsättningar för en långsiktigt fullgod funktion på anläggningen. Fungerar inte anläggningen kan det ge negativa konsekvenser för omgivande miljö, igensättningar med stopp i avloppet etc. För s.k fosforfällor är det även lämpligt att teckna skötselavtal. 13

Avlopp och kretslopp Om avloppet tas tillvara på rätt sätt kan det vara en resurs istället för ett problem. Framförallt avloppet från toaletten, det vill säga urin och avföring, innehåller mycket växtnäringsämnen (främst kväve, fosfor och kalium) som kan ersätta handelsgödsel i lantbruket. Idag finns det metoder som möjliggör återföring av näring från avlopp till odling på ett hygieniskt säkert sätt. Installerar du torrtoalett så kan du omhänderta avföring och urin för senare användning som gödselmedel. Nya tekniska lösningar ger inga problem med funktion eller lukt. Läs mer om kretsloppsanpassning på www.avloppsguiden.se och eget omhändertagande av toalettavfall på kommunens hemsida. Miljöavdelningen Är du i färd med att starta upp ett avloppsprojekt eller har allmänna frågor är du välkommen att kontakta oss på miljöavdelningen. Expedition: 08.00-12.00, 13.00-14.30 Tel. 0680-161 00 (vx) miljo.bygg@herjedalen.se Exempel på kretsloppsanpassad toalett. Nedre bilden: hantering av restprodukter. Bilagor På följande sidor finner du exempel på hur en situationsplan kan se ut och principskisser på olika reningstekniker som exempelvis infiltration, markbädd, enkelt grusfilter och situationsplan 14

Exempel på avloppsteknik Prisuppgifter är hämtade från www.avloppsguiden.se, 2012 Infiltration Investeringskostnad 40 000-70 000 kronor, driftkostnad 500-1000 kronor per år. Infiltration med infiltrationsmoduler Infiltration med pumpsystem Investeringskostnad 40 000-70 000 kronor. Den årliga driftskostnaden blir 500-1000 kronor för slamtömning, plus kostnaden för den el som driver pumpen. Markbäddsanläggning Investeringskostnad 60 000-80 000 kronor, driftkostnad 500-1000 kronor per år. 15

Kombinerande system Investeringskostnad 80 000-100 000 kronor, driftskostnad 1 300-3 5000 kronor per år. Gemensamhetsanläggning En anläggning som dimensioneras för flera hushåll. Investeringskostnad och driftskostnad beror på antal hushåll som är kopplade till anläggningen samt vald lösning. 16 Minireningsverk Investeringskostnad 80 000-120 000 kronor, driftskostnad 3 000-6 5000 kronor per år.

Exempel på situationsplan 17

Naturvårdsverkets faktablad För mera utförlig information om avloppsanläggningar, olika reningsteknik mm, läs Naturvårdsverkets faktablad 1-6 som finns på miljöavdelnings hemsida www.herjedalen.se/byggabo under rubriken blanketter i den vänstra spalten. 1) Planera för avlopp. 2) Jordprovtagning m.m. 3) Tilloppsledningar slamavskiljare m.m. 4) Infiltrationsanläggningar. 5) Markbädd. 6) Skötsel av avloppsanläggningar. Informationen i faktablad 1 6 omfattar traditionell teknik som använts under lång tid i avloppssammanhang. Den är i de flesta fall fortfarande mycket Exempel på faktablad användbar och utnyttjas därför i hög grad vid nybyggnationer och vid behov av förbättringsåtgärder. I vissa fall (hög skyddsnivå områden) räcker dock inte traditionell teknik till för att uppnå de reningseffekter som eftersträvas. Detta har medfört att utvecklingen inom området enskilda avlopp har accelererat. Det är inte möjligt att på något kortfattat men ändå fullständigt sätt redovisa de möjligheter som finns inom teknikområdet för enskilda avlopp. Miljöavdelningen får istället hänvisa till www. avloppsguiden.se och till respektive fabrikanters hemsidor, för information om olika tekniska lösningar och den pågående utvecklingen inom området. Naturvårdsverkets faktablad 1-6 finns som länkar på www.herjedalen.se/byggabo. 18

Att tänka på när du anlitar en markentreprenör Tänk igenom ordentligt vad du vill ha gjort innan du anlitar entreprenören. Ska entreprenören hjälpa dig med tillståndsansökan eller ska han/hon endast bygga en anläggning du fått tillstånd för? Be att få alla uppgifter från entreprenören: fullständigt namn, adress, telefonnummer och personeller organisationsnummer. Dessa uppgifter ger dig möjlighet att göra ytterligare kontroller. Skriv alltid ett avtal. Det är viktigt om det blir problem i efterhand men hjälper också till att undvika missförstånd. Om entreprenören inte vill skriva ett ordentligt avtal bör du anlita någon annan istället. Avtalet bör innehålla: namn på båda parterna tjänstens omfattning pris (fast pris, ungefärligt pris eller löpande räkning) hur betalning ska ske tider för arbetets påbörjande och avslutande särskilda villkor vitesklausul vid försening båda parters underskrift Kolla med skattemyndigheten att entreprenören har F-skattesedel. Detta innebär att det är entreprenören och inte du som ska betala arbetsgivaravgifter. Detta ska också framgå på fakturan. Entreprenören ska kunna visa upp att han/hon har en försäkring som gäller under byggtiden. Entreprenören bör kunna ge dig namn och telefonnummer till tidigare kunder för referenser. Ring till Kronofogden och kontrollera att entreprenören inte har några betalningsanmärkningar. Betalningsanmärkningar gör det svårt för entreprenören att få fram material från andra företag. Om du får problem kan du vända dig till Konsumentvägledaren i din kommun. Vid stora problem som innebär mycket pengar bör du vända dig till en advokat. Gräventreprenör i arbete. 19

Ordlista vanliga tekniska termer Ämne A Aerob Aktivt slam Ammonium Anaerob B BDT-vatten Biofilm Biologisk rening Biologisk toalett avloppsvat- Blandat ten BOD D Dagvatten Beskrivning Syrerik Biologiskt slam för rening av avloppsvatten bestående av bakterier och andra mikroorganismer som bryter ned avloppsvattnets innehåll av organiskt material vid tillgång på syre Kväveförening med kemisk beteckning NH4+ Syrefri Bad-, Disk- och Tvättvatten från hushåll, även kallat gråvatten Beteckning på det tunna skikt av mikroorganismer som finns i t.ex. markbäddar, infiltrationsanläggningar och kompaktfilter där den biologiska reningen äger rum. Även kallat biohud Reduktion av syreförbrukande ämnen och eventuellt kväve med hjälp av mikroorganismer som finns i sandfilter, markbäddar, aktivt slam, biobäddar, etc. Toalett med behållare där avföring och eventuellt annat organiskt avfall komposteras Avloppsvatten från hushåll som innehåller både klosett- och BDT-vatten Biokemisk syreförbrukning, parameter som anger vattnets innehåll av syreförbrukande organiskt material Regn och smältvatten som inte infiltrerar grundvatten eller tas upp av vegetation, utan istället rinner av från hårdgjorda ytor såsom tak, vägar och parkeringsplatser Denitrifikation Bakteriell omvandling av nitratkväve (NO - 3 ) till luftkväve (N2 ) Dräneringsvatten Vatten som samlas upp under markytan och leds bort, t.ex. vid dränering av husgrunder Dubbelspolad toalett Urinsorterande toalett som spolar både urin och avföring med vatten E Efterpolering Reningsfilter av sand eller grus som används efter minireningsverk eller trekammarbrunn med fosforfilter och vars uppgift i första hand är att minska bakterihalten i utgående vatten. Utförs i första hand enligt anvisningar från tillverkaren av reningsutrustningen. Enkelspolad toalett Urinsorterande toalett som endast spolar urin med vatten. Avföringen går direkt till ett uppsamlingskärl för latrin 20