Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden



Relevanta dokument
Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden

Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per-Olof Hallin, Malmö högskola

Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per Olof Hallin, Malmö högskola

Stadens skavsår om grannskap och social oro i en tid av globalisering

Förebyggande säkerhetsarbete Metoder för möten och dialoger 3-årigt forskningsprojekt i Malmö (MSB) Kontaktperson: Per-Olof.Hallin@mah.

Bostadsbränder och socioekonomiska. Per-Olof Hallin Urbana studier, Malmö högskola

Block 4: Systematiskt förebyggande arbete mot bostadsbränder

Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd brand ett projekt för att minska antalet anlagda bränder i skolor/förskolor

Anlagd brand i skolan

Sociala risker och områdesutveckling. Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola

Rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden

Social oro ur ett teoretiskt perspektiv

Brandstatistik - Vad vet vi om anlagd brand

Social grogrund och sociala risker hur hänger det ihop?

Anlagd brand ett samhällsproblem Margaret S. McNamee, SP Brandteknik

Sociala riskfaktorer och anlagd brand

Block 1 Den sociala dimensionen

Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget?

Sociala risker och sociala geografier resultat från tre forskningsprojekt. Nicklas Guldåker Lunds Universitet

Bostadsbränder under vintermånaderna. December - Februari

Tillsyn över resultat

I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 SKYDDAR MOT OLYCKOR

Eldanläggelse och annan ungdomsbrottslighet: jämförelser med avseende på prevalens och förklarande faktorer

Brandforskning i Sverige Anlagd brand. Nils Johansson Doktorand, Lunds Tekniska Högskola

Städers omvandling och sociala risker

Brandsäkerhet under byggtiden- är det ett problem? Brandskyddsföreningen

Lägenhetsbränder dagens och morgondagens skyddsnivå. Patrik Perbeck, MSB Anders Bergqvist, Brandskyddsföreningen Sverige

Sammanställning av statistik gällande bostadsbränder

FE-1 Period

Brandskyddsföreningens Service AB

I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 SKYDDAR MOT OLYCKOR

I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 SKYDDAR MOT OLYCKOR

Anlagd brand Projekt för att minska antalet anlagda bränder i skolor och förskolor

I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 SKYDDAR MOT OLYCKOR

Korpen Märsta-Sigtuna Motionsidrottsförening. Februari Ons 1 februari. Tor 2 februari. Mån 6 februari

Projekt Sociala risker 2011

Preliminära matchval för TV-sändningar HockeyAllsvenskan

TV-matcher t o m omg 40. Fr o m 1/ är matchvalen preliminära.

Därför alstrar vissa bostadsområden våldsbejakande extremism

STATUS: Kostnad/nytta studie Tekniska system för att förhindra och begränsa anlagda bränder

Allsvenskan Original 2017 omg Omg Lag Lag Dag Datum Tid

Storsatsning mot anlagda bränder Ett forskningsprogram för att minska antalet anlagda bränder

Klass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009

Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering

HockeyAllsvenskan Slutligt spelschema för fastställande

BILBRÄNDER

INTRODUKTION TILL SOCIALA RISKER I HALLANDS LÄN

Årssammanställning över genomförda räddningsuppdrag

En-gång-i-veckan-ryttare. SENIOR 2018 En-gång-i-veckan-ryttare

Utsatta områden och stadsplanering. 1 Emma Hedenvind,

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

En-gång-i-veckan-ryttare. SENIOR 2019 En-gång-i-veckan-ryttare

Sammanfattning av olycksundersökning Brand i byggnad Anlagd skolbrand

Schema per vecka med ansvariga hösten 2017

Bostadsbra nder i storstadsomra den

rt 2010 o p ap cial r o S

Omgång Dag Datum Hemmalag Bortalag Kl

Remissvar på remissen om riktlinjer för social investeringsfond i Stockholms stad

Stöd till trygghetsvärdar i Tensta

Försäkring. Tillfälligt boende för flyktingar

Det gjordes 53 st anmälningar om inbrott och försök till inbrott i bostad under december månad (26 st 2012).

En-gång-i-veckan-ryttare. SENIOR 2018 En-gång-i-veckan-ryttare

astma och liknande luftvägsproblem

Samordning av operativt trygghetsskapande arbete i Ö rebro.

Statistik och erfarenhet från bränder i biobränsle och avfall

Framgångsfaktorer vid bostadsbränder

Förbättringsområde. Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå

Ramschema termin 4 terminsvecka 1-20 daterat

Olycksutredning. Brandorsak, brandförlopp och erfarenhetsåterföring. Upplysningar om branden Larmtid: :22 Whintergren Nykroppa

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL

Bränder och brandskydd i flerfamiljsbostäder

Förbättringsområde. Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå

Handlingsprogram för skydd mot olyckor. Räddningstjänsten Enköping-Håbo. Fastställt av Direktionen

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL BRANDUTREDNING

Januari Veckodag Datum Styrelserum/kontor Kafélokalen

Tekniska åtgärder mot anlagd brand


Ny ledningsorganisation inom Individ- och familjeomsorgen Dnr

Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering slutsatser från ett forskningsprojekt

Datum Ert datum 1(2) Räddningstjänsten Handläggare, telefon Vår beteckning Peter Ehrenstråhle,

Trygghet i Stockholm Resultat från Stockholms stads trygghetsmätning fördelat efter ålder

En god bostad till en rimlig kostnad

Kommittédirektiv (2017:33) Inrättande av en delegation mot segregation. Kulturdepartementet

Vad vet vi om bostadsoch dödsbränder? Nicklas Guldåker

Vad vet vi om bostadsoch dödsbränder? Mona Tykesson

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Trygghetsmätning Polismyndigheten i Skåne

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

Kultur- och fritidsförvaltningen Drogförebyggande. Nyhetsbrev nr 3, Till dig som är förälder i Vimmerby kommun

Mån Vecka Dag Kurs Tid Lokal Kommentar April Maj F2 rev

Lösningar till tentamen i Matematisk Statistik, 5p

Hej! Vi vill önska er alla en riktigt God Fortsättning på det nya året och vi hoppas att helgerna varit avkopplande!

Räddningstjänsten Östra Blekinge Dnr /171. Prestationsmål för Räddningstjänstens förebyggande verksamhet år

Jon Loit Institutet för bostads- och urbanfrågor SEGREGATION OCH STADEN VI PLANERAR

Lägesbeskrivning kring bränder i flyktingboenden

Farsta närpolisområde. Aktuell info i Farsta närpolisområde för perioden: november 2014

Bränder i flyktingboenden i Sverige

Kalendarium Big Wind s föreställningar

Håkan Iseklint. Miljö- och säkerhetsgruppen. Brandförlopp & utrymning. Brandförlopp & utrymning. Brandförlopp & utrymning. Brandförlopp & utrymning

VARFÖR? OFFERT- UNDERLAG FÖRSTA KONTAKT MED ARKITEKT KONTRAKT FAKTISK SLUTBESIKTNING BYGG- START PLANERAD SLUTBESIKTNING ÄTA- ARBETEN

Transkript:

Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden Del av forskningsprojektet Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds Universitet Institutionen för Urbana studier, Malmö högskola Urbana studier Finns det samband mellan anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden? Pågående arbete: Statistiska analyser indikatorer Identifiera förklarande faktorer Samband med andra uttryck för social oordning Grannskap som studieobjekt hot spots utsatta platser Metodutveckling Forskningsdatas 1

Bakgrund: Sociala förändringsprocesser Ökade ekonomiska skillnader Ökad segregation Enklavisering Skolan och bostadsområdet arenor där skillnaderna blir tydligast Anlagd brand indikator för social oro och konfliktpraktik Anlagda bränder. Var sker de och vad kan ökningen bero på? Malmö 199 29 2

Var sker anlagda bränder? Tydliga kluster. Anlagda bränder 27 21 Det finns tydliga rumsliga mönster och koncentrationer. Anlagd brand i byggnad Tre typområden/grannskap 1. Kabelbränder? 3

Tre typområden/grannskap 2. Social oro? 1 3. Inga trender? Grannskap, skolor, ekonomisk utsatthet Anlagda bränder 27 21 49 % 62 % 34 % 43 % Det finns samband mellan grannskap, skolbränder, konflikter och ekonomiskutsatthet. 21 % % = andel ekonomiskt utsatta barn Skolor Anlagd brand i byggnad Anlagd brand ej i byggnad Konflikter 4

Vad kännetecknar utsatta grannskap? Bakomliggande förklaringsfaktorer Andel ungdomar Boendetäthet Boendeform Ekonomisk standard Arbetslöshet Utbildning Utländsk bakgrund Primära förklaringsfaktorer Social kontroll Normsystem Beteendemönster Social sammanhållning Kollektiv förmåga Samhällstillit, alienation Rollmodeller Riskgrupper Anlagd brand Grannskap och social (o)ordning Grannskap och boende Informell ordningsmakt Oklara sociala kontrakt -Dåliga socio-materiella levnadsvillkor -Social/territoriell stigmatisering -Osäkra utvecklingsmöjligheter -Stark alienation - Social (o)ordning - Oklar social kontroll - Oklar kollektiv förmåga Andra aktörer Socialtjänst Fastighetsägare Kortsiktig investering Polis Föreningsliv Stor grupp ungdomar RTJ Riskgrupp tonårspojkar, unga män Skola m.fl. Mindre grupp drivande tonårspojkar, unga män Oklara arbetsformer Avsaknad av gemensam stratetegi Konfliktfält Myndighetssektor Formell ordningsmakt 5

Grannskapsanalys och sju frågor: Finns det många ungdomar? Finns det en grupp alienerade ungdomar? Dominerar hyreslägenheter? Finns det trångboddhet? Sköter fastighetsägaren sina fastigheter? Är de boende engagerade i boendet? Finns det en förmåga att lösa gemensamma uppgifter eller problem? Hur drabbas skolorna? Malmö 199 21 8 Riket 1996 21 7 6 5 4 3 2 1 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Totalt antal bränder Totalt anlagd brand 6

Skolan som arena för missnöje och frustration Anlagda bränder per timme skolor 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Riket 1996 21 Malmö 25 211 Skolområdet Skolbyggnaden Antal insatser, bränder och anlagda bränder Förskola, skola och fritidsgård Malmö 25 21 18 16 14 12 1 8 6 Totalt insatser Totalt antal bränder Totalt anlagd brand 4 2 25 26 27 28 29 21 7

Skadekostnader för sex grundskolor i en stadsdel i Malmö 12 1 Genomsnitt 236 /år för de tre mest utsatta skolorna 8 6 4 2 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Typfall: Skola med anlagda bränder under ordinarie skoltid 25 21 Brandorsak/händelse Bib/bejb/övr Startföremåutrymme Start Datum Dag tid Okänd/ej angiven Ej brand 25 4 11 Mån 13 Detektor/larmknapp/i Ej brand 25 1 13 Tor 12 ntryckt bibrandskåp Anlagd brand med uppsåt Brand ej i byggnad Container Utomhus 25 12 2 Tis 16 Annan orsak Ej brand 26 8 1 Tor 7 Annan orsak Ej brand 26 9 1 Fre 5 (felsignal) Detektor/Larmknapp/ Ej brand 27 1 1 Ons 22 Intryckt bibrandskåp Fyrverkeri/smällare Ej brand 27 12 2 Mån 12 Fyrverkeri/smällare Ej brand 27 12 21 Tis 8 Fyrverkeri/smällare Ej brand 28 1 8 Tis 15 Annan orsak Ej brand 28 1 8 Tis 12 Anlagd med uppsåt Brand i Lös Okänd/ej 28 1 3 Ons 1 byggnad inredning angiven /papper Glömd Ej brand 28 2 4 Mån 7 spis/matlagning Glömd Ej brand 28 2 4 Mån 7 spis/matlagning Annan orsak Ej brand 28 6 19 Tor 1 Okänd/ej angiven Ej brand 29 2 23 Mån 12 Barns lek med eld Brand i Annan Utomhus 29 9 24 Tis 16 byggnad Anlagd med uppsåt Brand i Lös Utomhus 21 1 25 Mån 13 byggnad inredning /Papper Detektor/Larmknapp/ Ej brand 21 7 9 Fre 14 Intryckt bibrandskåp Fyrverker/smällare Ej brand 21 12 16 Tor 12 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 25 26 27 28 29 21 Falsklarm Detektor/larmknapp/intryc kt bibrandskåp Annan orsak Teknisk service/tekniskt fel Glömd spis/matlagning Förmodad brand Fyrverkeri/smällare Okänd/ej angiven Barns lek med eld Annan brandorsak Anlagd med uppsåt 8

Typfall: Skola med merparten anlagda bränder under ej ordinarie skoltid, 25 21 Brandorsak/händ else Bib/bejb/övr Startföremål Startutrymme Datum Dag tid Anlagd med uppsåt Brand i byggnad Lös inredning/papp Toalett 26 5 29 Mån 13 9 er Anlagd med uppsåt Brand ej i byggnad Lekredskap/ute Utomhus 26 1 21 Lör 16 8 möbler Okänd/ej angiven Brand ej i byggnad Container Okänd 27 3 7 Ons 13 7 Anlagd med uppsåt Brand i byggnad Byggnadens Okänd 27 4 22 Sön 2 insida/utsida 6 Anlagd med uppsåt Brand ej i byggnad Container Utomhus 27 6 16 Lör 1 Anlagd med uppsåt Brand ej i byggnad Motorfordon, Utomhus moped/bil 27 8 28 Tis 2 5 Anlagd med uppsåt Brand i byggnad Okänd/ej angiven Förråd 27 9 7 Fre 18 4 Anlagd med uppsåt Brand ej i byggnad Container Utomhus 27 9 22 Lör 18 1 Falsklarm Detektor/larmknap p/intryckt bibrandskåp Annan orsak Teknisk service/tekniskt fel Glömd spis/matlagning Förmodad brand Fyrverkeri/smällare Anlagd med uppsåt Brand ej i byggnad Container Utomhus 27 9 27 Tor 24 Falsklarm Falsklarm 27 1 3 Ons 2 3 Okänd/ej angiven Falsklarm Falsklarm 27 1 3 Ons 2 2 Barns lek med eld Anlagd med uppsåt Brand ej i byggnad Container Utomhus 28 9 11 Tor 18 Anlagd med uppsåt Brand ej i byggnad Lös Utomhus 28 1 5 Sön 18 inredning/papper Anlagd med uppsåt Brand i byggnad Okänd Samlingsloka 29 1 1 Tor 24 l Förmodad brand Förmodad brand Okänd Okänd 29 9 13 Sön 22 1 25 26 27 28 29 21 Annan brandorsak Anlagd med uppsåt Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden Slutsatser: Vissa grannskap är mer utsatta än andra Socioekonomiska förhållanden har betydelse behov av fördjupad analys Utsatta grannskap har utsatta skolor 9

Fortsatt arbete Fördjupad statistisk och rumslig analys Fördjupade skolanalyser Områdesbaserad risk och sårbarhetsanalys Systematisk Social Observation (SSO) av fysisk oordning Forskningsdatabas Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden Tack! nicklas.guldaker@keg.lu.se Nicklas Guldåker Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds Universitet Institutionen för Urbana studier, Malmö högskola Urbana studier 1