1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3. 3. Användning och attityd till IT...5. 4. Elever och IT...32. 5. Rankinglistor...40

KK-Stiftelsen Användning och attityder till IT Elever, lärare, skolledare

Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. Användning och attityd till IT...5 4. Elever och IT...32 5. Rankinglistor...40 6. Publiceringsregler...51 Svenska GALLUP

1. Förord Denna rapport innehåller huvudresultaten av den undersökning som KK-Stiftelsen (KKS) har givit Svenska GALLUP i uppdrag att genomföra. Undersökningen är utformad i samarbete mellan Hans Gennerud, KKS och Karin Nelsson, Svenska GALLUP. Databearbetningen av resultatet har gjorts av Åsa Mkilania. För rapport svarar Lena Lovén. För en djupare och mer omfattande analys är det värdefullt att studera de undergrupper som redovisas i tabellerna som finns bifogade till rapporten. Sist i rapporten återfinns rankningslistor vilka återger hur de olika länen förhåller sig till varandra avseende IT-mognad etc. i skolan. Med förhoppning om att rapporten kommer att vara belysande och fungera som ett bra beslutsunderlag i framtiden. Stockholm den 2 maj Lena Lovén Svenska GALLUP 2

2. Metodsammanställning I följande avsnitt redovisas undersökningens bakgrund, syfte, metod, urval samt hur tabellerna ska läsas. 2.1 BAKGRUND Svenska GALLUP har för femte året i rad genomfört en undersökning där KKS satsning på IT i Sveriges skolor utvärderas. Årets undersökning riktar sig till lärare, elever och skolledare. Årets undersökning är på många sätt en upprepning av de undersökningar som har gjorts, 1998 och 1997. Jämförelser med tidigare resultat kommer därför att göras. I denna rapport jämförs elever, lärare och skolledare bl a avseende ITmognad och syn på IT i skolan. Rapporten avslutas med rankinglistor för de olika länen. De områden vi har fokuserat på i rankinglistorna är användning och innehav av dator, Internet, e-mail, kunskap om IT samt kännedom om KK-stiftelsens satsning på IT i skolan. 2.2 SYFTE Syftet med undersökningen är dels att ta reda på och utvärdera målgruppernas attityder, kunskaper och användande av IT, dels att göra jämförelser med tidigare års undersökningsresultat. 2.3 METOD Intervjuerna genomfördes per telefon under 12 februari 23 mars. Sammanlagt har följande antal intervjuer genomförts inom respektive målgrupp: Lärare 4.800 intervjuer Skolledare 600 intervjuer Elever 1.200 intervjuer 2.4 URVAL 2.4.1 Lärare Svenska GALLUP har valt ut ett hundratal skolor runt om i landet. I varje län har 200 intervjuer genomförts. En skillnad mellan årets undersökning och tidigare års undersökningar är att friskolor har inkluderats. Totalt innebär det 4.800 intervjuer. Svarsfrekvensen är 70 procent. Svenska GALLUP 3

2.4.2 Skolledare Urvalet består av ett köpt riksrepresentativt register från PAR Adressregistret med skolledare på gymnasiet och grundskolan. Totalt har 300 intervjuer gjorts på grundskolan och 300 intervjuer på gymnasiet. Svarsfrekvensen är 55 procent. 2.4.3 Elever Svenska GALLUP har valt ut ett hundratal gymnasieskolor över hela Sverige. Totalt har 50 intervjuer gjorts per län. En skillnad mellan årets undersökning och tidigare års undersökningar är att friskolor har inkluderats. Svarsfrekvensen är 73 procent. Svenska GALLUP respekterar de utvaldas integritet och rätt att vägra svara på enstaka frågor eller vägra att medverka i en intervju. 2.5 TABELLER Tabellrapporten består av databehandlade tabeller. Analysen har skett med korssorteringsprogrammet NIPO. Tabellerna läses radvis. Bastal för procentberäkning anges alltid i absoluta tal. Ibland kan smärre avvikelser uppstå vid avrundningar i datorns procentberäkning. Om flera svar tillåtits i en fråga dvs. om respondenten fått avge mer än ett svar summerar inte de olika svarsalternativens delsummor nödvändigtvis till 100%. Vid analys av tabellmaterial från intervjuundersökningar gjorda med stickprov är det väsentligt att man håller i minnet att de angivna procentsatserna är ungefärliga värden. Förekomsten av en felmarginal innebär att det är ett felslut att tro att siffrorna från ett stickprov är exakt desamma som skulle erhållits om tex. samtliga lärare besvarat frågan. Det som kallas felmarginal är egentligen en osäkerhetsmarginal. Smärre avvikelser ligger i alla procenttal i tabellerna och de är av något större storleksordning närmare mitten av procentskalan. Så exempelvis har ett ja -svar på 50% en något större osäkerhet än ett ja -svar på 10% eller 90%. Felmarginalens storlek är också beroende av hur många intervjuer som genomförts. Ju fler intervjuer desto mindre felmarginal. Svenska GALLUP 4

3. Användning och attityd till IT I följande avsnitt redogör vi för elevers, skolledares och framförallt lärares användning, inställning och attityd till IT i skolan. Sammanfattning Användning och attityd till IT Målgrupp: Lärare, skolledare och elever. Nästan alla, nio av tio, lärare har tillgång till dator i hemmet. Andelen skolledare och elever är ungefär densamma. När det gäller tillgång till Internet och e-mail i hemmet ligger motsvarande siffra på ca åtta av tio bland lärare och elever och ca sju av tio bland skolledarna. Både bland lärare, elever och skolledare använder majoriteten datorn i hemmet mellan 1 och 5 timmar i veckan. Beträffande tillgång till IT-redskap i skolan kan vi se att bland lärare, elever och skolledare ligger tillgången på dator, i likhet med föregående år på omkring 100 procent. En viss tillbakagång vad gäller tillgång till Internet kan ses framför allt bland skolledare. Bland skolledarna är det enligt årets undersökning ca åtta av tio som har tillgång till Internet. Motsvarande siffra föregående år var drygt nio av tio. Både bland lärare och skolledare har majoriteten haft tillgång till dator i mer än 6 år. Bland eleverna är motsvarande siffra mer än 5 år. Bland lärarna har Drygt en tredjedel tillgång till egen dator. Motsvarade siffra föregående år var knappt en fjärdedel. Ungefär fyra av tio lärare och elever uppger att de dagligen använder datorn i sitt arbete/skolarbete. Motsvarande siffra bland skolledarna är ca 100 procent. Inom samtliga grupper har användningen ökat sedan förra årets mätning. Drygt fyra av tio lärare uppger att de har stor nytta av datorn som pedagogiskt verktyg i undervisningen. Samtidigt anger ungefär en tredjedel av lärarna att de inte tycker att deras egna IT-kunskaper är tillräckliga. Konstateras kan också att ca åtta av tio lärare tror att datorn kommer att användas mer i framtiden. De största fördelarna med IT i undervisningen anses, i likhet med förra året, både bland lärare och elever vara att det ger naturlig datorvana, ökar motivationen i skolarbetet samt att det underlättar inlärningen i skolan. De största hindren med att använda IT i undervisningen anser lärarna vara att lärarna har för låg kompetens, att det finns för lite pengar samt att det finns för få datorer. Svenska GALLUP 5

Lärarnas allmänna inställning till att använda IT i undervisningen är i allmänhet positiv. Drygt sju av tio lärare är positiva till att använda IT i undervisningen vilket är något färre än förra året. Ungefär en tredjedel av lärarna anser att det finns en tydlig strategi för hur IT ska användas på deras skola. Svenska GALLUP 6

Fig 1 Lärare Flera svar möjliga Vilka av följande IT-redskap har du tillgång till i hemmet? Dator 95% 90% DVD* (fristående eller på datorn) 2 MP3-spelare* 16% CD-spelare* 94% Mobiltelefon utan WAP-möjlighet* 76% Mobilelefon med WAP-möjlighet* Internet 12% 75% 82% E-mail 73% 8 CD-rom 84% 79% Inget av dem 9% *Frågan endast ställd Drygt nio av tio uppger att har tillgång till dator i hemmet. En nästan lika stor andel, drygt nio av tio, uppger att de har tillgång till CDspelare i hemmet. Sedan följer i fallande skala: CD-rom, Internet, e-mail, mobiltelefon utan WAP-möjlighet, DVD, MP3-spelare samt mobiltelefon med WAPmöjlighet. Endast ett fåtal lärare uppgav att de inte har tillgång till någon av ovanstående svarsalternativ i hemmet. Andelen lärare som har tillgång till dator, Internet, e-mail samt CD-rom i hushållet har ökat sedan år. En markant minskning har däremot skett bland de som anger att de inte har tillgång till något av ovanstående alternativ. Svenska GALLUP 7

Fig 2 Skolledare Flera svar möjliga Vilka av följande IT-redskap har du tillgång till i hemmet? Dator 97% 95% Internet E-mail CD-rom 7 70% 7 79% 78% 83% DVD* (fristående eller på datorn) MP3-spelare* 15% 28% CD-spelare* 94% Mobiltelefon utan WAP-möjlighet* 8 Mobilelefon med WAP-möjlighet* 17% Inget av dem Tveksam, vet ej 0% *Frågan ställd endast När det gäller skolledarna så har nästan alla, drygt nio av tio, tillgång Dator i hemmet. Nästan lika stor andel har tillgång till CD-spelare i hemmet. Sedan följer i fallande skala: CD-rom, Internet, E-mail, Mobill utan Wapmöjligheter, MP3-spelare, DVD, mobil med WAP-möjligheter. Mindre än en tiondel av skolledarna uppger att de inte har tillgång till något av ovanstående alternativ i hemmet. Andelen skolledare som har tillgång till dator i hemmet ökar marginellt i år jämfört med, medan en minskning av tillgången på Internet, e-mail, samt CD-rom har skett i år jämfört med förra årets resultat. Svenska GALLUP 8

Fig 3 Elever Flera svar möjliga Vilka av följande IT-redskap har du tillgång till hemma? Dator 93% 93% DVD* (fristående eller på datorn) 26% MP3-spelare* 35% CD-spelare* 96% Mobiltelefon utan WAPmöjlighet* 77% Mobilelefon med WAPmöjlighet* 15% Internet 79% 76% E-mail 79% 73% CD-rom 84% 84% Inget av dem 7% *Frågan endast ställd Inledningsvis ställdes en fråga om tillgången till IT-redskap i hemmet. Nästan alla tillfrågade elever uppger att de har tillgång till CD-spelare. Drygt nio av tio elever uppger att de har tillgång till dator i hemmet och drygt åtta av tio elever uppger att de har tillgång till CD-rom i hemmet. Sedan följer i fallande skala: Internet, E-mail, mobiltelefon utan WAPmöjligheter, MP3-spelare, DVD, mobiltelefon med WAP-möjligheter. Endast ett fåtal elever uppger att de inte har tillgång till nåt av dem. Jämför man ovanstående resultat med års undersökning, visar frågan att tillgången till Internet samt e-mail i hemmet ökat sedan dess. Tillgången till dator samt CD-rom är däremot oförändrat sedan. Svenska GALLUP 9

Fig 4 Hur många timmar i veckan använder i veckan använder du din dator hemma? Lärare De som har tillgång till dator hemma Mindre än 1 timme 13% 18% 1-2 timmar 25% 27% 3-5 timmar 28% 28% 6-10 timmar 11-20 timmar 7% 7% 19% 18% Mer än 20 timmar 2% 2% Inte alls 3% Tveksam, vet ej Mer än hälften av lärarna använder sin dator mellan 1-5 timmar i veckan. En knappt femtedel använder datorn hemma mellan 6-10 timmar i veckan, en åttondel av lärarna använder datorn mindre än 1 timme i veckan. Drygt en tjugondel använder datorn mellan 11-20 timmar och ett fåtal uppger att de använder datorn mer än 20 timmar i veckan. Endast ett fåtal uppger att de inte alls använder datorn hemma. Jämfört med resultatet från års undersökning visar på en ökning inom intervallen, 1-2 timmars användning i veckan samt 6-10 timmar i veckan. En ökning har också skett bland de som uppger att de inte alls använder sin dator hemma. En minskning har däremot skett sedan inom intervallet, mindre än 1 timme. Övriga svarsalternativ är konstanta i jämförelse med års resultat. Svenska GALLUP 10

Fig 5 Hur många timmar i veckan använder du din dator hemma? Skolledare De som har tillgång till dator hemma Mindre än 1 timme 12% 13% 1-2 timmar 24% 30% 3-5 timmar 3 32% 6-10 timmar 17% 24% 11-20 timmar 6% 7% Mer än 20 timmar 0% 2% Drygt tre av tio skolledare använder datorn hemma mellan 3-5 timmar, en fjärdel använder datorn 1-2 timmar i veckan och en lika stor andel, en fjärdel använder datorn 6-10 timmar i veckan. Sedan följer i fallanda skala: mindre än 1 timme i veckan, 11-20 timmar i veckan samt mer än 20 timmar i veckan. Datoranvändningen har minskat jämför med föregående år inom följande intervall, mindre än 1 timme 5 timmar. En ökning kan ses däremot inom intervallet 6 mer än 20 timmar i veckan. Jämfört med föregående års undersökning. Svenska GALLUP 11

Fig 6 Hur många timmar i veckan använder du din dator hemma? Elever De som har tillgång till dator hemma Mindre än 1 timme 7% 14% 1-2 timmar 18% 23% 3-5 timmar 26% 27% 6-10 timmar 2 26% 11-20 timmar 10% 14% Mer än 20 timmar 4% 8% Drygt en fjärdedel av alla elever uppger att de använder sin dator ca 3-5 timmar i veckan. En nästan lika stor andel, dryg en fjärdedel uppger att de använder sin dator mellan 6-10 timmar. Sedan följer i fallande skala: använder sin dator mellan 1-2 timmar i veckan, mellan 11-20 timmar, mer än 20 timmar i veckan, mindre än 1 timme. Endast ett fåtal elever uppger att de inte alls använder dator trots att de har tillgång till en. En ökning har skett sedan beträffande datoranvändning i veckan. I intervallet 3 timmar - till mer än 20 timmar uppgår ökningen till en sjundedel. Motsvarande minskning kan ses i intervallet mindre än 1 timme upp till 2 timmars datoranvändning i veckan. Svenska GALLUP 12

Fig 7 Lärare Flera svar möjliga * Frågan ställdes endast Vilka av följande IT-redskap har du tillgång till i skolan? Dator Internet E-mail CD-rom* 74% 99% 99% 99% 99% 93% 94% 93% 84% 9 90% 87% 89% 90% CD-spelare** 82% DVD** (fristående eller på datorn) Mobiltelefon utan WAPmöjlighet** MP3-spelare** 15% 15% 14% 1998 1997 Mobilelefon med WAPmöjlighet** Inget av dem 2% *Frågan ställd fr o m **Frågan ställd endast Nästan alla respondenter uppgav att de hade tillgång till dator i skolan. Sedan följde i fallande skala: Internet, e-mail, CD-rom, CD-spelare, DVD, mobiltelefon utan WAP-möjligheter, MP3-spelare, mobiltelefon med WAP-möjlighet. Endast ett fåtal lärare uppgav att de inte hade tillgång till något av ovanstående IT-redskap. Tillgången till dator har varit konstant sedan 1997. Tillgången till Internet i skolan har ökat konstant sedan 1997, med undantag för en marginell minskning i år jämfört med år resultat. Tillgången till e- mail i skolan har också ökat konstant sedan 1997. Tillgången till CDrom har minskat marginellt sedan års undersökning. Svenska GALLUP 13

Fig 8 Skolledare Flera svar möjliga * Frågan ställdes endast Vilka av följande IT-redskap har du tillgång till i ditt arbete? Dator Internet E-mail CD-rom* 72% 78% 77% 9 88% 9 87% 88% 100% 100% 99% DVD** (fristående eller på datorn) MP3-spelare** 1 16% 1998 CD-spelare** Mobiltelefon utan WAPmöjlighet** 69% 68% Mobilelefon med WAP-möjlighet** 15% 0% Inget av dem 0% *Frågan ställd fr o m **Frågan ställd endast Alla skoledare anger att de har tillgång till datorn i skolan. Nära åtta av tio har tillgång till Internet på arbetsplatsen och en nästan lika stor andel har tillgång till e-mail på arbetsplatsen. Sedan följer i fallande skala: CD-rom, CD-spelare, mobiltelefon utan WAP-möjligheter, DVD, mobiltelefon med WAP-möjligheter, MP3- spelare. Tillgången till IT-redskap i form av dator i skolan är konstant för samtliga år. Tillgången till Internet, e-mail samt CD-rom minskar för samtliga alternativ i år jämfört med tidigare. Svenska GALLUP 14

Fig 9 Elever Flera svar möjliga * Frågan ställdes endast Vilka av följande IT-redskap har du tillgång till i skolan? Dator 99% 100% 99% 99% DVD** (fristående eller på datorn) 9% MP3-spelare** 18% Internet E-mail 69% 95% 98% 96% 9 92% 9 85% 1998 1997 CD-rom* 8 84% Inget av dem 0% *Frågan ställd fr o m ** Frågan ställd endast Nästan alla elever uppger att de har tillgång till dator i skolan. En nästan lika stor andel uppger att de hat tillgång till Internet i skolan och drygt nio av tio elever har tillgång till e-mail skolan. Sedan följer i fallande skala, CD-rom, MP3-spelare samt DVD. Jämför med tidigare års undersökningar 1997, 1998, ser man vad gäller tillgången till dator i skolan är den konstant. Tillgången till Internet i skolan har dock minskat med några procentenheter sedan 1998 och. Tillgången till e-mail har dock ökat sedan 1997. Svenska GALLUP 15

Fig 10 Har du tillgång till egen dator i skolan eller är det en gemensam dator? Lärare De som har tillgång till dator i skolan 34% Egen 22% 22% 23% Gemensam 66% 78% 78% 1998 1997 77% Här kan konstateras att drygt var tredje lärare har tillgång till egen dator. Resterande andel, drygt två tredjedelar, har tillgång till gemensam dator. Vid en jämförelse med resultaten från tidigare år ser vi att det har skett en ökning bland de som har tillgång till egen dator. Svenska GALLUP 16

Fig 11 Lärare Hur länge har du använt dig av dator i ditt arbete? Mindre än 6 månader 2% 6 månader - 1 år 5% 1-2 år 1 3-4 år 2 5-6 år 23% Längre 36% Använder inte dator idag 2% Tveksam, vet ej 0% Drygt en tredjedel av lärarna uppger att de har använt sig av datorn längre än 6 år. Nästan var fjärde lärare har använt dator i sitt arbete mellan 5-6 år. Drygt en femtedel har använt dator i 3-4 år. Sedan följer i fallande skala: 1-2 år, 6 månader-1 år samt mindre än 6 månader. Endast ett fåtal använder inte datorn i sin skola idag. Svenska GALLUP 17

Fig 12 Hur länge har du använt dig av dator i ditt arbete? Skolledare De som har tillgång till dator i arbetet Mindre än 6 månader 6 månader - 1 år 2% 1-2 år 3-4 år 2% 4% 6% 7% 10% 15% 1998 5-6 år 15% 2 24% Längre 53% 63% 73% Använder inte dator idag 0% Nära tre fjärdedelar av skoledarna har använt sig av dator i arbetet längre än 6 år. Drygt en sjundedel har använt dator i sitt arbete mellan 5-6 år. Sedan följer i fallande skala: 3-4 år, 1-2 år. 6 månader 1 år, mindre än 6 månader. Andelen skolledare som anger att de har använt sig av dator i sitt arbete längre än 6 år ökar för tredjeåret i rad. Medan övriga tidsintervaller minskar jämfört med tidigare års undersökningar. Svenska GALLUP 18

Fig 13 Hur länge har du använt dig av dator i skolan? Elever De som har tillgång till dator i skolan Mindre än 6 månader 3% 3% 6% 6 månader - 1 år 2% 4% 13% 15% 1-2 år 9% 15% 29% 28% 3-4 år 3 39% 37% 35% 5-6 år Längre 2% 2% 8% 16% 33% 38% 39% 38% 1998 1997 Använder inte dator idag 0% 2% Tveksam, vet ej Nära fyra av tio elever har använt sig av datorn i skolan mellan 5-6 år. Drygt tre av tio uppger att de använt sig av dator i skolan mellan 3-4 år. Sedan följer i fallande skala: längre än 6 år, 1-2 år, 6 månader-1 år, mindre än 6 månader. Den totala användningen av dator i skolan har ökat sedan i intervallen, längre än 6 år samt mellan 6 månader och 1 år. En minskning har dock skett vad gäller användningen sedan i intervallen, mindre än 6 månader samt 1-6 år. Den största ökningen sedan 1997 är intervallet längre än 6 år. Däremot står den största minskningen sedan 1997 intervallet mindre än 6 månader samt 1-2 års användning av datorn i skolan för. Svenska GALLUP 19

Fig 14 Hur ofta använder du datorn i undervisningen? Lärare De som har tillgång till dator i skolan Dagligen 32% 30% 40% 50% Någon eller några gånger i veckan 3 29% 3 34% Varannan vecka 4% 5% 5% 4% Någon eller några gånger i månaden Mer sällan 8% 6% 7% 4% 10% 1 10% 10% 1998 1997 Aldrig 2% 10% 13% 1 Av de lärare som har tillgång till dator i skolan anger fyra av tio att de dagligen använder den i undervisningen. Tre av fyra lärare uppger att de använder den någon eller några gånger i veckan. Mindre än en tiondel använder datorn någon eller några gånger i månaden och nästan lika många använder den ännu mer sällan. En av tio använder aldrig datorn i undervisningen och mindre än en fjärdel använder den varannan veckan. Intressant att notera är att sedan 1997 har den dagliga användningen av dator i undervisningen fram till minskat med nästan 20 procentenheter, för att i år gå upp igen. Samtidigt har som andelen som aldrig använder dator i undervisningen börjat minskat igen. Svenska GALLUP 20

Fig 15 Hur ofta använder du dator i ditt arbete? De som har tillgång till dator i arbetet Skolledare Dagligen 99% 95% 9 Någon eller några gånger i veckan 4% 7% Varannan vecka Någon eller några gånger i månaden 0% 0% 0% 0% 0% 0% 1998 Mer sällan 0% 0% Aldrig 0% 0% 0% Nästan alla skolledare uppger att de dagligen använder datorn i sitt arbete. Ett fåtal använder datorn endast någon eller några gånger i veckan. Andelen skolledare som anger att de dagligen använder dator i sitt arbete ökar för tredje året i rad sedan 1998. Svenska GALLUP 21

Fig 16 Hur ofta använder du dator i skolan? Elever De som har tillgång till dator i skolan Dagligen 24% 22% 33% 42% Någon eller några gånger i veckan 46% 49% 52% 50% Varannan vecka 3% 3% 6% 5% Någon eller några gånger i månaden 5% 8% 1 13% 1998 1997 Mer sällan 2% 4% 5% 7% Aldrig 2% 3% 2% 2% Nära hälften av eleverna uppger att man i skolan använder datorn någon eller några gånger i veckan. Drygt fyra av tio använder datorn dagligen i skolan. En tjugondel uppger att de använder datorn någon eller några gånger i månaden. Sedan följer i fallande skala: varannan vecka, mer sällan och aldrig. Den dagliga användningen av dator i skolan har ökat konstant sedan 1997. Övrig användning av dator skolan har minskat i jämförelse med 1997, 1998 och års resultat med undantag för en uppgång år 1998 för intervallen, någon eller några gånger i veckan samt varannan veckan som detta år hade en uppgång. Svenska GALLUP 22

Fig 17 Tycker du att du har stor eller liten nytta av datorn som pedagogiskt verktyg i undervisningen? De som har tillgång till dator i skolan Lärare 27% Liten 40% 4 42% 29% Varken stor eller liten 25% 26% 26% Stor 29% 3 32% 42% 1998 1997 2% Tveksam, vet ej 2% 3% 4% Drygt två femtedelar av lärarna uppger att de tycker att man har stor nytta av datorn som pedagogiskt verktyg i undervisningen. Tre av tio tycker att de varken har stor eller liten nytta av datorn som pedagogiskt verktyg i undervisningen och drygt en fjärdel uppger att de har liten nytta av datorn som pedagogiskt verktyg i undervisningen. En viss ökning har skett sedan, vad gäller uppfattningen om att datorn är till stor nytta som pedagogiskt verktyg i undervisningen. De som uppgett liten nytta av datorn som pedagogiskt verktyg i undervisning konstant minskat sedan 1997. De lärare som uppger varken stor eller liten nytta har konstant ökat sedan 1997. Svenska GALLUP 23

Fig 18 Lärare Tycker du att dina egna kunskaper om IT är tillräckliga eller tycker du det inte? 32% Ja, tillräckliga 23% 27% 18% 67% Nej, inte tillräckliga 72% 76% 8 1998 1997 Tveksam, vet ej 2% Konstateras kan här att drygt två tredjedelar av lärarna inte anser sig ha tillräckliga kunskaper om IT. På motsvarande sätt är det nästan en tredjedel som anser sig ha det. Vid en jämförelse över tiden ser vi att uppfattningen om att kunskaperna inom IT är tillräckliga konstant ökat genom åren. Svenska GALLUP 24

Fig 19 Lärare Tror du att IT kommer att användas mer, mindre eller oförändrat i framtiden? Mer 78% 82% Mindre 4% 4% Oförändrat 12% 16% Tveksam, vet ej 2% 2% Nästan åtta av tio lärare tror att IT kommer att användas mer i framtiden. En sjättedel tror på en oförändrad användning och färre än en tjugondel av lärarna tror på en minskad användning av IT. Jämfört med års resultat har andelen lärare som i år uppgett att de tror att IT kommer att användas mer i framtiden, minskat och andelen lärare som tror att användningen av IT kommer att vara oförändrat i framtiden. Svenska GALLUP 25

Fig 20 Vad tror du är de största fördelarna med att använda IT i undervisningen? Lärare Spontan erinran + hjälpt erinran Ger naturlig datorvana 84% 90% Ökar motivationen för skolarbetet 7 75% Underlättar inlärningen i skolan 62% 65% Stimulerar kritiskt tänkande 36% 43% Ökar samarbetet mellan eleverna 27% 33% Annat, vad? 7 73% Tveksam, vet ej 10% 19% Vid spontan och hjälpt erinran tror lärarna att de största fördelarna med att använda IT i undervisningen främst är att det ger naturlig datorvana, ökar motivation för skolarbetet samt underlättad inlärning i skolan. Sedan följer i fallande skala: stimulerar kritiskt tänkande, ökar samarbetet mellan eleverna. Anmärkningsvärt är att drygt sju av tio lärare uppger ett annat svar än ovanstående alternativ. Samtliga svarsalternativ har ökat sina andelar jämfört med föregående års undersökning. Andelen tveksamma minskar med nära hälften i år jämfört med. Svenska GALLUP 26

Fig 21 Vad tror du de största fördelarna med att använda IT i undervisningen? Elever Spontan erinran + hjälpt erinran Ger naturlig datorvana (## kunskap om IT) 89% 92% Underlättar inlärningen i skolan 69% 70% Ökar motivationen för skolarbetet 72% 75% Ökar samarbetet mellan eleverna 34% 39% Stimulerar kritiskt tänkande 49% 50% Annat, vad? 38% 5 Tveksam, vet ej 27% 39% Nästan nio av tio av eleverna uppger att en av de största fördelarna med IT i undervisningen är att den ger en naturlig datorvana (kunskap om IT). Nära tre fjärdedelar uppger att en av de största fördelarna är att den ökar motivationen för skolarbetet. Sedan följer i fallande skala: underlättar undervisningen i skolan stimulerar kritiskt tänkande samt ökar samarbetet mellan eleverna. Nästan fyra av tio elever uppger något annat utöver de alternativ som angetts ovan. Knappt fyra av tio är tveksam eller vet inte vad de största fördelarna med IT i undervisningen är. Jämfört med års undersökning visar resultatet ovan att samtliga av ovanstående svarsalternativ minskat sedan. Utom påståendena, ökar samarbetet eleverna emellan samt de som uppgett att de är tveksamma eller inte vet vad de tror att de största fördelarna med IT i undervisningen är. Dessa har totalt sett ökat sedan års undersökning. Svenska GALLUP 27

Fig 22 Lärare Vilka av följande saker upplever du som problem eller hinder för att använda IT i undervisningen? För låg kompetens hos lärarna 7 70% 67% 65% För lite pengar 58% 55% 68% 65% För få datorer 56% 65% 65% 7 För långsamma datorer* 3 44% 52% Eleverna missbrukar Internet* 45% 43% 52% Dålig utrustning För lite tid för IT i undervisningen 3 35% 42% 49% 48% 47% 5 5 1998 1997 Utvecklingen går för fort 44% 43% 4 38% Felaktiga eller osanna uppgifter på Internet* 25% 33% 43% Har ingen nytta i mitt eller mina ämnen* 12% 12% 13% Ointresserade elever 5% 5% 12% 10% Det finns inga problem eller hinder* 2% 2% Lärarna anser att de största hindren med att använda IT i undervisningen är att lärarna har för låg kompetens, att det finns för lite pengar samt att det finns för få datorer. Sedan följer i fallande skala: för långsamma datorer, eleverna missbrukar Internet, dålig utrustning, för lite tid för IT i undervisningen, utvecklingen går för fort, felaktiga eller osanna uppgifter på Internet. Ett fåtal svarar: har ingen nytta av Internet i mina ämnen, ointresserade elever. Jämfört med 1997 då för få datorer ansågs vara de största hindret har bilden ändrats något. Svenska GALLUP 28

Fig 23 Lärare Vad är din allmänna inställning till att använda IT i undervisningen? Positiv eller negativ? 79% Positiv 7 67% 15% Varken positiv eller negativ 16% 22% Negativ 5% 7% 6% 1998 Tveksam, vet ej 6% 5% Bland lärarna är en klar majoritet, nästan åtta av tio, positiva i sin allmänna inställning till IT i undervisningen. Omkring var sjätte lärare är varken positiv eller negativ och cirka var tolfte är negativ. Vid en jämförelse med ser vi att andelen positiva lärare har ökat något och andelen negativa lärare har totalt sett sjunkit ett par procentenheter sedan 1997. Svenska GALLUP 29

Fig 24 Lärare Anser du att det finns en tydlig plan eller strategi för hur ni ska använda IT på er skola? Otydlig plan 36% 37% Varken otydlig eller tydlig plan 22% 27% Tydlig plan 28% 29% Det finns ingen plan 5% 10% Tveksam, vet ej 3% 4% Drygt en tredjedel av lärarna uppger att de anser att det finns en otydlig plan för hur man ska använda av IT i skolan. Drygt en fjärdedel anser att man varken har en tydlig eller otydlig plan, och nära tre av tio anser att det finns en tydlig plan medan en tjugondel av alla tillfrågade lärare anser att det inte finns någon plan. Ett fåtal uppger att de är tveksamma eller vet inte vad de anser om frågeställningen. En marginell ökning kan dock skönjas bland de som tycker att det finns en tydlig plan för hur man ska använda sig av IT i skolan jämfört med resultaten från. Andelen son anser att det finns en otydlig plan eller att det inte finns någon plan minskar i jämförelse med tidigare år. Andelen lärare som anser att de varken finns en tydlig eller otydlig plan för hur man ska använda sig av IT i skolan ökar i år. Svenska GALLUP 30

Fig 25 Skolledare Anser du att det finns en tydlig plan eller strategi för hur ni ska använda IT på er skola? Otydlig 10% 13% Varken tydlig eller otydlig plan 22% 24% Tydlig plan 63% 66% Tveksam, vet ej 2% Nästan två tredjedelar av skolledarna anser att det finns en tydlig plan för hur IT ska användas på deras skola. Knappt en fjärdedel anser att det varken finns en tydlig eller otydlig plan och en av tio anser att det finns en otydlig plan. Andelen skolledare som anser att det finns en tydlig plan har ökat något sedan. Svenska GALLUP 31

4. Elever och IT I detta avsnitt tittar vi på lärares, skolledares, och elevers uppfattning om ITundervisningens påverkan på elevernas möjligheter på arbetsmarknaden. Sammanfattning Elever och IT Målgrupp: Lärare, skolledare, elever och IT-producenter. Majoriteten av både skolledare, lärare och elever är överens om att ITundervisningen i skolan påverkar elevernas möjligheter på arbetsmarknaden. Bland lärarna är det knappt nio av tio, bland skolledarna är det drygt åtta av tio och bland eleverna är det knappt åtta av tio som tror att det påverkar elevernas möjligheter på arbetsmarknaden. Drygt tre av tio lärare tror att den ökade Internetanvändningen utvecklar elevernas möjligheter att tänka kritiskt och värdera information. Motsvarande siffra bland skolledarna är ca fem av tio. Bland eleverna är andelen något högre, nära sex av tio tror att den ökade Internetanvändningen utvecklar deras möjligheter att tänka kritiskt och värdera information. Nästan tre av fyra elever tycker att Internet har ökat den egna medvetenheten kring källkritik. Svenska GALLUP 32

Fig 26 Tror du att IT-undervisningen i skolan påverkar elevernas möjligheter på arbetsmarknaden? Andel positiva Lärare * Viss skillnad i frågeformulering mellan åren 89% 90% 1998 9 En majoritet av lärarna tror att IT-undervisningen i skolan ökar elevernas möjligheter på arbetsmarknaden. Detta är dock en minskning jämfört med tidigare år. Svenska GALLUP 33

Fig 27 Skolledare Tror du att IT-undervisningen i skolan påverkar elevernas möjligheter på arbetsmarknaden? Elevernas möjligheter ökar mycket 57% 65% Elevernas möjligheter ökar något 30% 36% Elevernas möjligheter varken ökar eller minskar 4% 5% Elevernas möjligheter minskar 0% 0% Tveksam, vet ej Drygt nio av tio skolledare uppger att de tror att IT-undervisningen i skolan ökar elevernas möjligheter på arbetsmarknaden. En tjugondel av skolledarna tror att IT-undervisningen i skolan varken ökar eller minskar elevernas möjligheter på arbetsmarknaden. Endast ett fåtal är tveksamma eller vet inte om IT-undervisningen i skolan påverkar elevernas möjligheter på arbetsmarknaden. Andelen skolledare som tror att IT-undervisningen i skolan ökar elevernas möjligheter på arbetsmarknaden minskar marginellt i år jämfört med års resultat. Svenska GALLUP 34

Fig 28 Elever Tror du att IT-undervisningen i skolan påverkar dina möjligheter på arbetsmarknaden? 78% 86% 1998 9 Andelen elever som uppger att de tror att IT-undervisningen i skolan påverkar deras möjligheter på arbetsmarknaden uppgår till nära åtta av tio. Dock är det en minskning i jämförelse med tidigare års undersökningar. Svenska GALLUP 35

Fig 29 Lärare Tror du att den ökade Internetanvändningen utvecklar eller hämmar elevernas möjligheter att tänka kritiskt och värdera information? Hämmar 18% 19% Varken hämmar eller utvecklar 44% 46% Utvecklar 3 32% Tveksam, vet ej 4% 5% Drygt tre av tio lärare tror att den ökade Internetanvändningen utvecklar elevernas möjligheter att tänka kritiskt och värdera information. Mindre än hälften av de tillfrågade lärarna tror att den ökade Internetanvändningen varken utvecklar eller hämmar elevernas möjligheter att tänka kritiskt och värdera information och knappt en femtedel tror att den ökade Internetanvändningen hämmar elevernas möjligheter att tänka kritiskt och värdera information. Andelen lärare som anser att den ökade Internetanvändningen hämmar elevernas möjligheter att tänka kritiskt och värdera information ökar marginellt i år jämfört med. Minskning är tydligare för andelen lärare som i år anser att den ökade Internetanvändningen utvecklar samt varken hämmar eller utvecklar elevernas möjligheter att tänka kritiskt och värdera information. Svenska GALLUP 36

Fig 30 Skolledare Tror du att den ökade Internetanvändningen utvecklar eller hämmar elevernas möjligheter att tänka kritiskt och värdera information? Hämmar 8% 1 Varken hämmar eller utvecklar 35% 37% Utvecklar 48% 50% Tveksam, vet ej 3% 7% Hälften av skolledarna uppger att de tror du att den ökade Internetanvändningen utvecklar elevernas möjligheter att tänka kritiskt och värdera information. Drygt en tredjedel av skolledarna tror att Internetanvändningen varken utvecklar eller hämmar elevernas möjligheter att tänka kritiskt och värdera information medan drygt en tiondel uppger däremot att de tror att Internetanvändningen hämmar elevernas möjligheter att tänka kritiskt och värdera information. Både andelen skolledare som anser att Internetanvändningen utvecklar samt de som anser att Internetanvändningen hämmar elevernas möjligheter att tänka kritiskt och värdera information ökar i år jämfört med års resultat. Denna ökning motvaras av att andelen tveksamma samt de skolledare som anger varken eller i år minskat jämför med. Svenska GALLUP 37

Fig 31 Elever Tror du att den ökade Internetanvändningen utvecklar eller hämmar dina möjligheter att tänka kritiskt och värdera information? Hämmar 9% Varken hämmar eller utvecklar 20% Utvecklar 59% Tveksam, vet ej 12% Nära sex av tio elever uppger att de tror deras möjligheter att tänka kritiskt och värdera information utvecklas av den ökade Internetanvändningen. En femtedel av eleverna tror at den ökade Internetanvändningen varken utvecklar eller hämmar deras möjligheter att tänka kritiskt och värdera information och färre än var tionde elev tror deras möjligheter att tänka kritiskt och värdera information hämmas av den ökade Internet användningen. Svenska GALLUP 38

Fig 32 Elever Tycker du att Internet har ökat eller minskat din egen medvetenhet kring källkritik? Ökat medvetenheten 74% Minskat medvetenheten 5% Tveksam, vet ej 2 Nästan tre av fyra elever tycker att Internet har ökat den egna medvetenheten kring källkritik. En tjugondel anser att Internet har minskat den egna medvetenheten kring källkritik. Drygt en femtedel av eleverna uppger att de är tveksamma eller inte vet om Internet har ökat eller minskat den egna medvetenheten kring källkritik. Svenska GALLUP 39

6. Rankinglistor I följande avsnitt redovisas rankinglistor för länen. De områden vi har fokuserat på i rankinglistorna är användning och innehav av dator, Internet, e-mail, kunskap om IT samt kännedom om KK-stiftelsens satsning på IT i skolan. Rankinglista/Län 1998 1997 Tillgång till dator i skolan Lärare 1998 1997 1 Östergötland 100 100 100 99 1Jämtland 100 100 100 99 1 Uppsala 100 100 99 98 1 Halland 100 100 99 99 1Västernorrland 100 100 99 98 1 Blekinge 100 99 99 99 1Skåne 100 99 99 99 1Västra Götaland 100 99 100 1 Örebro 100 99 99 98 1Gävleborg 100 99 99 99 1 Stockholm 100 98 100 98 1 Kalmar 100 98 100 98 1 Norrbotten 100 95 99 99 2Jönköping 99 100 100 97 2 Kronoberg 99 100 100 99 2Västmanland 99 100 97 100 2Värmland 99 99 99 99 2Västerbotten 99 99 97 99 2Södermanland 99 98 100 98 2 Kopparberg 99 98 98 3 Gotland 98 99 99 100 Svenska GALLUP 40

Rankinglista/Län 1998 1997 Tillgång till Internet i skolan Lärare 1998 1997 1 Stockholm 98 94 94 79 2Jämtland 97 98 99 89 2 Halland 97 94 93 79 3Värmland 96 96 94 92 3Kalmar 96 94 92 91 3 Kopparberg 96 91 91 4Gävleborg 95 95 97 82 5 Blekinge 94 96 89 87 5Västerbotten 94 95 92 96 5 Gotland 94 94 88 69 6Jönköping 93 98 97 91 6Västernorrland 93 96 96 79 6 Örebro 93 94 89 81 6Västmanland 93 91 90 84 7Västra Götaland 92 96 97 7Skåne 92 92 91 89 8 Kronoberg 91 98 96 90 8Södermanland 91 96 97 78 8 Uppsala 91 93 86 86 9 Norrbotten 87 91 86 80 10 Östergötland 86 95 95 96 Svenska GALLUP 41

Rankinglista/Län 1998 1997 Tillgång till E-mail i skolan Lärare 1998 1997 1 Stockholm 96 89 83 59 1 Halland 96 85 87 64 2Jämtland 95 95 98 87 2 Kopparberg 95 89 88 3Västerbotten 94 95 91 93 3Gävleborg 94 93 86 70 4Värmland 93 92 89 87 4 Gotland 93 91 83 61 4Kalmar 93 90 84 85 4Västmanland 93 86 77 71 5Västernorrland 92 88 91 71 6 Blekinge 91 93 85 78 6Jönköping 91 91 93 78 6 Uppsala 91 87 84 76 6 Örebro 91 86 84 75 7Skåne 90 89 87 76 8Västra Götaland 89 91 92 8Södermanland 89 90 90 69 8 Kronoberg 89 90 90 75 9 Norrbotten 87 85 79 64 10 Östergötland 83 90 82 83 Svenska GALLUP 42

Rankinglista/Län 1998 Tillgång till dator i arbetet Skolledare 1998 1 Uppsala 100 100 100 1Södermanland 100 100 100 1 Östergötland 100 100 100 1Jönköping 100 100 100 1 Kronoberg 100 100 100 1 Kalmar 100 100 100 1 Blekinge 100 100 100 1Skåne 100 100 100 1 Halland 100 100 100 1Värmland 100 100 100 1 Örebro 100 100 100 1Västmanland 100 100 100 1 Dalarna 100 100 100 1Västernorrland 100 100 100 1Jämtland 100 100 100 1Västerbotten 100 100 100 1 Norrbotten 100 100 100 1Gävleborg 100 100 91 1 Gotland 100 100 80 1Västra Götaland 100 99 98 2 Stockholm 99 99 99 Svenska GALLUP 43

Rankinglista/Län 1998 Tillgång till Internet i arbetet Skolledare 1998 1 Halland 95 85 90 2 Norrbotten 89 81 86 3Jönköping 87 86 90 4Skåne 85 98 91 5Värmland 83 94 81 6 Örebro 82 100 83 6Södermanland 82 83 77 7 Uppsala 81 95 90 8 Kalmar 78 100 84 9 Kopparberg 77 96 95 10 Västra Götaland 76 96 88 11 Gävleborg 75 93 91 11 Västernorrland 75 91 89 11 Stockholm 75 89 91 12 Västmanland 73 92 80 12 Östergötland 73 83 77 13 Kronoberg 72 65 94 14 Gotland 71 100 80 15 Jämtland 67 92 93 16 Blekinge 64 83 87 17 Västerbotten 60 91 91 Svenska GALLUP 44

Rankinglista/Län 1998 Tillgång till E-mail i arbetet Skolledare 1998 1 Halland 91 85 80 2 Norrbotten 89 81 76 3Jönköping 87 86 95 4Skåne 85 98 91 5Värmland 83 89 89 6 Örebro 82 100 79 6Södermanland 82 83 85 7 Kopparberg 77 96 91 8Västra Götaland 75 96 84 8 Uppsala 75 95 90 8Gävleborg 75 93 91 8Västernorrland 75 91 83 8 Stockholm 75 88 91 9 Kalmar 74 100 88 10 Västmanland 73 92 80 10 Östergötland 73 89 81 11 Kronoberg 72 65 94 12 Gotland 71 100 80 13 Jämtland 67 92 100 14 Blekinge 64 83 83 15 Västerbotten 60 91 88 Svenska GALLUP 45

KK-STIFTELSEN KKS SATSNING PÅ IT I SKOLAN Rankinglista/Län 1998 1997 Tillgång till dator i skolan Elever 1998 1997 1 Kalmar 100 100 100 98 1 Halland 100 100 100 97 1 Örebro 100 100 100 99 1 Kopparberg 100 100 100 1Jämtland 100 100 100 100 1Västerbotten 100 100 100 99 1 Norrbotten 100 100 100 99 1Västra Götaland 100 100 99 1 Uppsala 100 100 98 99 1 Blekinge 100 100 98 98 1Västernorrland 100 100 98 100 1Skåne 100 100 97 100 1Värmland 100 98 100 100 1Gävleborg 100 98 100 99 1 Östergötland 100 98 98 100 2 Kronoberg 98 100 100 97 2 Gotland 98 100 100 96 2Västmanland 98 100 98 97 2 Stockholm 98 98 100 100 2Södermanland 98 98 100 97 3Jönköping 96 100 100 99 Svenska GALLUP 46

KKS SATSNING PÅ IT I SKOLAN Rankinglista/Län 1998 1997 Tillgång till Internet i skolan Elever 1998 1997 1Västernorrland 100 100 94 95 1 Halland 100 98 96 91 2 Kronoberg 98 100 98 94 2 Blekinge 98 100 94 93 2Västerbotten 98 86 82 83 3Västra Götaland 97 99 99 4Jämtland 96 100 98 94 4 Örebro 96 100 94 89 4Skåne 96 99 96 88 4 Östergötland 96 98 96 92 4 Gotland 96 98 100 89 4 Uppsala 96 98 94 91 4 Kopparberg 96 98 98 4Gävleborg 96 98 98 96 5 Kalmar 94 100 98 96 5 Stockholm 94 98 90 85 5Värmland 94 96 92 93 6Södermanland 92 96 98 84 7 Norrbotten 90 100 94 95 8Västmanland 88 100 96 91 9Jönköping 86 100 100 91 Svenska GALLUP 47

KKS SATSNING PÅ IT I SKOLAN Rankinglista/Län 1998 1997 Tillgång till E-mail i skolan Elever 1998 1997 1Västernorrland 100 100 82 89 2 Blekinge 98 94 90 76 3 Kronoberg 96 100 78 71 4 Örebro 94 86 82 75 4 Östergötland 94 74 86 58 5Västra Götaland 93 96 84 6 Kalmar 92 100 92 79 6Jämtland 92 98 86 82 6Gävleborg 92 96 96 82 6Västerbotten 92 92 76 85 6Skåne 92 89 81 63 6 Gotland 92 84 90 59 6 Halland 92 62 66 52 7 Kopparberg 90 96 78 7 Uppsala 90 88 84 68 7Värmland 90 84 84 67 7 Stockholm 90 82 84 64 8Jönköping 86 98 98 71 8 Norrbotten 86 98 88 68 8Södermanland 86 96 90 55 9Västmanland 84 98 84 71 Svenska GALLUP 48

KKS SATSNING PÅ IT I SKOLAN Rankinglista/Län 1998 Är dina egna kunskaper om IT tillräckliga eller inte? Lärare Andel Ja - svar 1998 1 Uppsala 38 37 30 1 Blekinge 38 29 27 1Kalmar 38 27 22 2Gävleborg 37 22 22 3Skåne 35 26 22 4 Stockholm 33 35 26 4 Gotland 33 33 20 4 Östergötland 33 29 19 4Södermanland 33 28 23 4Västmanland 33 25 16 5Västernorrland 31 25 16 5Västerbotten 31 23 17 6 Halland 30 28 23 6Västra Götaland 30 26 23 7Jämtland 29 34 31 7Jönköping 29 25 27 7 Örebro 29 24 24 7 Norrbotten 29 22 16 8Värmland 27 25 24 9 Kronoberg 26 25 26 9 Kopparberg 26 12 22 Svenska GALLUP 49

KKS SATSNING PÅ IT I SKOLAN Rankinglista/Län 1998 1997 Spontan kännedom om KK-Stiftelsens satsning på IT i skolan Lärare 1998 1997 1 Gotland 75 80 58 29 2 Uppsala 68 61 9 10 3 Kronoberg 67 59 56 32 4 Blekinge 62 70 37 8 4 Södermanland 62 65 34 19 5 Västernorrland 61 71 28 28 6 Kalmar 60 59 40 33 7 Jämtland 59 71 75 41 8 Gävleborg 58 62 77 61 8 Västra Götaland 58 65 34 8 Östergötland 58 62 59 55 9 Jönköping 57 76 15 20 10 Norrbotten 55 64 16 10 10 Västerbotten 55 71 29 28 10 Västmanland 55 73 14 18 10 Örebro 55 69 22 6 11 Halland 54 62 45 27 11 Kopparberg 54 64 9 12 Skåne 51 73 28 28 13 Värmland 50 61 21 19 14 Stockholm 49 54 14 18 1997 och 1998 formulerades frågan enligt följande: Känner du till Skolprojektet? Svenska GALLUP 50

KKS SATSNING PÅ IT I SKOLAN 7. Publiceringsregler Rapporten, som innehåller resultat från en undersökning utförd av Svenska GALLUP på klientens uppdrag, är klientens egendom. Copyrighten tillfaller Svenska GALLUP om ej annat överenskommes. Om annat ej skriftligen överenskommits, förblir frågeformulär, databärare och annat material till samtliga undersökningar Svenska GALLUPs egendom. Svenska GALLUP skall ge sitt skriftliga samtycke till publicering av undersökningsresultat till allmänheten. Samtycke lämnas rutinmässigt om ej särskilda motskäl finns. I Svenska GALLUPs intresse ligger att förhindra felaktigheter i faktaredovisningen och missledande tolkningar av undersökningsresultaten. Om en klient publicerar missvisande siffror eller gör ett missvisande urval av undersökningsresultat, förbehåller sig Svenska GALLUP rätten att publicera korrekta och kompletterande delar av samma undersökning för att uppmuntra en mer rättvisande och avvägd tolkning. Följande information skall alltid medtas i all publicering till allmänheten: * den intervjuform som använts i undersökningen, t ex besök i hemmet, telefon eller post * undersökningspopulation, t ex intervjupersonernas ålder * antal intervjupersoner * tiden för fältarbetet * urvalsmetod om annan metod använts än en som är slumpmässig i alla steg När en klient publicerar resultat från en Svenska GALLUPundersökning, skall den information som ges i första hand gälla klientens egna produkter och/eller tjänster. Information om undersökningsresultatet rörande konkurrenters produkter och tjänster kan innefattas, men skall komma i andra hand vid presentationen. Undantag och variationer i dessa regler tillåts då särskilda skäl föreligger och beviljas av Svenska GALLUPs ledning. För att gälla skall sådana undantag och ändringar lämnas skriftligen. Svenska GALLUP 51

KKS SATSNING PÅ IT I SKOLAN Svenska GALLUP 52