ENGAGERA AKTIVERA - FRÄMJA

Fritidspolitisktt handlingsprogram för Ulricehamns kommun ENGAGERA AKTIVERA - FRÄMJA

VISION/MÅL ENGAGERA AKTIVERA - FRÄMJA Fritidsverksamheten bidrar till att lyfta livskvaliteten i kommunen. Ett rikt och omväxlande fritidsutbud både för gammal och ung, profilerar även kommunen som attraktiv bostadsort och bidrar till att stärka besöksnäringen Genom att skapa goda förutsättningar för fritid och rekreation genererar vi också tillväxtmöjligheter för näringslivet, vilket på sikt skapar sysselsättningsmöjligheter för kommunens invånare. 2

Innehåll Fritidspolitiskt handlingsprogram för Ulricehamns kommun... 4 Inledning... 4 Syfte... 4 Ledamöter... 4 Vad är fritid?... 6 Behövs en lokal fritidspolitik?... 6 Styrande lokala fritidspolitiska dokument... 6 Framtida inriktning fritidssektorn i Ulricehamn... 7 Framtida inriktning:... 8 Idrotts och fritidsanläggningar... 10 Framtida inriktning:... 10 Föreningslivet inom fritidsverksamheten... 12 Framtida inriktning:... 12 Friluftsverksamhet... 15 Framtida inriktning... 15 Prioriterade grupper... 17 Framtida inriktning... 18 3

Fritidspolitiskt handlingsprogram för Ulricehamns kommun Inledning Kommunfullmäktige utsåg 2007-12-17, 172, en Fritidsberedning som fick i uppdrag att arbeta fram ett fritidspolitiskt handlingsprogram. Med utgångspunkt från det som särskilt pekas ut i Växtplats Ulricehamn och det kommunalpolitiska handlingsprogrammet, ska det fritidspolitiska handlingsprogrammet ange de övergripande målsättningarna och den viljeinriktning fullmäktige har för fritidsverksamheten de närmaste åren. Programmet ska utgöra ett underlag för kommande prioriteringar, överväganden och andra beslut inom fritidsområdet under denna tid. Syfte Syftet med programmet är att belysa den förenings- och fritidsverksamhet som bedrivs i kommunen och redovisa en strategi och handlingsplan för att utveckla och stärka verksamheten. Programmet skall därför ses som en viljeyttring med förslag som beskriver och förstärker fritidsverksamheten. Programmet ger förhoppningsvis inspiration till framtida fritidspolitiska satsningar. Fritidsbegreppet är brett och omfattande. Nu framlagt förslag ger inte anspråk på att vara heltäckande. Frågor rörande alkohol, narkotika och tobak kommer inte att behandlas i detta program då dessa frågor behandlas mer ingående i det drogpolitiska handlingsprogrammet. Ovanstående gäller även för hälsofrågor, då dessa frågor mer ingående behandlas av kommunens välfärdsråd och redovisas i välfärdsprogrammet för Ulricehamns kommun. Ledamöter Det fritidspolitiska programmet har utarbetats av Kommunfullmäktiges Fritidsberedning, bestående av beredningsledare Jan Holmin (m) vice beredningsledare Jan Forsman (s) samt ledamöterna Robin Blixt-Gustavsson (kd), Marcus Gullander (c), Celso Silva Goncalves (s) och Ingela Wessbo (fp). Vidare har synpunkter inhämtats från föreningslivet i kommunen samt kommunfullmäktiges ledamöter via workshops, resultatet finns sammanställt och redovisat i dokumentet Dokumentationssammanställning av Fritidsberedningens workshops med Kommunfullmäktige, Idrottsföreningar och Övriga föreningar. 4

De av fritidsberedningen framtagna inriktningarna får konkretiseras i budgetarbetet utifrån faktorer som ekonomiskt utrymme och politisk prioritering etc. I arbetet har hänsyn beaktats vad som gäller för sakområdet i följande planer/program: Växtplats Ulricehamn och det kommunalpolitiska handlingsprogrammet. 5

Vad är fritid? En definition av begreppet fritid, som allmänt används inom den internationella fritidsvetenskapen, kan formuleras så här: Fritid är den tid människan förfogar över för val av aktiviteter, vilka inte är nödvändiga på grund av fysiologiska, ekonomiska eller andra sociala tvång och som vi använder för att öka vår icke-materiella livskvalitet. Fritidens mål, är således att öka människors livskvalitet och välbefinnande och är därmed en viktig del av samhällets utveckling. Samhällets krav ökar och det blir allt mer angeläget att genomföra en kvalitativt bra fritidsverksamhet. Behövs en lokal fritidspolitik? Idrotten är den helt dominerande fritidsverksamheten för barn och ungdom i alla kommuner, så även i Ulricehamns kommun. Politiska mål för hur idrotts- och fritidsverksamhetens roll i samhället skall kunna bestå och utvecklas, är därför mycket viktiga. Verksamheten kan i många stycken sägas verka i ett förebyggande syfte i form av aktivitetsskapande och är därmed även positivt för folkhälsan. Den senaste mer genomarbetade politiska målsättningen för verksamheten, är från 1995. Något liknande nu aktuellt samlat dokument, som ett fritidspolitiskt program, har tidigare inte utarbetats. Styrande lokala fritidspolitiska dokument Upplåtelsebestämmelser och hyrestaxor för kommunala idrotts- och fritidsanläggningar finns fastställda för de objekt som administreras av fritidsavdelningen (gymnastik- och idrottshallar, samlingslokaler, simhall, ishall, småbåtshamn, kvartersidrottsplatser). Upplåtelsebestämmelserna reglerar prioriterade grupper, säsongs- och öppettider, ansökningstider och upplåtelsevillkor i övrigt. Dessa bestämmelser är föremål för ständig omprövning, utifrån de förändringar som pågår i samhället. Hyrestaxorna för anläggningarna ingår som en bilaga till budgeten och fastställs därför varje år av kommunfullmäktige. Ett mycket viktigt styrinstrument, är de särskilda bidragsbestämmelser som reglerar kontantbidragen till föreningslivet. Grundtanken med bestämmelserna är att de skall vara generella, enkla att administrera för föreningslivet och kommunen. Det är viktigt att ha en kontinuitet i bidragsgivningen, för att ge föreningslivet klara planeringsförutsättningar. 6

Framtida inriktning fritidssektorn i Ulricehamn En satsning på fritidsområdet är en betydande faktor i kommunens strävanden att nå målet 25.000 invånare 2020. Detta gäller såväl utbudet och attraktionskraften i sig, men även potentialen till tillväxt i näringslivet inom sektorn. Fritidsverksamheten är omfattande och har en mycket bred målgrupp. Att få status som fritidskommun kan vara tungan på vågen vid en företagslokalisering enligt Fredrik Wikström, chef för området fritid och föreningsliv på statliga Ungdomsstyrelsen. Fritidsutbudet i vår kommun beskrivs oftast i positiva ordalag. Vi har ett rikt föreningsliv, med många ideellt arbetande ledare. Värdet på den ideella ledarinsatsen i kommunen, enbart räknat inom idrottsområdet har uppskattats till 70 miljoner årligen. Den vackra naturmiljön i sig, iordningställda friluftsanordningar, inspirerar och ger förutsättningar till rika upplevelser och aktiviteter. Kommunen har ett varierat utbud av olika idrotts- och fritidsanläggningar. Det spridda ägandet och driften av anläggningarna har bidragit till mångfalden av anläggningar. Under den senaste 10-15 års perioden har dock verksamheten inom den kommunala delen, främst fått inriktas på att förvalta och delvis utveckla befintliga anläggningar. Det ekonomiska utrymmet för en nödvändig expansion har inte funnits eller prioriterats. Uppförandet av ishallen 1986, är den senaste större anläggningsinvesteringen. Efterfrågan på lediga tider i våra anläggningar är större än tillgången. Nya aktiviteter och trender tillkommer ständigt hos ungdomarna, vilka är lika viktiga att stödja som mer traditionell föreningsverksamhet. Det kommunala kontantstödet till föreningslivet har inte följt kostnadsutvecklingen i samhället. Särskilt driften av föreningsägda anläggningar, har försvårats med nya regelverk för olika anställningsformer och momsinförande på energisidan etc. Föreningslivet måste stödjas och uppmuntras på alla plan för att den viktiga verksamheten bland våra barn och ungdomar skall bestå och utvecklas. Kommunens samlade personalorganisation för den traditionella fritidsverksamheten har resursmässigt varit oförändrad under den senaste 15- årsperioden. 7

Framtida inriktning: En mångfacetterad fritidsverksamhet har stor betydelse ur ett brett folkhälsoperspektiv. Det är angeläget att främja en god och hållbar hälsoutveckling genom ett allsidigt och attraktivt fritidsutbud för alla. Det är viktigt att stimulera till idrotts- och fritidsutövande hela livet, som är tillgängligt för alla oavsett individens förutsättningar. Tidigt grundlagda hälsosamma levnadsvanor förebygger bland annat övervikt, fetma och diabetes. Intentionerna att utveckla Lassalyckan och Sanatorieskogen till ett regionalt fritidsområde skall stå fast. Här finns goda förutsättningar att utveckla både idrottsanläggningar och friluftsområdet i ett helhetsperspektiv, som vänder sig till en bred målgrupp. Ulricehamns tidigare ledande ställning som Syd och Västsveriges längdskidcentrum skall återtas. Ny teknik har utvecklats som möjliggör anläggande av konstsnöspår, på betydligt enklare sätt, än vad som är möjligt med dagens utrustning. Frågan om vilken framtida nivå som verksamheten skall bedrivas på, måste avgöras inom kort så att den ideella föreningsinsatsen kan bibehållas. Avsaknaden av funktionella idrotts- och fritidsanläggningar, får inte vara ett hinder för en aktiv fritid, för i första hand intresserade barn och ungdomar. En nödvändig och offensiv satsning på fritidsområdet skulle i nuläget innebära nybyggnad av en skol/friidrottsarena, ishall samt fullstor idrottshall. Nivån på det direkta ekonomiska stödet till föreningslivets verksamhet och anläggningsdrift bör uppjusteras och sedan följa verksamhetsutvecklingen, men även kostnadsutvecklingen i samhället i stort. Fritidsavdelningen kan arbeta fram ett underlag för hur utvecklingen har sett ut under den senaste 15 årsperioden, för att belysa detta och skapa underlag för kommande politiska prioriteringar. Diskussionerna och förverkligandet av någon form av samlingspunkt i centralorten för åldersgruppen från gymnasienivå måste intensifieras och realiseras inom en snar framtid. En arbetsgrupp bör tillsättas med uppdrag att arbeta fram förslag på både verksamhetsinnehåll, placering och utformning. Det är avgörande för framtiden att hålla en ständig dialog och kontakt med ungdomarna och föreningslivet när det gäller att hitta olika lösningar inom 8

fritidsområdet. Detta kan tex ske genom inrättande av så kallade focusgrupper i speciella frågor. För en attraktiv och bred fritidsverksamhet för alla, är det viktigt att trygga tillgången till bostadsnära grönområden och utveckla de möjligheter som vår vackra natur medger. Detta perspektiv finns redan idag i kommunens planarbete, men kan förstärkas ytterligare genom en ökad dialog och kunskap i ämnet. Insatser som syftar till en ökad jämlikhet mellan könen och tillgänglighet för olika funktionshinder när det gäller möjligheten att delta i fritidsutbudet, skall ägnas särskild uppmärksamhet. Arbetet med frågorna bör ha sin utgångspunkt i en kartläggning över nuläget. Sociala och ekonomiska faktorer får inte utgöra ett hinder för en aktiv fritidskonsumtion. Detta är en viktig utgångspunkt som måste beaktas i kommande justeringar av hyror och taxor för kommunens idrotts- och fritidsanläggningar Planeringen för en ny lokalisering av fritidsgårdsverksamheten bör påbörjas snarast, med tydlighet i samverkanstanken till övrig fritidsverksamhet i centralorten. Även här bör en särskild arbetsgrupp tillsättas med uppdrag att arbeta fram förslag på både verksamhetsinnehåll, placering och utformning. Samtidigt bör frågan om en samlingspunkt för de äldre ungdomarna utredas. Möjligheterna till samverkan med föreningar och organisationer och andra intressenter skall beaktas när det gäller att bedriva och främja ett brett ansvarstagande och deltagande i fritidsutbudet. I dessa frågor är det angeläget att även se över ansvars- och säkerhetsfrågor samt ekonomisk ersättning för nedlagda föreningsinsatser. För att bredda det demokratiska inflytandet i större fritidspolitiska frågor och satsningar, bör möjligheten utredas/övervägas om inrättandet av tillfälliga beredningar under kommunfullmäktige. 9

Idrotts och fritidsanläggningar I kommunen finns ett stort utbud av olika idrotts- och fritidsanläggningar. Den vackra naturmiljön i sig, inspirerar och ger förutsättningar till rika upplevelser och aktivitetsmöjligheter. Detta förstärks ytterligare av tillgången till särskilt iordningsställda vandrings-, och cykelleder, friluftsbad, skid- och motionsspår, småbåtshamn samt tillgång till sjöar, naturområden och vattendrag. Föreningslivet är kraftfullt och flera äger och driver sina anläggningar med kommunalt stöd inom traditionella områden som golf, fotboll, tennis, motorsport, ridning etc. Dessutom stöttas föreningsägda bygdegårdar/samlingslokaler samt klubbstugor. Flera anläggningar i privat regi kompletterar utbudet som bowlinghall, alpin skidanläggning etc. De kommunala anläggningarna riktar sig i stor utsträckning till både allmänhet och föreningslivet och utgör oftast en grundförutsättning för genomförande av olika större evenemang, som konserter och musikframträdanden. Framtida inriktning: Det är väsentligt att tillvarata den utvecklingspotential som finns i området vid Lassalyckan och Sanatorieskogen både generellt och i pågående projekt vid Lassalyckans idrottsanläggning. Det krävs ett helhetsgrepp över all verksamhet i området, för att uppnå den politiskt uttalade viljan, att skapa ett regionalt fritidsområde, som stärker bilden av kommunen som en attraktiv fritidskommun. Tillhandahållandet av och tillgången på funktionella idrotts- och fritidsanläggningar, är en viktig fråga när det gäller att möta såväl dagens efterfrågan samt framtida behov i syfte att stödja föreningslivet men även kommuninvånare, turister etc. Samarbetet med föreningar och organisationer i anläggningsskötseln i de kommunala anläggningarna skall kvarstå i uppgifter av enklare karaktär. Detta grundar sig i huvudtanken att föreningarna i huvudsak skall tillåtas ägna sig åt sin kärnverksamhet, dvs aktiviteter för barn och ungdomar. Samt att dagens anläggningar kräver alltmer teknisk specialkompetens och vänder sig till flera målgrupper samtidigt. 10

Modellen med ett spritt ägande och drift av olika idrotts- och fritidsanläggningar av kommunen skall bibehållas och stimuleras. Anläggningar som av tradition är föreningsdrivna skall kvarstå i föreningsregi med jämförbart kommunalt stöd, ställt i relation till driftkostnader och skötselinsatser. Detta kan följas upp i samband med utvärdering av befintligt stöd och via regionala jämförelser. Det är viktigt att stödja föreningslivet i anläggningsdriften. Framtida anläggningar bör uppföras, drivas och utnyttjas rationellt och för en så bred målgrupp som möjligt. Samverkanstanken för olika gruppers behov, bör vara en ledstjärna vid nyanläggningar och ombyggnader, inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv. Befintliga idrotts- och fritidsanläggningar måste vidareutvecklas för att bibehålla sin attraktivitet och följa den utveckling som råder inom området. Detta gäller inte minst teknikval som medför en högre utnyttjandegrad och reducerar driftkostnaderna. Vid fortsatt utveckling av Järnvägsområdet är det viktigt att även identifiera olika anläggningar och verksamheter inom fritidssektorn som bidrar till att området utvecklas som en mötesplats för många. 11

Föreningslivet inom fritidsverksamheten Föreningslivet i kommunen är omfattande och står för den huvudsakliga fritidssysselsättningen i kommunen. Till fritidsavdelningen finns 115 föreningar anslutna, 45 idrottsföreningar och 49 övriga föreningar. Resterande 21 utgörs av föreningar med bygdegårdar/allmänna samlingslokaler. Medlemsantalet i ungdomsföreningarna uppgår till ca 17.000 st, varav ca 6.000 st i bidragsberättigad ålder, 7-20 år. Könsfördelningen är jämn med knappt 3.000 flickor och drygt 3.000 pojkar. Ungdomsföreningarna genomför årligen ca 13.000 sammankomster, i åldersgruppen 7-20 år. Idrotten är den dominerande verksamheten med drygt 80 % av medlemmarna, vilket även avspeglas i faktiskt genomförd verksamhet och erhållna bidrag. Av övriga föreningskategorier utgörs hälften av religiösa- och scoutföreningar. Kommunens driftstöd till föreningsägda anläggningar omfattar ca 80 enheter såsom idrottsplatser, klubbstugor, samlingslokaler, motoranläggning, ridhus, etc. Stödet har av ekonomiska skäl inte följt kostnadsutvecklingen under de senaste 10-15 åren. Efter ett omfattande utredningsarbete under åren 2003-2005, utarbetades nya bidragsbestämmelser till föreningslivet gällande från 2006. Driftbidragen har blivit mer baserade på föreningarnas faktiska driftkostnader, jämfört med tidigare. Kravet på antalet aktiva medlemmar och genomförd verksamhet har skärpts, för att bidrag skall utgå överhuvudtaget. En annan ledstjärna i utformningen av regelverket var strävan till enkel administration, både för föreningslivet och fritidsavdelningen. Föreningarna är kommunens ryggrad, ett uttryck som ofta används i olika sammanhang när det gäller att beskriva en kommuns fritidsutbud. Föreningarna erbjuder en meningsfull och berikande fritid för våra barn och ungdomar. I föreningarna får de också social träning och demokratisk fostran. Väl fungerande föreningar, inte minst på idrottsområdet, har gett och ger god PR åt kommunen och höjer känslan av gemenskap och skapar stolthet bland kommuninvånarna. Framtida inriktning: En mycket viktig framtidsfråga när det gäller föreningslivet, är att stödja och uppmuntra det ideella ledarskapet, inte minst genom att erbjuda och underlätta olika utbildningsinsatser. Utan engagerade och kunniga ledare är det svårt att bibehålla och utveckla verksamheten. Utbildningar, föreläsningar etc kan förstärkas genom att ytterligare intensifiera samarbetet med föreningslivet, studieförbund och utbildningsaktörer i övrigt. 12

En prioriterad fråga är att kontinuerligt se över det ekonomiska stödet till föreningslivets verksamhet och anläggningar, som bör följa verksamhetsutvecklingen, men även kostnadsutvecklingen i samhället i stort. Detta är även ett av kommunfullmäktiges mål när det gäller att åstadkomma god ekonomisk hushållning. I kommunens framtida stöd till föreningslivet bör frågan lyftas om att tillföra medel till bidragsformen administratörsbidrag som inrättades vid den senaste bidragsöversynen. Det är även viktigt att hitta stödformer som kan stötta nya inriktningar på föreningsverksamheten. Frågan bör prövas i samband med nästa bidragsöversyn och/eller budgetarbete. Förening som uppbär kommunalt stöd skall präglas av demokratiska värderingar, arbeta för jämställdhet och vara öppen för alla. Förening ska motverka våld, rasism, utslagning och bruk av tobak, alkohol och andra droger. Dessa huvudinriktningar skall kvarstå. Individer med funktionshinder skall ges lika goda möjligheter som andra att deltaga i fritidsverksamheten och utöva aktiviteter efter sina förutsättningar. Det är angeläget att både kommunens och föreningslivets anläggningar och verksamhet ses över kontinuerligt och att hinder undanröjs. Detta kan ske både genom informationsinsatser och riktat stöd vid lokalanpassningar etc Kontantstödet skall stimulera aktivitet i föreningslivet med huvudinriktningen på ungdomsverksamhet i åldersgruppen 7-20 år. För yngre barn bör bidrag ges mer restriktivt och då till särskilt avgränsbara projekt/motsvarande. Barnidrotten skall inte vara resultatinriktad, utan ta sin utgångspunkt i lek och samvaro. Dessa huvudinriktningar bör ligga fast. Det är angeläget att föreningsverksamheten ges ekonomiskt stöd så att den kan utvecklas i fråga om lokaler, anläggningar, miljö- och energibesparande åtgärder och större inventarieanskaffningar. Detta för att trygga nuvarande verksamhetsnivå och för att kunna möta framtida behov. Det är mycket betydelsefullt att nuvarande bidragsform kostnadskrävande projekt kvarstår men även att andra finansieringsalternativ kan prövas i stora projekt. När det gäller kommunens driftstöd till olika typer av föreningsanläggningar, är det angeläget att hitta så rättvisa beräkningsgrunder som möjligt baserade 13

på verkliga relevanta driftkostnader. Detta kan följas upp genom kontinuerliga avstämningar från fritidsavdelningens sida. En bred arrangemangsverksamhet inom fritidssektorn bidrar till att sätta Ulricehamn på kartan och är positiv för besöksnäringen. Det är viktigt att utveckla stödformer som stimulerar och stöttar föreningslivet till arrangemang som gärna är årligen återkommande. Nuvarande utformning av garantianslaget som ett förlusttäckningsbidrag, anses inte ge den sporre som föreningslivet eftersträvar för att ta på sig större arrangemang. 14

Friluftsverksamhet Kommunen erbjuder ett rikt utbud av friluftsverksamhet. Vi är välförsedda med sjöar, vattendrag och vackra naturområden, naturreservat etc. Oavsett bostadsort finns närheten till naturen för lek, promenader och rekreation. Dessutom finns särskilt iordningställda anläggningar som 14 kommunala friluftsbad i 11 olika sjöar runt om i kommunen. 15 vandringsleder i varierande längd i alla väderstreck. Inom Lassalyckans fritidsområde pågår ett naturvårdsprojekt i syfte att utveckla området på friluftssidan och stärka informationen om både området i sig samt befintliga leder. Cykelleder finns på många platser, där vår 9 mil asfalterade banvall är mest välkänd. Möjlighet till fiske finns i 17 olika sjöar. I dagsläget finns ingen organiserad kanotled med tillhörande anordningar, även om paddlingsmöjligheterna i övrigt finns. Arbetet är dock påbörjat med att utveckla Ätran mellan Trädet och Ulricehamn i den riktningen. Åsunden erbjuder fantastiska möjligheter och förstärker fritidsutbudet i kommunen. Detta inte minst genom flera aktiva sjösport - och fiskeföreningar samt det företag i äventyrsbranschen som etablerat sig i centralorten. I centralorten erbjuder kommunen ca 190 båtplatser vilket är otillräckligt i dagsläget sett till den stora efterfrågan som finns Vintertid är Ulricehamn en respekterad skidort, även om vi halkat efter i utvecklingen på längdskidåkningen, då det krävs ökade investeringar i konstsnöanläggningar, för att kunna säkra snötillgången och erbjuda bättre spårlängder. Ulricehamns Skicenter har gjort sig namn som Västsveriges alpincenter och utvecklas kontinuerligt. Framtida inriktning Sett ur ett folkhälsoperspektiv är det väsentligt att tillgodose kommuninvånarnas behov av ett rikt och varierat friluftsliv samt att stimulera till ett ökat friluftsutövande året runt. Förutsättningar finns att utveckla Ulricehamns även till en friluftskommun. Modellen med att söka externa medel liknande det pågående naturvårdsprojektet i Sanatorieskogen skulle kunna prövas även på andra områden i kommunen med viss kommunal egenfinansiering. 15

Det är av yttersta vikt att standarden på iordningsställda leder med tillhörande rast- och lägerplatser kan bibehållas och utvecklas i nära samarbete med berörda aktörer. Detta gäller inte minst ur säkerhetssynpunkt. En förutsättning för detta är att serviceförvaltningen kan bibehålla sina tillskapade resurser för yttre arbeten på bland annat friluftsanordningarna. Sanatorieskogsområdet skall vidareutvecklas till ett intressant friluftsområde i linje med vad som redan utförts och planeras i det pågående naturvårdsprojektet. För att få kontinuitet i arbetet är det helt nödvändigt att kommunala medel avsätts för fortsatt upprustning-, drift, och underhållsarbete. Kommunens visionära sätt att utveckla banvallarna ur ett fritidsperspektiv bör fortsätta. Det känns även viktigt att ta tillvara den resurs som kommunens sjöar, inte minst Åsunden utgör när det gäller fritid och rekreation. Frågan bör diskuteras vidare och medel för framtagna idéer prioriteras och avsättas i kommande budgetarbete. Det är betydelsefullt att tillvarata och stödja de förenings- och privata initiativ som framförs för att utveckla kommunens samlade friluftsverksamhet. I ett sådant samarbete är det viktigt att säkerställa olika kvalitetsaspekter i form av standard och tillgänglighet. I dagsläget råder brist på tillgänglighet till våra friluftsanläggningar och friluftsbad för vissa funktionshindrade grupper. Frågan bör belysas i nära samarbete med berörda intresseorganisationer och åtgärder prioriteras för enkelt avhjälpta hinder i enlighet med ny lagstiftning från 2010. 16

Prioriterade grupper I tider med resursbrist består fritidspolitiken mycket av att prioritera mellan olika grupper. Fritidsverksamheten i kommunen har av tradition gett företräde åt ungdomsgrupperna. I Växtplats Ulricehamn framhålls att barnen skall finnas i centrum, vi skall erbjuda en trygg uppväxtmiljö, med hög kvalitet och bra resurser. Då fritidsverksamheten har stor betydelse för alla åldersgrupper innebär ett focus på barn- och ungdomsgrupperna inte att övriga grupper är förbisedda. I stället har olika fritidspolitiska styrinstrument som subventionerade hyrestaxor och föreningsbidrag i högre utsträckning riktats mot barn- och ungdomsgrupperna. Detsamma gäller tilldelning av tider i kommunala idrotts- och fritidsanläggningar. Satsningar mot andra målgrupper sker i form av vissa föreningsbidrag (driftbidrag samlingslokaler), aktiviteter i simhallen, information, anläggningsupplåtelse, friluftsverksamhet etc Ungdomars intressen finns någonstans mellan barn och vuxnas intressen. Därför ska deras intressen uppmärksammas i ett särskilt perspektiv. De behöver större frihet än ett barn och lite mer hjälp och stöd än vuxna. Kommunens barn och ungdomar ska erbjudas förutsättningar för en stimulerande fritid. Under barn och ungdomsåren är det viktigt att verksamheten utformas annorlunda än för vuxna, eftersom grundfärdigheter befästs under denna period. Aktiviteter ska främja utveckling fysiskt, psykiskt och socialt. Ett barn är naturligt ständigt verksam, det springer, hoppar, gungar och klättrar. För att det ska förbli naturligt krävs en fritidsmiljö som svarar mot de behoven. Varje individ ska ges möjlighet att delta i olika aktiviteter på sina egna villkor och efter sina egna förutsättningar. Barn är olika och utvecklas i olika takt och ska få möjlighet att prova på olika aktiviteter utifrån sin mognadsnivå. En tidig och ensidig fritid gör att man tröttnar och lämnar föreningslivet. Verksamheten bör präglas av glädje, spontanitet, mångfald och variation. Demokratiska processer, samt att flickors och pojkars intressen ska värderas lika är också en viktig del av fritiden. Ett stort antal barn och ungdomar är aktiva i kommunens föreningar, föreningslivet utgör en viktig uppfostringsmiljö. Föreningarna är därmed också medansvariga för att barn och ungdomar utvecklas positiv. Ledare och vuxna har en viktig roll i samband med barns och ungas fritid. Det är genom dem våra barn och unga får möjlighet till en positiv fritid. Deras grundläggande kunskaper när det gäller barn och ungas fysiska, psykiska och sociala utveckling samt kunskaper i pedagogik är därför oerhört viktiga. 17

Framtida inriktning I kommunala fritidsanläggningar ska barn och ungdomsverksamhet prioriteras när det gäller tillgång och fördelning av tid. Utrustningen i anläggningarna ska vara anpassad så att barn och ungdomsverksamhet kan bedrivas utifrån barnets utveckling och mognadsnivå. Nuvarande riktlinjer i upplåtelsebestämmelserna att föreningar/organisationer som bedriver ungdomsverksamhet vid tilldelning av tider skall ligga fast. I alla sammanhang där frågor kring barn och ungdomars fritid berörs ska en aktiv dialog med barn och ungdomar vara en självklarhet där deras åsikter och intressen ska vara avgörande. Även detta kan beaktas genom tillsättandet av speciella focusgrupper då förändringar är aktuella. Föräldrarnas sociala och ekonomiska förhållanden påverkar barn och ungas fritid. Kommunen bör därför genom spontana miljöer för lek och aktivitet, erbjuda alla barn likvärdiga fritidsmöjligheter i närområdet. Detta faktum måste även beaktas vid taxesättningar för olika anläggningar och aktiviteter. Även föreningslivet måste uppmärksammas på detta i samband med uttag av medlems- och deltagaravgifter för olika aktiviteter. Vi lever i ett samhälle med snabb förändringstakt där nya intresseområden uppkommer. Vi bör därför vara lyhörda, flexibla och öppna så att dessa får en plats i fritidsutbudet. För att föreningslivet ska bli rikt och varierat ska nya verksamheter och rena ungdomsföreningar stöttas extra. Föreningslivet ska verka för att flickor och pojkar får en likvärdig tillgång till fritidsaktiviteter utifrån var och ens intresse. Detta uppmärksammas delvis i kommunens bidragsbestämmelser för kontantbidragen till föreningslivet, men kan utvecklas ytterligare. Ledarens och de vuxnas roll bör stärkas genom grundläggande utbildning. Föreningslivet bör ha en samsyn så att man kan erbjuda alla barn och ungdomar en god och så likvärdig föreningsgrund som möjligt. Med en genomtänkt verksamhet ska vi påverka attityder och värderingar på ett positivt sätt. 18

Allsidighet och variation ska prägla föreningsverksamheten med leken som ett naturligt inslag. Från kommunens sida sker det genom anordnade av så kallade idrottsskolor i samarbete med Tingsholmsgymnasiets Barn- och fritidsprogram. Vidare sker en ständig dialog med föreningslivet i dessa frågor både via kommunen och idrottens utbildningsorganisation, SISU. Tränings och tävlingsfrekvensen ska hållas på en rimlig nivå och de olika idrotternas naturliga säsongskaraktär ska respekteras. Detta är ett stort problem när ambitionerna blir alltför höga och de olika idrotternas verksamheter, säsongsmässigt överlappar varandra. Från kommunens sida är det viktigt att ha en dialog med föreningslivet i frågorna generellt och tillämpa regelverket i upplåtelsebestämmelserna om olika idrotters naturliga säsong. 19

20