Sveaskogs naturvårdsarbete En satsning för mångfald i framtidens skogslandskap 1
Hög naturvårdsambition Eftersom Sveaskog är Sveriges största skogsägare med närmare 15 procent av landets produktiva skogsmark spelar det stor roll för naturen hur vi väljer att sköta våra skogar. Vårt sätt att förvalta skogen påverkar landskapsbilden och den biologiska mångfalden såväl idag som i fram tiden. Sveaskog har en hög naturvårdsambition. Vi vill vara ett föredöme när det gäller att utveckla ett uthålligt nyttjande av skogens olika naturresurser. Därför använder vi 20 procent av företagets produktiva skogsmark, totalt drygt 650 000 hektar, till naturvård. Denna ambition gäller nedanför Sveaskogs fjällskogsgräns. I fjällskogarna är mer än 50 procent av skogarna avsatta till naturvård som ett led i arbetet med skogscertifiering enligt FSC. Sveaskog är dessutom en stor ägare av sjöar, vattendrag och myrar. Vårt naturvårds arbete är ett starkt bidrag till Sveriges nationella miljömål såsom Levande skogar och Myllrande våtmarker. När det gäller formerna för naturvården har vi utvecklat en egen strategi. Vi arbetar med flera verktyg i olika skalor allt från naturhänsyn vid avverkning, till avsättningar av naturvårdsskogar och stora sammanhängande landskap som vi kallar ekoparker. Ett viktigt motiv till denna strategi är vår skogshistoria. Skogarna är brukade så att naturvärdena återfinns som enskilda träd i produktionsskogar, utspridda biotoper i landskapet samt hela skogslandskap med höga natur värden. Med målet om 20 procent naturvårdsareal når vi en internationellt uppmärksammad balans mellan pro duktion och miljö. Genom att utveckla skogens ekonomiska, ekologiska och sociala värden skapar vi ett ansvarsfullt skogsbruk. Sveaskog har inte bara viljan utan också möjligheterna att driva denna utveckling. 2
Sveaskog förvaltar närmare 15 procent av den produktiva skogsmarken i Sverige och bedriver ett ansvarsfullt skogsbruk med en tydlig balans mellan produktion och miljö. I genomsnitt används var femte kvadratmeter i företagets skogar för naturvård. 3
Bredbrämad bastardsvärmare Sveaskogs naturvårdsmål 20 procent Goda skäl för en hög ambition Sveaskog har som mål att 20 procent av skogsmarken nedanför fjällskogsregionen ska användas till naturvård. Denna ambitionsnivå har vi framför allt valt med hänsyn till den biologiska mångfaldens krav. Det är den nivå som både nationella och internationella forskar grupper har lyft fram som nödvändig för att kunna kombinera skogsbruk med bevarandet av skogens mångfald av växt- och djurarter. Sveaskog har ett långsiktigt samarbete med Världsnaturfonden WWF kring frågor som rör ansvarsfullt skogsbruk. Sveaskogs höga naturvårdsambition är en viktigt förutsättning för detta samarbete. En viktig princip för Sveaskog är att höga naturvärden alltid skall prioriteras i detta arbete. Nivån 20 procent har vi valt även av andra skäl. Vårt beslut att balansera produktion och miljö i ett långsiktigt ansvarsfullt skogsbruk blir tydligt, både internt och externt. En hög naturvårdsambition skapar äldre och artrika skogar, vilket gynnar andra näringar och aktiviteter såsom rennäring, jakt, friluftsliv och en utvecklad naturturism. Med vårt naturvårdsarbete vill vi även skapa vackra och varierande skogslandskap som människan kan njuta av både idag och i framtiden. Skogen är en källa till upplevelser. Sveaskogs naturvårdsstrategi Sveaskog arbetar med naturvård i flera olika skalor som förstärker och kompletterar varandra. Det innebär att vi varierar in satserna i olika skogslandskap och prioriterar större avsättningar där de gör störst nytta. Skälet är att olika arter har olika krav på sin livsmiljö för att kunna överleva. Det finns arter som kan överleva i generationer i ett enda träd. Vissa arter kräver däremot en hel skog eller särskild naturtyp, medan andra, såsom rovfåglar och hackspettar, är beroende av hela skogslandskap. 4
Stjärtmes Sveaskog använder tre verktyg i sin naturvårdsstrategi: Ekoparker Ekoparker är stora sammanhängande skogslandskap med höga naturvärden. Sveaskog har beslutat om 36 ekoparker. Dessa motsvarar fem procent av vår produktiva skogsmark eller totalt 175 000 hektar. Av ekoparkernas totala areal skyddas drygt 100 000 hektar som renodlad naturvårdsareal genom juridiskt bindande ekoparksavtal med Skogsstyrelsen. Genom dessa avtal garanteras ett långsiktigt naturskydd under 50 år. Naturvårdsskogar Naturvårdsskogar är skogar som Sveaskog sätter av som renodlad naturvårdsareal. De omfattar 300 000 hektar, vilket utgör tio procent av Sveaskogs produktiva skogsmark nedanför fjällen och utanför ekoparkerna. I avsättningen av naturvårdsskogar prioriteras skogar med höga naturvärden. Vi har även satt av skogar som har en ekologisk potential att utveckla särskilda naturvärden som det idag är brist på i Sverige. Älgko med kalv Produktionsskogar med naturhänsyn Produktionsskogar kallar vi de skogar där vi bedriver skogsbruk. Sveaskogs produktionsskogar omfattar 85 procent av företagets produktiva skogsmark eller totalt 2,8 miljoner hektar. I produktionsskogarna arbetar Sveaskog med naturvård genom att prioritera rätt naturhänsyn vid avverkning och olika skötselåtgärder. Detaljhänsyn tas till exempel i form av kantzoner, trädgrupper och enskilda naturvärdesträd. Naturhänsynen ska här i genomsnitt uppgå till nio procent, vilket summerar till 250 000 hektar naturvårdsareal. Fem procent ekoparker där minst hälften av marken används till naturvårdsareal. Tio procent naturvårdsskogar nedan Sveaskogs fjällskogsregion och utanför ekoparkerna. 85 procent produktionsskogar där i snitt nio procent av arealen lämnas som natur hänsyn (motsvarar 7,5 procent av Sveaskogs skogsmark). Ekoparker Naturvårdsskogar Produktionsskogar med naturhänsyn Naturvårdsarealerna i ekoparkerna och naturvårdsskogarna balanseras så att de totalt motsvarar 12,5 procent av Sveaskogs mark. Naturhänsynen i produktionsskogen bidrar med ytterligare 7,5 procent och tillsammans motsvarar de 20 procent av Sveaskogs produktiva skogsmark nedan fjällen. 5
Ekoparker med unik särprägel Stora sammanhängande landskap Sveaskogs ekoparker är stora sammanhängande landskap med höga naturvärden och naturvårdsambitioner. Ekoparkerna är i genomsnitt cirka 5 000 hektar (50 kvadratkilometer) stora och alla har sin unika ekologiska särprägel. Arbetet med ekoparkerna som stora landskap där ekologi går före ekonomi utvecklar dessa till blivande spridningskällor för många hotade arter. Bland ekoparkerna finner vi också våra viktigaste friluftsskogar med förutsättningar för en ökad naturturism. Sveaskog har beslutat om 36 ekoparker. Dessa motsvarar fem procent av vår produktiva skogsmark. Totalt omfattar ekoparkerna 175 000 hektar skogsmark, varav drygt 100 000 hektar är skyddade genom bindande ekoparksavtal med Skogsstyrelsen. Aktiv naturvårdsskötsel I ekoparkerna arbetar vi aktivt för att både bevara och återskapa höga naturvärden. Arbetet genomförs enligt upprättade ekoparksplaner som vi tar fram i samråd med myndigheter, ideella organisationer, rennäring med flera. I våra nordliga skogar lämnas de flesta av skogarna orörda men längre söderut är behovet av naturvårdande skötsel stort. Den naturvårdande skötseln innebär exempelvis att Sveaskog bränner och dämmer över skogar, samt, avverkar barrskogar till förmån för nya lövskogar. I vissa fall återinförs betesdjur i skogen. Sveaskogs ekoparker Karhuvaara Leipipir Vuollerim Luottåive Varjisån Piteälven Tjadnes-nimtek Ledfat Jovan Håckren Galhammar Tranuberg Fjätälven Grytaberg Ejheden Malingsbo Färna Kilsbergen Halle-Hunneberg Skatan Käringberget Hornslandet Ovansjö Forsmark Ridö Sundbyholmsarkipelagen Norra Vätterns skärgård Omberg Naakajärvi Maunuvaara Rautiorova Storklinten Rosfors Dubblabergen Böda Hornsö Raslången 6
Sveaskog har inrättat 36 ekoparker från norr till söder. Ekopark Naakajärvi 7
8 Alsumpskog
300 000 hektar naturvårdsskogar Tio procent av Sveaskogs marker Avsättandet av Sveaskogs naturvårdsskogar är den största naturvårdssatsningen någonsin i Sverige nedanför fjällen. Naturvårdsskogarna utgör också den arealmässigt största satsningen, cirka 300 000 hektar, i Sveaskogs naturvårdsstrategi. Storleken på naturvårdsskogarna varierar från en halv hektar upp till flera hundra hektar. Med hjälp av Sveaskogs landskapsekologiska planering har naturvårds skogarna fördelats över hela skogsinnehavet från norr till söder och från fjäll till kust. Satsningen på naturvårdsskogar innebär att tio procent av Sveaskogs produktiva marker nedanför fjällen och utanför ekoparkerna har avsatts för naturvårdsändamål. I naturvårdsskogarna bedriver vi inget produktionsinriktat skogsbruk. Däremot kommer vi i en stor andel av naturvårdsskogarna att genomföra naturvårdande skötsel. Höga naturvärden Alla idag kända skogar med höga naturvärden på Sveaskogs marker ingår i naturvårdsskogarna. Dessa består av nyckelbiotoper och naturvärdeslokaler och utgör merparten av naturvårdsskogarna. Här ingår också de naturreservat som bildats på Sveaskogs marker sedan målet om 20 procent naturvårdsareal beslutades i maj 2002. Restaureringsskogar framtidens skogslandskap I urvalet av naturvårdsskogarna finns även skogar som har en ekologisk potential att få höga naturvärden i framtiden och som det idag är brist på i Sverige, exempelvis ädellövskogar och lövskogar. Dessa kommer vi att sköta på ett sätt som skapar nya och höga naturvärden i framtiden, bland annat inom ramen för åtgärdsprogrammen för hotade arter. Blå taggsvamp 9
Hur valde vi ut naturvårdsskogarna? Hänsynsprioritering Den metod som Sveaskogs naturvårdsspecialister har utvecklat för att välja ut och prioritera naturvårdsskogar kallas för hänsynsprioritering. Metoden är utvecklad i dialog med forskare, myndigheter och ideella organisationer. Länsstyrelserna har definierat samt alla de skogsområden som Naturvårdsverket och Länsstyrelserna pekat ut som skyddsvärda på Sveaskogs marker ingick också i urvalet. Till allt detta lades slutligen en egen särskild satsning på att restaurera löv- och ädellövskogar. Utsökning i register och fält Sveaskogs produktiva skogsmark, exklusive fjällskogarna och ekoparkerna, uppgår till i runda tal tre miljoner hektar. Från denna mark har Sveaskog valt ut tio procent naturvårdsskogar. Första steget var att ur det skogliga registret söka ut alla skogar med höga naturvärden. Bland dessa fanns reservat, nyckelbiotoper och andra avsättningar som vi tidigare klassificerat som värdefulla skogar med målet Naturvård orörd (NO) eller Naturvård skötsel (NS). Även skogar med de internationellt och nationellt prioriterade skogstyper, som pekas ut i den nationella strategin för formellt skydd av skog, söktes fram med hjälp av registerdata. Alla så kallade värdetrakter som Prioritering Alla naturvårdskogar som identifierades rangordnades inbördes enligt en specifik prioriteringsordning. Grundprincipen i denna rangordning är att alla skogar på Sveaskogs marker med höga naturvärden ska bevaras. Exempel på sådana skogar är nyckelbiotoper och naturreservat. Här ingår också bevarandet av miljöer som är särskilt värdefulla för kulturmiljövården, friluftslivet, rennäringen och landskapsbilden och som inte kan lösas med anpassad skogsskötsel eller förstärkt naturhänsyn. På andra plats i prioritetsordningen kommer bevarandet av naturvärdeslokaler. Trots det stora antalet skogar på Sveaskogs marker med höga naturvärden, så räckte de inte till för att nå Lövskogarna har blivit en brist i det svenska skogslandskapet. I valet av naturvårds skogar har Sveaskog gjort särskilda satsningar för att bevara och åter skapa olika typer av lövskogar. Sverige har ett internationellt ansvar att värna om ädellövs kogar som är en prioriterad skogstyp i den nationella strategin för att nå miljökvalitetsmålet Levande skogar. 10
Sparvuggla med huvudet vridet 180 grader Sveaskogs mål om tio procent naturvårdsskogar. Därför kompletterades urvalet med skogar som inte har höga naturvärden idag, men som har ekologisk potential att få det i framtiden. Dessa kallar Sveaskog för restaureringsskogar. Även restaureringsskogarna rangordnades inbördes med hjälp av ett poängsystem. Grundprincipen i urvalet av restaureringsskogar var att de skogar med störst ekologisk potential skulle väljas ut som naturvårdsskogar. Detta innebär att nationellt och internationellt prioriterade skogstyper med hög ålder och landskapsekologiska värden prioritereras i första hand. De restaureringsskogar som får samma poäng sorteras sedan efter skogstyp där ädellöv prioriteras före löv, löv före gran och gran före tall. Slutligen sorteras skogarna efter lövandel, ålder, trädslag samt storlek. Prioriteringsordning vid urvalet av naturvårsskogar: 1 Nyckelbiotoper och naturreservat Skogar med mycket höga naturvärden. Här ingår också överenskommelser mellan Sveaskog och andra parter så som myndigheter och ideella föreningar. 2 Naturvärdeslokaler Skogar med höga naturvärden grundat på aktiva åtgärder, arter, naturvärdesträd, död ved eller speciella miljöer. 3 Restaureringsskogar Här ingår främst olika typer av ädellövskogar och lövskogar där äldre skogar med hög lövandel prioriteras. 11
Kvalitetshöjning av naturvårdsskogar En skog in en skog ut ökar naturvärdena Målet är att alla områden med höga naturvärden på Sveaskogs marker ska finnas med bland naturvårdsskogarna. Det innebär att då nya områden med höga naturvärden upptäcks på Sveaskogs marker skall även dessa skyddas och ingå bland naturvårdsskogarna. Eftersom naturvårdsskogarna totalt ska uppgå till tio procent av Sveaskogs skogsinnehav byts då den minst skyddsvärda skogen ut och återgår till produktionsmark. Naturvårdsskogar som vi tidigare satt av byts endast ut mot skogar som ger en ännu större naturvårdsnytta. Naturvårdsskogar med mycket höga naturvärden, såsom reservat och nyckelbiotoper, är inte utbytbara. Naturvärdeslokaler byter vi endast ut om all annan naturvårdsavsättning har högre värden. I praktiken innebär detta idag att endast restaureringsskogar är aktuella för att bytas ut mot högre värden. Storskalig fältinventering ger nya kunskaper Efter urvalet av naturvårdsskogar år 2005 har vi fältbesökt de skogar som endast valdes ut med hjälp av registerdata. Syftet med fältbesöket har varit att beskriva skogens naturvärden samt avgöra behovet av naturvårdande skötsel. Inventeringarna har gett oss mycket ny kunskap om våra skogar. Vid fältbesöket har vi bland annat inventerat frekvensen av gamla träd, död ved och lövträd. Vi har också bedömt skogens samlade natur värde, det vill säga är det en nyckelbiotop, naturvärdes lokal, restaureringsskog eller rent av en produktionsskog? Vi har sammantaget identifierat tusentals nya nyckelbiotoper samt ett unikt stort antal fynd av rödlistade arter. Lunglav 12
Nyckelbiotop Gamla tallskogar utgör en väsentlig del av naturvårdsskogarna i norra Sverige. I södra Sverige är en större andel av nyckelbiotoperna lövskogar. Naturvärdeslokal En opåverkad skogsbäck med flodpärlmusslor är ett exempel på en naturvärdeslokal. Restaureringsskog Naturvårdsskogar i form av lövrika skogar förekommer i olika åldrar. Dessa skogar kommer inom några decennier att utveckla höga naturvärden. Restaureringsskog i framtiden I takt med att de avsatta lövskogarna åldras och utvecklas med hjälp av naturvårdande skötsel skapas nya skogar med höga naturvärden. 13
Naturvårdande skötsel naturligt i dagens påverkade skogslandskap Nästan all skog i Sverige har omvandlats utifrån människans behov och ekonomiska intressen. De ekologiska förutsättningarna har därmed försämrats främst vad gäller närvaron av gamla träd, död ved och lövträd. Dessutom fungerar inte skogens naturliga processer och störningar som tidigare. En stor del av den biologiska mångfalden är anpassad till naturliga störningar som skogsbrand, skogsbete, översvämningar, nydämda våtmarker och stormfällningar. Det är inte själva störningen i sig som är viktig utan de naturtyper som de skapar. En effektiv naturvård måste i stor skala tillåta och efterlikna naturliga störningar i de avsatta skogarna för att bevara den mångfald som är knuten till dessa naturtyper. För arter knutna till skuggtåliga trädslag som gran och bok är det ofta orördhet under lång tid, som är nyckeln till framgång. I dessa miljöer finns inget eller litet behov av naturvårdande skötsel. Flera av våra ljus- älskande träd är däremot tydliga förlorare i orörda skogar (t ex sälg, asp, ek, vårtbjörk och på sikt även tall). Här är behovet av naturvårdande skötsel stort om inte arter knutna till ljuskrävande trädslag ska gå förlorade. När granen växer in blir skogarna för täta, mörka och kalla. Inväxning av gran är idag ett stort hot mot den biologiska mångfalden enligt Artdatabanken. Att bedriva naturvårdande skötsel i skogar med ljuskrävande trädslag är av största vikt för att bevara den biologiska mångfalden. Fördelningen mellan skogar som lämnas orörda och skogar med naturvårdande skötsel varierar kraftigt inom landet. Orördheten dominerar i norr och skötselbehoven är störst i söder. Naturvård Naturvård Areal, % orörd skötsel Norra Sverige 70 30 Mellersta Sverige 53 47 Södra Sverige 33 67 Barrskog med visst lövinslag före åtgärd Ekopark Färna Att arbeta med naturvårdande skötsel av frivilligt skyddade skogar kan ibland upplevas som ett trolleri. Det är svårt att tro att det döljer sig en hel lövskog i denna mörka och täta granskog, men aspen i mitten på denna bild är faktiskt samma asp som du ser i mitten på nästa bild. Om inte granarna avverkas så kommer de ljus krävande lövträden att dö i granarnas mörker. Lövskog med visst barrinslag efter åtgärd Ekopark Färna Efter avverkning av granarna kvarstår en skog som påminner om naturskogens lövbrännor. Avverkningen av gran har genomförts för att på sikt skapa en ljusöppen och luckig lövskog med höga naturvärden. En viss andel gran har lämnat i området för att utgöra skyddsrum till fåglar eller som nyskapad död ved. 14
20 år efter åtgärd exempel från Dalsland När tiden får gå så kommer nya lövträd upp i de mest öppna partierna sam tidigt som enstaka granar föryngrat sig i området. Mängden död aspved har ökat och flera av de tidigare så smala asparna har blivit klart grövre. I detta stadium gynnas många av skogens rödlistade arter, allt - ifrån lavar, landsnäckor och vedinsekter till fjärilar samt fåglar. Den unga lövrika granskogen har omvandlats till en mångfaldsskog. 40 år efter åtgärd en mångfaldskog har bildats En av de bästa indikatorerna på att skogslandskap mår bra ur ett eko logiskt perspektiv är artrikedomen inom gruppen hackspettar. Spillkråkan överst är specialist på att hugga fram insekter ur grova träd medan vitryggen strax under gärna letar långhorningar i döende björkar. Den tretåiga hackspetten med gul hjässa till vänster är specialist på bark borrar i nydöda träd, i stark kontrast till större hackspetten höger därom som livnär sig på kottfrön under vintern. Sist har vi den mindre hackspetten som är specialiserad på att mejsla fram insekter ur av döende grenverk. Snidade träspettar på björk 15
Naturvårdande skötselmetoder Naturvårdsbränning En av våra viktigaste naturvårdsåtgärder i skogen är att tända eld på skogen, främst tallskogen. Tallen är så starkt anpassad till brand att den i ett naturlandskap har svårt att hävda sig utan återkommande bränder. Branden skapar på kort sikt stora mängder död ved till förmån för skogens alla vedlevande insekter, som i sin tur lockar hackspettar. På längre sikt skapar branden även nya lövskogar eftersom flera av våra lövträd så som aspen, sälgen och björken också starkt gynnade av brand. Vi anser att naturvårdsbränningen är en högt prioriterad naturvårdsåtgärd. Vädrets makter gör dock att de verkliga bränningsarealerna varierar kraftigt år från år. Vår ambition är att genomföra cirka 400 hektar naturvårdsbränning per år. Naturvårdsbränning i tallskog Tretåig hackspett, en specialist på barkborrar 16
Återskapa våtmarker Blöta skogsmarker i både norr och söder har under 1900-talet dikats med syftet att öka skogsproduktionen. Likaså har de låglänta markerna i jordbrukslandskapet dikats för att öka jordbruksarealen. Detta har sammantaget lett till en brist på grunda våtmarker och översvämmade skogar. Att lägga igen skogsdiken som idag inte har någon större funktion för skogsproduktion är ofta en effektiv naturvårdsåtgärd med stor effekt på landskapet. Den torra myren eller slåtterängen omvandlas på bara några månader till en vacker våtmark med glittrande vattenspeglar. Våtmark före och efter åtgärd Havsörnen trivs vid rika våtmarker Frihugget naturvärdesträd Frihuggning av värdefulla träd Viktiga mångfaldsbärare i både det svenska kulturlandskapet och i skogslandskapet är naturvärdesträden. Det tar lång tid för ett naturvärdesträd att bildas, alltifrån 100 år till 300 år, beroende på trädslag och läge i landet. Sälgen, björken och aspen är exempel på trädslag i 100-årsgruppen medan tallen och eken tar särskild lång tid på sig. Dessa trädslag är dessutom mycket ljuskrävande samtidigt som många av deras följearter i naturvårdssammanhang gynnas av värme. Frihuggning av naturvärdesträd är därför en prioriterad NS-åtgärd. Lövgetingbocken gynnas av solbelysta ekar 17
Naturhänsyn i produktionsskogar Stor ekologisk betydelse Naturhänsynen i produktionsskogen består främst av den detaljhänsyn vi lämnar kvar vid gallring och avverkning. Detta är en naturvårdsinsats som har stor betydelse för bevarandet av den biologiska mångfalden i de svenska skogarna. Eftersom de skogar vi använder för produktion uppgår till så stora arealer har den naturhänsyn vi tar här kanske den mest avgörande ekologiska betydelsen. Hänsynen i produktionsskogarna skapar spridningsmöjligheter för olika arter mellan naturreservat, naturvårdsskogar och ekoparker. enskiktade skogar utan variation. Den lägsta ambitionsnivån för övriga skogar ligger på fem procent. Ökad kvalitet Ett viktigt arbete för Sveaskog är att prioritera rätt naturhänsyn vid olika avverkningar. Som hjälp för att ständigt förbättra kvaliteten på vår naturhänsyn har vi oberoende externa revisioner inom ramen för vår FSC-certifiering. Dessutom genomför vi interna uppföljningar och kontroller. Parallellt satsar vi på naturvårdsutbildning för personal och entreprenörer. Nio procent naturhänsyn i genomsnitt Naturhänsyn vid avverkningar innebär att vi lämnar trädgrupper, kantzoner och enskilda naturvärdesträd. Sveaskog har beslutat att i genomsnitt nio procent av arealen ska lämnas som naturhänsyn i produktionsskogarna. Nivån anpassas till förutsättningarna i beståndet, om givningen och landskapet. I vissa fall kan nivån bli så hög som 50 procent och i andra fall 2,5 procent. Den låga nivån gäller endast i Det här är FSC FSC är en oberoende internationell organisation för certifiering av ansvarsfullt skogsbruk. Målet är att skogen brukas på ett ansvarsfullt sätt, såväl miljömässigt, socialt som ekonomiskt. FSCs logotyp på produkter står för oberoende certifiering av skogsbruk och produkttillverkning enligt FSCs regler. 18
Exempel på generell naturhänsyn inom ramen för FSC Lämna död ved Skogsbrukare ska lämna alla högstubbar, lågor och andra träd som varit döda längre tid än ett år. För nyligen död ved gäller särskilda regler. Skapa död ved Skogsbrukare ska tillskapa minst tre högstubbar eller ring barkade träd i medeltal per hektar avverkad yta vid föryngringsavverkning och grövre gallring. Främja kantzoner Skogsbrukare ska i anslutning till våtmarker och impediment främja kontinuerligt beskogade, om möjligt skiktade, topografiskt, hydrologiskt och ekologiskt betingade övergångszoner. Lämna alla Naturvärdesträd Skogsbrukare ska lämna och värna, vid alla skogsbruksåtgärder, alla naturvärdesträd. Bibehåll lövinslag Skogsbrukare ska planera och genomföra skogsbruksåtgärder så att lövträd, där naturliga förhållanden så medger, utgör minst tio procent av volymen vid föryngringsavverkning (fem procent i norr). 19
Framtiden är ljus för hotade arter på Sveaskogs mark Några av skogens allra viktigaste naturvärden är gamla träd (naturvärdesträd) samt stående och liggande döda träd. Tillsammans gynnar dessa mångfaldsbärare närmare tusen rödlistade arter. Mångfaldsbärarna utgör därför en av de viktigaste parametrarna vid naturvärdesbedömning av skogar. Sveaskog har under de senaste åren inventerat stora arealer naturvårdsskogar och produktionsskogar. Inventeringarna omfattar 280 000 hektar skogsmark från norr till söder. Från varje skog har vi inhämtat data över hur vanligt det är med mångfaldsbärare. Resultaten är mycket positiva. Mångfaldsbärarna ökar även i ekoparker, nyckelbiotoper och naturvärdslokaler Nyckelbiotoperna är de skogar där vi finner flest mångfaldsbärare. 25 procent av Sveaskogs naturvårds skogar klassas idag som nyckelbiotoper, resterande del av de avsatta skogarna klassas som naturvärdeslokaler eller restaureringsskogar. Med tiden kommer mängden mångfaldsbärare att öka i både naturvärdeslokaler och restaureringsskogar och inom 50 100 år skulle många av dessa skogar kunna klassas om till nyckelbiotoper enligt dagens definitioner. En ljus framtid 20 procent av Sveaskogs skogsmark nedan fjällen används idag som naturvårdsareal. Med tanke på att naturvärdena med tiden kommer att öka markant i både avsatta skogarna och i produktionsskogarna ser vi ljust på framtiden för rödlistade arter. Sveaskog genomför en årlig uppföljning av främst fåglar och vedskalbaggar i samarbete med WWF för att följa utvecklingen. Trots att tiden är kort har det gjorts flera uppseendeväckande fynd både vad gäller fåglar och insekter. Vi har bland annat funnit stora antal av tretåig hackspett och gråspett i flera av ekoparkerna samt höga frekven ser av raggbockar och spindelbockar. Dessutom har vi funnit rariteter såsom jättepraktbagge och hårig blombock. Mångfaldsbärarna kommer att öka kraftigt i framtidens produktionsskogar Naturvärdes- Stående Liggande Antal träd per hektar träd döda träd döda träd Mångfaldsbärare i produktionsskogar Dagens produktionsskogar 4 3 3 Framtidens produktionsskogar 18 8 8 Mångfaldsbärare i avsatta naturvårdsskogar Dagens naturvärdeslokaler 15 9 11 Dagens nyckelbiotoper 36 16 20 Sveaskog lämnar idag kvar cirka 36 äldre träd i snitt per hektar i produktions skogen vid avverkning. Siffran kommer från en summering av lämnade träd i hänsynskrävande biotoper, kantzoner och träd/trädgrupper. Med tiden kommer dessa träd att bli mångfaldsbärare. Vi kan för enkelhetens skull föreställa oss att hälften av de 36 träden utvecklas till naturvärdesträd och hälften till död ved. I jämförelse med de låga nivåer för mångfaldsbärare som vi har i dagens produktionsskogar kommer naturvärdena att vara betydligt fl er i framtidens produktionsskogar. Stora delar av skogslandskapet kommer därmed ha samma mängd naturvärdesträd och samma mängd död ved som vi idag fi nner i naturvärdeslokaler. 20
Några av skogens viktigaste naturvärden är gamla träd (naturvärdesträd) samt stående och liggande döda träd. Tillsammans gynnar dessa mångfaldsbärare närmare tusen rödlistade arter. Jämfört med idag kommer naturvärdena på Sveaskogs mark att öka kraftigt i framtidens skogar. Framtiden för de rödlistade arterna på Sveaskogs mark är därmed ljus. Naturvärdesträd Stående döda träd Liggande döda träd 21
Ett förädlat arv En naturvårdsstrategi med historiska rötter Sveaskog har en lång skogshistoria. Detta återspeglas i våra naturvårdsskogar, som har valts ut med hjälp av både gammal och ny kunskap. Såväl tidigare avsatta Domänreservat, som nya och planerade naturreservat, nyckelbiotoper, naturvärdeslokaler och restaureringsskogar ingår i naturvårdsskogarna. Fördelning av Sveaskogs naturvårdsskogar 200 000 hektar i norra barrskogsregionen Höga naturvärden idag och imorgon Naturvårdsskogarna kan därför ses som ett förädlat arv, som kommer att förvaltas och förädlas vidare för framtida generationer. Alla de områden som avsätts som naturvårdsskogar, även restaureringsskogarna, har en viktig roll i det framtida skogslandskap som Sveaskog skapar. Resultatet av Sveaskogs urval av naturvårdsskogar är cirka 300 000 hektar skog med höga naturvärden idag och i framtiden. Alla skogar med höga naturvärden som Sveaskog känner till idag är med bland de utpekade naturvårdsskogarna. Avsättningarna av naturvårdsskogar är fördelade på olika skogstyper bestående av ungefär en tredjedel lövskogar, en tredjedel tallskogar och en tredjedel granskogar. Sveaskogs särskilda satsning på löv- och ädellövskogar är tydlig. I södra Sverige är 70 procent av naturvårdsskogarna lövskogar, i mellersta Sverige är de 45 procent och i norr 25 procent. De flesta lövrika skogar ska utvecklas med hjälp naturvårdande skötsel till att bli framtida lövskogar. En viktig del i strategin är att öka andelen gammal skog. I Sveaskogs avsättningar av naturvårdsskogar dominerar de äldre skogarna i norra Sverige där det finns mest gran- och tallskogar. I södra Sverige dominerar lövskogar och genomsnittsåldern på naturvårdsskogarna är därför lägre. 46 000 hektar i södra barrskogsregionen 52 000 hektar i mellansvenska blandskogsregionen 2 000 hektar i södra lövskogsregionen Naturvårdsskogar, hektar 75 000 Nyckelbiotoper 65 000 Naturvärdeslokaler Sveaskog avsätter cirka: 100 000 hektar lövskogar, 100 000 hektar tallskogar och 100 000 hektar granskogar som naturvårdsskogar. 20 000 50 000 10 000 80 000 Överenskommelser Restaureringsskogar Under utredning Nya/planerade reservat (varav stora delar utgörs av frivilligt avsatta skogar sedan tidigare) 22
Effektuppföljning av naturvårdsarbetet Vad är Effekt 20? Vilken effekt har Sveaskogs naturvårdsarbete? Det är den centrala frågeställningen i Sveaskogs och Världsnaturfondens WWF gemensamma projekt Effekt 20, som fokuserar på naturvärdena i ett landskapsperspektiv. Huvudarbetet i detta långsiktiga projekt är: Uppföljning av skogslandskapens fåglar, med en metodik utvecklad i ett tidigare WWF-projekt. Uppföljning av skogslandskapens insektsfauna. Effekt 20 är baserat på ett inventeringsarbete som genomförs i ett antal utvalda ekoparker samt i så kallat referenslandskap till dessa. Med vald metodik erhålls pålitliga data över en lång tidsperiod. Därmed kan man följa förändringar hos skogslevande stannfåglar respektive vedlevande insekter i varje landskap, samt se trender för olika landskap. Syftet är att: Utvärdera olika naturvårdsambitioner på landskapsnivå. Kontinuerligt få ny kunskap om naturvårdens effekter. Följa upp Sveaskogs naturvårdsambition. Fågelinventeringen i korthet Kunniga ornitologer tar sig under våren fram enligt utpekade rutter i terrängen. Inventeringarna genomförs i totalt tio landskap; sex ekoparker och fyra referenslandskap. Alla landskapen inventeras vartannat år. Totalt inventeras 70 mil motsvarande 17 500 hektar. Detta ger oss cirka 7 000 fågel observationer per inventeringsomgång. Inventeringen har ännu ej pågått så länge att säkra statistiska analyser kan göras, men det går att se skillnader mellan områdena. Till exempel är den tretåiga hackspetten vanligast i Ekopark Hornslandet med i snitt åtta individer per 1 000 hektar och i Ekopark Rosfors är talltitorna vanligast med sina 87 talltitor per 1 000 hektar. Insektsinventeringen i korthet Fällfångst genomförs på nyskapade högstubbar i totalt sju landskap; fyra ekoparker och tre referenslandskap. Alla landskapen inventeras i tre år med sju års uppehåll. Cirka 150 000 insektsobservationer görs totalt per inventering. I väntan på statistiska analyser kan konstateras att kunskapen om insektsfaunan ökat kraftig, till exempel har spindelbocken visat sig vara en karaktärsart i Ekopark Färna och i Ekopark Hornslandet har vi funnit många fynd av den rödlistade raggbocken samt ett exemplar av den mycket sällsynta jätte praktbaggen. Intressant är också att inventeringen resulterat i ett flertal ej tidigare observerade arter på regional nivå, i Ekopark Käringberget är det hela 36 stycken nya regionala fynd. Dialog och synpunkter Synpunkter och förslag välkomnas På Sveaskogs hemsida www.sveaskog.se finns information om företagets naturvårdsarbete. Här finns även en kartfunktion där Du kan se var våra ekoparker och naturvårdsskogar finns. Naturvårdsskogarna är markerade med olika färger utifrån hur höga natur värden de har och på kartan kan Du se vilka skogstyper de består av. Kartan uppdateras veckovis. Har Du frågor eller synpunkter kring Sveaskogs ekoparker och naturvårdsskogar, eller förslag på nya värdefulla skogar, är Du välkommen att skicka in dem via ett formulär som också finns på hemsidan. Synpunkter, förslag och frågor om naturvårdsskogarna kan lämnas karta?? via Sveaskogs hemsida www.sveaskog.se inventering fåglar / insekter Myskbockens larv lever fl era år i död sälgved. 23
Världsnaturfonden WWF stödjer Sveaskogs naturvårdsambition om att använda 20 procent av den produktiva skogsmarken nedan Sveaskogs fjällskogsgräns som naturvårdsareal och ser denna ambition som ett konkret sätt att leva upp till relevanta delar av nationella och internationella miljömål. WWF förklarade redan år 2003 sitt stöd för denna ambitionsnivå genom att tilldela Sveaskog sin internationella ut märkelse Gåva till jorden. De grundläggande förutsättningarna för detta stöd är liksom vid beslutet 2003 att: Sveaskogs naturvårdsambitioner ska vara dokumenterade och förankrade från styrelsenivå ned till operativ nivå i skogen. Sveaskogs naturvårdsambitioner och genomförande ska präglas av öppenhet och dialog. Skogsbruket bedrivs i enlighet med den svenska FSC-standarden och i denna angivna nivån på intensitet Naturvårdsinsatserna fördelas på tre strategiska verktyg; fem procent ekoparker, tio procent naturvårdsskogar och 85 procent produktionskogar med i snitt nio procent naturhänsyn (nya reservat som bildas på Sveaskogs marker efter beslutet om 20 procent i april 2002 räknas med) Höga naturvärden prioriteras i arbetet med de naturvårdsstrategiska verktygen Generell hänsyn för att bibehålla biologiskt värdefulla strukturer, god vattenkvalitet samt undvika markskador är ett naturvårdsbiologiskt grundfundament i alla produktionsskogar Planering, utförande och uppföljning av NS-åtgärder och generell naturhänsyn genomförs med hög kvalité. Uppföljningsresultat ska ligga till grund för behov av förbättringsarbete. Producerad av Sveaskog i samarbete med Ahnlund Ateljé AB. Fotgrafer: Stefan Bleckert (15 bilder), Erik Degerman (1), Stefan Hage (1), Jan-Eric Hägerroth (2), Ola Jennersten (2), Karl Ingvarsson (2), Nic Kruys (1), Mats Larshagen (1), Tero Niemi (1), Johan Nitare (1), Per Peterson (1), Ulf Risberg (4), Kurt Rodhe (1), Stefan Toterud (2) och Leif Öster (2). Tryckt av TMG Stockholm i maj 2012. www.sveaskog.se