MONSTRET AV: Freja
Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och gick på skolan Röda hornet. Felicia var rädd för ekorrar. Deras lärare hette Tom. Alla i klassen tyckte han var sträng och läskig förutom Sarafia - det var Toms barn. Felicia och Jonathan går i klass 4b på Röda hornet. Just nu hade de kemi. Idag hade det börjat en ny lärare på skolan. Hon hette Saga och hon var 22 år och Jonathan tyckte hon var söt. Han hade redan sett henne när dom hade gympa. Felicia skulle ha gympa imorgon.
Kapitel 2 - Nu är det slut på kemin, efter rasten är det musik, sa Tom. - Ok, sa alla barn. När Felicia gick ut så skulle Jonathan leka med Gustav. Då tänkte hon på alla konstiga ljud hon hade hört. Hon hopade till då och då. Felicia blev räddare och räddare för varje steg hon tog. Hon märkte inte att hon gick in i treornas lärare Camilla. Hon var den bästa och snällaste läraren på skolan. - Är du ledsen, sa Camila. - Ja, jag tyckte att jag såg några spår av en ekorre, sa Felicia. - Du ska inte vara rädd, Vill du ha en kaka och lite saft, sa Camilla. - Ja gärna, sa Felicia. Felicia och Camila gick till lärarrummet och så fikade de och pratade lite. Genast kände Felicia sig bättre.
Kapitel 3 När Felicia hade varit hos Camila så var det bara lite kvar av rasten, så hon började gå mot musiken. När Felicia var utanför dörren så såg hon att det satt en liten affisch på dörren. Det stod: Ingen fara! Allt är under kontroll! /Saga
Varför står det så där? Det har ju aldrig varit någon fara, tänkte Felicia. När Felicia öppnade dörren så ramlade affischen ner. När Felicia skulle hänga upp affischen så såg hon att den hade hamnat upp och ner. Det stod: Monster! Fara hjälp Lägg ett brev i Annika Sortis låda om du vill hjälpa till. Oj, det är ju min kusin klart jag ska hjälpa henne, tänkte Felicia.
Kapitel 4 Nästa dag la Felicia ett brev i Annikas låda. Men så plötsligt såg Felicia att någon var bakom henne, det var ANNIKA. - Hej, jag vill hjälpa dig! När jag var på kemi hörde jag konstiga ljud, kan det var en ledtråd, sa Felicia. - Ja det kan det absolut vara, men hur visste du att jag behövde hjälp, sa Annika. - När jag skulle på musik så var det en lapp på dörren det stod: INGEN FARA ALLT ÄR UNDER KONTROLL och när jag gick in i musiksalen så ramlade lappen av och så stod det: MONSTER FARA HJÄLP LÄGG ETT BREV I ANNIKA SORTIS LÅDA OM DU VILL HJÄLPA TILL, sa Felicia. - Kom vi går ner och tittar om vi hittar det. Jag har haft supersvårt att sova på grund av det här, sa Annika medan dom gick. När dom var framme sa Annika: När jag var på slöjd förra veckan så såg ja en liten skugga vid dörren till caféet. - Då är det där vi ska börja leta, sa Felicia.
När de stod utanför dörren stod det en svart varelse med röda ögon och hår över hela ansiktet en bit bort i korridoren. Det såg ut som ett monster! Felicia skrek så högt att monstret blev rosa i ansiktet. Monstret försvann. Plötsligt stod han två meter i från Annika! Då såg Felicia att det var en liten ekorre! Felicia skrek: - Ducka Annika. Annika gjorde som hon sa. Precis efter kom en klump laser över Annikas huvud. Sedan sprang Felicia och Annika upp för trappan och ut. Dom sprang till biblioteket för att ta reda på mer.
Kapitel 5 Dom letade upp en bok om ekorrar. Det fanns en bok på hylla nummer 5 så Annika fick ta ner den. Sen sa Annika: - Du får läsa lite i den själv för jag måste gå och ta en frukt. Jag är superhungrig! Så sprang Annika iväg. Felicia satte sig ner och började läsa. Det stod: EKORRE Utseende: 13 grön, 15 rosa, 1 svart och 30 röda /Saga Ekorren har en lurvig svans och vit mage. Deras övre kropp är rödbrun och dom kan bli 24-30 cm höga. Ekorrar äter blommor, bark, svamp och nötter och dom bor i norra Asien och Europa.
Vilken konstig lapp som satt över texten. Men vad hjälper det här? tänkte Felicia. Då hörde hon några steg. Det var Saga som kom och ropade nåt. Felicia hörde inte riktigt vad hon sa så hon sprang dit. Saga sa: - Min lilla korre, korre var är du? Felicia tänkte att Saga inte behövde hennes hjälp så hon sprang och tog lappen och gick ut ur biblioteket. Hon gick till kemin.
Kapitel 6 - Hallå är det nån här? sa Felicia. - Ja, det är jag, din lärare Camilla, sa den snälla läraren Camilla. - Kan du hjälpa mig att blanda en sak, sa Felicia. - Ja, vad ska jag hjälpa dig med, sa Camilla. - Att blanda ett medel som kan bota en ekorre från att vara ett monster, jag har nämligen sett en ekorre med röda ögon och svart lugg. Jag har en lapp med ett recept som är blött, så jag tror att nån har använt det. Kan du hjälpa mig? sa Felicia. - Ja visst, om man har ett recept och vill göra ett motmedel kan man bara göra det bakläges. Kan jag få se receptet? sa Camilla. - Ja, här är det, sa Felicia. Camilla började blanda ihop massa färger och till slut kom hon till mig. - Här är drycken och ett papper med motgiftet, sa Camilla. - Tack sa Felicia. När hon gick ut läste hon receptet:
Kapitel 7 Felicia tänkte på hur hon skulle få i ekorren motgiftet och så plötsligt bara fick hon en superidé. Felicia hoppade till av glädje och gick supersnabbt till Annikas klassrum. Hon såg att Annika stod och plockade upp nåt ur sin låda. Felicia ropade på Annika. Annika hörde och kom snabbt. - Vad vill du? sa Annika. - Jag har hittat ett motgift till ekorren som var förtrollad och jag tror att jag vet hur vi ska få i ekorren det, sa Felicia upphetsat. - Hur, hur fick du tag på ett motgift och hur ska vi göra för att få i ekorren det? sa Annika. - Jag fick hjälp av 3:ornas lärare Camilla. Hon blandade ihop det till mig och sen kom jag på att vi ju kan lägga medlet i en svamp för det är ju en av ekorrens favoriträtter, sa Felicia. - Ok, jag säger till min lärare att jag ska ta en tablett i min väska så kan jag gå, sa Annika. Sen smög Felicia och Annika till kemisalen. De kollade på schemat till kemisalen. 5:orna skulle ha
kemi om 10 minuter så de fick verkligen sätta fart! Annika sa: - Det finns olika sorters burkar i det skåpet. Jag kan ta ner en av dom. - Ja, sa Felicia. Sedan hällde de i blandningen i svampen och så gick de ner till källaren och in i caféet. Snabbt la de ner svampen och sprang ut igen. Ekorren kom som planerat men det konstiga var att den luktade på svampen innan han åt den. Till slut åt han den och så kom ett starkt sken. Ekorren blev helt vanlig. Så hörde Felicia ett konstigt ljud, hon hörde nån säga: - Å rackarns ungar - ska dom alltid lägga sig i. Felicia skrev ner det på en lapp så hon inte skulle glömma det. Sen tänkte Felicia efter, hon tyckte nämligen att hon kände igen rösten. Sen fick Felicia ett spratt i huvudet - det var Sagas röst!
Kapitel 8 Sen gick Felicia och Annika upp med ekorren och la ut den. Sen satte Felicia sig i ett grupprum och tänkte på hur allt hängde ihop. Felicia tänkte att hon skulle tänka från början till slut. Okej först satt det en affisch på musikdörren. Det stod: Ingen fara. Allt är okej /Saga. Sen när jag läste faktaboken så stod det en lapp med ett recept och Saga ropade på nåt som hette Korre. Sen tänkte Felicia lite till och så kom hon på det: Det hade ju stått Saga på alla lapparna så det måste vara hon som har förvandlat ekorren! Felicia gick ner till rektorns kontor. Hon tänkte att om hon säger alla saker så skulle det nog gå att övertala rektorn att Saga hade gjort det. Rektorn öppnade dörren och Felicia klev in. Hon satte sig och började förklara. Felicia sa: - Jag och min kompis har hört konstiga ljud, sett konstiga affischer, konstiga anteckningar i böcker och ett förtrollat djur och på alla ställen har det stått Saga. - Ja, jag tror att ni har rätt. Jag ska gå och prata med henne genast, sa rektorn.
Sedan följde Felicia efter, för hon ville självklart höra om Saga erkände. Hon såg och hörde alltihop. Så här lät det: - Hej Saga jag har fått klagomål från vissa i skolan och jag har själv hört lite konstiga grejer som du har gjort. Vill du ta det här eller ska vi prata om det på mitt kontor? sa rektorn. - Här, sa Saga. - Ok, erkänner du att du har gjort allt det här eller har du en annan förklaring? sa rektorn. - Ok, jag erkänner på ett villkor - att jag får ha kvar jobbet, sa Saga. - Okej, men säg varför du ville göra alla konstiga saker och förvandla ett djur till ett monster, sa rektorn. - Det började när jag fick detta jobbet. Jag ville hämnas, för på min förra skola gjorde min chef något väldigt dumt. Hon skickade ut mig för att några barn sa att jag hade skadat dom. Då såg jag på din namnbricka att du hade samma efternamn som min gamla rektor, så jag ville hämnas och så gjorde jag det som jag gjorde, sa Saga. - Okej, jag förstår att du är upprörd. Vi fortsätter som vanligt och så gör vi inte om det. Okej? sa rektorn. - ok sa Saga
SLU
T!