Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro
92 000 sjöar 450 000 km vattendrag -och allt hänger samman Landskapets kapillärer och blodådror
Vad är biologisk mångfald? Arter, strukturer och processer. En naturlig och variationsrik flora och fauna i en god miljö med intakta processer.
Fiskar kan också vara biologisk mångfald och intressanta! 145 fiskarter i Sverige -34 är rödlistade (23%)
Fisk finns även i små vatten 100 90 80 70 SJÖAR/DAMMAR Data från SLU:s databaser NORS & SERS Andel elfisken med öring (%) 60 50 40 30 20 10 0 VATTENDRAG N = 15 150 1070 1621 2267 1777 2501 7244 4399 1802 1070 0-0,30-1,0-2,0-3,0-12,0 >24 m -0,50-1,5-2,5-6,0-24,0 Vattendragets bredd (m)
Stora värden också i små vattendrag (< 5 m, <1 m 3 /s, <100 km 2 ) Flodnejonöga, flodkräfta, flodpärlmussla, kungsfiskare, groplöja, Många rödlistade sländor och andra ryggradslösa djur Lekområden för många fiskarter Dichelyma capillaceum (Hårklomossa)
Minst 50 arter är rödlistade på grund av vattenkraftpåverkan (Gärdenfors 2012) 20 40 60
Liten blir stor Öring intar en särställning -strömöring/bäcköring -insjööring -havsöring
Flodpärlmussla
Kungsfiskare
Smålom, fiskgjuse, utter, gädda.
46 arter fisk i sötvatten 4 är långvandrande (lax, ål, havsnejonöga, flodnejonöga) 40 är potadroma (vandrar inom avrinningsområdet) 95% av arterna behöver kunna vandra i vattensystemet
Från stensimpa till ål 300 m till 6 000000 m Tillväxt Spridning (Stensimpa) Lek Uppväxt Övervintring (Harr) Refugie (Lake)
Axplock av Länsstyrelsens inventeringar av vattendrag Inventerad Antal Fri sträcka Öring lång- Vattendrag Kommun sträcka (km) hinder (km) Flodpärlmussla ungar vandrande Aspaån Askersund 12,9 4 2,6 Svag Nej Falkabäcken Örebro 1,7 1 0,9 Reproduktion Normal? Nej Hörksälven Ljusnarsberg 12 9 1,2 Ej reproduktion Svag Nej Imälven Karlskoga 8,8 8 1,0 Ej reproduktion Normal Nej Järleån Nora & Hällefors 32 5 5,3 Svag Ja? Lillån Lekeberg 2,4 6 0,3 Reproduktion Svag Nej Rastälven Nora & Hällefors 17,1 7 2,1 Ej reproduktion Normal Nej? Rällsälven Ljusnarsberg 6,9 3 1,7 Ej reproduktion Svag Nej? Svartälven Nora & Hällefors 56 15 3,5 Ej reproduktion Svag Nej Svennevadsån Hallsberg 11,2 7 1,4 Svag Nej Sverkestaån Lindesberg 34 11 2,8 Ej reproduktion Svag Nej Summa Summa Median 195 76 1,7 2 av 8 med repr. 3 av 11 normal 1 av 11
Ål akut hotad 80% av sötvattenområdet borta 60 miljoner år gammalt släkte. Atlanten ca 150 miljoner år.
Lax och Öring Indalsälven & Luleälven är det ingen vild lax kvar. I Ljusnan kan laxen vandra 300 m, förr 90 km. I Ångermanälven vandrar laxen idag inte förbi Sollefteå, förr till Vilhelmina. I Gullspångsälven stopp efter 5 km, förr fanns laxen ovan Karlskoga (70 km). I Klarälven vandrade öringen ända till Femunden (400 km). Många mindre vatten är idag utan vandrande öring.
Förekomst av harr i vattendrag i Västernorrland Degerman m fl 2014
Varför leva i strömmande vatten? +goda syreförhållanden +hög tillförsel av näringsdjur med strömmen +relativt få fiskätande fiskar (ex. gädda, gös), dvs mindre risk att bli uppäten +rinnande vatten är mer produktiva än sjöar i samma vattensystem. -utrymmet är ofta begränsat jämfört med sjöar och hav, speciellt vintertid -det kostar energi att stå exponerad för vattenström (rensa inte) -den tillgängliga typen av föda är ofta relativt småvuxen (vandring kan krävas).
Tätheten av öring (log10) minskar med vattenkraftpåverkan Vattenkraftpåverkan klassad från 1=ingen till 5=kraftig Data ur SERS; Svenskt ElfiskeRegiSter
..och antalet fiskarter (sjöarter) ökar. Data ur SERS; Svenskt ElfiskeRegiSter
Migrationsförluster för vandrande öringsmolt vid utvandring (medelvärden, % km -1, Y-axeln), som en funktion av vattenyta. 100 Förluster (% km -1 ) 80 60 40 20 0 0 1 2 3 4 5 Dammens Våtmarksyta (ha)
Exemplet visat hur död ved gynnar öring i skogsvattendrag. 100 80 60 40 Trout / 100 m2 20 0 N = 1698 558 620 430 218 85 <1 <2 <4 <8 <16 >16 Antal LWD bitar / 100 död m2 ved / 100 m2 Degerman, Sers, Törnblom, Angelstam 2004