Upptäck Jordens resurser Lgr 11 Facit och kommentarer till Arbetsboken Till dig som använder det här materialet Sidnumren hänvisar till sidan i Arbetsboken. På en del frågor står det Elevens eget svar i facit. Det beror på att man kan svara på olika sätt. Om du är osäker på om ditt svar är rätt, så fråga din lärare. På en del frågor står det Exempel: Det betyder att det kan finnas flera rätta svar än det som står. Upptäck Jordens resurser Arbetsbok 47-11908-0 facit Författarna och Liber AB Får kopieras 1/13
JORDENS RESURSER Vår planet jorden Viktiga ord Sidan 3 a) 1. begrepp 2. orsak 3. konsekvens 4. lösning 5. hållbar utveckling 6. alternativ 7. jämföra 8. påverka 9. resonera 10. beskriva 11. se samband 12. sammanfatta Hur allting började Sidan 4 1. Elevens eget svar. Exempel: Big Bang är ett begrepp som innebär att jorden skapades genom en stor smäll. 2. Elevens eget svar. Exempel: Vår måne bildades av resterna (ljus, gas, damm i klumpar) från Big Bang. 3. Elevens eget svar. Exempel: Orsaken till att hav bildas är att nederbörd samlas i gropar på jordytan. 4. Elevens eget svar. Exempel: Konsekvensen av mer syre i haven blir att livet i havet utvecklas med nya arter. 5. Elevens eget svar. Exempel: En förklaring till hur liv tar sig upp på land är att algerna långsamt klättrar upp ur havet och upp på klippor. 6. Elevens eget svar. Exempel: Mer syre i luften påverkar djur på det sättet att de får lättare att leva, föröka sig och det blir fler arter i naturen. 7. Elevens eget svar. Exempel: På bild 7 sitter all landmassa ihop i en enda stor kontinent. På bild 8 har den sammanhängande kontinenten har brutits upp i plattor som glidit isär. 8. Elevens eget svar. Exempel: Det finns olika förklaringar till varför dinosaurierna dog ut. Det kan ha varit en meteorit som slog ner, eller däggdjur som åt upp alla ägg eller att det blev för kallt för dinosaurierna att överleva. 9. Elevens eget svar. Exempel: De första människorna levde av djur och natur. De tillverkade egna vapen för att jaga och åt det som fanns att få tag i. 10. Elevens eget svar. Exempel: Ju fler människor på jorden som får högre levnadsstandard, ju mer påverkas jordens natur och klimat. (Av vår konsumtion.) Jorden en perfekt plats för liv Sidan 5 3. a) b) c) värme, syre, vatten 4. a) b) c) Elevens eget svar. 5. a) Exempel: Atmosfären släpper in solens strålar och håller kvar värmen runt jorden, så att den inte försvinner. Det kallas växthuseffekten. Utan växthuseffekten skulle det vara för kallt för oss att leva på jorden. 6. Elevens eget svar. Upptäck Jordens resurser Arbetsbok 47-11908-0 facit Författarna och Liber AB Får kopieras 2/13
Kartan en källa till kunskap Jorden är rund. Kartan är platt. Sidan 6 1. a) Storleken på världsdelarna stämmer. b) Världsdelarna har inte rätt form. c) Formen på världsdelarna stämmer med verkligheten. d) Områden nära polerna ser större ut än vad de är i verkligheten. e) Elevens eget svar. Den undre kartan är den som är vanligast. 2. a) ekvatorn b) breddgrad c) längdgrad d) latitud e) longitud 3. Gradnätet används när man ska ange en exakt plats. Det behövs framför allt när det inte finns någon adress, till exempel ute på havet, i öknen eller skogen. Olika slags kartor Sidan 7 4. a) Kartan visar hur naturen ser ut i olika områden. (Naturtypskarta) b) Kartan visar var det bor flest människor. (Befolkningsfördelningen) c) Kartan visar var det regnar mest. (Nederbördskarta) 5. Öken 6. För att det är ont om vatten i öknen och jorden går inte att odla utan bevattning. 7. Elevens eget svar. Exempel: Botswana, Libyen, Algeriet och Egypten. 8. Regnskog 9. Elevens eget svar. Exempel: Madagaskar, Gabon och Sierra Leone. 10. Floden Nilen ger det sötvatten människor behöver för att kunna odla grödor. Kan du tyda kartan? Sidan 8 11. a) Huvudstad: Canberra, städer med över 1 miljon invånare: Perth, Brisbane, Sydney, Melbourne, Adelaide b) Tasmanien c) Stora Barriärrevet d) Australian alps e) Murray f) Indiska Oceanen g) Någonstans mellan 5 000 6 000 km (500-600 mil). (Tips! Ta hjälp av ett snöre.) h) Någonstans mellan 3 4 dygn. (Avståndet mellan Ystad och Kiruna är ca 1 500 km.) Gör en egen karta Sidan 9 12. Elevens eget svar. Träna mer på kartan! Sidan 11 13. a) Spanien b) Atlanten c) Lissabon d) Tejo e) Oporto f) Faro g) Guadiana h) Några exempel: Båda länderna är avlånga och har lång kust mot havet. Båda länderna har skog och odlad mark. Skillnader är att Sverige har mer barrskog och fler sjöar än Portugal. Sverige är ett mycket större land och har kust åt både väster, söder och öster, medan Portugal bara har kust åt väster och söder. i) De flesta städerna ligger utmed kusten. Sjöfarten och fisket har varit och är till viss del fortfarande viktiga näringar i Portugal. Därför bor de flest människor på platser där detta är möjligt. Idag är turistnäringen vid kusterna i söder också en viktig inkomstkälla. Naturen längs kusterna är också bättre för odlingar än till exempel i bergen inåt land i norr. j) Ca 550 km (55 mil) långt och ca 150 km (15 mil) smalt. 14. Elevens eget svar. Exempel: avståndet mellan två platser, naturtyper, antal invånare, nederbörd, klimat, höjdskillnader, var en plats ligger i förhållande till där vi bor, hur man kan resa till en plats osv. Upptäck Jordens resurser Arbetsbok 47-11908-0 facit Författarna och Liber AB Får kopieras 3/13
Jordens befolkning Sidan 12 1. a) Elevens eget svar. Exempel: Indien, Kina, Tyskland, Japan, Nigeria b) Att klimatet är lagom varmt, att det finns tillgång till vatten och att jorden går att odla. I städerna bor många därför att det ofta finns många arbetstillfällen där. 2. a) Elevens eget svar. Exempel: Antarktis, Arktis och Norra Grönland b) Klimatet är extremt kallt. Vissa tider under året är det nästan mörkt hela dygnet. Det är svårt att starta jordbruk på en sådan plats och det finns ont även om andra naturresurser. Sidan 13 3. a) Elevens eget svar. Exempel: Det kan finnas gott om arbeten, nöjen och samhällsservice. Exempel: Det kan vara svårt att hitta bostad. c) Elevens eget svar. Exempel: Det kan bli långa resor för brandkåren om det börjar brinna, eller om man snabbt behöver ta sig till ett sjukhus eller behöver annan samhällsservice. Hur delar vi på jordens resurser? Sidan 14 7. 20% av befolkningen använder 80% av resurserna 8. a) Elevens eget svar. Exempel: Om klassen består av 30 elever får 6 elever dela på den stora biten. Exempel: Om klassen består av 30 elever får 24 elever dela på den lilla biten. 9. a) Elevens eget svar. Exempel: Fler barn kan gå i skolan och lära sig läsa och skriva. Exempel: Fler människor orkar intressera sig för vad som händer i samhället och vill vara med och påverka. 10. Elevens eget svar. Exempel: Fler människor väljer att yrkesarbeta, och väljer därför att inte skaffa så många barn. 11. Bra konsekvens: Fler kan resa dit de vill, kan arbeta och träffa vänner och släktningar som bor på annan ort. Problem: Ju fler bilar det blir, desto mer bilavgaser som smutsar ner luften och påverkar klimatet. Vi blir allt fler 4. Elevens eget svar. Exempel: Medellivslängden idag är mycket högre än förr eftersom människor lever längre. Vi har högre levnadsstandard idag, vi har bättre sjukvård och äter bättre mat. Migration betyder att folk flyttar, inom ett land eller till ett annat land. När människor flyttar från sina hemländer kallas det för emigration. När många flyttar från landsbygden till städer kallas det för urbanisering. 5. a) 100 år b) ca 4 miljarder c) Vi har högre levnadstandard, bättre sjukvård och bättre arbetsvillkor än man hade förr. Vi lever längre. 6. Forskarna tror att fler människor kommer att välja att skaffa färre barn i framtiden. Upptäck Jordens resurser Arbetsbok 47-11908-0 facit Författarna och Liber AB Får kopieras 4/13
Vi lever olika liv Sidan 15 12. a) Elevens eget svar. Exempel: Egypten och Libyen Exempel: Centralafrika och Zambia c) Elevens eget svar. Exempel: Sydafrika och Libyen d) Elevens eget svar. Exempel: Niger och Somalia e) Den skulle troligen öka. 13. Elevens eget svar. Migration när människor flyttar Sidan 16 14. Elevens eget svar. Exempel: Jobbiga orsaker: arbetslöshet, klimatförändring Roliga orsaker: nytt jobb, nya vänner Livsnödvändiga orsaker: krig, svält Kan bli bättre: trygghet, levnadsstandard Kan bli svårt: hemlängtan, språket Orsaker till att under 1800-talet.: fattigdom, annan religion, nyfikenhet eller en vilja att förbättra sin levnadsstandard Orsaker till idag: krig, fattigdom, diskriminering av folkgrupper, bättre arbeten och förbättra sin levnadsstandard, politiska konflikter FN och de mänskliga rättigheterna Sidan 17 15. a) Elevens eget svar. Exempel: Alla har rätt att gå i skolan och få sjukvård. Exempel: Bråk om vem som har rätt till fotbollsplanen på rasten. c) Elevens eget svar. Exempel: Bråk om var statsgränsen ska gå eller vem som har rätt till naturresurser på t.ex. internationellt vatten. d) ett slags straff e) något som inte ändras, bestående, förbli f) Veto betyder jag förbjuder och ett veto kan stoppa ett förslag i FN. 16. Rätt svar: 7 miljarder 80 miljoner ökar 90 % Jordens inre och yttre krafter Jordytan förändras Sidan 18 1 a) Elevens eget svar. Exempel: kraftfull, krafttag, kraftverk, kraftfoder, krafttillskott, kraftcentrum, kraftansträngning, kraftfull, kraftledning, kraftprov 2. jordskorpa mantel kärna 3. vulkan skapas vid öppning i jordskorpan magma smält berg i jordens inre plattgräns kontinentalplattans ytterkant erosion - yttre krafter som förändrar jordytan kontinent en stor sammanhängande landmassa rauk kalkstensformation skapad av vind och vatten Upptäck Jordens resurser Arbetsbok 47-11908-0 facit Författarna och Liber AB Får kopieras 5/13
På vilka sätt förändras landskapet? Sidan 19 4. Vulkanutbrott X bygger upp X snabb förändring Strömmande vatten i en flod som samlar sediment vid flodens mynning. X bygger upp X bryter ner X långsam förändring Kraftiga vindar som fäller skog i ett stort område. X bryter ner X snabb förändring Bergskedjeveckning X bygger upp X långsam förändring 5. Elevens eget svar. Exempel: Vi människor förändrar landskapet till exempel genom att spränga bort berg, bygga vattenkraftverk, bygga städer med hus, vägar, tunnlar, broar etc. 7. a) Om två plattor rör sig från varandra och jordskorpan spricker upp kan det bli vulkanutbrott. b) Om två plattor krockar med varandra kan det bli jordbävning. 8. Sverige ligger inte i skarven mellan två plattor. 9. Elevens eget svar. Exempel: Pangea var namnet på en stor sammanhängande landmassa (för 200 miljoner år sedan). En stor kontinent som sedan sprack upp i flera delar. Är du bergssäker? Sidan 21 10. 1. 2 yttre naturkrafter 2. 1 bryter ner berg 3. X havets botten 4. 1 sedimentära bergarter 5. 1 tryck och värme 6. X magmatiska bergarter 7. 1 mineral 8. 1 malm 9. 2 miljontals år 11. a) granit b) gnejs c) sandsten Jordbävningar och vulkanutbrott Sidan 22 12. a) Elevens eget svar. Exempel: Områdena som är färgade i mörk orange färg i vänstra kartan kan drabbas av kraftiga jordbävningar: till exempel hela sträckan utmed Nordamerikas och Sydamerikas västkust, runt Medelhavet, Japan, Filippinerna, Indonesien b) Jordbävningar bildas när två jordplattor pressas ihop. Det kan man se i högra kartan där pilar visar plattornas riktningar. c) Elevens eget svar. Exempel: Island, Hawaii d) Exempel: Vulkaner bildas när två plattor åker isär och het magma pressas upp. Det kan man se i högra kartan där pilar visar plattornas riktningar. Jordskorpans plattor Sidan 20 6. STILLAHAVS- Klippiga bergen COCOS Canadiska skölden NORDAMERIKANSKA Appalacherna KARIBISKA Island Atlasbergen Skanderna Baltiska skölden Rift Valley Kaukasus ARABISKA EURASISKA Uralbergen Altai Kunlun Shan Himalaya FILIPPINSKA Aleuterna NAZCA- A n d e r n a SYDAMERIKANSKA AFRIKANSKA Drakbergen INDISK-AUSTRALISKA Great Dividing Range ANTARKTISKA Plattgräns Kollisionszon Spridningszon Större bergskedja Djuphavsgrav Upptäck Jordens resurser Arbetsbok 47-11908-0 facit Författarna och Liber AB Får kopieras 6/13
Vulkanutbrott Sidan 23 13. a) krater partiklar lava jordskorpa magma c) Elevens eget svar. Exempel: Ett vulkanutbrott kan påverka jordens klimat genom att sprida aska och andra partiklar upp i atmosfären. Askmolnet skymmer solen och det blir mörkare (och i förlängningen kallare) på jorden under en period. Hur människor anpassar sig Sidan 24 14. a) Elevens eget svar. Exempel: I jordbävningsdrabbade områden försöker man till exempel bygga hus som klarar av rörelser och skakningar. I skolan får barnen lära sig hur och vad man ska göra vid en jordbävning. Exempel: I områden där det finns risk för vulkanutbrott mäter forskare vulkanernas aktivitet och kan varna om ett utbrott är nära. c) Elevens eget svar: Exempel: I områden som kan drabbas av en tsunami bygger man idag varningssystem långt ute i havet, som skickar varningar om en tsunamivåg bildas. Vad kan du om jordens inre och yttre krafter? Sidan 25 15. 1. SJU 2. EURASISKA 3. MAGMA 4. MALM 5. BERGARTER 6. KÄRNA 7. SEISMOGRAF 8. TSUNAMI 9. PARTIKLAR 10. MANTELN 11. INRE 12. EROSION 13. JORDBÄVNING 14. PANGEA 16. a) Elevens eget svar. Exempel: Inre krafter: vulkanutbrott, bergskedjeveckning, jordbävning. Yttre krafter: vind, nederbörd, strömmande vatten Exempel: Etna har skapat lavaområden på ön Sicilien och vind och vatten har skapat raukar på ön Fårö norr om Gotland. Se grundboken sidan 31. Upptäck Jordens resurser Arbetsbok 47-11908-0 facit Författarna och Liber AB Får kopieras 7/13
Jordens klimat och natur Klimatzoner och naturtyper Sidan 26 1. (Ordningen på zonerna nedan kan förstås vara annorlunda i ditt svar.) a) Polarzonen Kallt året om och marken är frusen hela året Exempel: Grönland Naturtyp: tundra b) Tempererade zonen Nederbörd under alla årstider och stor skillnad mellan årstiderna Exempel: Sverige Naturtyp: barrskog c) Tropiska zonen Det regnar mycket och medeltemperaturen är minst + 18 grader året om Exempel: Nigeria Naturtyp: regnskog d) Subtropiska zonen Lång varm sommar och kort mild vinter Exempel: Egypten Naturtyp: öken 2. öknar kallast Subtropiska klimatzonen Polarzonen regnskog Tropiska zonen Sverige Tempererade zonen Brasilien Tropiska zonen Medelhavet Subtropiska zonen 3. Elevens eget svar. Exempel. Området vid ekvatorn får mer solvärme eftersom ekvatorn ligger närmare solen än jordens poler. Bild, se sidan 47 i grundboken. 4. Snö ligger på bergstoppar för att det är kallare ju högre upp man kommer. Marken där är fryst och isen smälter inte under sommaren. Därför kan inte gräs växa på toppen av riktigt höga berg. Det blir varmare på jorden Sidan 28 a) Kor släpper ut metangaser när de rapar. b) Bilar som drivs av bensin släpper ut avgaser med bland annat koldioxid. c) Industrierna släpper ut koldioxid. 6. Elevens eget svar. Exempel: Växthusgaser i luften lägger sig som ett mjukt täcke runt jorden och fångar upp solvärme så att värmen inte försvinner ut i rymden. Ju mer växthusgaser, desto mer solvärme blir kvar runt jorden. Sidan 29 7. Elevens eget svar. Exempel: När klimatet blir varmare smälter jordens glaciärer och havsytan stiger. Då kan det bli översvämning vid lågalänta kuster. Om glaciärerna i bergen försvinner kan floder som försörjer floden med vatten torka ut efter ett tag. Då blir det ont om dricksvatten för människor. Torka gör också att det blir svårare att odla jorden. 8. 1. Höjden över havet 2. Mängden solvärme 3. Närheten till havet 4. Vindar 5. Havsströmmar 9. Elevens eget svar. 10. Elevens eget svar. Det blir kallare ju högre upp man kommer. Det som påverkar klimatet allra mest. Ju mer av detta, desto varmare klimat. Havet jämnar ut temperaturen så att det blir mindre skillnader mellan sommar och vinter. Varm och kall luft flyttar sig över jorden när det blåser. Varma och kalla vattenströmmar påverkar klimatet uppe på land. Upptäck Jordens resurser Arbetsbok 47-11908-0 facit Författarna och Liber AB Får kopieras 8/13
Hållbar utveckling Jorden måste räcka till alla Sidan 30 1. a) 1. SANT 2. FALSKT 3. FALSKT 4. FALSKT 5. SANT 6. FALSKT (till viss del sann eftersom saker som håller länge inte behöver bytas ut) 7. SANT 8. SANT b) c) Elevens eget svar. 2. a) Elevens eget svar. Exempel: Utbilda kan man göra via en hemsida och visa på hållbara alternativ till resor, kött och kanske byteshandel av prylar. Genom att starta en blogg skulle man kunna driva frågor om rätten till utbildning för alla barn i världen. Det är svårt att fördela jordens resurser rättvist men vi försöker bland annat genom att ge biståndspengar till länder som behöver det. Sidan 31 2. c) Elevens eget svar. Exempel: 2. att släppa ut mindre mängd koldioxid i atmosfären. 3. att leva så att jordens resurser finns kvar även i framtiden. 4. att fiska lagom mycket av olika sorts fisk och avverka träd med försiktighet samtidigt som man planterar nya. 6. att använda ekologiskt hållbara material när vi bygger hus och möbler. Vad är det du köper? Sidan 34 6 9. Elevens eget svar. Vad är det du återvinner? Sidan 35 10. a) Utbildning hjälper 11. Om demokratin ökar kan fler människor påverka samhället. Om fler människor kan forska ger det fler lösningar till jordens problem. Om fler kvinnor får utbildning ökar inte jordens befolkning lika fort. Om alla lär sig mer om hygien kommer antalet sjukdomar att minska. Om samhället blir mer hållbart kommer jordens resurser att räcka längre. Om samhället blir mer jämställt kommer män och kvinnor att få större delat ansvar. 12. Elevens eget svar. 13. Elevens eget svar. Hur påverkar du planeten? Sidan 32 33 3. Elevens eget svar. Analysera dina ekologiska fotavtryck 4. Elevens eget svar. 5. Elevens eget svar. Upptäck Jordens resurser Arbetsbok 47-11908-0 facit Författarna och Liber AB Får kopieras 9/13
Jordens resurser Vårt viktiga vatten Sidan 36 1. a) Vatten med låg salthalt. b) 3% c) bäck älv flod d) Vatten som under lång tid trängt ner i marken och samlats i hålrum. e) När vatten övergår från flytande form till gasform. f) regn snö hagel 2. Elevens eget svar. Rent vatten till alla Sidan 37 4. Elevens eget svar. Exempel: Om sjön blev kraftigt förorenad skulle det inte vara bra att till exempel bada, fiska eller använda vatten från sjön utan att först rena det ordentligt. Gott och ont om vatten 5. a) Elevens eget svar. Exempel: Sverige har mycket mer nederbörd än de inringade områdena. Dessutom har vi många sjöar med mycket sötvatten och en liten befolkning. Därför har vi gott om vatten. c) Vad odlar vi i världen? Sidan 38 1. Människan odlar många olika grödor som vi använder till olika saker. Ett sätt att få större skördar är att avverka träd och buskar för att få fram ny åkermark. Men när det regnar häftigt kan jordlagret spolas bort. Det kallas för erosion. Ett annat sätt att öka skörden är att ge jorden extra näring med gödsel. Men om näringen sipprar ut i bäckar och sjöar kan också vattenväxterna få extra näring. Det kan leda till övergödning. För att ta död på insekter, ogräs och svamp som kan skada grödorna använder många bönder bekämpningsmedel. Med hjälp av växtförädling kan man ta fram grödor som tål insekter bättre och växer fortare. En odling där bonden inte använder detta på åkrarna är ekologisk. Om grödan odlas nära platsen där den säljs säger man att den är närproducerad. (ordet baslivsmedel finns inte med i berättelsen) 2. a) Elevens eget svar. Exempel: vete Exempel: palmolja c) Elevens eget svar. Exempel: bomull d) gummi 3. a) djurfoder b) Det behövs mycket åkermark för att odla mat till alla kor och grisar som ska bli kött som vi människor äter. Gobiöknen Saharaöknen Atacamaöknen d) Elevens eget svar. Exempel: Öknar uppstår i områden med lite nederbörd. Upptäck Jordens resurser Arbetsbok 47-11908-0 facit Författarna och Liber AB Får kopieras 10/13
Jakten på större skördar Sidan 39 4. Elevens eget svar. Exempel: METODER FÖR ATT FÅ BÄTTRE SKÖRDAR BRA FÖR ATT DÅLIGT FÖR ATT 1. avverka skog för att få mer åkermark 2. bespruta med bekämpningsmedel 3.gödsla mer plats att odla på minskar angrepp av skadeinsekter och svamp på skörden mer näring i jorden gör att det växer bättre 5. Elevens eget svar. Exempel: Äpplena har odlats utan konstgödsel och bekämpningsmedel. Det har inte behövts några transporter med t.ex. lastbilar. Köttet och miljön 6. Elevens eget svar. Exempel: Menu klimatsmart Dagens rätt: Broccolisoppa med bröd Menu klimatvärsting Dagens rätt: Cheeseburgare kan bli problem med erosion om jorden sköljs bort av regn gifter kan sprida sig i naturen till andra växt- och djurarter om näringen sprids till sjöar kan de växa igen. Vad får vi från havet? Sidan 40 1. 1. FISKEKVOT 2. NÄRINGSKEDJA 3. GOLFSTRÖMMEN 4. FISKEFLOTTA 5. REPRODUKTION 6. PLAST 7. HÅLLBART 8. NATURRESERVAT 9. ÖVERFISKAT 10. EFTERFRÅGAN 11. ORGANISKT Hav och strömmar Sidan 41 2. a) b) c) golfströmmen Atlanten Stilla havet Indiska oceanen Varm havsström Kall havsström Ekonomiskt mycket betydesefullt fiskeområde d) Elevens eget svar. Exempel: Japan, Island, Peru e) Elevens eget svar. Exempel: Schweiz, Afghanistan, Paraguay (Alla länder saknar kust mot havet.) Upptäck Jordens resurser Arbetsbok 47-11908-0 facit Författarna och Liber AB Får kopieras 11/13
Vad gör vi av berget? Sidan 42 1. Elevens eget svar. Sidan 43 2. a) För att vi köper många elektriska saker som vi bara har en kort tid. Vi köper nytt istället för att laga saker när de går sönder. Och nya modeller produceras hela tiden, t.ex. mobiltelefoner. b) På soptippar i Kina eller Afrika. c) Barnen jobbar ofta för hand när de bränner bort plast för att få fram värdefulla metaller. Både röken från plasten och metallerna är giftiga. 3. Elevens eget svar. Exempel: Elskrot innehåller värdefulla metaller men också giftiga kemikalier. Om du lämnar radion till återvinning kan man både ta tillvara metallerna och samtidigt hindra gifter från att spridas i naturen eller skada barn som jobbar på elskrot-tippar i andra länder. Varifrån får vi energin? Sidan 44 1. Förnybara (F) kan användas om och om igen. kan t.ex. vara sol, vind eller vatten. tar inte slut. Icke förnybara (I) kan t.ex. vara kol, olja eller uran. ger oftast utsläpp när de förbränns. kan skada naturen och miljön. 2. Elevens eget svar. För en förnybar framtid Sidan 45 3. Elevens eget svar. Exempel: Det är viktigt att vi använder mer förnybar energi och mindre icke förnybar energi för att de förnybara energikällorna inte ska ta slut. Dessa ger heller inga sådana utsläpp som påverkar miljö och klimat negativt. 4. a) Elevens eget svar. Exempel: I Nordamerika har i stort sett alla hushåll el. Så är det ännu inte i Indien. Har man el, så finns också fler apparater och fler sätt att förbruka elen på. Exempel: En hög energiförbrukning är inte hållbar i längden eftersom den skadar vår miljö och slösar av ändliga resurser. 5. Elevens eget svar. Exempel: För att inte slösa på el kan man till exempel alltid släcka lampor och stänga av apparater man inte använder helt, inte ha dem på stand-by. 6. Elevens eget svar. Exempel: Vi har använt olja under många år och det kan vara svårt att tänka om och göra på ett nytt sätt. Förändring tar tid. 7. Elevens eget svar. Exempel: Politiker kan se till att det blir mycket billigare att ha en elbil än en bensinbil genom skatter på bensin och bidrag för elbilar. Världens skogar Sidan 46 1. a) Barrskog b) Lövskog c) Regnskog d) Mangroveskog 2. Vanlig skogstyp på norra halvklotet. A Denna skog har funnits på jorden i mer än 50 miljoner år. C Växer bland annat i södra Sverige. Behöver näringsrik jord för att trivas. B Växer i träskmarker. D Tajgan är en sådan skog. A Ingen annanstans finns så många växt- och djurarter. C Tål kyla och näringsfattig jord. A 3. a) Elevens eget svar. Exempel: Gabon Exempel: Grönland c) Elevens eget svar. Exempel: Kongo Skogen gör nytta 4. Skogen är viktig eftersom 90 % av alla djuroch växtarter på land finns just i skogen. Upptäck Jordens resurser Arbetsbok 47-11908-0 facit Författarna och Liber AB Får kopieras 12/13
Sidan 47 a) Risken för erosion ökar när man avverkar träd, alltså att jordlagret sköljs bort i kraftiga regn. Det skulle också bli mindre näring i jorden eftersom inga löv faller till marken och förmultnar. b) Skörden skulle troligen minska eftersom jorden blir mindre näringsrik. Skogarna krymper 6. Elevens eget svar. Sidan 48 1. NATURRESURS HUR ANVÄNDER VI NATURRESURSEN? VILKA PROBLEM KAN UPPSTÅ? Vatten till dricksvatten, odlingar och industrier Odlingsmarker till odlingar av olika grödor 2. 7. Elevens eget svar. sötvattnet kan ta slut torka eller för mycket regn skadar skörden Hav till fiske fisken kan ta slut Berg för att få metaller metallerna kan ta slut/miljön kan skadas vid utsläpp Energi Skog för att kunna producera saker, få värme och kunna driva bilar och flyg med mera för att få byggnadsmaterial, värma upp hus, göra papper i industrier med mera miljön kan skadas av utsläpp djur- och växtarter kan utrotas, avverkning kan bidra till erosion som gör att jorden blir näringsfattigare Upptäck Jordens resurser Arbetsbok 47-11908-0 facit Författarna och Liber AB Får kopieras 13/13