Världsreligionerna - Kristendomen Världsreligioner är ett sammanfattande namn på de religioner som har världsvid utbredning eller som p.g.a. sitt stora antal medlemmar är kända runtom i världen. Till världsreligionerna brukar räknas: med ursprung i Indien- hinduism och buddhism, med ursprung i Östasien - konfucianism och daoism (ev. även shinto), med ursprung i Främre Orienten - judendom, kristendom och islam (ev. även zoroastrism). Mindre betydande religioner med universell utbredning kan också räknas till världsreligionerna, t.ex. bahai. Den tidiga kyrkan Martin Luther predikar om frälsningen genom Kristi lidande och död på korset. Urförsamlingen i Jerusalem bestod av såväl arameisk som grekisktalande judar. De grekisktalande skall tidigt ha fått ett centrum i det syriska Antiochia. Här började de kalla sig kristna (christianoi) och upptog också icke judar i gemenskapen. Kristendomen fick snart en grekisk språkdräkt; hela Nya Testamentet (NT). är skrivet på grekiska. Också Paulus mission riktade sig till icke judar, "hedningar". Vid apostlamötet i Jerusalem år 49 accepterade urförsamlingen under ledning av Jakob, "Herrens broder", att hedningar skulle kunna upptas utan att omskäras och utan att förpliktas att följa Toras bud. Den kristna missionen fick sin största framgång bland "gudfruktiga" hedningar i den judiska gemenskapens marginal. Gränsen mellan judekristendom och hednakristendom var därför flytande. Genom det judiska kriget och Jerusalems fall år 70 förlorade den arameisktalande kristendomen i Palestina sin betydelse. Initiativet togs över av de grekisktalande kristna i Syriens och Mindre Asiens hellenistiska (grekisktalande) städer. Härifrån spreds läran västerut, särskilt genom emigration. Församlingen i Rom bestod till en början huvudsakligen av österlänningar, och dess gudstjänstspråk var grekiska ända till 300 talets slut. Kyrkans medlemstal ökade snabbt, särskilt under 200 talets andra hälft, och den romerska staten reagerade med förföljelser, till en början endast sporadiskt. Särskilt under Decius (d.
251) och Diocletianus (som abdikerade 305) dömdes många kristna till döden och bevarades i minnet som martyrer. De kristnas villkor ändrades radikalt under Konstantin den stores regeringstid (306 337). De fick religionsfrihet 313 och intog snart en ledande roll i riket. När Konstantin erövrade östern 324 skapades förutsättningarna för en kristen rikskyrka. Fastän odöpt presiderade (sitter som ledare ex. en president) kejsaren själv vid kyrkomötet i Nicaea 325. Abrahamitiska religioner Judendomen, kristendomen och islam kallas ibland för de abrahamitiska religionerna och anhängarna för Abrahams barn. Gemensamt för dessa religioner är inte bara Abraham utan att man tror på en enda Gud som griper in i människors liv. Staden Hebron på Västbanken i Israel och Palestina kallas Abrahams stad och är helig för både judar och muslimer. Det sägs att Abraham är begravd under Ibrahimmoskén i staden. Sinai berg eller Horeb kallas i Bibeln det berg där Mose mottog tio guds bud. Berget ligger på södra Sinaihalvön med en topp på 2250 meter över havet.
Historia Den kristna kyrkan splittrades 1054. Den västra delen blev romersk katolska kyrkan och den östra de ortodoxa kyrkorna. Vid reformationen på 1500 talet bröt sig många kyrkor loss. Samtidigt växte den romersk katolska kyrkan i bland annat Latinamerika. Treenighetsläran är en lära inom kristendomen som säger att det bara finns en Gud men att Gud visar sig som tre personer, nämligen Fadern, Sonen och den heliga Anden. Fadern skapar världen, Jesus är Guds son och Anden är den kraft som Gud sänder för att hjälpa människor. Man kan jämföra med vatten som ju kan vara rinnande vatten, is eller vattenånga men som ändå alltid består av likadana vattenmolekyler. I ortodoxa kyrkor brukar man tala om Sonen och Anden som Guds händer som utför Guds arbete på jorden. Under de första århundradena i kyrkan var det en del som inte höll med om treenighetsläran. Det ledde bland annat till att kyrkan på 300 talet antog den Nicenska trosbekännelsen där man beskriver treenighetsläran. Den trosbekännelsen används fortfarande i de flesta kristna samfund. Reformationen är en utveckling inom kristendomen för att förändra kyrkan. Den ledde till att nya kyrkor bildades runt om i Europa. Reformationen pågick från 1200-talet till 1500-talet och bestod av flera olika rörelser. En del rörelser bildade egna församlingar och kyrkor medan andra tog över kyrkan i ett helt land. Den tidiga reformationen På 1300 talet var John Wycliffe aktiv i England. Han kritiserade påven och kyrkan för att de hade mycket makt och rikedom. Han ville i stället att de som representerade kyrkan skulle vara fattiga och bara följa Bibeln. Tjecken Jan Hus levde 1371 1415. Han menade att man skulle följa Bibeln och inte det påven sa. Kyrkan skulle vara en gemenskap av de människor som Gud hade valt ut. Han dömdes till döden för kätteri, alltså att han spred en lära som inte stämde med kyrkans. Hans anhängare, husiterna, krävde social och religiös jämlikhet vilket ledde till flera krig. Den evangelisk lutherska reformationen Den evangelisk lutherska reformationen inleddes i Tyskland 1517 när Martin Luther angrep kyrkans handel med avlat (syndaförlåtelse). Han menade att man inte kunde få gemenskap med Gud genom gärningar utan bara genom tro och att Bibeln skulle styra tron, inte påven. Flera av de tyska furstarna enades 1530 om Augsburgska bekännelsen. Den skrevs av Luthers medarbetare Philipp Melanchthon och bygger på Luthers lära. Strax därefter beslöt man att
invånarna i varje tyskt furstendöme skulle ha samma tro som fursten. Så småningom skrev man flera texter om vad man trodde på och de samlades i Konkordieboken. Den är grunden för tron och läran i evangelisk lutherska kyrkor. Den reformerta reformationen Den reformerta reformationen började i Schweiz 1523 och leddes av Huldrych Zwingli. Han menade att man inte skulle ha några ceremonier som inte stod i Bibeln. För honom var nattvarden bara en symbolisk handling. Efter Zwingli kom Jean Calvin som ansåg att Bibeln skulle styra inte bara kyrkan utan hela samhället. I Frankrike kallades Calvins anhängare för hugenotter, och de besegrades av kungens soldater i flera krig. I Nederländerna blev kalvinismen däremot den största religionen. De kyrkor som Calvins anhängare bildade kallas reformerta kyrkor. Den anglikanska reformationen I England gjorde kung Henrik VIII sig till ledare för kyrkan i stället för påven. Kyrkan kallades Church of England, Engelska kyrkan. Den följde många av Luthers och Calvins idéer men behöll mycket av det gamla sättet att fira gudstjänst. Den romersk katolska kyrkan Den romersk katolska kyrkan, eller katolska kyrkan, är en mycket stor kyrka som finns i många länder och leds av påven. Det är världens största kristna trossamfund med ungefär en miljard medlemmar. Kyrkan är indelad i kyrkoprovinser som styrs av ärkebiskopar. Provinserna är indelade i stift, stiften i dekanat och dekanaten i församlingar. Dessutom finns det många ordnar, alltså organisationer med nunnor och munkar. Romersk katolska kyrkan i Sverige består av ett stift, Stockholms katolska stift. Romerskkatolska kyrkan är världens största kyrkosamfund. Den finns representerad i så gott som alla länder. Lära Romersk katolska kyrkans lära bygger på både Bibeln och traditionen, alltså vad påven och andra har sagt. När påven uttalar sig om kyrkans lära måste alla följa det. Romersk katolska kyrkan anser sig vara den kyrka som Jesus grundade genom Petrus. Det apostlarna sa har sedan förts vidare, särskilt genom påven och andra som har ämbeten i kyrkan. Det är bara män som får vara präster eller ha något annat ämbete i kyrkan. Sakrament är en helig handling i den kristna kyrkan. Handlingen är ett yttre, synligt tecken på att något överförs från Gud till människor, till exempel Guds nåd. I ortodoxa och orientaliska kyrkor kallas sakrament för mysterium.
I de flesta protestantiska kyrkor har man två sakrament, nämligen dop och nattvard. Man menar att det endast är dessa två som Jesus har instiftat, alltså "grundat". Ibland räknas även bot som ett sakrament. Kväkarna och Frälsningsarmén har inga sakrament alls. Inom den romersk katolska kyrkan finns sju sakrament: dopet, konfirmationen, ordinationen (att man vigs till ett ämbete eller en tjänst i kyrkan), äktenskapet, nattvarden, boten och de sjukas smörjelse (sjuka smörjs med helig olja). Människor kan bli räddade från Guds straff och från ondskan genom att tro på Gud och genom att ta emot sakramenten. Man måste också visa sin kärlek till Gud i relationen till människor. Romersk katolska kyrkan har sju sakrament, och man menar att människor påverkas av Guds nåd när de tar emot sakramenten. Romersk katolska kyrkan tycker att äktenskapet och familjen är viktiga och är motståndare till abort och homosexualitet. Maria är betydelsefull inom den romersk katolska kyrkan liksom de andra helgonen. Marias relation till Gud är en bild för kyrkans förhållande till Gud. Kyrkan är Guds redskap för att rädda världen. Den ortodoxa kyrkan Ortodoxa kyrkor kallas ett tjugotal nationella kyrkor som finns främst i östra Europa. Varje land har sitt eget kyrkliga överhuvud, som ofta kallas patriark. Patriarken av Konstantinopel (nuvarande Istanbul) har av historiska skäl en hedersplats bland dessa ledare. I ortodox tradition är en återhållsam livsstil (askes), lovsång och bön viktiga medel för att närma sig Gud. Gudstjänsterna är långa med mycket sång. I kyrkan skiljs församlingens utrymme från altarrummet av en vägg som kallas ikonostas. På den hänger bilder av Jesus, Maria och helgon. Dessa bilder kallas ikoner. Man menar att dessa personer också deltar i gudstjänsten. Viktiga ortodoxa länder är Grekland, Ryssland, Rumänien, Bulgarien och Serbien. Under 1900-talet har flera ortodoxa kyrkor bildat församlingar även i andra länder, till exempel i Sverige. Dessa församlingar består ofta av invandrade ortodoxa kristna. Trosbekännelser är mycket korta sammanfattningar av det allra viktigaste i en religion. De troende brukar läsa upp sin trosbekännelse för att påminna sig själva och andra om vad de tror på. Ibland är trosbekännelser ett sätt att dra en gräns mot andra som man tycker tror på fel saker inom den egna religionen eller i andra religioner. Trosbekännelse är särskilt viktig inom kristendomen, judendomen och islam. Där bekänner man att man tror på Gud och beskriver hur man uppfattar Gud. Inom kristendomen används flera trosbekännelser Apostoliska (se nedan), Nicenska (Niceno konstantinopolitanska) och Athanasianska trosbekännelsen. Inom judendomen brukar man kalla Shema (se nedan) för en trosbekännelse. Shema är en kort text från Moseböckerna i Bibeln. Islams trosbekännelse kallas shahada (se nedan) och är en av de fem grundpelarna inom islam.
Apostoliska trosbekännelsen (så som man läser den i Svenska kyrkan) Vi tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare. Vi tror ock på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre, vilken är avlad av den helige Ande, född av jungfrun Maria, pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven, nederstigen till dödsriket, på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda, uppstigen till himmelen, sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida, därifrån igenkommande till att döma levande och döda. Vi tror ock på den helige Ande, en helig allmännelig kyrka, de heligas samfund, syndernas förlåtelse, de dödas uppståndelse och ett evigt liv. Judendomens trosbekännelse Shema Hör, Israel! Herren är vår Gud, Herren är en. Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, med hela din själ och med all din kraft. Dessa ord som jag i dag ger dig skall du lägga på hjärtat. Du skall inpränta dem i dina barn och tala om dem när du sitter i ditt hus och när du är ute och går, när du lägger dig och när du stiger upp. Du skall binda dem som ett tecken kring din arm, och de skall vara ett kännemärke på din panna. Du skall skriva dem på dina dörrposter och i dina stadsportar. Islams trosbekännelse Shahada Ingen gud utom Gud, Muhammed är Guds Sändebud.
Inom shia har man en något längre trosbekännelse: Ingen gud utom Gud, Muhammed är Guds Sändebud och Ali är Guds ombud. Den svenska kyrkan Svenska kyrkan är det största kristna trossamfundet i Sverige. Den är en folkkyrka, vilket innebär att de flesta invånarna i Sverige är medlemmar och att kyrkan finns i hela landet. Svenska kyrkan är en protestantisk kyrka, det vill säga den har sin grund i reformationen. Den kallar sig evangelisk luthersk kyrka. Svenska kyrkan är indelad i stift. Stiften är indelade i pastorat och pastoraten i församlingar. De är församlingarna som utgör grunden för kyrkan. I Svenska kyrkan har församlingen fyra stora uppgifter: fira gudstjänst undervisa om kristen tro arbeta med diakoni, alltså hjälpa människor som har det svårt missionera, det vill säga sprida den kristna läran Församlingen i Svenska kyrkan styrs oftast av kyrkofullmäktige. Fullmäktige utses i val vart fjärde år där de röstberättigade medlemmarna får rösta. Partierna som ställer upp är dels riksdagspartierna, dels partier som endast är inriktade på kyrkligt arbete. Fullmäktige utser kyrkorådet som har hand om det löpande arbetet. En eller flera församlingar utgör ett pastorat. Ett pastorat är det område som en kyrkoherde arbetar i. Kyrkoherden leder personalens arbete och sitter också med i kyrkorådet. Flera församlingar bildar ofta en samfällighet som hjälps åt med vissa uppgifter, till exempel att avlöna en kyrkoherde. Biskopar och präster är inte valda utan vigda till sina ämbeten, men de kan också påverka besluten. Man blir medlem i Svenska kyrkan genom dopet. Vuxna betalar en medlemsavgift, kyrkoavgift. Svenska kyrkan var tidigare statskyrka, det vill säga staten bestämde över kyrkan. I dag finns en lag om Svenska kyrkan som delvis styr hur kyrkan ska arbeta.
Frågor att besvara: 1. Vilka religioner brukar man räkna till världsreligionerna? 2. Varifrån kan man säga att den kristna kyrkan härstammar ifrån? (geografiskt) 3. På vilket språk skrevs Nya Testamentet? 4. Vad bestämde man vid apostlamötet i Jerusalem år 49? 5. Vad hände år 70 i Jerusalem? 6. Hur gick det med de kristna under 200 talet? 7. Vilken viktig förändring av kyrkan skedde år 313 och leddes av Konstantin den store? 8. Vad är det som är gemensamt för de abrahamitiska religionerna? 9. Vad hände med den kristna kyrkan år 1054? 10. Vad innebär treenighetsläran inom kristendomen? 11. Vad menas med reformation? 12. Vilka 4 olika inriktningar inom kristendomen utvecklades under reformationen? 13. Hur leds den romersk katolska kyrkan? 14. Vad är ett sakrament? Hur många sakrament har vi i kristendomen samt i romersk katolska kyrkan? 15. Vilka metoder är viktiga inom den ortodoxa kyrkans tro? 16. I vilka tre religioner använder man trosbekännelsen och vad innebär den? 17. Till vilken inriktning inom kristendomen räknas den Svenska kyrkan? 18. Vilka uppgifter har den svenska kyrkan? 19. Hur skiljer sig den Romersk katolska kyrkans lära, till skillnad från vår egen protestantsiska? VG/MVG uppgift Ta reda på : Vilken betydelse har Jerusalem haft för de stora religionerna, genom tiderna? (Ex. www.wikipedia.org)