Greppa marknaden! Seminarium Finska Spannmålsodlare i Stockholm den 29 november 2012 Per Sandberg Ordförande Föreningen Sveriges Spannmålsodlare
Svensk spannmålsmarknad. Odlarnas syn på framtiden. Hur hanterar svenska odlare prisriskerna.
Spannmålsodlare o agronom Per Sandberg Torphälla Gård 435 ha åker 300 ha skog
SpmO bildades 1987 7 regioner i mellersta och södra Sverige Ca 1300 medlemmar 1/3 av spannmålsarelen www.spmo.se SpmO är en ideell oberoende förening för ett aktivt lantbruk med produktionen och marknaden i centrum
Svensk spannmålsmarknad
Cereals balance sheet for 2012/13 (thousand tonnes), preliminary figures ( 15 % water content, jul-jun) Resources Utilisation Be g. stocks * Production & T ota l Inte rna l consumption Export T ota l End. stocks * Imports T ota l Inte rv. Usa ble Imports Anima l, Huma n Industr. Se e ds T ota l T ota l of which prod. Othe rs intvern. W he a t 172 2 406 100 2 678 775 525 620 85 2 005 475 2 480 198 R ye 14 125 2 141 0 100 0 3 103 25 128 13 Ba rle y 122 1 740 25 1 887 900 221 120 68 1 309 450 1 759 128 Oa ts 66 905 2 973 600 45 0 35 680 225 905 68 T ritica le 5 128 2 135 50 0 60 5 115 0 115 20 Othe r** 2 53 20 75 60 1 0 3 64 5 69 6 T ota l 381 5 356 151 5 888 2 385 892 800 199 4 276 1 180 5 456 432 Källa: Jordbruksverket
SWEDEN 2012 Harvest PREL Are a Yie ld Production ha, kg/ha 1 000 ton 2011 Def Winterwheat 286 400 6 810 1 951,3 1965,8 Springwheat 83 260 4 390 365,5 260,9 Rye 22 030 6 070 133,7 126,5 Winterbarley 9 240 6 990 64,6 65,2 Springbarley 359 930 4 540 1 634,9 1343,9 Oats 193 520 3 920 758,0 692,0 Triticale 23 710 5 720 135,7 107,2 Mixed grain 16 830 2 730 45,9 68,9 T OT AL 994 920 5 116 5 089,6 4 630,4 Winter rape 62 480 3 150 234,5 173,5 Spring rape 44 430 1 840 86,6 74,0 Winter turnip rape 800 2,3 Spring turnip rape 2 100 Linseed 8 970 1 190 10,6 23,0 T OT AL 118 780 2 793 331,7 272,8 Field peas 12 710 2 660 33,8 42,8 Broad beans 18 130 3 110 56,5 53,0 T OT AL 90,3 95,8
Cereals balance sheet for 2012/13 (thousand tonnes), preliminary figures ( 15 % water content, jul-jun) Resources Utilisation Be g. stocks * Production & T ota l Inte rna l consumption Export T ota l End. stocks * Imports T ota l Inte rv. Usa ble Imports Anima l, Huma n Industr. Se e ds T ota l T ota l of which prod. Othe rs intvern. W he a t 172 2 317 150 2 639 775 505 637 85 2 002 475 2 477 162 R ye 14 134 2 150 0 95 0 3 98 25 123 27 Ba rle y 145 24 1 700 50 1 895 900 221 120 68 1 309 450 1 759 136 Oa ts 66 758 5 829 500 45 0 35 580 190 770 59 SWEDISH BOARD OF T ritica le 5 136 15 AGRICULTURE 156 50 0 60 5 115 0 115 41 Market Department Othe r** 2 46 20 2012-11-23 68 60 1 0 3 64 3 67 1 T ota l 404 5 090 242 5 736 2 285 867 817 199 4 168 1 143 5 311 425 *Excl stocks at farm, only stocks at traders **Prod: mixed grain; Trade: mixed grain, corn,sorghum,buckwheat, millet, canary seeds, quinoa = change compared previous version
Exempel prisnivåer: Vete: Matiff jan-13 England Sverige Havre: Pris fritt nordeuropeisk marknad; Från Sverige 215 euro/ton Från Finland 230 euro/ton ca 2,30 Sek/kg ca 2,70 Sek/kg ca 2,10 Sek/kg
Svenska Lantmännen Svenska Foder Söderslätts Spannmålsgrupp Vara Lagerhusförening Forsbecks Hallands Frökontor Dalviks Kvarn Johan Hansson Lovanggruppens handelshus BM AGRI
När levererar den svenska bonden sin spannmål? 60-70 % levereras i skörd 30-40 % är lagerleveranser
På vilka sätt kan den svenska bonden sälja sin spannmål? A. Handeln erbjuder: Poolpris Spotpris Fastpriskontrakt (terminspris) Depåavtal, Chans/risk m.m. B. Bankerna erbjuder terminshandel
Odlarnas syn på framtiden?
Avkastningen lägre än i Tyskland och England men i nivå med EU-snittet De svenska veteintäkterna i nivå med eller något över EU-snittet Samtliga länder har negativ nettomarginal
Spannmålsodlarna hävdar att: 1. Svenska odlare (i Mälardalen) producerar Europas bästa kvarnvete. 2. Svenska odlare tillsammans med finska odlare producerar världens bästa grynhavre.
Hur hanterar svenska odlare prisrisken?
Hektarskörd, kg Produktionsrisk kan mätas i hektarskördar 9000 8000 7000 Malmö/Skåne 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1965 1968 1971 1974 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 Risken har minskat med tiden 20
Kursrörlighet, 1 års snitt 69% Hektarskörd 1 års snitt 31%
Prisrisk är en stor och onödig risk men prissäkring kan göra lantbrukaren till en vinnare!
Livsmedelsförsörjningen är en av vår tids största frågor! Politiker och beslutsfattare måste förstå att minskad risk innebär att lantbrukaren producerar mer och att fler vill bli bönder. Riskhantering med terminshandel leder alltså till att produceras mer mat i världen och att den blir billigare
Det traditionella sättet att hantera risk: En skörd på fältet En skörd i ladan En skörd på banken Numera krävs en marknadsplan!
Varför har många av oss en fullständig Växtodlingsplan men en ofullständig Marknadsplan
Hur hanterar svenska odlare prisrisken? För knappt ett år sedan genomförde SpmO tillsammans med SEB:s råvarudesk en enkätundersökning om prissäkring med terminer. Svaren gör att vi vet: Vad som rör sig i huvudet på en terminssäkrare.
Endast 26 % har aldrig prissäkrat spannmål före skörd genom en spannmålshandlare. Hela 23 % har prissäkrat spannmål med en bank. 60 % har prissäkrat raps före skörd med en handlare. 13 % har någon gång prissäkrat raps med en bank.
Den genomsnittliga andelen spannmål som prissäkras är 29 %. Bland dem som prissäkrar genom en handlare är andelen 35 %. Bland dem som prissäkrar genom bank 47 %.
Karaktäristika hos dem som prissäkrar via bank: Hög andel prissäkrat Man tycker att terminsmarknaderna skyddar bra mot svenska prisrörelser Man förstår terminsinstrumenten bra. Man läser bankernas nyhetsbrev Man tycker att det är spännande med rörliga priser Universitetsutbildning Säljer mycket och har stor areal
Exempel marknadsplan 600 ton att försälja Gröda Mängd Tidpunkt Modell Höstvete 50 ton Skörd Fastpris Höstvete 200 ton Lager, mars Spekulera Raps 70 ton Skörd Termin Korn 140 ton Lager, jan Fastpris Havre 140 ton Lager, okt Fastpris
Eget exempel: 2011 års skörd Sålt CBOT dec 11 20110203, köpt tillbaka 20110701 netto plus 68450. 68450/136 000 kg = 0,50 kr/kg. Termin från 2,06 kr/kg till 1,56 kr/kg. Fysisk vara vid skörd 2,08
Eget exempel: 2012 skörd Sålt CBOT dec 12 201122, köpt tillbaka 20121113 netto minus 59250. 59250/136 000 kg = - 0,43 kr/kg. Termin från 1,73 kr/kg till 2,17 kr/kg. Fysisk vara vid skörd 2,21 2,21 0,43 = 1,78
Några slutsatser från boken: Den som de senaste 31 åren sålt terminer på vete har tjänat 8,6 % per år i snitt. Med en minimal insats av tid kan man avsevärt förbättra resultatet. Det räcker med att titta på marknadspriserna ett par gånger per år för att bli framgångsrik. För den mer intresserade finns strategier som ger lägre intäktsvariation och högre avkastning.
Några slutsatser från boken: Trappstegsmetoden bäst (1/3 av skörden om tre år). Det vanliga rådet från rådgivare att sälja terminer lite då och då (genomsnittsmetoden) är den näst sämsta strategin. Att låta bli att prissäkra om priset är lågt är mest lönsamt. Att sälja till spotpris varje år gör dig till förlorare. Näst bästa metod är att sälja till spotpris om priset är lägre än de två senaste åren. Säkra genom att varje år i februari sälja dec-kontrakt på CBOT och köpa tillbaka i juli ger för den som har 700 ton spannmål att sälja 18 000 kr/år extra.
Bättre att gå på is å ha det glatt, än i lera och sörja. Tack för idag och lycka till!