JUDISK K R Ö N I K A JUDISK KRÖNIKA 3/2015 TEMA: TILLHÖRIGHET EFTER TERRORDÅDEN I PARIS OCH KÖPENHAMN Anneli Rådestad intervjuar Magda Haroun Petra Socolovsky om judarnas framtid i Europa Ricki Neuman gräver i projektet Bajit Arthur Green om judendomens största idé Tomer Persico recenserar Michael Walzer Essä av Göran Rosenberg Sarah Schulman slår ett slag för jiddischboxning Hans Ruin om Heideggers antisemitism Aron Verständig hyllar Jeschurun 75 år Transparent utmanar normen Tre frågor till Jackie Jakubowski 3 2013 2015 ÅRGÅNG 83 OKTOBER 2015 TISHRI 5776 PRIS 100 KR ÅRGÅNG 81 SEPTEMBER 2013 TISHRI 5774 PRIS 100 KR
BILDEN Flygande sukka På rosh hashana accepterar vi att vissa kommer att leva och att vissa kommer att dö. Vid jom kippur inser vi att det mycket väl kan vara vi som dör. Nu sitter vi jäms med världen i ett hus som inte ger något skydd. Det är inget hus. Det är den avbrutna tanken om ett hus, en parodi på ett hus. I sukkan, ett hus som är öppet mot omvärlden, ett hus som inte gör anspråk på att ligga till grund för
vår säkerhet, släpper vi det behovet. Illusionen av skydd faller bort och plötsligt är vi där, i samklang med livet. Vi känner vårt liv, vi följer vårt liv, vi dansar det, ett steg efter ett annat. Ur This is Real and You are Completely Unprepared av rabbin Alan Lew z l. Foto: Flying Sukkah av Toby Cohen
LEDARE Anneli Rådestad Främling i ett främmande land En främling bär alltid sitt hemland i famnen som ett föräldralöst barn för vilket han kanhända inte söker annat än en grav. Ur dikten Kommer någon av Nelly Sachs En skyddad och lekfull värld, så beskrivs poeten Nelly Sachs liv i Berlin innan nazismens ideologiska hat förgör hennes verklighet. I maj 1940 kommer Nelly Sachs som judisk flykting till Sverige. Med hjälp av bland andra Selma Lagerlöf, lyckas hon få visum och köper sig en av de sista åtråvärda flygbiljetterna ut ur Tyskland. Så börjar en 30 år lång exil, i ett främmande land, på ett främmande språk. Efter kriget, föds ur Nelly Sachs dikter ett nytt språk, sprunget ur fasan, som ger en röst åt de människor, levande och döda, som med rötterna dragits upp ur sin jordmån. Åt den döda danserskan och åt Spinozaforskaren, en gång så försjunken i sin läsning. Det är till Nelly Sachs jag vänder mig när verkligheten brister och mina egna ord inte räcker till. Bilderna på 3-årige Alan vars livlösa kropp havet nu spolat upp på en strand. Ögonen hos trötta och hungriga människor som desperat försöker korsa Europas gränser för att hitta en trygg plats för sina familjer. Som oundviklig relief till vår tids flyktingvåg ligger vår kontinents becksvarta historia. Inför det judiska nyåret påminde rabbin Jonathan Wittenberg i London om Éviankonferensen 1938. På initiativ av den amerikanska presidenten Franklin D. Roosevelt, samlades representanter från 32 länder till en internationell konferens i Frankrike. Målet var att komma överens om de olika ländernas hjälpåtgärder för judiska flyktingar, särskilt från Tyskland och Österrike, och att definiera den flyktingkvot som varje land kunde ta emot. Representanterna uttryckte alla stor sympati med de förföljda judarna, men förklarade att de inte kunde ta emot fler flyktingar. De var oroliga för de ekonomiska påföljderna och arbetslösheten det kunde medföra. Och så var de oroliga för att en judisk flyktingström skulle öka antisemitismen i hemlandet. Flyktingmottagandet kommer inte att vara lätt. Det kommer att förändra Sverige och Europa. Hur vet vi inte idag. En del ser flyktingarna som ett välkommet och nödvändigt tillskott av människor i ett Europa med allt för låga födelsetal. Andra varnar för de trauman den påtvingade flykten innebär för de familjer som söker en omstart i Sverige. Och vem vet vilka utmaningar som väntar Sveriges judar när krigshärjade människor från Israels fiendeländer, uppvuxna med antisemitisk propaganda, blir våra grannar. Men att neka hundratusentals människor på flykt barn och deras föräldrar rätten till skydd undan död och förödelse har också konsekvenser. Konsekvenser som den judiska gruppen känner till allt för väl. I den historiska backspegeln är det oacceptabelt att EU:s ledare inte kan enas om hur dagens flyktingar ska tas emot på bästa medmänskliga sätt. Att få förtroendet att leda arbetet med Judisk Krönika är inte bara hedrande, det är också ett drömjobb som förenar två världar som jag älskar. Den journalistiska, berättande världen som tar människor till platser de inte visste att de ville besöka, som utmanar fördomar, river mentala murar och erbjuder nya förhållningssätt. Och den 5000-åriga judiska kulturen, så rik på radikala idéer, metoder och värderingar i sin ständiga process att förbättra det brustna i världen. Judisk Krönika Nr 3/2015
Det är med varm hand jag tar emot gåvan att förvalta denna kloka, uppkäftiga och alltid välformulerade kulturtidskrift som först bröderna Brick, i 47 år, och sedan Jackie Jakubowski, i 35 år, tagit hand om. Under Jackie Jakubowskis redaktörskap har tidningen utgjort ett viktigt forum för debatten om främlingsfientlighet och minoritetsfrågor, med pluralism och tolerans som ledord. Samtidigt är tidningen den främsta förmedlaren av judisk kunskap och kultur i Sverige. Allt detta ska tidningen fortsätta vara. I en tid av stora samhällsförändringar, lokala och globala, är Judisk Krönikas röst som kulturbärare och brobyggare förmodligen viktigare än någonsin. Det är därför vi vill att Judisk Krönikas innehåll ska nå ännu fler, i Sverige och internationellt. En av de stora förändringarna är Judisk Krönikas satsning på webb och sociala medier. Gå gärna in på judiskkronika.se, bekanta dig med hemsidan och dela de artiklar du tycker att människor i din närhet borde ta del av. Webben ger nya annonsmöjligheter som i förlängningen kan leda till en utveckling av både tidning och sociala medier. För att fortsätta vara en av Sveriges bästa kulturtidskrifter måste vi kunna arbeta med Sveriges främsta skribenter, illustratörer och fotografer, och för det krävs det kapital. I framtiden hoppas vi också att en del av Judisk Krönikas innehåll ska översättas till engelska för att via webben tillgodose det växande intresse för judiskt liv i Sverige och Europa som finns, i bland annat Israel och USA. För några år sedan träffade jag en fotograf i en av New Yorks skyskrapor. Under den minut det tog oss att färdas från topptill bottenplan berättade han att han en gång fått i uppdrag av en amerikansk-judisk organisation att resa till Europa för att fota dess allra sista judar. Väl på plats upptäckte han att the last Jews of Europe are having babies, att Europas sista judar föder barn! De barnen har vuxit upp och föder nu egna barn, i Europa. I Bulgarien, Kroatien, Estland och Rumänien byggs nya judiska förskolor för att få plats med alla barn. I London, Krakow, Budapest, Berlin och Paris bryts ny judisk mark genom innovativa mat- och kulturprogram och bara i år arrangeras den judiska kunskapskonferensen Limmud i 23 av Europas storstäder. Mitt i centrala Stockholm byggs Baijt, ett nytt och öppnare judiskt kulturcenter. Detta är den ena berättelsen om vad som händer i judiskt liv i Europa. Den andra berättelsen handlar om unga extremister med kopplingar till Islamiska staten, som dödar judar enbart för att de är judar: på Judiska Museet i Bryssel, i matbutiken Hypercacher i Paris och utanför synagogan i Köpenhamn. Den handlar också om att 70 procent av Europas judar inte öppet vågar visa sin judiskhet av rädsla för att bli attackerade, till exempel på Malmös gator, enligt en rapport sammanställd av Europas judiska ledare. Vad säger dessa båda verkligheter om judisk samtid och framtid i Europa? Några svar hittar du i det här numret av Judiska Krönika som bland annat handlar om TILLHÖRIGHET efter terrordåden. Petra Socolovsky har följt den tidvis hätska debatten mellan judiska intellektuella i Europa och USA som har olika syn på judarnas framtid i Europa. Judisk Krönika har träffat några av arrangörerna bakom Fredens ring, som efter terrordådet i Köpenhamn skapade en mänsklig ring runt Stockholms synagoga, till stöd för Sveriges judar. Vad motiverade dem? Vad ger mer tilltro till en judisk framtid i Europa än ett nytt judiskt kulturcenter mitt på Stockholmskartan? Judiska Församlingens största satsning någonsin. Ricki Neuman berättar historien om Baijt. Samtidigt i Kairo: Judiska Församlingens ordförande Magda Haroun, 62, är yngst av de åtta judiska kvinnor som finns kvar i Kairo. Här föds inga fler judiska barn och snart stängs stadens sista synagoga för gott. Vad kan vi lära av en mångtusenårig judisk berättelse som alldeles snart tar slut? Om allt går väl, blir jag själv mamma om ett par veckor. Med en europeisk-judisk bebis på väg känns dessa frågor än mer angelägna och konkreta. Under min föräldraledighet kommer författaren och journalisten Ricki Neuman vara gästredaktör för Judisk Krönika. Jag är tillbaka till sommaren 2016. För er som undrar vad avgående chefredaktör Jackie Jakubowski planerar den närmsta tiden är det bara att bläddra fram till tidningens sista sida. BILDEN: När Anneli Rådestad är på föräldraledighet kommer Ricki Neuman vara gästredaktör för Judisk Krönika. Foto: Karl Gabor Judisk Krönika Nr 3/2015 5
Judisk Krönika MEDARBETARE I DETTA NUMMER UTGES AV Stiftelsen Judisk Krönika CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE Anneli Rådestad redaktion@judiskkronika.se tel: 08-660 70 62 TOBY COHEN är prisbelönad brittisk fotograf ARTHUR GREEN är amerikansk rabbin och expert RICKI NEUMAN är journalist och gästredaktör för TOMER PERSICO är skribent för GÖRAN ROSENBERG är författare och GRAFISK FORMGIVNING Jackie Jakubowski verksam i Israel. på kabbala och neochassidism. Judisk Krönika under Annelis Haaretz och professor i journalist och Judisk Krönikas REDAKTIONSRÅD Anders Carlberg, Eva Ekselius, Mikael Feldbaum, Christina Gamstorp, Noa Hermele, Annika Hermele, Ricki Neuman, Lizzie Oved Scheja föräldraledighet. religion. nya kulturkrönikör. ANNONSAVDELNING Thomas Wolff tel: 031-28 50 95 mobil: 0708-580451 annons@judiskkronika.se HANS RUIN är professor i SARAH SCHULMAN är PETRA SOCOLOVSKY REBECKA TARSCHYS är ARON VERSTÄNDIG EKONOMI, ADMINISTRATION OCH PRENUMERATION Dina Markovich tel: 08-660 38 72 ons, fred. administration@judiskkronika.se prenumerationspris 395 kr/år studerande 250 kr; utlandet 495 kr lösnummerpris 100 kr plusgiro 54 120-1 filosofi vid Södertörns högskola. Judisk Krönikas nya jiddischkrönikör. är svensk journalist bosatt i USA. kulturjournalist i bland annat Dagens Nyheter. är ordförande i Föreningen Jeschurun. ADRESS Box 5053, 102 42 Stockholm Hemsida på internet www.judiskkronika.se Utkommer med 4 nr per år. Nästa nummer: 21 dec. 2015 Manusstopp: 9 nov. 2015 Tryckt hos Grafiska Punkten Producerad av Gabor & Co issn 0345-5580 Prenumeration på Judisk Krönika ingår i medlemsavgiften till Judiska Församlingen. Citera oss gärna, men ange källan. Förbehåll mot elektronisk publicering måste meddelas av artikelförfattaren. 6
INNEHÅLL Nr 3 2015 10 16 27 30 36 45 Omslagsbild av illustratören Cecilia Undemark 10 SLUTET PÅ HISTORIEN Anneli Rådestad intervjuar Magda Haroun 16 DEN SISTE JUDEN SKA SPOTTA! Petra Socolovsky har följt debatten om judarnas framtid i Europa 19 EFTER DÅDEN I PARIS OCH KÖPENHAMN Tillhörighet och utanförskap 30 BERÄTTELSEN OM BAIJT Ricki Neuman gräver i historien 36 ATT PLÅTA GUD Bildreportage av Toby Cohen 45 NATIONALISM OCH JUDENDOM Essä av Göran Rosenberg 50 JUDARNA HAR NÅGOT FUFFENS FÖR SIG Aron Verständig om Jeschurun 60 KLOTTRAT PÅ VÄGGEN Intervju med ultraortodoxa graffitikonstnären Ometz 64 SOLKAD STORHET Hans Ruin har läst Heideggers dagböcker 70 MED MUSIKEN SOM VAPEN Ett porträtt av Theodore Bikel 68 TV-SUCCÉN TRANSPARENT Möt manusförfattaren 27 EN AV JUDENDOMENS STÖRSTA IDÉER Arthur Green om Guds avbild 53 GETTOTS TROLLKARL Sarah Schulman slår ett slag för jiddischboxning 74 TILL SIST: Tre frågor till Jackie Jakubowski Judisk Krönika Nr 3/2015 7