FoU rapport 2012:6 GBL och GHB-problematiken i Bollnäs kommun en inventering av kunskaper, samverkansformer och behov av utvecklingsarbete Bollnäs Kaj Gustafsson
GBL och GHB-problematiken i Bollnäs kommun en inventering av kunskaper, samverkansformer och behov av utvecklingsarbete Kaj Gustafsson
FoU Rapport 2012:6 FoU Välfärd Region Gävleborg Layout: Gunilla Bloom Lundqvist Tryck: Backman Info, Gävle ISSN: 1654-8272
Förord I december 2010 överlämnade regeringen proposition 2010/11:47, En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken till riksdagen. Propositionen pekar ut riktningen för ANDT-politiken under åren 2011 2015 och antogs av riksdagen i mars 2011. Det övergripande målet är: "ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk". Det råder ingen tvekan om att kostnaderna för medicinska och sociala skador till följd av bruk och missbruk av alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) är stora och att detta gäller både för dem som använder dessa droger, för personer i deras närhet och för samhället. Det är kostnader som är relaterade till både kronor och lidande. Vi behöver ökad kunskap om hur vi skall arbeta förebyggande, arbeta för tidig upptäckt samt hur vi på bästa sätt skall arbeta med vård och behandling. Bollnäs kommun är som vilken liten kommun som helst i Sverige. Drogproblematiken är inte större där än någon annanstans, undantaget av att ett missbruk av GBL och GHB uppmärksammats på orten de senaste åren. GHB och de andra drogerna i denna drogfamilj har ett lokalt spridningsmönster och har hittills uppmärksammats framförallt i Västsverige och i Västernorrland. Vi ställer oss då frågan varför dessa droger fått fäste och etablerats just i Bollnäs? Mot den bakgrunden har initiativet till denna studie tagit av Bollnäs kommun och finansierats av medel från Länsstyrelsens arbete med ANDT-frågorna samt genomförts av FoU Välfärd. Socialtjänst, polis, akutsjukvård och drogförebyggande verksamhet har visat stort intresse att medverka i studien och har delat med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Vi behöver mer kunskap och min förhoppning är att denna studie ska kunna utgöra ett bra underlag för fortsatt utvecklingsarbete i första hand lokalt, men även regionalt och nationellt. Gävle 21 september. 2012 Barbro Wåger Länsstyrelsen Gävleborg ANDT Samordnare
4 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 4 SAMMANFATTNING... 7 1. INLEDNING... 8 Om terminologi... 8 Studiens upprinnelse och förankring... 8 Studiens syfte och inriktning... 8 Rapportens innehåll en läsanvisning... 9 2. STUDIENS METOD OCH GENOMFÖRANDE...10 Polisen i Bollnäs... 10 Socialtjänsten... 10 Akutsjukvården... 10 Kommunstyrelseförvaltningen... 10 Intervjuernas förberedelse och genomförande...10 Studiens utgångspunkter och perspektiv...10 Etiska överväganden och kommunicering av texter...11 3. FAKTA OM GHB, GBL OCH 1,4 BUTANDIOL...12 GHB och dessa analoger ruset och de kliniska effekterna...13 Drogtester...14 Skadeverkningar vid missbruk av GHB, GBL och butandiol...14 Överdoser och dödsfall...14 Den nationella spridningen av GHB, GBL och 1,4 butandiol...15 4. KUNSKAPS- OCH FORSKNINGSÖVERSIKT...16 Internationella studier...16 Svenska studier...17 Om framtida spridning... 18 Kortfattad beskrivning av några andra studier samt FoU arbeten med relevans inom GHB området... 18 5. REDOVISNING AV MATERIALET FRÅN INTERVJUERNA...20 Intervju med läkare och sjuksköterska vid akutmottagningen, Bollnäs sjukhus...20 Om informanterna och intervjun... 20 Akutsjukvårdens organisering vid Bollnäs sjukhus... 20 Familjeläkarakuten... 20 Medicinakuten... 20 Intensivvårdsavdelningen (IVA)... 21 Arbetsgången vid en GBL/GHB intox... 21 Statistik kring intoxikationer... 21 Utveckling av statistiken kring intoxer... 22 Intoxpatienterna... 22 Samarbetet med socialtjänsten... 22 Rapportering och LVM-anmälan... 23 Socialjour eller beredskap vid beroendecentrum i Bollnäs efterfrågas... 23 Redovisning av gruppintervju med representanter från socialtjänsten i Bollnäs...24 Om gruppen som intervjuades... 24 Introduktionen och spridningen av GHB och GBL i Bollnäs... 24 Identifierade användare av GHB eller GBL... 24 Drogmönster... 25 Samarbete och kommunikation... 25
5 Samarbetet med sjukvården... 25 Kompletterande information om samarbetet med sjukvården... 26 Samarbete på ledningsnivå... 26 Samarbetet med polisen... 26 Kommunens interna samarbete... 27 Vård och behandling... 27 Förebyggande arbete och tidig upptäckt... 28 Kunskaps- och utvecklingsbehov... 29 Intervjuer vid polisen i Bollnäs...29 Om informanterna och intervjun... 29 Introduktionen och spridningen av GHB och GBL i Bollnäs... 29 Drogens glansperiod... 30 Det första dödsfallet... 30 Det andra dödsfallet... 30 Produktion och distribution av drogen kranar och langare... 31 Nyrekrytering till drogmissbruk och brottslighet... 31 Identifierade personer som använder GBL/GHB i nuläget... 31 Drogmönster... 32 Polisens resurser och arbetsmetoder inom narkotikaområdet... 32 Polisens syn på samarbetet kring den aktuella drogproblematiken... 33 Utvecklingsarbete inom polisens verksamhet... 33 Intervju med folkhälsostrategen/drogsamordnaren i Bollnäs kommun...34 Om informanten och intervjun... 34 Organiseringen av det drogförebyggande arbetet... 34 ANDT-strategin... 35 Den politiska ledningen av det drogförebyggande arbetet... 35 Drogförebyggargruppen... 35 Tidig upptäckt och uppsökande verksamhet... 36 Alkohol, droger och tobak i Bollnäs... 36 Varför har GHB/GBL fått fäste i Bollnäs?... 36 Utvecklingsarbete... 36 Intervju med en tidigare behandlare i Bollnäs kommun...37 Om informanten och intervjun... 37 Introduktionen och spridningen av GBL och GHB i Bollnäs... 37 Samarbetet runt problematiken med GBL och GHB... 38 Om vård och behandling... 38 Drogmönster... 38 Ett dolt missbruk... 38 Attityder till drogen... 39 Fysiska skadeverkningar... 39 6. ANALYS OCH REFLEKTION...40 Förebyggande arbete...40 Vård och behandling...41 Polisens arbete...42 Spridning och drogmönster identifierade användare och trender...43 Tidigt 1990 tal till 2002,i nitiering i kroppbyggarkretsar och långsam spridning till andra grupper... 43 2003 2006, ungdomar och unga vuxna som använder drogen börjar identifieras... 43 2007 2009, drogernas kulmen och glansperiod... 43 2010, attityderna förändras och drogen blir ful... 44 GBL eller GHB?... 44 Nationell jämförelse av drogutvecklingen i Bollnäs... 45 Samarbete och mobilisering kring drogproblematiken...45 Utvecklingsbehov inom samverkansområdet...46 Rapportering och LVM-anmälan... 46 Intern samverkan i Bollnäs kommun... 47 Varför just Bollnäs?...47 Kroppsbyggarkulturen... 47 Alkohol- och hembränningskultur... 48
6 Tillgång till drogen och lokala kranar... 48 Det finns en inarbetad marknad för GBL och GHB i Bollnäs... 48 Samhällsmässiga orsaker... 48 Områden för kunskapsutveckling...48 7. AVSLUTANDE DISKUSSION...51 REFERENSER...53 BILAGA 1. INTERVJUGUIDE TILL FÖRSTUDIE AV GBH- PROBLEMATIKEN I BOLLNÄS SOCIALTJÄNST OCH POLIS...55 BILAGA 2. INTERVJUGUIDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD...57
7 Sammanfattning Det finns uppgifter från polisen i Bollnäs att missbruk av GHB (gammahydroxibutyrat) och GBL (gammabutyrolakton) funnits på orten sedan början av 1990-talet. Under senare år har problematiken uppmärksammats alltmer, bland annat med anledning av att personer som överdoserat de aktuella drogerna inkommit till akutmottagningen vid Bollnäs sjukhus. Det har också under slutet av 2009 inträffat ett dödsfall, direkt relaterat till GBL/GHB. Syftet med denna studie har varit att samla ihop de erfarenheter och kunskaper som finns kring den aktuella drogproblematiken på orten. Ansatsen har också varit att identifiera fortsatta behov i utvecklingsarbetet och områden för fördjupad kunskapsutveckling. Studien har tagit sin utgångpunkt i intervjuer med professionella från socialtjänst, polis, Beroendecentrum, drogförebyggande arbete och akutsjukvården i Bollnäs kommun. Studiens resultat tyder på att GHB introducerades i kroppsbyggarkretsar i Bollnäs redan under början av 1990-talet. GHB och det liknande preparatet GBL har sedan spridits till olika grupper av ungdomar och unga vuxna. Den tydligaste epidemin av GHB och GBL missbruk uppmärksammades 2008 2009. Vid denna tidpunkt var GBL och GHB innedroger med hög status bland ungdomar och unga vuxna i Bollnäs. Även under våren 2011 och årsskiftet 2011/2012 förekom det två skov med ökat missbruk av de aktuella drogerna. Sedan 2010 verkar drogens status ha förändrats, sannolikt som en följd av två drogrelaterade dödsfall på orten. Det förefaller i nuläget inte som tidigare vara ungdomar och unga vuxna som använder drogen experimentellt eller som partydrog. Det kan identifieras ca 20 40 personer i åldern 18 35, de flesta mellan 20 och 25 år, som i olika omfattning använder de aktuella drogerna. I stort sett alla är etniskt svenska män med en allmän drogproblematik. Det är i stor utsträckning det icke narkotikaklassade preparatet GBL som används i Bollnäs, även om GHB också förekommer. Utifrån studiens resultat kan fyra centrala områden för utvecklingsarbete urskiljas: 1. Sjukvårdens rapportering till socialtjänsten vid GBL/GHB intoxer; 2. Polisens narkotikainriktade arbete; 3. Intern samverkan i Bollnäs kommun och samordning av det drogförebyggande arbetet; 4. Utveckling av metoder inom abstinensbehandling, motivationsarbete, samt vård och behandling på längre sikt. Studien visar att det utvecklats kunskaper, samarbetsformer och engagemang i Bollnäs kommun, vilka ger goda förutsättningar att minska missbruket av de aktuella drogerna på orten. Det finns också utmaningar som måste mötas genom ett långsiktigt utvecklingsar-bete byggt på en god samverkan över verksamhets- och huvudmannagränserna.
8 1. Inledning Sedan början av 2000-talet har en har ett missbruk av preparaten GHB (gammahydroxybuturat) och GBL (gammabutyrolakton) uppmärksammats i Bollnäs kommun. Problematiken har engagerat socialtjänst, polis, sjukvård och andra verksamheter i kommunen och fått stor uppmärksamhet i media. Inte minst med anledning av två drogrelaterade dödsfall, och en kontinuerlig ström av många patienter som inkommit till akutmottagningen vid Bollnäs sjukhus efter överdoser av de aktuella preparaten. Trots sociala och polisiära insatser samt samarbete mellan socialtjänst, akutmottagning, polis och andra berörda verksamheter, har problematiken med de aktuella drogerna fortsatt i kommunen. Om terminologi Benämningarna GHB, GBL och butandiol tillhör samma drogfamilj. För att undvika upprepningar benämns preparaten ibland som de aktuella drogerna eller GHB och dess analoger. Det förekommer också att preparaten skrivs GBL/GHB där det inte är helt klarlagt vilket av preparaten som avses. Begreppet intox/intoxer används ibland som en förkortning för intoxikation/intoxikationer (förgiftning/förgiftningar vid överdoser). Studiens upprinnelse och förankring Under våren 2012 kontaktades FoU Välfärd vid Region Gävleborg av Länsstyrelsens ANDTsamordnare Barbro Wåger. FoU Välfärd tillfrågades vid detta tillfälle om möjligheterna att utföra en studie av problematiken med GBL och GHB i Bollnäs finansierad av medel från länsstyrelsen. Under mars 2012 fördes diskussioner med nyckelpersoner i Bollnäs kommun kring studiens inriktning och utformning. Det föreföll särskilt viktigt att nå en bred förankring och delaktighet i utformningen av studien, då problematiken med GBL och GHB engagerat många och blivit en relativt het fråga under stark mediabevakning. Under förankringsarbetet togs kontakter med kommunstyrelsen, folkhälsorådet 1 och chefer i Bollnäs kommun. Kontakter har också tagits i förankrande syfte med ledning och personal inom polisen och akutsjukvården vid Bollnäs sjukhus. Ärendet togs sedan upp i kommunstyrelsen där beslut fattades om studiens inriktning och utformning. I enlighet med kommunstyrelsens beslut upprättades ett avtal mellan FoU välfärd och Bollnäs kommun som undertecknades av kommunstyrelsens ordförande, Marie Centervall och kommundirektör, Leopold Stoltz. Det beslutades också att en referensgrupp med nyckelpersoner på ledningsnivå från berörda verksamheter skulle knytas till studien. En bärande tankegång med detta var att öka förutsättningarna för att de erfarenheter och kunskaper som genereras under studien kommer till användning i det lokala utvecklingsarbetet. Studiens syfte och inriktning Studiens inriktning och syfte har varit att med ett öppet och explorativt förhållningssätt samla ihop erfarenheter och kunskaper bland professionella kring hur problematiken med GHB och 1 Folkhälsorådet i Bollnäs kommun har till uppdrag att arbeta med folkhälsa och drogförebyggande frågor. Rådet består av politiker från kommunens nämnder. Sekreterare i rådet är den tjänsteman (Jessica Ulvhag) som har tjänsten som drogsamordnare och folkhälsostrateg i kommunen.
9 liknande preparat utvecklats i Bollnäs. Studiens ansats har också varit att inventera behov på olika nivåer i det fortsatta utvecklingsarbetet för att möta den rådande problematiken. Utifrån resultatet av studien och de kunskapsbehov som framträder, ska ett förslag på en fördjupad eller kompletterande studie utformas, som kan understödja det pågående utvecklingsarbetet på orten. Rapportens innehåll en läsanvisning Inledningsvis i kapitel ett och två beskrivs studiens syfte, inriktning och metodologiska utformning. I kapitel tre presenteras en grundläggande kunskapsöversikt kring GHB och de liknande preparaten GBL och 1,4 butandiol. I kapitel fyra görs en översikt kring det rådande kunskapsläget med fokus på nationella studier och FoU arbeten. Ovanstående avsnitt syftar till att ge en grundläggande kunskapsbas och begreppsorientering som förståelseram vid redovisningen av den lokala problematiken med de aktuella drogerna. I kapitel fem redovisas resultatet från intervjuerna med de professionella. I kapitel sex analyseras materialet från intervjuerna under områden som förefaller centrala. I detta avsnitt diskuteras också uppmärksammade behov i det fortsatta utvecklingsarbetet. Analysavsnittet avslutas med en diskussion kring områden för fortsatt kunskapsutveckling och fördjupade/kompletterande studier. I kapitel sju förs en avslutande diskussion med fokus på studiens centrala upptäckter och slutsatser.
10 2. Studiens metod och genomförande Studiens inriktning har varit att intervjua professionella med goda inblickar i GBL/GHB problematiken i Bollnäs. Som ett led i detta gjordes inledningsvis en inventering av berörda verksamheter och tänkbara informanter. Denna inventering utfördes genom att nyckelpersoner inom Bollnäs kommun och Gävleborgs-polisen tillfrågades via e-post och telefonsamtal. Utifrån de svar som inkom gjordes ett urval av verksamheter och informanter som bedömdes ha goda inblickar i den aktuella drogproblematiken på orten. Nedanstående verksamheter och informanter valdes ut: Polisen i Bollnäs Intervjuer genomfördes med en narkotikautredare och en ungdomspolis. Socialtjänsten En gruppintervju genomfördes med representanter från berörda verksamheter inom ramen för individ- och familjeomsorgen, projektet Öckerömodellen och Bollnäs beroendecentrum. En intervju genomfördes också med en behandlare som slutat sin tidigare anställning inom socialtjänsten i Bollnäs kommun. Intervjun utfördes då den aktuella personen under perioden 2003 2008 arbetade mycket med alkohol- och drogrelaterad problematik bland ungdomar och unga vuxna i Bollnäs. Akutsjukvården En intervju genomfördes med en läkare vid familjeläkarakuten samt en sjuksköterska som tjänstgör vid familjeläkarakuten och medicinakuten. Kommunstyrelseförvaltningen En intervju genomfördes med kommunens drogsamordnare och folkhälsostrateg. Intervjuernas förberedelse och genomförande Intervjuerna förbereddes genom att ett informationsbrev om studiens inriktning och utformning översändes till informanterna i urvalet. Därefter togs telefonkontakt för bokning av tider för intervjuer. Intervjuerna genomfördes på ett halvstrukturerat sätt med frågor inom olika temaområden (Kvale, 1997). Två olika intervjuguider användes för intervjuerna med personal från socialtjänst och polis respektive personal från akutsjukvården vid Bollnäs sjukhus. Se bilaga 1och 2. De intervjuer där det deltog fler än en informant spelades in med en digital inspelningsapparat. Studiens utgångspunkter och perspektiv Studien tar sin utgångspunkt i de professionellas upplevelser av den aktuella drogproblematiken på orten. Nationella forsknings- och FoU-arbeten, vilka har sin utgångspunkt i GHB-problematiken i Göteborgsområdet, har använts som ett referensmaterial vid studiens utformning. Under genomförandet av studien har också en dialog förts med docent Torbjörn Forkby vid FoU i Väst som medverkat vid de nationella studierna. Detta innebär att intervjuernas frågeställningar och fokus inriktats på områden som framstått som centrala vid GHB-problemati-
11 kens utveckling i Västsverige. En motvikt till Göteborgsperspektivet, har varit en strävan efter ett explorativt förhållningssätt och en uppmärksamhet på lokala sammanhang och faktorer i Bollnäs. En bärande frågeställning som genomsyrat studien är varför GHB och dess analoger som har ett begränsat spridningsmönster fått fäste just i Bollnäs? Etiska överväganden och kommunicering av texter Grundmaterialet från intervjuerna har redigerats med målsättningen att inte röja identiteten på enskilda personer som brukar, tillhandahåller, och/eller sprider de aktuella drogerna. Materialets presentation och de uppgifter som lämnas ut har även diskuterats med polisen för att undvika att den polisiära verksamheten inom det aktuella området påverkas i negativ bemärkelse. Materialet från intervjuerna har sammanställts och redigerats till texter avsedda att användas i den färdiga rapporten. Dessa texter har skickats till informanterna för möjlighet till respons och förslag till förändringar eller kompletteringar. De citat som används i rapporten har godkänts för publicering av den aktuella informanten.
12 3. Fakta om GHB, GBL och 1,4 butandiol GHB är en förkortning av gammahydroxibutyrat eller med en annan benämning gammahydroxismörsyra. Preparatet framställdes för första gången på 1960 talet av den franske forskaren Henri-Marie Laborit i syfte att utveckla ett nytt narkosmedel. Biverkningarna, bland annat illamående, var dock för stora (Hillebrand m.fl. 2008). Substansen är kroppsegen och förekommer i de flesta av kroppens vävnader. GHB påverkar en rad centrala funktioner som vakenhet, sömn och temperaturreglering, liksom aggressivitet och sexualitet. Drogen GHB är en färglös och luktlös vätska. Lösningen är lite oljig och smakar aningen salt. GHB av sämre kvalitet kan dock vara grumlig, lukta syntetiskt och smaka fränt. GHB är lätt att tillverka och det finns recept på Internet. Ingredienserna är destillerat vatten, kaustiksoda och GBL. Vätskan förvaras ofta i pet-flaskor. En dos GHB motsvarar ungefär vad som ryms i flaskans skruvkork, därav begreppet korka. GHB förekommer också i pulverform på den illegala marknaden. Vid intag löses pulvret upp i vatten eller annan vätska och intas oralt. Det finns även uppgifter om att drogen kan injiceras. GHB existerar i tablettform som det i Sverige godkända läkemedlet Xyrem. Detta läkemedel används främst för behandling av vuxna personer med narkolepsi (sömnsjuka) som lider av plötslig och kortvarig kraftlöshet (kataplexi) 2 i musklerna (Kousmanen och Gullberg, 2010). Under 1990-talet tilltog missbruket av gammahydroxibutyrat (GHB) i Sverige vilket ledde till att substansen klassades som narkotika i februari 2000. För att få samma berusningseffekt men undvika riskerna att dömas för brott, ökade missbruket av de snarlikna substanserna gammabutyrolakton (GBL) och 1,4-butandiol (1,4-BD) (Mickelsson, 2005). GBL och butandiol är inte klassade som narkotika, men definieras sedan den 2005 som hälsofarliga varor enligt bestämmelserna i Lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor 3. GBL och butandiol kan med särskilt tillstånd köpas från kemivaruleverantörer. Narkotikautredningen lade 2008 fram ett betänkande där man föreslog att GBL och butandiol ska narkotikaklassas 4. Denna fråga aktualiserades ytterligare genom att en skriftlig fråga om narkotikalassning av GBL ställdes i november 2011 till justitieministern av riksdagsledamoten Hans Backman (FP) från Gävleborgs län 5. I svaret som lämnades av statsrådet Maria Larsson anges att regeringen redan har påbörjat processen att klassa GBL som narkotika samt att frågan kommer att behandlas skyndsamt. Statens folkhälsoinstitut överlämnade ett förslag om narkotikaklassificering av GBL och 1,4-Butandiol 2012-02-28. För att beslutet om narkotikaklassning skall fungera rent praktiskt behöver en rad undantagsregler utarbetas av Läkemedelsverket som har ansvar för tillståndsgivning avseende narkotiska substanser. Denna process pågår i skrivande stund hos Läkemedelsverket som för en dialog med Socialdepartementet i frågan. 2 3 4 5 Läkemedelsverket, 2012. Listan över substanser som klassificerats som hälsofarliga varor finns i Förordningen (1999:58) om förbud mot vissa hälsofarliga varor. SOU 2008:120. Skriftlig fråga 2011/12:519.
13 GBL används bland annat kommersiellt för att tillverka andra kemikalier. Substansen finns också i vissa rengöringsmedel och i klottersaneringsvätska. GBL kan drickas rent som berusningsmedel och omvandlas till GHB i kroppen. Preparatet är dock svårare att inta än korrekt tillverkad GHB då det har en frätande effekt på slemhinnorna och smakar illa (Knudsen m.fl. 2005). Butandiol används på samma sätt som GBL inom industrin för att tillverka andra kemikalier. Substansen går att använda i berusningssyfte och omvandlas liksom GBL till GHB i kroppen. Butandiol är en klarröd eller blåaktig vätska utan tydlig lukt eller smak. Butandiol kallas av en del ungdomar för hallonsoda, hallongobbe eller hallonsaft. En speciell variant som importeras via internetbutiker heter Soomasleep. Förgiftningar av butandiol och GBL är lika allvarliga som förgiftningar av GHB (Ibid). GHB och dessa analoger ruset och de kliniska effekterna Enligt Folkhälsoinstitutets (2011) kunskapsinventering kring riskbruk, missbruk och beroende av GHB och närbesläktade preparat, verkar det finnas få studier specifikt inriktade på missbruk av GBL och butandiol. De som finns tyder dock på att dessa preparat ger snarlika ruseffekter och innebär motsvarande hälsorisker som GHB (Palmer, 2004; Zvosec, Smith, Mc Cutcheon, Spillane, Hall & Peacock, 2001). De nedan beskrivna effekterna av GHB antas därför i stort gälla även för GBL och butandiol. Koncentrationen GHB i färdig lösning varierar vanligen mellan 20 och 40 procent. Lösningen dricks korkvis (korkas), vanligen tillsammans med annan dryck. En kork på en petflaska innehåller mellan en halv och en centiliter. Ett rus uppnås för den ovane användaren vid intag av en eller två korkar. De rekommenderade doserna på internet ligger på ca 50 mg/kg kroppsvikt, vilket ligger nära de doser om 60 90 mg/kg kroppsvikt som ger narkos. En van användare dricker två till sex korkar för ett rus, vilket vanligen framkallar djup medvetslöshet hos den ovane användaren. Med anledning av den korta halveringstiden på 20 30 minuter kan intaget av GHB upprepas med ett par timmars intervall (Statens Folkhälsoinstitut, 2011). Mängden substans som intas för att uppnå rus skiljer sig något åt mellan substanserna. GHB är mer potent än GBL, som i sin tur är kraftfullare än butandiol (Mickelsson, 2005). Den alkoholliknande rusupplevelsen vid intag av GHB sätter in efter cirka 15 minuter och koncentrationen av GHB i kroppen är som högst efter ca 40 minuter vid oralt intag. Effekten kan variera från avslappning, ökat självförtroende, större sexuell lust och upprymdhet, till sömn, muskelspasmer och medvetslöshet Effekterna avtar efter 3 4 timmar. Även vid doser som leder till djup sömn eller medvetslöshet känner sig användaren pigg efter uppvaknandet. Det förekommer att den som plötsligt vaknar upp ur ett djupt GHB-rus drabbas av panik och blir aggressiv mot sin omgivning (Statens Folkhälsoinstitut; 2011). Efter en tids användning av GHB och dess analoger inträder en toleransökning som innebär att det behövs mer av drogen för att uppnå samma effekt som tidigare. Till slut uppstår inte längre de uppskattade effekterna. De tidigare positiva effekterna med en känsla av självsäkerhet i kombination med social och sexuell potens, vänds till att användaren blir osäker, socialt tillbakadragen och impotent. Toleransökningen och ett tilltagande beroende innebär också att kraftiga abstinensbesvär inträder om inte drogen tillförs kontinuerligt. Det har visat sig att substansen GHB efter en tids missbruk framkallar ett utpräglat fysiskt beroende. Ofta krävs medicinsk abstinensbehandling under två till fyra veckor. Avgiftningen kan framkalla svåra
14 abstinensbesvär i likhet med dem vid beroende av bensodiazepiner 6. Det förekommer också tillstånd av delirium med hallucinationer som kan kräva behandling inom den psykiatriska vården (Knudsen m.fl. 2005; Kousmanen och Gullberg, 2010). Drogtester För att spåra förekomsten i urin och blod talar man om ett 12-timmars fönster, det vill säga inom den tidsram där man säkert kan fastställa ett GHB-intag. Nämnas kan att det nyligen utvecklats ett snabbtest för detektering av GHB. Med anledning av den korta detekteringstiden i blod och urin har analyser av hår diskuterats särskilt vid brottsutredningar. Vid håranalys är det möjligt att upptäcka intag av GHB ca en månad tillbaka i tiden (Statens Folkhälsoinstitut, 2011). Skadeverkningar vid missbruk av GHB, GBL och butandiol Listan över olika fysiska och psykiska negativa följder vid missbruk av de aktuella preparaten kan göras lång. Sömnproblem och minnessvårigheter är vanligt och ökar med längre tids missbruk. Dåligt tillverkad GHB och GBL i oblandad form är starkt frätande, vilket kan ge tillfälliga och ibland bestående skador i svalg och i mage. Det är inte heller ovanligt med olyckor i samband med påverkan. Detta gäller inte minst vid bilkörning som verkar upplevas som en speciell kick, vilket leder till vårdslöshet och risktagande. Även på arbetsplatser med exempelvis farliga maskiner eller arbetsmoment är riskerna uppenbara för olyckor. Om den positiva sidan av GHB är att självsäkerheten, den sexuella lusten och aktiviteten ökar, kan den negativa sidan vara att sexuella handlingar som sedan ångras utförs under ruset. Riskerna att bli utsatt för förnedrande handlingar och sexuella övergrepp är stora i sammanhang där däckandet 7 är vanligt, inte minst för flickor/kvinnor. Orsakerna till detta är att drogen förstärker den sexuella potensen, samtidigt som den suddar ut de vanliga normativa gränserna. (Kousmanen och Gullberg, 2010; Statens Folkhälsoinstitut, 2011; Persson, 2003; Bergkvist och Bergdahl, 2003). Överdoser och dödsfall Vid för hög dos av substansen GHB, och framförallt i samband med samtidigt intag av alkohol, bensodiazepiner eller andra sk. centraldepressiva medel 8, inträder negativa effekter. Dessa kan vara medvetslöshet (koma), långsam hjärtrytm (bradykardi), andningsbesvär, krampanfall, sänkt kroppstemperatur (hypotermi), kräkningar och förlust av kräkreflex. Knudsen m.fl. (2005) konstaterar att antalet dödsfall i Västsverige pga. av överdoser av GHB och dess analoger 9 under 2004 var lika många som dödsfallen orsakade av heroinöverdoser. Åldersfördelningen visade att den genomsnittliga åldern för dödsfall relaterade till GHB i Västsverige var 21,8 år medan den för heroin var 26,2 år 10. Något motgift vid förgiftningstillstånd av GHB finns inte. Magsköljning har liten effekt då GHB så snabbt tas upp av vävnaderna i kroppen. 6 Benzodiazepiner är en grupp lugnande, sömngivande och ångestdämpande läkemedel. Vanliga preparat på är Stesolid, Sobril och Xanor. 7 Däcka är ett begrepp som används i Göteborgsområdet när någon blir medvetslös eller okontaktbar. 8 Bensodiazepiner är läkemedel för behandling av oro och ångesttillstånd mm. De räknas tillsammans med bland annat alkohol till centraldepressiva preparat som har en hämmande inverkan på det centrala nervsystemet. 9 Det är svårt att avgöra om det är GBL eller butandiol som intagits vid dödsfall då dessa preparat omvandlas till GHB av kroppens metabolism. 10 Av totalt 17 dödsfall var fem relaterade till GHB och fem till heroin.
15 Den nationella spridningen av GHB, GBL och 1,4 butandiol GHB har sedan drogen kom till Sverige i början av nittiotalet i stor utsträckning kopplats till Göteborgsområdet och Västra Götaland. Missbruk av GHB och dess analoger har även uppmärksammats i Sundsvall, Härnösand och som framgår i denna studie också i Bollnäs. Efter telefonsamtal med länsstyrelsens ANDT-samordnare i Västernorrland, framkommer att det i nuläget inte verkar pågå missbruk av GHB och dess analoger i sådan utsträckning att det uppmärksammats i detta län. Hennes uppgifter grundar sig på information från polis, socialtjänst och behandlingshemmet Korpberget. Hon berättar att det sedan slutet av 1990- talet till och från förekommit missbruk av GHB i framförallt Sundsvall och Härnösand. Den senaste epidemin var runt 2007 2008. Den uppfattning hon fått kring drogmönstret i Västernorrland är att få personer med GHB och dess analoger som huvuddrog identifierats. Snarare används dessa preparat som komplement eller vid brist på andra droger. Förekomsten av de aktuella preparaten verkar alltså vara lokal och inte särskilt utbredd i storstadsregionerna Stockholm och Malmö. Studierna inom GHB-området under senare år hänvisar gällande drogernas nationella spridning till en geografisk analys av polisens beslagsstatistik 11. (Kousmanen och Gullberg, 2010; Statens Folkhälsoinstitut, 2011; Mickelsson, 2005). Denna statistik visar att beslagen av de aktuella preparaten i stor utsträckning var koncentrerade till Göteborgsområdet och Västernorrland. Statistiken kan dock diskuteras då den är helt avhängig polisens arbetsmetoder, inriktning och resurser. Uppgifterna är också i nuläget relativt gamla. Det har inte varit möjligt inom ramen för denna studie att närmare utreda om spridningsmönstret förändrats i förhållande till de redovisade uppgifterna. 11 Källa: Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Statistiken avser perioden under perioden januari 2003 till maj 2004.
16 4. Kunskaps- och forskningsöversikt Det är först under 2000-talet som man internationellt, bland annat i Australien, Danmark, Italien, USA, Storbritannien och Sverige, blivit intresserad av att bedriva forskning inom GHBområdet. Internationella studier Folkhälsoinstitutet (2011) har genomfört en internationell och nationell sökning av artiklar och FoU arbeten inom området riskbruk, missbruk och beroende av GHB och dess analoger. Syftet med denna studie var att göra en kunskapsinventering inom det aktuella området. Ambitionen i förlängningen var att bidra med underlag, för utveckling av ett kunskapsbaserat arbetsätt vid förebyggande arbete och behandling inom GHB området. Resultatet av den internationella forskningsgenomgången visar att användningen av GHB i många länder uppstått i gymmiljöer (Hillebrand m.fl. 2008) och i bi- och homosexuella kulturer, bland annat på dansställen och klubbar (Mc Cambridge m.fl. 2007; Camacho, m.fl. 2005). Det finns också studier som visar att GHB används som en sk. partydrog bland heterosexuella i nattlivssammanhang (Gahlinger 2004; Bellis m.fl. 2003). De internationella studierna resonerar kring att drogen GHB:s popularitet har flera olika orsaker. Camacho m.fl. (2005) menar att männen är ute efter ökad energi och euforiska kickar, medan kvinnorna mer eftersträvar att gå ner i vikt. Barker m.fl. (2007) konstaterar att både män och kvinnor uppskattade drogens euforiska och avslappnande effekt och framförallt den ökade sexlusten. Gahlinger (2004) lyfter fram det låga priset och den enkla hanteringen av drogen som fördelar. Han menar vidare att GHB ofta används tillsammans med till exempel ecstacy och kokain. Vid studier i flera länder har man kommit fram till att de som i början använder GHB inte sällan är socialt och ekonomiskt etablerade personer. Det är också fler män än kvinnor som använder drogen (Camacho 2005, Duff 2005, Barker m.fl. 2007). Med åren har dock allt fler negativa sidor av drogen framkommit, vilket minskat dess popularitet i alla fall i vissa kretsar. Det låga priset, som i vissa sammanhang uppfattats som en fördel, ses i andra miljöer som något billigt och inte längre så coolt. I flera av de internationella studierna konstateras att GHB med tiden spridit sig från klubbsammanhang till andra ungdomar (Se exempelvis, Duff 2005). I Sverige har det under senare år gjorts en handfull forsknings- och FoU arbeten med inriktning på riskbruk, missbruk och beroende av GHB och de andra preparaten i denna drogfamilj. De brukargrupper som har identifierats i Sverige skiljer sig från de som uppmärksammats i stora delar av den internationella forskningen. Nationellt verkar det, utifrån studierna i Göteborg, som om GHB och dess analoger i nuläget används generellt i missbrukskretsar på de orter där drogen har fäste. De internationella studierna ger däremot i stor utsträckning en bild av ett experimentellt, rekreationsmässigt och klubborienterat missbruk inom subkulturer. I Folkhälsoinstitutets kunskapsinventering (2011) frågar man sig om det nationella bruksmönstret är något specifikt för Sverige, eller om det finns blinda fläckar i både den internationella och svenska forskningen. I detta sammanhang menar man att en brist i de utländska studierna, är att de till stor del verkat rikta uppmärksamheten mot relativt socialt stabila grup-
17 per. Däremot har inte användning av GHB och liknande droger studerats i mer marginaliserade sammanhang. Slutsatsen som dras är att det behövs en fördjupad forskning kring olika brukargrupper i Sverige, likväl som hur spridningsmönstren ser ut internationellt. Svenska studier Kousmanen och Gullberg (2010) genomförde en studie med syfte att studera användningen av GHB och drogens sociala och geografiska spridningsmönster i Göteborgsregionen. Denna studie tar sin utgångspunkt i intervjuer med sex män och två kvinnor från Göteborgsområdet som tidigare missbrukat GHB relativt länge, men varit drogfria en tid. I studien genomfördes också fokusgrupper med professionella från socialtjänsten, missbruksmottagningar, sjukvården, tullverket och polisen. Då studien är den enda nationella med ambitioner att undersöka missbruksmönster och spridning av GHB, presenteras några av studiens centrala slutsatser. GHB initierades under början av 1990-talet i gymmiljöer, på klubbar och ravepartyn samt i socialt relativt stabila villaförorter i Göteborgstrakten. Därefter har drogen spridits till andra orter i Västsverige. Kousmanen och Gullberg menar att GHB ofta införts som ett komplement i alkoholkulturella sammanhang. I studien görs bedömningen att användarna av GHB och andra droger i denna familj, i nuläget till stor del är ungdomar och unga vuxna utan kopplingar till gym- eller ravekulturer. I studien konstateras att drogen spridits från alkoholkulturella relativt stabila svenska sammanhang till mindre homogena områden när det gäller klass och etnicitet. I studien görs inga djupare analyser av hur stor andel flickor/kvinnor eller personer av utländsk etnicitet som använder de aktuella drogerna i Göteborgsområdet. Det konstateras dock att merparten av användarna är unga män av etniskt svenskt ursprung. Kousmanen och Gullberg väger in modern forskning och teori inom sexualitet och genus vid analysen av GHB missbruket, vilket inte verkar ha gjorts på samma ingående sätt i övriga studier. I dessa analyser konstaterar de att drogen används av män i relativt stor utsträckning för att uppnå starkare sexuell lust och förmåga. De anser dock inte att sexualiteten har samma betydelse för kvinnorna som använder drogen. Utifrån materialet från intervjuerna med användare av GHB framkom inga uppgifter om att drogen används som en våldtäktsdrog på samma sätt som rapporterats från USA. Däremot verkar det som att männen inte sällan erbjuder kvinnor i drogkretsarna GHB i utbyte mot sex. Det förekom också utsagor som vittnade om att kvinnor pga. GHB-ruset ofta lät sig utnyttjas sexuellt och gick över gränser som de sedan ångrade. De professionella på missbruksmottagningar och liknande i Göteborgstrakten som intervjuades under studien, hade uppfattningen att många av ungdomarna de träffade någon gång hade provat GHB. I studien uppges att två av hundra gymnasieungdomar i Göteborg har provat GHB. Bland dem som mer frekvent använde drogen hade cirka 10 % GHB som primärdrog. Det verkar också enligt studiens resultat finnas en grupp användare i 30-årsåldern, exempelvis i Lindome utanför Göteborg. där drogen tidigt fick fäste. Dessa personer har missbrukat GHB 10 12 år. De tidiga användarna tycks ha haft en relativt stabil social situation när de började använda drogen. I studien diskuteras kring att GHB är en billig och lättillgänglig drog som vem som helst kan tillverka med hjälp av recept på internet. Drogen kan användas på olika sätt, så den ger varierande upplevelser, exempelvis avslappning, eufori, stärkt självkänsla och potens, men också sömn och medvetslöshet. I studien framkom också att GHB ofta kombineras med andra droger som exempelvis ecstacy, kokain och amfetamin för att förlänga effekten eller häva biverkningarna av de dyrare drogerna. När det gäller GHB:s användning- och spridningsmönster drar Kousmanen och Gullberg slutsatsen att detta är komplext. De faktorer de anser centrala är bland annat den potentiella användarens, nybörjarens och de mer vana användarnas
18 upplevelser av drogens för- och nackdelar. En annan faktor är drogens ekonomiska betydelse för kranar och langare. De menar också att socialtjänstens, polisens och olika vårdgivares verksamhet är viktig då det gäller att motverka spridning och användning av GHB. De betonar i detta sammanhang vikten av en obruten vårdkedja från upptäckt till eftervård i nära samverkan mellan olika vårdgivare. När det gäller långsiktig behandling, diskuterar Kousmanen och Gullberg samt Folkhälsoinstitutet (2011), kring att det ännu inte finns någon specialiserad långsiktig behandling efter som tar hänsyn till de psykiska och fysiska långtidseffekter som ett varaktigt bruk av GHB kan bidra till. I Folkhälsoinstitutets kunskapsinventering dras slutsatsen att det behövs studier som undersöker hur ett GHB-missbruk påverkar bland annat kognitiva funktioner och bearbetningsförmågan. Denna kunskap behövs som underlag för utformning av vård- och behandlingsinsatser. De viktigaste faktorerna i behandlingsprocessen, som framkom under intervjuer med tidigare missbrukare av GHB i Göteborgstrakten, var tiden och kontinuiteten i stöd- och behandlingsinsatserna. De intervjuades utsagor tydde också på att ett stort mått av omsorg och omhändertagande inslag krävdes under behandlingen (Kousmanen och Gullberg, 2010). Om framtida spridning Kousmanen och Gullberg (Ibid) diskuterar att missbruket av GHB i stor utsträckning hittills skett inom lokalt orienterade manliga kompisgäng som saknat motiv och organisation för spridning av drogen. De menar dock att det finns tecken på att de gängbildningar som agerat som smugglare och distributörer i övriga drogsammanhang, även börjat intressera sig för GHB. Dessa nätverk är inte sällan landsomfattande och har inarbetade distributionskanaler som möjliggör en mer systematisk spridning av drogen i landet. De gör i detta sammanhang jämförelsen med heroin, som till en början endast hade fäste i Malmöområdet, innan denna drog också spreds till andra svenska städer. I studien resoneras också kring att de nackdelar som GHB visat sig ha, exempelvis de stora riskerna för intoxikation, kan få en bromsande effekt när det gäller spridning av drogen. De visar dock statistik i sin studie som tyder på att GHB blivit ett etablerat preparat på den västsvenska drogmarknaden och ökat i popularitet, i alla fall bland de mer vana droganvändarna. Kortfattad beskrivning av några andra studier samt FoU arbeten med relevans inom GHB området Kartläggning av GHB missbruk på Hisingen i Göteborg (Gullberg, 2006). Mattias Gullberg intervjuade i denna kartläggning professionella och brukare av GHB på Hisingen i Göteborg. Kartläggningen visade att GHB var en etablerad drog i drogapoteket bland både män och kvinnor med missbruksproblem i åldern 20-25 år på Hisingen. Vidare att GHB användes som en del i ett blandmissbruk. I denna kartläggning betonades behovet av en nära samverkan mellan socialtjänsten och sjukvården. GHB en kemisk drog. Varför väljer en viss grupp unga män GHB som sin huvuddrog? (Persson, 2003). I denna studie intervjuade sjuksköterskan Kicki Persson fem unga män med erfarenhet av GHB-missbruk. Männen var eller hade varit klienter hos henne vid rådgivningsbyrån i Mölndal. Persson drog slutsatsen utifrån resultatet av intervjuerna, att GHB som drog hade en betydande koppling till de unga männens sexualitet. Hon menade i detta sammanhang att drogen och sexualiteten sammansmälte och till slut fyllde samma funktion. Persson drog också slutsatsen att drogandet med GHB kom att sudda ut gränserna mellan vad som är rätt och fel i sexuella sammanhang, exempelvis var gränsen går mellan ett frivilligt samlag och ett övergrepp.
Flickor och GHB En fältstudie (Bergqvist och Bergdal 2005). Weronica Bergkvist och Åsa Bergdahl har utifrån sin verksamhet som fältsekreterare i Mölndal kommit i kontakt med flickor som har erfarenhet av GHB. I denna studie lät de dessa flickor skriva en saga om sina liv utifrån stödord. De berättelser som flickorna skrev ger enligt Bergqvist och Bergdal en bild av att gränsen för en sund sexualitet och att som tjej bli utnyttjad av killar i GHB kretsar var otydlig. De konstaterade också att de aktuella flickorna varken bearbetade eller sökte hjälp för de övergrepp och negativa upplevelser de varit med om. GHB-, GBL- och butandiolförgiftningar ett allvarligt problem i Västsverige. (Knudsen m.fl.2005). Denna artikel i läkartidningen presenterar och analyserar statistik kring polisens beslag av GHB, GBL och butandiol i landet samt intoxikationer och dödsfall relaterade till de aktuella prepraten i Västsverige. En av slutsatserna i artikeln är att GHB och dess analoger står för lika många dödsfall som heroin i Västsverige. I artikeln konstateras också att substansen GHB efter en tids missbruk framkallar ett starkt fysisk beroende och att patienterna vid abstinensbehandling kräver medicinsk behandling under två till fyra veckor. Vidare att avvänjningen kan framkalla kraftiga abstinensbesvär och delirium med hallucinationer. Gammabutyrolakton (GBL) och 1,4-butandiol (1,4-BD) som industrikemikalie och drog Är de möjliga att reglera? (Mickelsson, 2005). Kajsa Mickelsson har studerat möjligheterna att reglera handel och hantering av GBL och butandiol. I rapporten presenteras statistik över införsel och hantering av de aktuella preparaten i Sverige. Mickelsson diskuterar kring att GBL och butandiol gjort en frammarsch på drogmarknaden sedan GHB narkotikaklassades 2000. Hon framför i detta sammanhang ett stort behov av att finna en juridisk lösning som kan motverka spridning av dessa droger i missbrukskretsar och illegala sammanhang. 19
20 5. Redovisning av materialet från intervjuerna I detta avsnitt redovisas den information som framkommit i intervjuerna med professionella inom socialtjänsten, polisen, akutsjukvården och kommunens drogförebyggande verksamhet. Utsagorna från informanterna har vid behov redigerats något för att öka läsbarheten och få fram de avsedda budskapen. Intervju med läkare och sjuksköterska vid akutmottagningen, Bollnäs sjukhus Om informanterna och intervjun Läkaren har arbetat vid akutmottagningen sedan 1990- talet och sjuksköterskan sedan 1983. Läkaren berättar att han är den läkare vid akuten som kommit att knytas till samarbetet med socialtjänsten och de övriga verksamheterna på orten kring problematiken med GBL och GHB. En bidragande orsak till detta är att han av ledningen ombetts delta i en samarbetsgrupp med de inblandade verksamheterna samt i en gemensam utbildning med socialtjänsten kring riskbruk, missbruk och beroende. Han uppger dock att han som läkare vid familjeläkarakuten inte behandlar patienterna som inkommer pga. intoxer av de aktuella preparaten, då de överförs till en annan enhet vid akuten (medicinakuten). Han har emellertid blivit den läkare man vänder sig till vid akuten och även svarat för många av mediakontakterna. Läkaren säger skämtsamt att han på något sätt utsetts till sjukvårdens GHB expert. Den intervjuade sjuksköterskan alternerar liksom de andra sjuksköterskorna och undersköterskorna vid akutmottagningen, sin tjänstgöring mellan familjeläkarakuten och medicinakuten. Intervjun genomfördes med läkaren och sjuksköterkan tillsammans vid akutmottagningen på Bollnäs sjukhus. En särskild intervjuguide med fokus på sjukvårdens verksamhet och roll användes som underlag (se bilaga 2). Akutsjukvårdens organisering vid Bollnäs sjukhus Bollnäs sjukhus drivs sedan 2012-04-01 av Aleris. Akutmottagningen vid Bollnäs sjukhus består av enheterna familjeläkarakuten och medicinakuten som servar Bollnäs, Ovanåker och Söderhamn. Familjeläkarakuten Den intervjuade läkaren är ansvarig läkare vid familjeläkarakuten där ytterligare sju åtta andra läkare tjänstgör. Vid familjeläkarakuten behandlas patienter med allmänna åkommor. Avgränsningar görs mot exempelvis internmedicin, hjärtinfarkt, stroke och allvarligt njursjuka. Familjeläkarakuten tillhör organisatoriskt primärvården. När det gäller intoxer av droger behandlas endast patienter under 18 år. Patienter över 18 år överförs till medicinakuten. Medicinakuten Det är som ovan nämnts vid medicinakuten personer över 18 år som inkommer pga. intoxer av droger behandlas. Vid denna enhet arbetar fem sex hyrläkare. Medicinakuten tillhör organisatoriskt medicinkliniken.
21 Kommentar: Begreppen familjeläkarakut respektive medicinakut avser verksamheterna och all personal. Familjeläkarjour och medicinjour, som också förekommer, avser endast den tjänstgörande läkaren. De två enheterna vid akuten hjälper varandra över gränserna vid behov, och är belägna i samma lokaler på sjukhuset. Det finns en övergripande chef för hela akutmottagningen. Intensivvårdsavdelningen (IVA) Vid IVA behandlas intoxer av GBL/GHB och andra droger som kräver mer vård än vad som kan ges vid medicinakuten. Det kan exempelvis vara när andning och hjärtverksamhet behöver övervakas eller stödjas med intubation eller respirator. Ibland är det nödvändigt med behandling av hjärtproblem eller kramper. Arbetsgången vid en GBL/GHB intox De aktuella patienterna kommer ofta in med ambulans. Det är i stor utsträckning kamrater som larmat och ringt efter ambulans. Patienterna hämtas i stort sett alltid i privatbostäder och är vid ankomsten till akuten oftast medvetslösa eller okontaktbara. Intoxpatienter läggs i ett rum på akuten och blir uppkopplade så att andning, cirkulation och blodtryck kan övervakas. Ca 75 % av patienterna med intoxer av GBL eller GHB behöver inte intensivvård utan vaknar upp ganska snabbt på medicinakuten, är relativt pigga och vill gå hem. Sjuksköterskan uttrycker: De ruskar på sig, är ganska kaxiga och vill gå hem utan att prata om det inträffade. Resterande andel om ca 25 % av patienterna överförs till IVA, oftast med anledning av att det föreligger behov av att stödja andning, hjärtverksamhet eller behandla kramper. Även patienterna som behandlats på IVA vaknar ofta till ganska snabbt och vill gå hem. Statistik kring intoxikationer Läkaren och sjuksköterskan kan inte göra en uppskattning av antalet personer som inkommit till akuten under åren med anledning av intoxikationer pga. intag av GHB eller GBL. Anledningen är att ingen statistik förts som gör det möjligt att identifiera enskilda individer. Informanterna uppger att man vid akutmottagningen började uppmärksamma förekomsten av de aktuella drogerna på orten runt 2007 genom att personer inkom efter överdoser av preparaten. De säger dock att det var vid denna tidpunkt som kunskapen och medvetenheten på akutmottagningen kring GHB och GBL ökade. Det är därför möjligt att det också tidigare förekommit intoxer av de aktuella drogerna utan att man vid akuten gjort denna koppling. Informanterna vid akutmottagningen berättar att de trodde man skulle ta varning då en ung kvinna dog hösten 2009 med anledning av att hon överdoserat GHB eller GBL. De upplevde emellertid bara en minskning av antalet intoxer vid akutmottagningen under en kort period. Därefter fortsatte det som vanligt. Det är först fr.o.m. januari 2012 som pinnstatistik börjat föras månadsvis över antalet drogrelaterade intoxer och redovisas till socialtjänsten. I denna statistik görs en uppdelning av vilket preparat som misstänks vara orsaken till intoxen 12. Följande fem preparatkategorier registreras:1) Alkohol, 2) Alkohol samt läkemedel, 3) Narkotika, 4) GBL/GHB samt 5) Övrigt och blandade preparat. Statistiken innehåller inga uppgifter om de enskilda individerna som exempelvis ålder, kön eller bostadsort. 12 Bedömningen att det är frågan om GHB eller GBL baseras på att patienten kommer in medvetslös eller okontaktbar, inte verkar ha intagit alkohol och snabbt vaknar upp. Ibland får även ambulanspersonalen vid hämtningen information om att det är GHB eller GBL som den aktuella personen intagit.
22 I statistiken framgår att totalt nio intoxer som bedömts relaterade till GHB/GBL registrerats under perioden januari april 2012 13. Personalen vid akuten har fått instruktioner att systematiskt föra denna statistik. Den intervjuade läkaren säger att statistiken bör vara pålitlig, men att det möjligen vid skiftbyten kan uppstå missar. Han föreslår en månatlig kontroll i bokningssystemet Elvis, där alla patienter registreras, för att säkerställa statistiken ytterligare. Utveckling av statistiken kring intoxer Den intervjuade läkaren menar att det skulle gå att utveckla statistiken kring patienter som inkommer till akuten med anledning av GBL/GHB-intoxer. Detta genom att ta ut uppgifter ur de befintliga dokumentations- och journalföringssystemen Melior (används vid medicinkliniken), Journal III (används inom primärvården) och Elvis (ett bokningssystem där alla patienter vid akutmottagningen registreras). Läkaren menar att det är möjligt att i Elvis identifiera sökorsaker som kan avse intoxer och sedan gå vidare i de andra datasystemen för att säkerställa och komplettera uppgifterna. Han säger att det då skulle gå att ta ut uppgifter om exempelvis ålder, bostadsort, kön, tidpunkt osv. och göra sammanställningar även tillbaka i tiden. Bokningssystemet Elvis har använts något år. Dessförinnan användes en pappersliggare. Intoxpatienterna Informanterna uppger att de utifrån vad de sett själva under sina arbetspass uppfattar att det är, en hyggligt snäv krets av ca tio personer som återkommer mer frekvent med anledning av intoxer av GBL eller GHB. De berättar också att det ibland kan komma fem tio kompisar till den intoxikerade patienten och sitta i akutmottagningens väntrum. De patienter informanterna träffat har en medelålder på ca 25 år. Patienterna uppvisar ofta en allmän drogproblematik och är som läkaren uttrycker det, märkta av droger eller dåligt leverne. Det är uteslutande killar. För ca ett och ett halvt år sedan kom det in en kille under 18 år för GBL/GHB intox. Annars har det inte varit några ungdomar, vad de känner till. Det kan dock enligt informanterna tänkas att ungdomar som inkommer för tillnyktring även tagit GBL eller GHB, men att alkoholen är det som framträder tydligast. Informanterna upplever dock att antalet ungdomar som kommer in för tillnyktring har minskat under senare år. Läkaren resonerar kring att det kan finnas en viss lockelse i farlighetsaspekten, att korka i kull, vara på gränsen och att leka med döden. Sjuksköterskan berättar att patienterna inte verkar ta in någon information om farligheten med GHB och GBL. De säger att det alltid är någon som knackar i gång dem. Informanterna vid akutmottagningen har inte hört talas om intoxpatienter som uppvisat frätskador i munnen, halsen eller haft problem med magen med anledning av GBL- eller GHB-missbruk. Inte heller problem med luftstrupe och lungor med anledning av uppkastningar som gått ner i fel strupe. Samarbetet med socialtjänsten Den intervjuade läkaren och sjuksköterskan berättar att de deltar i en utbildning inom området riskbruk, missbruk och beroende 14 tillsammans med personal från socialtjänsten sedan ca ett år tillbaka. Vidare att de medverkar i en samarbetsgrupp tillsammans med personal från socialtjänsten, beroendecentrum, polisen och frivården. De anser att den gemensamma utbildningssatsningen och samarbetsgruppen bidragit mycket till att utveckla samarbetet kring de 13 Januari (4 st.), februari (3 st.) och mars (2 st.). 14 Denna utbildning är en del i det nationella projektet Kunskap till praktik inom missbruks- och beroendevården.