Det är inga problem för oss!

Annons HelA denna bilaga är en Annons från energi- och klimatrådgivarna i WYXZ-län Annons Har du problem att välja rätt mediakanal för ditt ändamål? Det är inga problem för oss! nyheter tv lokalt nöje kultur familj musik lokus konsument annons sport ekonomi mode 1. MORGONTIDNINGARNA pop techno www. http// pop rock pop hits index.com html php :@/www listan 2. WEBB 3. RADIO nya före tag affärskv i nna reportag e twitter aktier en dag med nya föret ag twitter b 2b företaga re 5. AFFÄRE R egen tid ning bilagor f akta orientera d kunskap sälja 4. KUNDTI DNINGAR mode musik trend film uteliv annons bar restaurang listor guide 6. NÖJESMIX GävleTidningar AB En del i MittMedia Hattmakargatan 14, GÄVLE Tel 026-15 95 00 gavletidningar.se energibilagan november 2011 17

ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN ENERGI- OCH KLIMATRÅDGIVARNA I WYXZ-LÄN ANNONS Kapsyler bidrar Till Ovako i Smedjebacken och Hofors kommer dagligen 5 000 ton skrot (=150 lastbilar eller järnvägsvagnar). Detta skrot smälts med hjälp av energi motsvarande förbrukningen i 100 villor med elvärme. Ovako är inte bara en mottagare av andras skrot utan också en återvinnare av rang. Man återvinner det mesta av sina egna restprodukter, ex. så används slagg till asfalt. Dessutom har företaget länge levererat stora mängder värme till fjärrvärmenätet. Det här är väldigt betydelsefullt säger energi- och klimatrådgivarna i Smedjebacken och Hofors, Kerstin Angberg-Morgården och Jonas Sandin. Vi måste alla hjälpas åt för att minska förbrukning av material och energi. Ett arbete som vi håller på med nu är en energikartläggning genom Energimyndighetens program, PFE. Kartläggningen hoppas och tror vi kommer att leda till många besparingsårgärder, säger Torbjörn Sörhuus, kvalitets- och miljöchef på Ovako i Smedjebacken. Ovako samarbetar med Energimyndigheten! Ovako ingår i Energimyndighetens energieffektiviseringsprogram PFE, som riktar sig till svenska energiintensiva industriföretag. Programmet ska bidra till att öka energieffektiviteten i företagen. Släng inte kapsylen i soporna! Om alla invånare i Sverige samlar in en kapsyl var så motsvarar det cirka 15 ton stål. Lika mycket stål som används till 15 Volvobilar! Skrot sparar energi! Genom att använda skrot i stället för malm i tillverkningen av stål så kan man spara cirka 75 procent av energin. FOTO: TORBJÖRN SÖRHUUS Använd varje kilowattimme så smart som möjligt! Tidigare energipriser har tillåtit oss att använda el ineffektivt och till energikrävande användningsområden, så som uppvärmning. Blir vi duktiga på att energieffektivisera så möjliggör det en elproduktion baserad på helt förnybara koldioxidneutrala energikällor. Eleffektivare företag ökar också den ekonomiska konkurrenskraften för svenska företag i Sverige. Om man ska gissa, var energiförbrukning i företaget tar vägen kan det vara ganska svårt att pricka rätt. Men ingen fara, med denna artikel hjälper vi dig att komma i gång! Har man förut inte uppmärksammat energifrågan på sitt företag så kan man börja på olika sätt, ett sätt är att börja smått och arbeta sig framåt bit för bit. Gör man för stora visioner på en gång kan det vara lätt att det känns för stort och man tappar orken och lägger ner. Här kan man spara mer än man tror på att stänga av och släcka ner. Ventilation, tryckluft och standby är stora energibovar 1. Börja med att samla ihop till ett möte och bestäm vad ni ska börja med och hur ni i framtiden önskar att jobba. Att ha en vision för framtiden är en bra start. Några sätt kan vara att, hitta en eldsjäl på arbetsplatsen som brinner för frågan, bilda en arbetsgrupp som ansvarar för frågan och följer upp. Se till att energifrågan blir en stående punkt på era återkommande möten, nya rutiner kan lättglömmas bort och falla i glömska. Många bra idéer kan finnas i verksamheten, bjud in till möte där förslag efterfrågas. 2. Nästa steg är att hämta ut energistatistik. Elnätföretag och fjärrvärmeföretag kan ofta tillhandahålla statistik över köpt el och fjärrvärme, i form av timvärden över hela året. Hos vissa nätföretag kan man själv logga in och få uppgifter, till exempel i form av diagram. Att se på dia gram över dygns och veckotillförseln av energi ger förståelse för hur energin används i verksamheten. Fördjupa dig i hur uttagen ser ut, fundera på vad som händer på helger, semestrar och jul och jämför med veckor på vinter och sommar, varför ser det ut som det gör? Jämför gärna med tidigare år och fundera på eventuella skillnader. Skaffade ni en ny maskin eller kanske installerade ni ny ventilation. Det här ger er en bra bild på uttagen och när det sker. 3. Inventera installerad effekt är nästa steg. Här kan man göra på flera sätt, har man kompetensen på företaget så gör man inventeringen själv, eller så kan man anlita en konsult. Det finns energikartläggningscheckar att söka hos Energimyndigheten, bidraget täcker 50 procent av kostnaderna för energikartläggningen upp till maximalt 30 000 kronor. Man ansöker om att få bidraget via Energimyndigheten. Kontakta din kommunala energi- och klimatrådgivare så hjälper han/ hon dig vidare! När man gjort en energikartläggning brukar det vara enklare att se vart onödig energi används. De stora bovarna kan vara gamla värmeanläggningar, gammal belysning, ventilation, pumpar, och läckande tryckluftssystem, med mera. Nu när ni vet vart energin tar vägen: 4. Börja åtgärda! Flera åtgärder kan göras på en gång utan större kostnader, så som rutiner i nedsläckning och avstängning av apparatur. Ordna rutiner för detta så snabbt som möjligt och ta för vana att ha nattvandring kontinuerligt för att se om rutinerna fungerar. Här kan man spara mer än man tror på att stänga av och släcka ner. Ventilation, tryckluft och stand by är stora energibovar. Har ni gjort en energianalys så börja se vilka åtgärdsförslag som ligger i tiden för er. Inför även energifrågan vid inköp, nyprojektering eller renovering. Ska man ändå investera i något nytt så kan man lika gärna se över energifrågan. Till exempel när man investerar i ny belysning, här har man stor möjlighet att påverka verksamhetens energianvändning. Det kan vara stor skillnad att köpa en något dyrare men mer energieffektiv utrustning som går att behovsstyra på olika sätt, och detta alternativ betalar för det mesta igen sig flera gånger om under utrustningens livslängd. Har ni anlitat en konsult så engagera gärna konsulten att följa med en bit in i processen. 18 ENERGIBILAGAN NOVEMBER 2011

ockelbo ost Ab energieffektiviserar ockelbo ost Ab ligger just i ockelbo och företaget som startades år 2000 har växt från år till år. i dag har de kapacitet att leverera ost över hela sverige. När Ockelbo ost också tog över lokalerna så påbörjades deras arbete. På energioch klimatrådgivarens frågor svarar företagets VD Göran Ström hur Ockelbo ost inte bara tjänat pengar och energi utan också på hur vägen dit gått till. Hur kom det sig att ni började intressera er för energieffektivisering i företaget? Vi ville kostnadseffektivisera i första hand och när vi köpte loss fastigheten, lönade det sig att se över energiförbrukningen. Vi lät göra en energianalys på företaget och den var en sådan liten kostnad mot vad vi betalade i energikostnader, så det var värt att få veta vad man kunde göra med fastigheten och produktionen. Hur gick ni tillväga? Gjorde ni en strategi? Ja vi lade upp en strategi med vår konsult efter analysen. Det var viktigt för oss att konsulten var med även när vi handlade upp tjänster för energieffektivisering i företaget. Vi ville ha den hjälpen ända ut. Vi kan ostbranchen men inte energi. Finns det experter tycker jag man ska använda dem fullt ut även i det fortsatta arbetet efter själva analysen, för att verkligen komma vidare. Vad var enklast och svårast? Livsmedelsbranschen är styrd av hårda regler och det var nog en fördel för oss. Man är disciplinerad att följa reglerna och då hängde våra nya energiföreskrifter med av bara farten. Vi håller frågan aktuell genom att vi bland annat infört möten med personalen om rutiner som hjälper oss att energieffektivisera. Frågan är viktig fortfarande då vi märkt att vi genom energieffektiviseringen har fått ännu bättre koll på produktionen, och bättre koll på bland annat innemiljön. Var står ni i dag och hur ska ni fortsätta att energieffektivisera? Vi har lite kvar att göra byggnadstekniskt det är viktigt att ha disciplinen att gå i mål på alla åtgärder och vi kanske har 10 procent kvar att göra av vad som kom fram i analysen. Vi är inte främmande för att göra en ny energianalys framöver för att se vad som kommer fram då. Vilken åtgärd eller projekt är ni mest nöjda med? Det som gav mest effekt var upprustningen av ventilationssystemet och kylningen. Det kostade mest men gav också mest i energieffektivisering. Kvalitén har blivit bättre och det är ju det vi lever på och det går inte att värdera i pengar, våra produkter har helt enkelt blivit bättre på grund av energieffektiviseringen. Vad skulle du ge för rekommendationer till ett företag som funderar på att börja energieffektivisera? Anlita en kunnig konsult inom ditt branschområde, som följer med en bit in i processen efter själva analysen. Gärna få hjälp med upphandlingen då expertkunskap även då behövs, då det gäller att ställa rätt krav på de åtgärder man vill göra för att nå fullt ut med energieffektiviseringen. Sen tycker jag att det är bra om man äger fastigheten man har sitt företag i, energieffektiviseringen ligger då i ditt eget intresse och företaget tjänar mer på att effektivisera. När vi såg vad vi kunde tjäna på att göra åtgärderna så tvekade vi inte. Vi har satsat på de åtgärder som lönat sig mest i första hand. Sedan har de andra åtgärderna följt efter vartefter vi har haft tid att göra dom. Har ni fått någon respons från kunder och leverantörer som vet att ni energieffektiviserat? Det vi har märkt är att vi fått mindre reklamationer och då blir kunden mer nöjd och vi får mindre krångel. Genom effektiviseringen har vi även stärkt oss konkurrensmässigt. Vi är starkare i dag än innan vi satte i gång med alla åtgärder. Har ni resultat på effektiviseringen både i energi, miljö och pengar? Trots att vi har ökat vår processkyla och utökat lokalarean så har vi betydligt lägre energikostnader i dag jämfört med innan våra åtgärder. Vi har även sett över våra elavtal och därigenom ytterligare minskat våra kostnader. Vi ville i första hand kostnadseffektivisera, minskad miljöpåverkan var som ett plus i kanten. Det är stor skillnad i dag jämfört med innan våra åtgärder. energieffektivisering roligt och lönsamt det finns många enkla knep för att minska företagets energikostnader, utan att för den skull påverka produktionsvolym och kvalitet negativt. ofta krävs inte heller några stora investeringar. Det går att minska sina kostnader bara genom att kritiskt granska sina elabonnemang. Jag vet företag som minskat sina kostnader med 200 000 kronor per år, med en återbetalningstid för mätutrustningen på mindre än ett år. Citatet är hämtat från Urban Jonsson, Collectric, vid en företagsträff på temat energieffektivisering. Urban betonade vikten av mätningar, engagemang och uppföljning. Många genomförda energikartläggningar visar att de delar av produktionen man trodde var värst inte alls är det. Istället är det ofta så kallade stödsystem; belysning, ventilation, tryckluft etc. som utgör den största delen av energianvändningen och således en sparpotential. Exempel på möjliga åtgärder med stor potential är således byte av motorvärmare, tilläggsisolering, värmeåtervinning etc. De flesta företag har potential att effektivisera energianvändningen. En sådan utveckling stimuleras av stigande energipriser och ekonomiska styrmedel. Ett styrmedel är det statliga stöd till energikartläggning i företag som infördes våren 2010. Stödet kan sökas till och med år 2014 och täcker hälften av kostnaden för energikartläggningen, dock max 30 000 kronor. Stödet gäller, med vissa undantag och tillägg, företag som använder mer än 500 MWh energi/år. En energikartläggning ska ge svar på hur mycket energi som årligen tillförs och används för att driva verksamheten, byggnaderna, interna transporter och all övrig energianvändning. Den visar även hur energin fördelas i olika delar av anläggningen. Energikartläggningscheckarna har gjort att vi kan intensifiera vårt energiarbete ytterligare. Berättade Nils Nyström, DIÖS Fastigheter, vid Energiinsikt. Nils berättade också att energieffektivisering är ett lönsamt arbete som medför höjda fastighetsvärden, höjt marknadsvärde och bättre miljöprestanda. Det röner också stort intresse från kunderna. Ett lysande exempel är Station Åre där förbrukningen av värme på bara ett år minskat med cirka 40 procent. energibilagan november 2011 19

De regionala energikontoren och de kommunala energi- och klimatrådgivarna finns till för dig! idag är vi många som har omställningsarbetet för ögonen. Att tänka på miljön, minska klimatutsläppen och ställa om energisystemet har högsta prioritet för de regionala energikontoren och våra kommunala energi- och klimatrådgivarna. De regionala energikontoren verkar genom samordning, nätverksbyggande och projektledning och är en etablerad kraft i det internationella och nationella energi- och miljöarbetet. Inom EU finns idag ca 380 energikontor, varav 12 i Sverige. Energikontoren samarbetar med Energimyndigheten och EU-kommissionen med uppgift att vara en regional katalysator och motor i den nationella energiomställningen för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Energikontorets främsta ansvar är den egna regionen och det lokala arbetet bland kommuninvånare, företagare, myndigheter och organisationer. Genom Gävle-Dala energikontor www.gde-kontor.se Västernorrlands Energikontor www.efokus/energikontoret.se Jämtland läns Energikontor www.energikontoret.z.se Energi- och klimatrådgivare Västernorrland: Ånge: Malin Leifsson, 0690-25 02 40, malin.leifsson@ange.se Kramfors-Sollefteå: Lars-Erik Persson, 0612-803 54, 0620-68 27 30, lars-erik.persson@efokus.se Sundsvall: Mona Tjärnström, 060-19 12 77, mona.tjernstrom@ sundsvall.se Timrå: Marie Blumenberg, 060-16 33 21, marie.blumenberg@timra.se Örnsköldsvik: Eric Forsberg, 0660-884 43, eric.forsberg@ ornskoldsvik.se Härnösand: Birgitta Persson, 0611-34 80 80, birgitta.persson@harnosand.se Energi- och klimatrådgivare Gävleborg Gävle: Dan Engdahl, 026-17 83 05, energiradgivning@gavle.se Sandviken: Hans Zetterholm, 026-24 16 88, energiradgivningen@sandviken.se Ockelbo: Eva Trolle Andersson, 0297-555 41 eva.trolle.andersson@ ockelbo.se Hofors: Jonas Sandin, 0290-291 37, jonas.sandin@hofors.se och Rickard Westling, 0290-29149, rickard.westling@hofors.se Bollnäs-Söderhamn: Anders Tång, 0270-752 28, anders.tang@soderhamn.se Ovanåker: Olle Berglund, 0271-573 47, olle.berglund@ovanaker.se Ljusdal: Lennart Wing, 0651-183 20, lennart.wing@ljusdal.se Hudiksvall: Östen Östman, 0650-192 92, osten.ostman@hudiksvall.se Nordanstig: Eva-Lena Berglin, 0652-362 10, eva-lena.berglin@ nordanstig.se medvetna satsningar på förnybara energikällor och effektivare energianvändning, bidrar energikontoren till en miljödriven tillväxt på regional och lokal nivå. En betydelsefull uppgift är samordningen av Sveriges kommunala energioch klimatrådgivare, vilken sker på uppdrag av Energimyndigheten. Det finns mer att läsa på energikontorens hemsidor. Där hittar du också länkar till många intressanta projekt och verksamheter! Tillsammans är vi många som har som uppgift att hjälpa till att ställa om och hjälpa dig med råd i energi- och klimatfrågor. Använd oss! Energi- och klimatrådgivare Jämtland Berg: Örjan Eriksson 070-570 08 18 orjan.eriksson@berg.se Bräcke: Linn Glad 0693-162 08 linn.glad@bracke.se Härjedalen: Ann-Kristin Olofsson 0680-161 12 ann-kristin.olofsson@ herjedalen.se Krokom: Örjan Eriksson 070-570 08 18 orjan.eriksson@krokom.se Ragunda: Jimmy Anjevall 070-710 78 01 jimmy.anjevall@regionjamtland.se Strömsund: Örjan Eriksson 070-570 08 18 orjan.eriksson@stromsund.se Åre: Henrik: Ilhamn 0647-169 18, henrik.ilhamn@are.se Östersund: Åke Möhring 063-14 33 03, ake.mohring@ostersund.se Energi- och klimatrådgivare Dalarna Avesta-Hedemora-Säter: Mirjam Nykvist, 0226-64 57 46, mirjam.nykvist@avesta.se och Magnus Hellstrand, 0226-64 55 53, magnus.hellstrand@avesta.se Borlänge: Jacob Holgersson, 0243-741 06, jacob.holgersson@borlange.se Ludvika: Bo Staaf, 0240-861 50, bo.staaf@ludvika.se Smedjebacken: Kerstin Angberg- Morgården, 0240-66 01 91, kerstin.angberg.morgarden@ smedjebacken.se Gagnef-Leksand-Rättvik: Annika Varghans, 0247-803 29, annika.varghans@leksand.se och Hans Freij, 0247-802 19, hans.freij@leksand.se Falun: Mattias Ahlstedt och Niclas Sundstedt, 023-832 85, energirad@falun.se Mora-Orsa: Anna Jernqvist, 0250-262 54, anna.jernqvist@mora.se Malung/Sälen-Vansbro: Jessica Cedergren, 0281-752 53, jessica.cedergren@vansbro.se Älvdalen: Jan-Ove Rickardsson, 0251-801 52 jan-ove.rickardsson@ alvdalen.se styr värmen! Det finns två sätt att styra värmen i huset. En utomhusgivare reglerar värmen ut till radiatorerna beroende på hur utetemperaturen varierar. Men om solen ligger på ena sidan av huset, eller om det blåser hårt mot en vägg, eller om det lagas mat eller bakas i köket, kan inte utomhusgivaren påverka temperaturen i de rum som blir varmare eller kallare. En radiatortermostat, däremot, mäter temperaturen i varje rum och anpassar värmeflödet i elementet så att värmekomforten blir bra oavsett om det är sol, hård vind, många människor eller värmealstrande apparater i rummet. vad är en kwh? En kwh är ett mått på energiförbrukning. Eldrivna apparater märks med ett wattal (W) som anger apparatens effekt. 1000 W som används en timme = 1 kwh. En dammsugare som märkts med 1000 W och som används i två timmar förbrukar alltså 2 kwh. Men vi mäter inte allt i kwh. Värme mäts ofta i m 3. Här nedan är en tabell att använda vid omräkning. FAKtA 1000 kg pellets = 4900 kwh 1000 kg briketter = 4700 kwh 1000 liter (1m 3 ) olja = 99890 kwh 1 m3 björk = 1109 kwh 1m3 stjälpt flis = 859 kwh 1000 kwh fjärrvärme = 1000 kwh energipriser 2011-09-30 Att ange ett exakt energipris är svårt, då flera faktorer spelar in. Exempelvis varierar det rörliga elpriset mellan olika nätägare, i vilket område en fastighet är belägen typ av byggnad och Egen producerad ved Köpt ved, minst 1m3, färdighuggen (Priset är mycket varierande). Pellets, bulk 3 m3 Med hänsyn till pannverkningsgraden blir priset på den nyttig gjorda energin Vid köp av storsäck ca 500 kg eller småsäck blir priset högre. Större mängd = högre pris. El inklusive den rörliga nätavgiften Det höga elpriset på 1,70 kronor gäller t illsvidarepris till en lägenhetskund. Rörligt elavtal kan vara något lägre per kwh, kontrollera med din elleverantör om dagspriset. Att binda elpriset, alltså lämna tillsvidarepriset, blir lönsamt för alla elkonsumenter. Energipriset till bergvärmepump Villaolja oeldad. Priset är instabilt. Oljepriset styrs av världsläget, efterfrågan, samt valutakurser Med hänsyn till pannverkningsgraden blir priset på den nyttig gjorda energin Fjärrvärme För att termostaten ska jobba på bästa sätt i varje rum bör den kombineras med en utomhusgivare som styr den inkommande temperaturen till radiatorn utifrån ett troligt behov, utifrån rådande temperatur utomhus. Eftersom termostaten gör att tillskottsvärme från mänskliga aktiviteter eller värmeavgivande utrustning tas tillvara, minskar behovet av tillförd energi till huset. Termostater är därför inte bara bra för komforten, utan en vinst för ekonomin och miljön, särskilt i äldre byggnader med dålig isolering. Kan jag möblera mig till minskad energiförbrukning? Ja, absolut! Värmen som avges från element och andra värmekällor ska flöda fritt i rummet så det är viktigt att möbler, gardiner och annat inte ställs för tätt inpå elementen. Stor del av värmen försvinner ut genom fönstren så det är klokt att inte ställa soffan precis under, eftersom man oftast vill ha det varmt och mysigt där. En tjock matta håller värmen inne, liksom bokhyllor som kan isolera mot kalla ytterväggar. så vidare. Priset på Pellets är beroende på hur den köps; bulk, storsäck, småsäck och volym. Transportavstånd på ved påverkar priset, grad av klyvning vid färdighuggen ved och så vidare. 0,10-0,15 kronor/kwh 0,30-0,40 kronor/kwh ca 0,45-0,60 kronor/kwh 055-0,70 kronor/kwh 1.,30-1.70 kronor/kwh* 0,33-0,58 kronor/kwh 1,30 kronor/kwh 1.40-1.70 kronor/kwh 0,70-0,90 kronor/kwh *Inom det inre stödområdet är priset 0,12 kronor lägreberoende på lägre energiskatt. 20 energibilagan november 2011

ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN ENERGI- OCH KLIMATRÅDGIVARNA I WYXZ-LÄN ANNONS Från den första november bor du i ett elområde Den första november infördes fyra elområden i Sverige som ska styra elpriset inom respektive område utifrån tillgång och efterfrågan på el. I de två nordligaste områdena fi nns ett överskott på el och i de två sydliga områdena Stockholm, och Skåne är elkonsumtionen större än produktionen. INFORMERAR SVERIGES FYRA ELOMRÅDEN Elområde Luleå (SE1) ÖVERSKOTT PÅ EL BEGRÄNSNING I ELNÄTET VATTENKRAFT Hur påverkas Sverige av elområden? Elpriset styrs av tillgång och efterfrågan på el samt elnätens förmåga att transportera el inom Sverige. Högre elpriser i söder innebär att fler kraftverk kan byggas där, medan lägre elpriser i norr betyder att fler industrier kan byggas där. Dessutom blir det tydligt var Svenska Kraftnät behöver förstärka elnäten. Varför delas Sverige upp i elområden? Beslutet att införa elområden har tagits av EU kommissionen eftersom Sveriges sätt att hantera överföringsbegränsningar i det svenska elnätet diskriminerar utländska kunder, framförallt danska kunder och företag där elen är betydligt dyrare. EU har som mål att skapa en gemensam elmarknad där kunderna ska kunna köpa el från vilket elhandelsföretag som helst i Europa. Elområdena ska stimulera till att nya kraftverk byggs där det är underskott på el, och till att elnäten förstärks för att kunna föra över mer el inom Sverige. Eftersom Sveriges sydligaste delar har stor elförbrukning men liten produktion kommer elområde Malmö ibland att få ett högre elpris än elområdet Stockholm. Elpriset kommer ofta att vara detsamma i alla elområden men inte alltid. Vad hände när elområdena infördes? När börspriserna fastställdes på den nordiska elbörsen visade det sig att elpriset vid införandet av elområden den första november blev detsamma i alla elområden under 18 av dygnets 24 timmar. Under de resterande sex timmarna blev elpriset högre än övriga landet i elområde Malmö. Den genomsnittliga prisskillnaden under dygnet uppgick till 1,7 öre/kwh. Vad gör jag som elkund? Generellt gäller det som kund lönar det sig alltid att vara aktiv på elmarknaden, och söka det avtal som passar bäst. Att skriva bra avtal är naturligtvis viktigare ju mera el man använder. Det är de såkallade elhandelsbolagen som man skriver avtal med. I energibilagans utgivningsområde gäller två elhandelsområden. Det är elområde Stockholm som normalt använder mera el och område Sundsvall som har överskott. Gränsen som går mellan elområde 3 Stockholm och elområde 2 följer inte riktigt kommun och länsgränser utan nätområden. Man kan via en webkarta se vilket nät område man tillhör. Bor du i närheten av kommungränserna mellan Dalarna Hälsingland och mellan landskapsgränserna Gästrikland Hälsingland kan det vara intressant för att se vilket område man tillhör. Läs mer på www.natomrade.se. KÄRNKRAFT ÖVERSKOTT PÅ EL Elområde Sundsvall (SE2) BEGRÄNSNING I ELNÄTET UNDERSKOTT PÅ EL Elområde Stockholm (SE3) UNDERSKOTT PÅ EL KÄRNKRAFT BEGRÄNSNING I ELNÄTET Elområde Malmö (SE4) VATTENKRAFT KÄRNKRAFT 122x178 Ta ett steg för klimatet Jorden har feber. Vi måste agera. Nu finns Klimatsteget, IMs sajt där du kan lära dig leva mer klimatvänligt. Du kan dessutom omvandla dina utsläpp till träd, vedspisar och solceller i fattiga byar runt om i världen. Var med och ta ett steg för en rättvis och hållbar värld. Gå in på www.manniskohjalp.se/klimatsteget FOTO IM/MATTIAS PEDERSEN Sälj dina gamla grejer på lokus.se. Det smartare sättet att annonsera. Annonsera gratis! IM-422_NOV IM är en svensk biståndsorganisation som arbetar med: utbildning hälsa försörjning socialt arbete rättvis handel humanitära insatser opinionsbildning pg 90 07 06-3 www.manniskohjalp.se ENERGIBILAGAN NOVEMBER 2011 21

skatt på kött? Energieffektivisering och konvertering från fossila till förnybara bränslen är två sätt att minska negativ miljöpåverkan. Ett annat sätt är att fundera på sina vanor och exempelvis välja vad man äter. Oavsett om du väljer vegetarisk mat av miljö-, hälso- eller etiska skäl så påverkas vår miljö positivt. I det lokala perspektivet betyder det mindre men i det globala perspektivet mycket mera. Den globala köttproduktionen har femfaldigats mellan åren 1950-2000 medan världens befolkning ökade 2,4 gånger under samma tid. Dagens köttkonsumtion och köttproduktion är inte hållbar. Enligt en FN står boskapssektorn för 18 procent av de mänskliga växthusgasutsläppen globalt vilket är mer än bilar, flyg och båtar tillsammans.om du som konsument vill vara ansvarstagande och genom ditt val av mat bidra till minskad miljöbelastning ställs du inför många val och det kan vara svårt att veta vad som är rätt. Gamla vanor och mönster är också svåra att ändra. Några enkla miljövänliga tips är vegetarisk ärtsoppa på gröna eller gula ärtor och rostade rotsaker med getost. Gott och dessutom lagat på svenska, kanske till och med närproducerade råvaror. På en högre nivå bör våra politiker och tjänstemän våga införa fler vegetariska måltider i skolor och offentliga verksamheter. Kanske borde man också inom kampanjen Matlandet Sverige även utse vegetariska matambassadörer för att ytterligare utveckla Sverige som matland. Eller kanske ska vi göra som i Danmark har gjort och införa skatt på kött? tomas danielsson Lätt att välja rätt belysning! Glödlampan fasas ut och förr eller senare måste den ersättas ju förr desto bättre både för miljön och för din ekonomi. September 2011 förbjöds 60 W-lampan. Glödlampor är inte energieffektiva! Endast 5-10 procent av energin blir ljus, resten blir värme där i absolut bästa fall 50 procent kan utnyttjas. Det finns ny teknik på marknaden som ger ett bra ljus men som inte drar så mycket el. Vet du att: Bland de svenska hushållen har cirka 80 procent ineffektiv belysning, 60 procent glödlampor och 20 procent halogenlampor. Du sparar runt 500 kwh per år om du byter ut de tio mest använda glödlamporna mot lågenergilampor, eller 475 kronor under LED-lampans livslängd 2 watt och 25 000 timmar jämfört med en glödlampa på 15 watt och 1 000 timmar. Lågenergilampor innehåller en liten del kvicksilver och ska lämnas till kommunens insamling för el-avfall när de slutar fungera. Detta gäller även glödlampor och all annan belysning. Nya begrepp Alla lampförpackningar har idag en tydlig märkning. Vi är vana att köpa ljuskälla efter watt som faktiskt är ett mått på elektrisk effekt. Med nya alternativ av lampor måste vi lära oss att jämföra olika tekniker. Ljusflöde anger hur mycket strålning en ljuskälla avger i alla riktningar. Enheten är lumen (lm). Färgtemepratur anges i kelvin(k). En låg färgtemperatur, 2000 K (stearinljus) ger ett varmt sken och högre temperatur, ett kallare sken, 3 000 K (halogenlampa), lysrör upp till 6 500 K. En glödlampa har en färgtemperatur på 2700 K. Färgåtergivning mäts i Ra och anger ljusets förmåga att återge färger på ett naturligt sätt. Dagsljus och halogenlampor har Ra = 100. För allmänbelysning bör du välja en lampa med Ra över 80. På förpackningen finns bra information Livslängden, anges i timmar (h). En lampa är tänd i genomsnitt 1 000 timmar/år. Upptändningstiden, anges i sekunder. Om lampan tänder på mindre än en sekund, får den kallas snabbtändande. Antal tändcykler, visas ofta med en on/off-knapp eller liknande, där siffran betyder att lampan klarar så många tändningar utan att livslängden påverkas. Om lampan är utformad för särskilt kalla eller varma miljöer anges det med en symbol. Finns ingen symbol är den avsedd för inomhusmiljö. Det måste varnas på förpackningen om lampan inte är dimbar. Lampans mått, anges i millimeter. Termen Energisparlampa. eller motsvarande får bara användas för lampor som har energiklass A. Kvicksilverhalten för lågenergilampor anges i milligram (tusendels gram). TIPS! Spara alltid kvittot vid köp av dyrare lampor såsom lågenergi- och LED-lampor. Då du kan reklamera lampan om livslängden inte stämmer med vad som stod på förpackningen. FakTa Ljusflöde (lumen, lm) Glödlampa Halogen Lågenergi LED 1 000 h 2-3 000 h 6-15 000 h > 15 000 h 15 W 119 lm 125 lm 136 lm 25 W 217 lm 229 lm 249 lm 40 W 410 lm 432 lm 470 lm 60 W 702 lm 741 lm 806 lm 75 W 920 lm 970 lm 1 055 lm 100 W 1 326 lm 1 398 lm 1 521 lm 150 W 2 137 lm 2 253 lm 2 452 lm 200 W 3 009 lm 3 172 lm 3 452 lm Tabellen visar olika lampors ljusflöde och livslängd. FÖRSTA, ANDRA, TREDJE! SUCCÉN ÄR TILLBAKA! NÄTAUKTIONEN MED BARA NYA SAKER! AUKTIONEN ÄR I FULL GÅNG! Gå in på FyndaNytt.nu och lägg ditt bud redan idag! BJUD PÅ PELLETS! Auktionen stänger 30/11 En nätauktion från 22 energibilagan november 2011

Kryss 7:a en tipspromenad i tidningen kryssa rätt och vinn energismarta grejer. Alla svar finns i texterna i energibilagan. 1. Hur mycket får man betalt av nätbolagen i Dalarna om man levererar el ut på nätet? 1 Elspotpriset minus 4 öre per kwh X Elspotpriset plus 4 öre per kwh 2 En krona per kwh 2. Hur mycket isolering ska man minst ha i en yttervägg om man bygger ett nytt hus med direktverkande el? 1 15-30 cm X 20-50 cm 2 30-40 cm 3. Hur många kubikmeter (m 3 ) fossil olja motsvarar 10 TWh skogsbränsle? 1 1 miljon m 3 (1 miljard liter) X 10 miljoner m 3 (10 miljarder liter) 2 100 miljoner m 3 (100 miljarder liter) 4. Vad är det för material i solavskärmningarna på bilden till höger? 1 Eternit som alstrar värme till kyla X Solcellslameller som alstrar el 2 Ljusreflekterande hårdplastskikt 5. Hur många procent energi sparar man om man återanvänder kapsyler? (Om varje svensk återlämnade 1 kapsyl per person motsvarar det 15 Volvobilar 15 ton.) 1 50 procent X 75 procent 2 85 procent 6. Hur många elområden har vi i Sverige från och med den 1 november 2011-11-10? 1 Fyra X Tre 2 Två 7. Bengt-Erik Löfgren menar att all el som ersätts med biobränsle minskar användningen av kol till att producera el. Hur många kwh kol går det åt till att producera en kwh el? 1 1 kwh kol för att göra 3 kwh el X 1 kwh kol för att göra 1 kwh el 2 3 kwh kol för att göra 1 kwh el De första 100 rättade tipsraderna vinner energismarta grejer. Namn... Adress... Telefon... E-post... Skostorlek... I.nästa.Energibilaga.skulle.jag.vilja.läsa.om: Mitt.bästa.energitips.är: Du.skickar.din.rad.senast.den.5.december.till: Gävle.Dala.Energikontor,.Box.834,.801.30.Gävle Det var sämre förr. 1990: 13.000.000 IDAG: 9.400.000 1999: 105.000.000 1996: 350.000 IDAG: 75.000.000 BARNADÖDLIGHET IDAG: 250.000 IDAG: 55.000.000 1979: 0 BARN UTAN SKOLA BARN SKYDDADE AV AGALAG BARNSOLDATER När vi läser tidningar eller ser på TV får man lätt intrycket att vi lever i en tid av katastrofer och misär. Men faktum är att många saker är bättre än på länge. Titta bara på diagrammen här ovanför. De visar att långsiktigt arbete ger resultat. Bli Barnrättskämpe och arbeta för att miljontals barn får en bättre morgondag. Besök oss på www.räddabarnen.se och bli månadsgivare idag. energibilagan november 2011 23

UTBILDNINGEN SOM SKRÄDDARSYR FRAMTIDENS INGENJÖRER! Energisystemingenjör, Co-op 180 hp En kombination av studier och arbete i samarbete med näringslivet! Vi skapar ett naturligt band till en student där vi dels kan påverka utbildningen, dels lär känna hur personen fungerar socialt. Man kan se Co-op som en fyra års lång anställningsintervju. Per Sundin, ÅF-Effektiv energianvändning UTBILDNING ENLIGT CO-OP HÖSTTERMIN VÅRTERMIN Åk 1 Kurser, 15 hp Kurser, 15 hp Kurser 15 hp Co-op 1, 10 v Åk 2 Kurser, 15 hp Kurser, 15 hp Co-op 2, 10 v Kurser, 15 hp Åk 3 Kurser, 15 hp Co-op 3, 10 v Kurser, 15 hp Kurser, 15 hp Åk 4 Co-op 4, 10 v Kurser, 15 hp Kurser, 15 hp Examensarbete, 15 hp Ger 3-årig examen + 40 veckors arbetslivserfarenhet Effektiv och långsiktig rekryteringsstrategi för företag Utbildningen kan även läsas på 3 år utan Co-op. Arbetsperioderna söks av studenten, och eventuell anställning avgörs av företagen knutna till utbildningen. Stora utmaningar väntar inom energibranschen vad avser energieffektiviseringar, förnybar energi och ny teknik. Det gör det lättare att förstå kurserna i skolan med den praktiska erfarenheten från arbetsperioden. Co-op ger mer motivation och intresse åt studierna då man vet hur arbetslivet ser ut efter examen. Energibranschen behöver fler unga medarbetare. Co-op-utbildningen är en bra grund för att attrahera fram tida med arbetare, något som vi särskilt behöver göra eftersom vi lever i en energiintensiv region med närhet till flera tunga processindustrier. Gabriel Nordin, Co-op-student på Greencon Per Laurell, VD Gävle Energi CO-OP-UTBILDNINGAR VID HÖGSKOLAN I GÄVLE Energisystemingenjör, Co-op 180 hp Miljöteknik inriktning vatten, återvinning och energi, Co-op 180 hp Maskiningenjör, Co-op 180 hp Automationsingenjör, Co-op 180 hp (start ht 2012) CO-OP-FÖRETAG Bollnäs Energi Clean Production Centre Elektra Epsilon Fastighetssnabben FVB Gavlegårdarna Gavlefastigheter Greencon energi & miljö Grontmij Gävle Energi Pöyry Ramböll Rejlers Riksbyggen Samkraft Sandviken Energi Schneider Electric Stora Enso Sweco Söderhamn Nära Vattenfall (Forsmark) ÅF MER INFORMATION Funderar du på att läsa utbildningen eller är du ett företag och vill veta mer om hur du kan säkra din framtida kompetens? Kontakta Magnus Lemoine, projektledare, magnus.lemoine@hig.se, 026-64 89 02. www.hig.se Besök oss på Facebook 24 energibilagan november 2011