INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades serien till Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart och handel och 1895 till Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Sjöfart. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1960. S. 21: Tab. 16. Införsel och utförsel 1836-1950. S. 65: Tab. 34. Handelsflottan och dess bemanning 1830-1950. Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart år 1833. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB), 2011. Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lagts till. urn:nbn:se:scb-b0-e0-33
Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Sveriges Inrikes Sjöfart År 1833 INNEHÅLL Underdånig berättelse Tabeller Sid. N:o 1. Sammandrag af de från nedannämnde Län inkomne uppgifter, för år 1833, på de fartyg och båtar, hvilka tillhöra Landtmän... 4. N:o 2. Af stapelstädernes fartyg hafva blifvit använde, till Inrikes sjöfart, i... 5. N:o 3. Uppgift på de fartyg och deras lästetal, som uti Sjöstäderne och en del Uppstäder, enligt från Magistraterne inkomne förteckningar, varit begagnade till Inrikes sjöfart år 1833. 6. N:o 4. Uppgift å Skepps- och Båt-farten å canalerne år 1833.. 7-8. N:o 5. Uppgift på de Varu-artiklar, som år 1833 blifvit transporterade på Götha-, Trollhätte-, Strömsholms och Hjelmare-canaler... 9-14. N:o 6. Sammandrag af de från Magistraterne till Kongl. Commerce- Collegium inkomne förteckningar öfver Handlande och deras Betjening, jemte den Bevillning, hvartill de blifvit taxerade år 1833.... 15-17.
COMMERCE-COLLEGII Underdåniga Berättelse om Sveriges Inrikes Sjöfart År 1833. Stormägtigste, Allernådigste Konung! På grund af de till Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce-Collegiutu frän vederbörande Autoriteter inkomne uppgifter får Collegium i underdånighet afgifva Berättelse om inrikes sjöfarten för år i833. Enligt Tabellen N:o i utgjorde de Landtmän tillhörige fartyg och båtar öfver 5 laster ett antal af 818, med en sammanräknad dräglighet af.. 15,975 laster. Tabellen N:o 2 utvisar, att af slapelstädernes fartyg, upptagne till 853 st. af tillsammans 48,ai5 läster, varit för inrikes sjöfarten begagnade 198 5,54420/100 oeh hafva, i öfverensstämmelse med Tabellen N:o 3, fijöstädernes och vid Rikets segelbara insjöar belägne städers fartyg blifvit upptagne till 200 5,30840/100 Inrikes varu-transporten har således sysselsatt 1,216 26,82760/100 Vid nämnde varu-transport hafva, år 1833, 51 fartyg och bätar mindre än näst föregångna år varit begagnade. I denna minskning belöpa sig på städerna endast 9 fartyg och på landet 4 2 fartyg och båtar. Då uppgift ej finnes, livarken på antalet af resor, som med nämnde fartyg och båtar under året blifvit verkställda eller på de af dem medförda 1
2 varor, kan ej af Jet minskade antalet fartyg ocli båtar, som iiiiikes sjöfarten år 1833 sysselsatt, med någon säkerhet slutas, alt denna rörelse berörde år aftagit. Det må likväl anmärkas, att då årligen nya Ångfartyg byggas och med dessa, hvilka göra hastjga tesor, ea mängd varor transporteras, sådant efter hand torde leda till minskning i antalet af inrikes orter emellan seglande fartyg. Af Tabellen N:o 4 inhemtas upplysning om den på Rikets canaler verkställde skeppsfart. Å Gotha canal har, sedan den östra delen deraf biifvit fullbordad och eommunieatiön med Östersjön öppnad, en lifligare sjöfart, enligt hvad kunnat förutses, ägt rum. Antalet af fartyg och bålar, som passerade denna canal, utgjorde Ar 1803: 574 st., hvaraf 393 lastade och 181 olastade, och år i833: 687 st., hvaraf 458 lastade och 229 olastade. 1833 års skeppning på canaleu af bränvin och andra våtvaror, glas, mur- och taktegel, spanmål, huggen sten, trädvaror och köpmanna-gods af särskilda slag har betydligen öfverstigit föregående årens skeppning af dessa varor. En i senare tider uppkommen ny export-artikel, Brunsten, har äfven biifvit, i icke obetydlig mängd, eller 2523 SkM, förd på canalen. Å öfrige canaler har rörelsen icke undergått någon anmärkningsvärd förändring. Tabellen N:o 5 utvisar de vara-artiklar, som biifvit transporterade på Göiba-, Trollhätte-, Strömsholms och Hjelmare-canaler. Uppgifter angående varu-transporten genom Södertelje canal äro ej att tillgå. Antalet af Handlande i Rikets städer, som år 1832 uppgafs till 3o82 med en Betjening af 3144 personer, är, efter hvad Tabellen N:o 6 utvisar, upptaget sistlidne år till 3067, med en Betjening af 3178 personer; hvarvid likväl bör anmärkas, att från Engelholm ännu saknas förteckning på Handlande och deras Betjening; och är Justitiariatet i nämnde stad för underlåtenhet alt inkomma med denna förteckning tilltaladt och pliktfäldt. Den bevillning, som Handlande i Städerne i och för deras handelsrörelse erlagt, bestiger sig år i332 till 122,113 R:dr 27 sk. 2 r:st. och är 1833 till 125,027 R :dr 14 sk- 6 r:st. Då inrikes handels- och sjöfartsrörelsens mer eller mindre liflighel i Sverige, der största delen af luvånarne sysselsätter sig med jordbruk, huf-
3 vndsakligen beror af årsväxten på spän mål, torde det förtjena anmärkas, att sädes-afkastningen åren 1832 och 1833 så väsendtligen öfverstigit Rikets eget beliof af denna vara, att exporten sistnämde år utgjort Spanmål: omalen:,, målen: Af vida större vigt är likväl handeln inom Landet med spanmal och bränvin, som utgöra Rikets vigtigaste handels-artiklar; och då erfarenheten ådagalagt hvilken förmonlig verkan å Sveriges jordbruk den för några decennier tillbaka medgifna fria spanmålshandeln medfört, innefattar sådant ett talande och öfvertygande bevis på angelägenheten, att häfva hvarje hinder för inre rörelsen, på hvars fria och ostörda utöfning national-välmågans tillväxt och Folkets- välstånd, efter Collegii tanka, i väsendtlig mån beror. Collegium framhärdar med djupaste vördnad, Stormägtigste, Allernådigste Konung! A. P. v. SYDOW. Eders K o n g 1. M a j : t s underdånigste, tropligtigste tjenare och undcrsäter, C. D. SKOGMAN. Stockholm den 8 December 1834. J. N. Borelius.
4 N:o 1. Sammandrag af de från nedannämnde Län inkomne uppgifter, för år 1833, på de fartyg och båtar, hvilka tillhöra Landtmän.
5 N:o 2. Af stapelstädernes fartyg hafva blifvit använde, till Inrikes sjöfart, i
6 N:o 3. Uppgift på de fartyg och deras lästetal, som uti Sjöstäderne och en del Uppstäder, enligt från Magistraterne inkomne förteckningar, varit begagnade till Inrikes sjöfart år 1833.
7 N:o 4. Uppgift å Skepps- och Båt-farten å canalerne år 1833. 1:o Götha canal. 2:o Trollhätte canal. 3:o Strömsholms canal. 4:o Hjelmare canal.
8 5:o Södertelje canal. N:o 5.
9 N:o 5. Uppgift på de Varu-artiklar, som år 1833 blifvit transporterade på Götha-, Trollhätte-, Strömsholms- och Hjelmare-canaler. 2
10
11
12
13
14
15 N:o 6. Sammandrag af de från Magistraterne till Kongl. Commerce-Collegium inkomne förteckningar öfver Handlande och deras Betjening, jemte den Bevillning, hvartill de blifvit taxerade år 1833.
16
17
STOCKHOLM, 1834. Tryckt hos P. A. NORSTEDT & SÖNER, Kongl. Boktryckare.