SVENSK ENERGI Juridik Helena Laurell 08-677 26 51 helena.laurell@svenskenergi.se REMISSVAR 1 (7) Datum 2014-06-23 Beteckning 014/2014 Näringsdepartementet n.reqistratortcdreqerinqskansliet.se Kopia: jan.olof.lundgren@regeringskansliet.se Remissvar ang Energimarknadsinspektionens rapport Regelförändringar som möjliggör nordisk balansavräkning (N2014/1229/E) Svensk Energi har fått tillfälle att yttra sig över rubricerad rapport och lämnar följande synpunkter. Sammanfattning Svensk Energi anser att en harmoniserad balansavräkning ("NBS") är en av grundförutsättningarna för en fungerande nordisk slutkundsmarknad. Svensk Energi understryker vikten av en stegvis övergång till NBS med en tydlig tidplan för genomförandet. NBS bör utformas med beaktande av den framtida informationshanteringsmodellen så att ändrad rapportering och övergång till nya meddelandeformat sker på ett så rationellt och kostnadseffektivt sätt som möjligt. Rapportens beskrivning av NBS avviker i flera avseenden från den senaste versionen av NBS-handboken som tagits fram av systemoperatörerna. Detta är olyckligt och gör det svårt att förhålla sig till delar av rapporten och att bedöma om de föreslagna regelförändringarna är adekvata. Det behöver klargöras om det är Eis bild av NBS som ska genomföras eller om det är de tre TSOernas modell som ska gälla. När det gäller de regelförändringar som föreslås i rapporten ifrågasätter Svensk Energi att ansvaret för balansavräkningen ska kunna uppdras åt annan än Svk såsom anges i författningsförslaget. Föreningen förespråkar att Svk, med bibehållet ansvar för balansavräkningen, ges rätt att uppdra utförandet av balansavräkningen åt annan. Svensk Energi tillstyrker att den redan tillämpade praxisen avseende balansansvar för inmatningspunkter kommer till uttryck i regelverket. Den föreslagna författningstexten bör dock ses över. Förslagen till ändringar i mätförordningen avseende rapportering är svåra att bedöma mot bakgrund av avvikelserna i förhållande till NBS-handboken. Behovet av ändringar i mätförordningen får utvärderas på nytt när Svensk Energi - Swedenergy - AB 101 53 Stockholm Tel Besöksadress Olof Palmes gata 31 F a x 08-677 25 00 08-677 25 06 Org.nr 556104-3265 Säte Stockholm kontaktaoss@ svenskenergi.se www.svenskenergi.se
SVENSK ENERGI 2 ^ avvikelsernaiförbållande till NBS-handboken retts ut, förslagsvislsamband med översynen av mätföreskrifterna. Svensk Energi avstyrker den föreslagna tidpunkten för ikraftträdande. Branschen behöver en implementerlngstid om minst 18 månader från det att samtliga regelverk, inklusive föreskrifter,är klara. ^0^^^5^nr^00k^ Sr^^s^ro^^e^^S Svensk Energi understryker vikten av en stegvis övergång till NBS med en tydlig tidnian tör genomförandet. NBS bör utformas med beaktande av den framtida informationsbanterlngsmodellen så att ändrad rapportering ooh övergång till nya meddelandeformat sker på ett så rationellt ooh kostnadseffektivt sätt som mögligt. Införandet av NBS bör gåltakt med Införandet av en ny informationshanteringsmodell. Svensk Energi uppskattar därför att Eilrapporten kopplar NBS-pro^ektet till det större arbetet med en framtida nordisk slutkundmarknad samt att El anger att analysen av närbburimplementerlngen av NBS steg2ska genomföras bör avvakta till dess att klarhet nåtts om hur det framtida informationsutbytet ska utformas ooh vilka tekniska lösningar som ska användas. Eis rapport om en framtida informationshanteringsmodell presenterades! dagarna. Svensk Energi ser därför fram emot ett besked om när analysen av steg2kommer att inledas och hur arbetet kommer att bedrivas. ^^o^e^^^e^r^^^s^^^o^e^ Eis beskrivning av NBS avvikeriflera avseenden från den senaste versionen av NBS-handboken som tagits fram av systemoperatörerna gemensamt. Den stegvisa övergång till NBS som beskrivs av El ^stegloch steg 2^återfinns inte på samma sättinbs handboken.tavsnltt 3.2.2irapporten anges exempelvis att respektivetsdisteglansvararför informationshanteringen gentemotesett.enligt Els rapport ska detta ändras förstlsteg 2. NBShandboken förutsätter tvärtom att viss rapportering sker direkt till esett redan från start.lavsnitt 4.2.5 anges vidare att Eis förslag inte Innebär några ändringaridataformat.enligt NBS-handboken krävs dock ändrat format från start eftersom viss rapportering redan då ska ske direkt till esett. Avvikelserna är olyckliga ooh gör att det är svårt att förhålla sig till rapporten och att bedöma om de föreslagna regelförändringarna är adekvata. Det behöver klargöras om det är Els bild av hur NBS ska fungera som ska genomföras eller om det är de tretsoernas modell som ska gälla. Nedan lämnas detal^synpunkter på rapporten.rubriceringen följer deni promemorian. Rubriker till avsnitt som inte kommenteras har utelämnats.
SVENSK ENEROt 3 ^ ^S^5^m00^atÖ^n^^ ocrifio^k^a^o^av^äkoino 3.2 Oet anges att finsk lag kommer att gälla för esett och att eventuella tvister avgörs av finska handelskammaren. Samtidigt anges att balansavräkningsavtalen kommer att angeivllken domstol talan kan väckas vid eventuella tvistemål. Svensk Energi önskar ett förtydligande om avsikten är att alla eventuella tvister avseende balansavräkningsavtalen ska avgöras av handelskammareniftelsingfors med tillämpning av finsk rätt. 3.2.1 Svensk Energi ser positivt på att detirapporten påtalas att ambitionen är att undvika kortsiktiga systeminvesteringarförelnätsföretagen.erågan är dock bur väl Eis förslag rimmar med den ambitionen mot bakgrund av att omfattningen av förändringarnaisteglär oklar. Eventuellt ändrat dataformat börlallabändelser genomföras först när frågan om informationsbanteringsmodellärlöst. 3.2.2 Oet anges att esett ska ^ s ^ ^ för att övervaka obalanser och bedöma om de ärilinje med gällande riktlinjer eller Inte. Oet anges dock Inte närmare vilka riktlinjer som avses eller bur denna övervakning ska gå till. Oet är oklart vad som avses vilket gör det svårt att avgöra om denna uppgift bör ligga på esett eller bli kvar hos respektivetso.se även avsnitt 4.1.6 tlll4.1.8 nedan. 3.2.4och3.2.5. Eiangerlrapporten att balansansvariga ska verifiera att all relevant data rapporterats till esett oob meddela avvikelser. Vidare anges att elnätsföretagen ansvarar för att sköta mätsystem oob rapportera mätvärden till elhandlare,elproducenter,^^^^^^^^,esett och Svk. tnbsbandboken finns dock ingen sådan rapportering från elnätsföretag till balansansvarig oob det går inte att verifiera data om rapporteringen endast sker från en källa^dvs från esett till balansansvarig^.oet krävs därför ett förtydligande av bur verifierlngen ska kunna skeinos modellen.möjligen bar N8S projektet förutsatt en sådan funktionien eventuellt kommande databubb, så att rapporteringen från elnätsföretag till balansansvariga blir överflödig, men tills frågan om informationsbanteringsmodell lösts bör den parallella rapporteringen från elnätsföretag till Svk^eSett^ respektive balansansvarig vara kvar. Oa bar den balansansvarige möjligbeter att nyttja historiska mätdatalsinlastprognostisering,produktionsplanering och vid köp respektive försäljning av el. Oen balansansvarige har då dessutom möjlighet att utföra mera omfattande kontroller av sin balans ooh därigenom medverka till att upptäcka bristerirapporteringen Innan marknaden stänger ooh därmed undvika onödiga rättningsförfaranden. Risken för att elhandelsföretag kommer med efterkrav mot kunderna kan därmed minska. Oet ger också större möjligheter att bedriva "demand and respons" aktiviteter. Vidare nämns ingenting om rapportering av antal mätpunkter kopplad till rapportering av aggregerade energivolymer till elhandelsföretag och balansansvariga, tdag finns en rekommendation att rapportera antal mätpunkter som Ingårienaggregerad energivolym.oenna information är en kvalitetsfaktor,som möjliggör en utökad avstämning och kontroll hos
SVENSKENEN 4 ^ elhandelsföretagochbalansansvarlga. Rapportering av antal Uttagspunkter som en aggregerad energivolym är praxis idag och bör vara obligatorisk även i NBS. 3.5 Svensk Energi vill särskilt framhålla följande synpunkter på NBS-modellen. ^e^^se^^n^^^er^e^o^^^ Efterkorrigeringar kan Inte lämnas till parterna att hantera bilateralt. Även om utgångspunkten alltid rnåste vara att alla aktörer fullgör sina skyldigheter ooh att de tekniska systemen fungerar som de ska kommer det alltid att inträffa händelser som innebär att vissa korrigeringar är nödvändiga. Ett borttagande av korrigeringsperioden skulle leda till en betydligt ökad sannolikhet för efterkorrigeringar. Bilaterala korrigeringar skulleinbs-modellen behöva göras för samtliga fel som berör perioder som är äldre än 13 dagar.en bilateral hantering av efterkorrigeringar på en nordisk marknad skulle vara myoket ineffektiv samt tids ooh kostnadskrävande. Erfarenheter från både Sverige och Oanmark talar för en harmoniserad modell för korrigeringar styrd från esett eller respektivetso.svensk 5nergi anser att en centraliserad hantering av efterkorrigeringar är nödvändig. Effektiva systemlösningar ooh processer behöver identifieras ooh Implementeraslett gemensamt regelverk för att korrigera balanser.oet behöver vidare säkerställas att ett sådant regelverk stöds av svensk lag. O ^ ^ ^ ^ ^ ^ o ^ e ^ ^ Oet bör noteras att NBS inte säkerställer,eller ens avser att driva,viss harmoniseringtex gällande estimeringsprlnclper och flaggning av mätvärden samt rapportering av mätvärden med olika antal decimaler.vldare råder skillnaderlbur mätvärden rapporteras.f Norge och Finland rapporterar mani sommar respektive vintertid menlsverlgerapporterasinormaltid. Omställningar till sommar respektive vintertid orsakar problem avräkningsmässlgt, det kräver systemanpassningar som är betydande, dyra, svåra att hantera och få att fungera, f kölvattnet uppstår ekonomiska konsekvenser vid övergångarna som alltid måste hanteras manuellt. Svensk Energi anser inte att detta är en rimlig ordning utan förespråkar att ambitionsnivån höjs när det gäller harmoniseringen. S^r^oo^^^e^^ Oet är oklart hurskatter hanteras vid fakturering från esett ooh detta bör tydliggöras. Även hur faktureringen från esett kommer ske för aktörer som har verksamhetiflera länder behöver tydliggöras. ^ ^ e ^ ^ ^ ^ ö ^ e ^ ^ ^ e ^ Svensk energi förespråkar en parallelldrift avseende rapportering under en övergångsperiod för att säkerställa en säker drifttagning av NBS-modellen. ^ s ^ ^ r ^ ^ ^ ^ r e ^ ^ e ^ Oet finns brlsteriprooessen kring hur struktureninätområden ska hanterasl NBS. En effektiv process bör säkerställas som klargör vem som ska ansvara för att delge esett elhandelsföretagens balansansvariga per elområde. Såsom marknaden fungerar Idag ska elhandelsföretag meddela elnätsföretaget vilka kunder de har och vem som är balansansvarig. Elnätsföretaget rapporterar detta till Svkien strukturrapport och de balansansvariga fårisln tur en uppdatering av sin struktur från Svk. Oagens process borde kunna nyttjas
SVENSK ENEROt 5^) inom N8S. Elnätsföretagen bör vara "master" oeb rapportera strukturen till Svk/eSett.tannat fall byggs risker oeb felkällor inisystemet. ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ Elnätsföretagen kanisteg2av NBS komma att åläggas sköta kvarkraftbanteringen. En överflyttning av ansvaret för detta från Svk till balansansvariga oeb elnätsföretagriskerar att leda till en ökad komplexitet oeb en fördyrad bantering. Svensk Energi Ifrågasätter lämpligbeten av en sådan decentralisering av kvarkraftbanteringen. 4För5^gti^äodr^ ^o^osavräkoing 4.1.1 Eörfattningsförslagetavseende8kap4^1stellagenbeböver justeras. Oet anges att balansansvaret för inmatningspunkt innebär ett ekonomiskt ansvar för att det "tas ut lika mycket el som det matas inldet nationella systemet", dook utan koppling till inmatningspunkten. Ordalydelsen beböver ses över. Redaktionellt kan bestämmelsens första styoke med fördel delas uppitvå styoken eller två punkter. ^bestämmelsens tredje stycke definieras begreppet uttagspunkt.av systematiskaskäl bör övervägas attltredjestyoket även definiera begreppet inmatningspunkt. trapportenbänvisas till att reglernai8kap4e-g^,om återställande av balansansvar,bllr direkt tillämpliga.blur detta ska fungera såvitt avser InmatnlngspunkterBproducenter beböver klargöras eftersom8kap4f-g^^,i vart fall delvis, tar sikte på uttagspunkter/elanvändare. En fråga som uppkommergällervadsom bänder om inget återställande sker^är produoentenidet läget skyldig att uppböra med inmatningen till dess att producenten bunnit skaffa en ny balansansvarig7eller bör producenten anses skyddsvärd på samma sätt som uttagskunder så att ett anvisningsförfarande bör tillämpas även för producenters 4.1.2 ocb4.1.3 E^l bar föreslagit att deti8kapll^lst ska anges att "bestämmelsernai8 kap4ab^ ska tillämpas ävenide fall den systemansvariga myndigbeten bar uppdragit till annan att ansvara för avräkningen". Svensk Energi anser att ordalydelsen innebär att Svk, även om Svk uppdragit balansavräkningen åt esett, ska kvarstå som utförare av de åligganden som angesl8kap4ab^^dvs metodgodkännande oeb offentliggörande av avtalsvillor^ såvitt avser balansavräkningsavtalen. E^is avsikt förefaller dock vara den motsatta av rapportens löptext att döma. Svensk Energi tolkar alltså löptexten så att avsikten är att esett ska inbämta metodgodkännande avseende balansavräkningsavtalet oob offentliggöra vlllkorenidetta medan Svk fortsättningsvis ska göra motsvarande endast avseende planeringsansvarsavtalet. Om ansvaret för dessa uppgifter ska åvila esettbeböver författningsförslaget ses över.svensk Energi ställer sig dock tveksam till denna lösning av skäl som framgåripunkten4.1.8 nedan.
SV5NSK ENERGI 6 ^ Svensk Energi förespråkar att Svk fortsatt ska ha ^r^s^b^er för att metodgodkännande Inhämtas oob att villkorenibalansavräkningsavtalet offentliggörs, även om utförandet av balansavräkningen uppdragit 4.1.5 Ei föreslår att det fortsatt ska åligga Svk att Informera elnätsföretaget om att ett balansavräkningsavtal mellan balansansvarig ooh esett ska upphöra. Svensk Energi delardenna uppfattning. Föreningen utgårfrån att informationsutbytet mellan Svk ooh esett kommer att regleras! tjänstenivåavtalet ooh vill betona att ett effektivt informationsutbyte mellan Svk ooh esett är en förutsättning för att modellen ska fungera. 4.1.6ooh4.1.B Ei föreslår att det!8kapll^första stycket anges att Svk får uppdra åt annan att ansvara för avräkningen. Svensk Energi ifrågasätter att ^sib^e^ för balansavräkningen ska kunna uppdras åt annan såsom angesiförfattningsförslaget. Föreningen förespråkar att Svk, med bibehållet ansvar för balansavräkningen, ges rätt att uppdra ^ro^^e^ av balansavräkningen åt annan. Är avsikten att det endast är utförandet som ska kunna uppdras åt annan behöver den föreslagna författningstexten justeras. Fis analys är att balansavräkning sannolikt inte utgör myndighetsutövning då balansavräkningenlhuvudsak utförs på avtalsrättslig grund.ei föreslår dook att föreskrifter om hur balansavräkningen ska utföras bör övervägas. Frågan är om tillkomsten av sådana avräknlngsföreskrlfter skulle påverka bedömningenimyndigbetsutövningsfrågan.balansavräkningen skulle ju dåi större utsträckning baseras på föreskrift istället för avtal. Om utförandet av balansavräkningen skulle anses utgöra myndighetsutövning efterlyser Svensk Energi en analys avivilket mån svensk myndighetsutövning kan delegeras till ett utländskt rättsubjekt utan verksambetisverige. 4.1.8 ^rapporten saknas en analys av tillsynsansvaret såvitt avser esett.eftersom esett kommer att ha gränsöverskridande uppgifter är det viktigt att detta klarläggs. El angerloch för sig att tillsynsansvaret enligt 12 kapl^ellagen även omfattar den som Svk uppdrar balansavräkningen åt samt att det inte finns skäl att Eis tillsyn skulle bli lidande till följd av att bolaget plaoeraslfinland. Frågan är dook på vilken grund Elkan utöva tillsyn över ett utländskt rättsubjekt vars verksamhet bedrivsiett annat land. Menar Ei att Fl erhåller rätt att utöva tillsyn över esett^t ex gällande metodgodkännande^genom Svks beslut att uppdra balansavräkningen åt esett7 Om esett står under tre regulatorers tillsyn, vad bänder om de gör olika bedömningar ochbeller om de nationella regelverken inte är harmoniserade utan krockar7
SVENSK ENFf^t B^) 4.1.^och4.2.5 Svensk Energi anser att tidplanen behöver ses över. bagändringarna planeras att träda ikraftljull 2015 medan införandet av NBSISverige planeras till februari 2016. Oen föreslagna ikraftträdandetidpunkten avstyrks. Oet är viktigt att branschen får rninst 18 rnånader på sig att förbereda för kommande ändrlngar.anpassningen kräver minst 18 månader från det att det är känt vilka anpassningar som krävs, dvs från det att samtliga regier Inklusive föreskrifter är klara. 4.2.1och4.2.3 Oe föreslagna ändringarnaimätförordningen avseende rapportering är svåra att bedöma mot bakgrund av avvikelsernaiförhållande till NBS-bandboken. Svensk Energi kan inte se annat än att bebovet av ändringar! mätförordningen får utvärderas på nytt när avvikelsernaiförhållande till NBSbandboken retts ut. Förslagsvis görs detta samordnat med den kommande översynen av mätföreskrifterna. Svensk Energi ser gärna att branschens expertis tlllvaratasidetta arbete. 5kon5ekven5aoo^5 Oen konsekvensanalys som återfinnsirapporten är baserad på Eis bild av NBS. Som framgått avviker den från NBS-handboken. Oetta faktum gör det svårt att förhålla sig till analysen. El anger för sin del att en stor del av de kostnader som förväntas uppstå som en följd av en implementering av NBS kan utredas först när närmare föreskrifter utformats. Svensk Energi anser att en mer detaljerad kalkyl bör göras över kostnader och besparingar för berörda aktörer och efterlyser en ordentlig konsekvensanalysisamband med att föreskrifterna utarbetas. ^ Helena baurell jurist, Svensk Energi