Intermolekylära krafter



Relevanta dokument
Intermolekylära krafter

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kapitel 11. Kap 11 Intermolekylära krafter. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Dipol-dipolbindning. Niklas Dahrén

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén

Atomteori. Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls. Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG]

Repetition F6. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén

Polära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet. Niklas Dahrén

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw

Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2. Niklas Dahrén

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Instuderingsuppgifter

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Hur håller molekyler ihop?

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Arbetshäfte kemi 9. Namn: Det här arbetshäftet innehåller dina anteckningar från genomgångarna i kemi. KEMI 9

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp, fortsättning

Proteinstruktur samt Hemoglobin

Kemiska bindningar. Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt Märit Karls

2. Starka bindningar

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)

Skrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041,

Grundläggande Kemi 1

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Vad är vatten? Ytspänning

Atomen och periodiska systemet

Reaktionsmekanismer. Kap 6

Föreläsning 5. Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering

Kapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Materia Sammanfattning. Materia

.Kemiska föreningar. Kap. 3.

TESTA DIG SJÄLV 1.4 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN

Jonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén

Repetition F10. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

Kemiska bindningar. Matti Hotokka

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Det mesta är blandningar

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Kapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler. Krafter som håller grupper av atomer samman och får dem att fungera som en enhet.

Mål för arbetsområdet

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Kapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler

Här växer människor och kunskap

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.

Gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén

Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter

Kemiska reaktioner. Biologisk kemi Medicinsk Teknik vt 2012 Märit Karls. Läs Kemibok på nätet

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Galenisk och Fysikalisk kemi för Receptarieprogrammet. Övningsexempel i Fysikalisk kemi

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen "varning frätande".

Vad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén

Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter. Niklas Dahrén

Repetition F3. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

NO: KEMI. Årskurs

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén

Mendelevs periodiska system

Transkript:

Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls

Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan..joner och..joner En molekyl hålls ihop av men finns det krafter mellan molekyler?

Vad händer när is smälter och när vatten kokar? Fig. 1.3 Titta på när vatten kokar!

Aggregationsformer Fig. 8.1 Fast fas (s) Vätskefas (l) Gasfas (g) Om det inte fanns krafter mellan molekylerna skulle allt vara gasfas

Intramolekylära bindningar Krafter som håller ihop atomer inom molekyler dvs bindningar Intermolekylära krafter Attraktion mellan molekyler, avgör om ämnet är fast, flytande eller gasformigt http://cwx.prenhall.com/bookbind/pubbooks/blb/chapter11/medialib/blb1102.html

Skilj på kemisk reaktion/fysikalisk process Kemisk reaktion: elektroner flyttas, bindningar mellan atomer (intramolekylära bindningar) bryts, nya bindningar bildas Fysikalisk process (kokning, upplösning i vatten): Attraktioner mellan molekyler (intermolekylära krafter) bryts Viktigt att veta vad som är intramolekylära bindningar resp intermolekylära attraktioner

Fysikalisk egenskap: smp, kp OBS! Det sker ingen kemisk reaktion när vatten kokar. För att sönderdela vatten kemiskt (bryta bindningar mellan väte och syreatomer krävs över 500 C

Fig. 8.24 Bindningar mellan molekyler bryts

Fig. 8.2 Copyright 2010 Pearson Education, Inc. Chapter Eight 9

Intermolekylära krafter Attraktioner mellan molekyler Beror på bindningar inom molekyler Mycket svagare än intramolekylära bindningar Förklarar fysikaliska egenskaper Påverkar strukturen av proteiner, DNA, mm Hur bildas intermolekylära krafter??????

Polära kovalenta bindningar elektronerna delas inte rättvist δ+ H δ - F Om atomerna har olika förmåga att attrahera elektronerna i den kovalenta bindningen, bildas en delvis positiv pol och en delvis negativ pol Polär kovalent bindning Molekylen kan bli en dipol

Varför fördelas elektronerna ojämnt?

Jämför olika bindningar Hur kan man avgöra om bindningen är polär eller opolär? http://www.elmhurst.edu/~chm/vchembook/153acompare.html

Elektronegativitet förmåga att attrahera det gemensamma elektronparet i en kovalent bindning Hur förändras elektronegativitet inom en period? Hur förändras elektronegativitet inom en grupp? H C N O

Polär eller opolär bindning? Om skillnad i elektronegativitet mellan atomerna är 1,9 övervägande jonbindning 0,5-1,9 polär kovalent bindning 0-0,5 övervägande opolär kovalent bindning

Polära molekyler- dipoler CH 4 icke dipol CCl 4 icke dipol!!? CH 3 Cl CH 2 Cl 2 CHCl 3 H 2 O dipol dipol dipol dipol Tack och lov!!! Varför?????? Tips! Titta på kolatomens bindningar fig. 5.6 s.124 och 125! Worked ex. 5.9 s. 126! Se bild Elektronmoln bildar tetraedrar Fundera på: NH 3? CO 2?

Dipol-dipol bindning Elektrostatisk attraktion mellan polära molekyler (dipoler) Se fig. 8.14 Titta på animering! Viktigt exempel på dipoldipolbindning är hydratisering av polära molekyler (upplösning i vatten) http://www.mhhe.com/physsci/chemistry/animations/chang_7e_esp/mol_view_sol_formation.swf

Vätebindningar I molekyler med kovalent bindning mellan väteatom H och fluoratom, syreatom Eller kväveatom bildas en starkt polär, kovalent bindning. Väteatomen blir elektronfattig, kan attraheras av ett fritt elektronpar på atom i en ANNAN molekyl

Vätebindning Vattenmolekyl kan både donera och acceptera vätebindningar Markera i fig. Holum Fig. 6.9 s.168 OBS! Vätebindning är en bindning mellan molekyler Titta på: http://programs.northlandcollege.edu/biology/biology1111/animations/hydrogenbonds.ht ml

Vattnets egenskaper Max densitet vid + 4 ºC Is flyter på vatten Hög kokpunkt Vätska vid rumstemperatur Hög ytspänning Regndroppar Hög värmekapacitet Utjämnar värme Lösningsmedel för joner och polära molekyler Tack och lov för vätebindningar!

Löslighet Den maximala mängd av ett ämne som kan lösas i ett givet lösningsmedel Byter ut intermolekylära bindningar i ämnet resp i lösningsmedlet mot nya bindningar mellan ämnet och lösningsmedlet Beror på de intermolekylära krafterna i ämnet Titta på bilderna Dipol-dipol bindning Jon-dipolbindning Lika löser lika Hydrofil = Hydrofob =

Dessa krafter skall bytas ut EX. Na + och Cl - - joner Vattenmolekyler Det kostar energi att bryta bindningarna i bägge fallen

Nya krafter mellan löst ämne-lösningsmedel Nya bindningar bildas, får tillbaka energi, bör vara ungefär lika

Jon-dipolbindning Exempel upplösning av ett salt i vatten, se fig. 9.2 McMurry Annat exempel I Hb binder fyra Fe 2+ joner varsin syrgasmolekyl. Syremolekylen blir en inducerad dipol Fig 7.2 s. 181 Titta på animering!: http://www.mhhe.com/physsci/chemistry/animations/chang_7e_esp/mol_view_sol_forma tion.swf

Hydrofob interaktion Borde kallas hydrofob uteslutning

Men finns det krafter mellan opolära molekyler?? Ja, Kvävgas består av N 2 -molekyler Vid låg temperatur bildas flytande kväve Tyder på att det finns krafter mellan kvävemolekyler Hur kan det finnas krafter mellan opolära molekyler???

Fig. 8.15 London dispersionskrafter Polarisering av elektronmoln (elektroner förskjuts till ena sidan) ger en tillfällig (temporär) dipol Attraktion mellan tillfälliga dipoler kallas London dispersion forces (van der Waalskrafter) Ju större elektronmoln desto lättare bildas dipol Varför bildas dessa krafter? Titta på länken!

Inducerade dipoler http://www.chemguide.co.uk/atoms/bonding/vdw.html

Varför har Neon lägre kp än Xenon? För att neon har lägre massa? Inte fel, men ingen bra förklaring. Förklara varför det blir svagare elektrostatisk attraktion mellan neonmolekyler! http://www.chemguide.co.uk/atoms/bonding/vdw.html

Jmf joner/ kovalenta föreningar Jonföreningar salter Jonerna hålls ihop av stark elektrostatisk attraktion Existerar som ett tredimensionellt nätverk av joner Hög smp och kp Fasta vid rumstemp. Kovalenta föreningar molekyler Molekylerna hålls ihop av relativt svaga krafter Relativt låg smp och kp Finns både som fast fas, vätska och gas Se bild 12 jmf joner och molekyler

Intramolekylära krafter Sammanfattning Bindningar mellan atomer i joner/molekyler Starka bindningar: Jonbindning 500-4 000 kj/mol Kovalent bindning 150-1 000 kj/mol Ex. för att sönderdela vatten (bryta bindningar mellan syre och väte atomerna) krävs 1000 º C Bryts/bildas vid kemiska reaktioner Förklarar kemiska egenskaper Vilka ämnen som reagerar med varandra

Intermolekylära krafter Attraktioner mellan molekyler och joner Beror på bindningar inom molekylen Svagare än intramolekylära krafter 1-30 kj/mol Påverkar strukturen av proteiner, DNA mm Förklarar fysikaliska egenskaper Löslighet Smältpunkt Kokpunkt Vanlig tentafråga: jmf olika organiska föreningar, förklara skillnader i löslighet eller kokpunkt

När har intermolekylära krafter betydelse? Löslighet Smältpunkt, kokpunkt Sekundärstruktur hos proteiner Tertiärstruktur hos proteiner Attraktion mellan enzym och substrat Attraktion mellan strängarna i DNA

Enzym + substrat

Hb får sin form tack vare intermolekylära attraktioner.

Carboxypeptidase A katalyserar hydrolys av C-terminal peptid OBS! Zn 2+ Vad händer vid phförändring?

Tentafråga 5. (4p) a) Vad innebär oktettregeln? b) Ge exempel på tre olika sorters bindningar som kan uppstå när två atomer krockar, och förklara med hjälp av oktettregeln varför denna typ av bindning uppstår i de tre fallen

Tentafråga 7 (3p) Ammoniak, NH 3, har lägre kokpunkt än vatten a) Rita två ammoniakmolekyler, markera och namnge bindningstypen mellan dem b) Rita två vattenmolekyler, markera och namnge bindningstypen mellan dem c) Motivera med utgångspunkt från bindningar mellan atomer och bindningar mellan molekyler varför ammoniak har lägre kokpunkt än vatten

Tentafråga 8. (2p) I vilka två av följande ämnen kan vätebindningar INTE förekomma? a) CaH 2 b) H 2 O c) CH 4 d) CH 3 OH e) CH 3 NH 2