Betygsättning En undersökning om försök att påverka lärares betygsättning

Betygsättning En undersökning om försök att påverka lärares betygsättning Rapport från Lärarnas Riksförbund

Betygsättning under påverkan - En undersökning om försök att påverka lärares betygsättning

Innehåll Sammanfattning och slutsatser... 4 Undersökningens resultat... 4 Lärarnas Riksförbunds slutsatser... 4 Bakgrund... Sämre kunskaper högre betyg... Pengarna styr... Vad beror betygsinflationen på?... 7 Undersökning... 9 Om lärares uppfattning av betygsättningen i skolan... 9 Att påtala problem med betygsättningen till skolledningen... Om försök att påverka lärares betygsättning... 2 Påtryckningar från rektor eller huvudman... 2 Påtryckningsmedel... 5 Påtryckningar från andra... Resultat för särskilt utvalda kommuner... 7 Metodbeskrivning... 20 Urval... 20 Viktade resultat... 2 Statistiskt säkerställda skillnader... 22 Djupintervjuer... 22 Referenser... 2 Bilaga Tabeller... 24 Bilaga 2 Frågeformulär... 27 Rapport från Lärarnas Riksförbund 2

Förord Den fråga som i störst utsträckning har påverkat debatten om det svenska betygssystemet har varit betygens urvalsfunktion, det vill säga att en elevs betyg avgör om eleven i fråga kommer in på sökt gymnasieprogram eller högskoleutbildning i konkurrens med andra. I sitt slutbetänkande motiverade betygsberedningen (SOU 992:8) övergivandet av det normrelaterade systemets ännu tydligare urvalsgrundande funktioner med att behovet av betygens urvalsfunktion hade blivit svagare, detta genom utbyggnaden av skolväsendet under efterkrigstiden. I direktiven till betygsberedningen såg regeringen heller inga tecken på att betydelsen av urvalsfunktionen skulle återkomma, snarare skulle den i framtiden få ytterligare minskad betydelse. Den utveckling vi har sett i svensk skola de senaste 20 åren, med ökade skillnader mellan elever och minskad likvärdighet, har gjort det uppenbart att såväl regeringen som betygsberedningen inte förmådde bedöma vilka effekter de då samtida skolstyrningsreformerna skulle få på skolan i allmänhet och urvalsfunktionens betydelse i synnerhet. Kommunaliseringen av skolan har tillsammans med valfrihets- och friskolereformen skapat en konkurrensutsatt skolmarknad i Sverige där skolors betygsmedelvärden har blivit en viktig konkurrensfördel på marknaden och där elevens meritvärde är direkt avgörande om eleven kommer in på önskat program eller skola. Kampen om eleverna har med stor sannolikhet också varit en bidragande faktor till den betygsinflation vi har kunnat se under främst 2000-talets början. I denna kamp förväntas alla anställda att bidra; Lärarnas Riksförbund mottar ständigt medlemmars skildringar av hur man förväntas vara en god ambassadör för sin skola, hur man som lärare måste sätta höga betyg eller hur man som studie- och yrkesvägledare ska förmå elever att välja vissa skolor. Denna rapport visar hur vanligt förekommande påtryckningar av dessa slag är mot betygsättande lärare i den svenska skolan och resultaten manar till eftertanke. Det är dags att vi bestämmer oss för att vi vill ha en bra skola där elevernas goda kunskaper ger dem höga betyg och inte en skola där elever går ut med allt sämre kunskaper men allt högre betyg. Metta Fjelkner Förbundsordförande Lärarnas Riksförbund Rapport från Lärarnas Riksförbund

Sammanfattning och slutsatser Betygsinflation i svensk grund- och gymnasieskola är ett fenomen som på senare tid uppmärksammats i olika studier samt i media. Studier har kunnat visa att det exempelvis sätts högre betyg i kommuner med en konkurrensutsatt utbildningsmarknad än i andra kommuner, samt att friskolor inte tycks sätta nämnvärt högre betyg än kommunala skolor. Studier från bland annat Skolverket har också kunnat visa att det sätts högre kurs- och ämnesbetyg än vad resultaten på de nationella proven motsvarar. Förklaringarna till inflationen är flera. En tänkbar förklaring till de höga betygen skulle kunna vara att det förekommer påtryckningar mot betygsättande lärare att sätta högre betyg än vad elevernas kunskaper motsvarar. I denna undersökning har Lärarnas Riksförbund därför vänt oss till 2000 betygsättande lärare i hela landet för att undersöka i vilken omfattning de utsätts för påtryckningar, hur dessa yttrar sig samt var i systemet de är vanligast förekommande. Undersökningens resultat Undersökningen visar på följande: Var femte lärare har utsatts för påtryckningar från sin rektor eller huvudman att sätta högre betyg. Var fjärde betygsättande grundskollärare i konkurrensutsatta kommuner har utsatts för påtryckningar från sin rektor eller huvudman att sätta högre betyg. Påtryckningar att sätta högre betyg är vanligare förekommande i konkurrensutsatta kommuner än i övriga kommuner. Det inte finns några säkerställda skillnader beroende på huvudmannaskap. Nästan 40 av de lärare som utsatts för påtryckningar från sin rektor eller huvudman har blivit systematiskt utsatta för påtryckningar. En tredjedel av de lärare som blivit utsatta för påtryckningar har låtit det inverka på deras betygsättning. Störst inverkan har det haft på gymnasielärare i konkurrensutsatta kommuner. Lärare som undervisar i ämnen med nationella prov (ma/sv/eng) anser i större utsträckning än övriga lärare att betygsättningen är korrekt, både i landet och på den egna skolan. Föräldrar till elever i friskolor och i konkurrensutsatta kommuner försöker i högre grad påverka lärares betygsättning än föräldrar i icke konkurrensutsatta. Då det förekommer att lärares lön påverkas av elevernas resultat är det vanligare i friskolor än i kommunala skolor och då främst i friskolor som ingår i koncerner. Lärarnas Riksförbunds slutsatser Nationella prov i fler ämnen Undersökningen visar att lärare som undervisar i ämnen med nationella prov i högre utsträckning anser att de betyg de själva och andra sätter är korrekta i förhållande till betygskriterierna. Undersökningen visar också att elever är mer benägna att försöka övertala sina lärare att sätta ett högre betyg i övriga teoretiska ämnen än i de ämnen som är kopplade till nationella prov. Lärarnas Riksförbund drar därför slutsatsen att det behövs nationella prov i fler ämnen än i dag samt att dessa ska genomföras varje år. Central rättning av nationella prov Skolinspektionens kontrollrättningar har visat att en stor andel nationella prov har rättats för generöst. Den centrala rättningen måste därför systematiseras och Skolinspektionens regionala kontor måste i ny statlig huvudmannaskapsmodell få ett tydligt regionalt uppföljningsansvar för betygsutveckling i regionen i form av ett rättningsinstitut. Förstärk elevers rätt till kunskap Undersökningen visar att många lärare bland annat uppmanas att sätta högre betyg för att skolan inte ska behöva sätta in stödåtgärder till elever eller att deras egen arbetssituation är så pressad att de hellre friar än fäller elever som inte uppnått godkända kunskaper. Detta kan naturligtvis inte accepteras. Elevernas rätt till Rapport från Lärarnas Riksförbund 4

kunskap måste säkerställas. Ett nytt huvudmannaskap för den svenska skolan måste garantera att elever som är i behov av särskilt stöd får det och att lärare som upptäcker dessa behov inte tvekar att synliggöra dem. Betygssystemet måste säkerställas om det ska användas som mätare av kvalitét. På svensk utbildningsmarknad är det den skola som kan uppvisa bäst resultat som har störst möjlighet att attrahera nya och fler elever. Som mått på goda resultat används uteslutande höga betygsmedelvärden. Om lärarna utsätts för påtryckningar i den omfattning som vår undersökning visar, blir det orimligt att använda betygsmedelvärden som mått på god kvalitét i den svenska skolan. Betygssystemet måste säkerställas, dels genom att de som sätter betygen inte utsätts för subjektiva påtryckningar och dels genom nationella prov som garanterar den nationella likvärdigheten. 5 Rapport från Lärarnas Riksförbund

Bakgrund Sämre kunskaper högre betyg Från det att det mål- och kriterierelaterade betygsystemet introducerades har betygsmedelvärdena blivit högre för varje årskull: Bakgrund Figur Sämre kunskaper högre betyg Från det att det mål- och kriterierelaterade betygsystemet introducerades har betygsmedelvärdena blivit högre för varje årskull: Figur Genomsnittligt meritvärde, år 9 Källa: Egna bearbetningar av data från Sk (998-200), konstatera att det rådde inflation i systemet. Även resultaten av internationella studier har antytt 2,0 att de förbättrade meritvärdena inte motsvarar förbättrade kunskaper. TIMSSundersökningen från 200 visar exempelvis att eleverna i årskurs 8 det nämnda året presterade 209,0 signifikant sämre än vad eleverna i årskurs 7 gjorde år 995. Denna försämring av kunskaper 207,0 i matematik har också noterats genom hela systemet, bland annat vid KTH har studier 205,0 visat att nya studenters förkunskaper i matematik har försämrats över tid. 4 Även svenska elevers läsförståelse har försämrats 20,0 Pengarna styr.. Meritvärde, 20,0 De studier som tidigt kunde belägga inflationen hade dock endast data slutbetyg för tidsserier år 9 fram till tidigt 2000-tal. 99,0 Uppföljande studier har kunnat visa att betygsinflationen (som fortsatt ökning betraktad) 97,0 tycks ha avstannat i gymnasieskolan samt att skillnaderna mellan kommunala och Genomsnittligt meritvärde 95,0 998 2000 2002 2004 200 2008 200 Källa: Egna bearbetningar av data från Skolverket. Detta har föranlett en diskussion huruvida det råder inflation i systemet eller ej. De forskare som var först ut på detta område kunde, genom att dels studera betygens prognostiska värde för högskolestudier, dels att relatera betygsresultat till resultat på de nationella proven 2, konstatera att det rådde inflation i systemet. Även resultaten av internationella studier har antytt att de förbättrade meritvärdena inte motsvarar förbättrade kunskaper. TIMSS-undersökningen från 200 visar exempelvis att eleverna i årskurs 8 det nämnda året presterade signifikant sämre än vad eleverna i årskurs 7 gjorde år 995. Denna försämring av kunskaper i matematik har också noterats genom hela systemet, bland annat vid KTH har studier visat att nya studenters förkunskaper i matematik har försämrats över tid. 4 Även svenska elevers läsförståelse har försämrats. 5 Pengarna styr De studier som tidigt kunde belägga inflationen hade dock endast data för tidsserier fram till tidigt 2000-tal. Uppföljande studier har kunnat visa att betygsinflationen (som fortsatt ökning betraktad) tycks ha avstannat i gymnasieskolan samt att skillnaderna mellan kommunala och fristående gymnasieskolor har minskat.t. Dock finns fortfarande viktiga forskningsresultat som visar att konkurrensutsatta skolor, det vill säga såväl kommunala som fristående, sätter högre betyg än icke-konkurrensutsatta. 7 Här finns ett starkt inslag av ekonomisk logik. För att komma in på en attraktiv utbildning krävs ett högt betygsmedelvärde. Föräldrar och elever väljer själva skola. Med varje elev följer en skolpeng. För att få pengar till skolan måste man konkurrera Cliffordson, 2004. Se också Cliffordson & Berndtsson, 2007 2 Wikström, 2005 Skolverket, 2004, s. 4 Thunberg och Filipsson, 2005 5 Skolverket, 200. Se Skolverket, 2009 b, del för en fördjupad framställning. Skolverket, 2009 a. Den viktigaste förklaringen till att skillnaderna mellan kommunala och fristående gymnasieskolor upphört är enligt Skolverket att de fristående gymnasieskolorna med tiden fått en elevsammansättning som är identisk med de kommunala gymnasieskolornas. Detta beror i sin tur på att de fristående skolorna numer inte endast erbjuder de samhälls- och naturvetenskapliga programmen utan också yrkesförberedande program. 7 Wikström & Wikström, 2005. Se också Vlachos, 200. Rapport från Lärarnas Riksförbund

med andra skolor. Höga betyg är ett effektivt sätt att locka till sig elever. Jonas Tralau, docent i statsvetenskap, tar upp problematiken med ekonomisk vinst som drivkraft för höjda betyg i en artikel i DN debatt 20-02- 25. Nationalekonomerna Jonas Henrekson och Jonas Vlachos har i en tidigare DN debatt-artikel, 2009-08-7, visat att antal elever med högsta betyg i alla ämnen i gymnasiet ökade med 28 gånger mellan 997 och 2007. Vad beror betygsinflationen på? Flera studier har genomförts för att försöka ta reda på vad betygsinflationen beror på. Som redan nämnts sätter konkurrensutsatta skolor högre betyg än icke-konkurrensutsatta. Detta gäller såväl för kommunala skolor som konkurrerar med andra kommunala, som för skolor på utbildningsmarknader där det finns såväl kommunala som fristående skolor. 8 De studier som jämför kommunala skolors betygsättning med fristående skolors finner inga stora skillnader. 9 Ytterligare studier har fokuserat på skillnader mellan slutbetyg för ämnen i grundskolan eller kursbetyg i gymnasieskolan kontra resultaten på de nationella proven. Skolverkets årliga analyser av dessa skillnader visar att det är ett stort antal skolor som sätter högre betyg än vad eleverna lyckats prestera på de nationella proven. 0 Det illustreras tydligt av fördelningen i nettoavvikelser för ämnet matematik i grundskolan för 200. 8 Wikström och Wikström, 2005. 9 Se Vlachos, 200. 0 Dessutom visar Skolinspektionens kontrollrättningar att de nationella proven rättas för generöst. Se Skolinspektionen, 200 a; 20. 7 Rapport från Lärarnas Riksförbund

Figur 2 400 50 00 250 Antal skolor 200 50 00 50 0-2 till 0 - till 20 - till 0 0 till 0 till 20 2 till 0 till 40 4 till 50 5 till 0 till 70 7 till 80 Nettoavvikelse Skolors nettoavvikelse mellan slutbetyg och provbetyg, nationella prov i matematik i grundskolan 200. Elever vars slutbetyg överstiger betyget i det nationella provet resulterar i en positiv nettoavvikelse i figuren, (blå staplar). På samma sätt resulterar elever som fått ett lägre slutbetyg än betyg på nationella provet i en negativ nettoavvikelse (röda staplar). Källa: Skolverket, 20, s.2. Skolverket har också genomfört fördjupade studier av relationen mellan prov och slutbetyg. Analyserna visar att det finns stora skillnader mellan provresultat och betyg, men att det är svårt att finna systematiska skillnader. De mest troliga förklaringarna till de höga betygen är enligt Skolverkets bedömning: () att lärare gör olika tolkningar av mål och kriterier, (2) att lärare ger eleven ett betyg de inte förtjänat och () att betygen sätts på andra grunder än kursplanens mål och kriterier. Förklaring () och () har varit föremål för flera avhandlingar och inspektionsrapporter och kan anses vara belagda. 2 Förklaring (2) är inte belagd, men flera vittnesmål från yrkesverksamma lärare tyder på att det utövas en viss påverkan på lärare till att sätta högre betyg, främst från skolledningar. Skolverket skriver att: Även om det är svårt att belägga med fakta är det mycket som talar för att lärare ofta utsätts för olika påtryckningar och frestelser att sätta ett högre betyg än vad läraren egentligen anser att eleven är värd. Lärare kan vara olika benägna att ge efter och detta kan också variera mellan skolor. Utgångspunkten för denna undersökning är att se hur omfattande dessa påtryckningar mot betygsättande lärare är samt att undersöka hur dessa påtryckningar kommer till uttryck. Skolverket, 2009 c, s.9. Jämför med Skolverket, 2007, s.8-2; 8-79 2 Se exempelvis Selghed, 2004; Tholin, 200; Korp, 200 samt Skolinspektionen, 200 b. En nyligen publicerad licentiatavhandling problematiserar dock de slutsatser som handlar om att lärarna på olika sätt inte förstått eller följer den reglering som finns av betygsättningen. Avhandlingen visar i stället att lärarna inte har stöd i den dagliga verksamheten att sätta rätt betyg då såväl elever, föräldrar som skolledning efterfrågar höga betyg. Slutledningen i avhandlingen är begränsad och kan inte anses vederlägga tidigare forskning. Dessutom uppvisar även denna avhandlings slutledning liknande resultat som i ovan anförda referenser (jmf Mickwitz, 20, s.-9;79ff och Skolinspektionen, 200 b). Vissa av de teman som framkommer i avhandlingen, främst gällande betygshets, finner dock stöd i föreliggande rapport (jmf Mickwitz, 20 och föreliggande rapport). Se också Riksrevisionen, 20 som ger ytterligare belägg för exempelvis de slutsatser som dras i Selghed, 2004. Skolverket, 2009 c, s.9 Rapport från Lärarnas Riksförbund 8

betygsättande lärare är samt att undersöka hur dessa påtryckningar kommer till uttryck. Undersökning I denna del redovisas resultaten från undersökningen. Om inget annat anges så är alla redovisade skillnader (mellan exempelvis skolform eller huvudman) statistisk säkerställda Undersökning skillnader, se vidare i metodavsnittet. Notera att vissa av diagrammen som redovisas inte baseras på samtliga svarande. Detta förekommer främst då en följdfråga har ställts, där I denna del redovisas resultaten från undersökningen. Om inget annat anges så är alla redovisade skillnader diagrammet över följdfrågan baseras på de som fått följdfrågan. Det förekommer också då (mellan exempelvis skolform eller huvudman) statistiskt säkerställda skillnader, se vidare i metodavsnittet. Notera korskörningar att vissa har av diagrammen gjorts mellan som olika redovisas svar. inte baseras på samtliga svarande. Detta förekommer främst då en följdfråga har ställts, där diagrammet över följdfrågan baseras på de som fått följdfrågan. Det förekommer också då korskörningar har gjorts mellan olika svar. Om lärares uppfattning av betygsättningen i skolan Om Nästan lärares hälften uppfattning av lärarna av betygsättningen anser att betygen i skolan som sätts i landet är för höga i förhållande till Nästan betygskriterierna. hälften av lärarna En tredjedel anser anser att betygen att de som är korrekta. sätts i landet När det är för gäller höga betygsättningen i förhållande till på betygskriterierna. den En egna tredjedel skolan anser ökar andelen att är lärare korrekta. som När anser det att gäller betygsättningen är korrekt på den avsevärt, egna skolan samtidigt ökar andelen lärare som anser andelen att som betygsättningen anser att betygen är korrekt sätts avsevärt, för högt sjunker: samtidigt 4 som andelen som anser att betygen sätts för högt sjunker: 4 Tabell : Hur lärare upplever att betygen generellt sätts i förhållande till Tabell betygskriterierna : Hur lärare upplever att betygen generellt sätts i förhållande till betygskriterierna I den egna I riket skolan För höga 44 25 Korrekta 2 2 För låga Ingen uppfattning 2 0 Det är en större andel gymnasielärare (49 ) än än grundskollärare ( ( ) ) som som anser anser att betygsättningen att betygsättningen i landet är i landet för generös. är för Omvänt generös. anser Omvänt en större anser en andel större av grundskollärarna andel av grundskollärarna att betygsättningen är korrekt (9 kontra 29 ). Gymnasielärarnas uppfattning om betygsättningen i riket återspeglas också att betygsättningen är korrekt (9 kontra 29 ). Gymnasielärarnas uppfattning om i deras syn på betygsättningen på deras egen skola då 29 anser att betygen där sätts för högt, kontra betygsättningen i riket återspeglas också i deras syn på betygsättningen på deras egen skola då 7 av grundskollärarna. Likaså anser grundskollärarna i större utsträckning att betygsättningen på den 29 egna skolan anser är att korrekt betygen (7 där kontra sätts för 57 ). högt, kontra 7 av grundskollärarna. Likaså anser grundskollärarna i större utsträckning att betygsättningen på den egna skolan är korrekt Lärarerfarenhet (7 kontra 57 ). och undervisningsämnen har betydelse för lärarnas uppfattningar. De lärare som har längst erfarenhet ( år eller mer) är de som i störst utsträckning anser att betygsättningen är för generös (5 ). De med -5 års lärarerfarenhet är de som i störst utsträckning anser att betygsättningen är korrekt (8 Skolverket, ). 2009 5 Beträffande c, s.9 undervisningsämnen så är det främst lärare i övriga teoretiska ämnen samt praktisk-estetiska 4 Samma tendens framkommer ämnen som också anser i Mickwitz, att betygsättningen 20, s.85-88 är för generös, något som stämmer väl överens med statistiken över betygsutvecklingen. 7 Lärare i matematik, svenska och engelska anser i störst utsträckning att betygsättningen är korrekt, såväl i landet som på den egna skolan. 9 De tendenser som har synts i resultaten ovan återkommer gällande lärarnas egen betygsättning. Totalt svarar 42 av lärarna att de någon gång har satt för höga betyg. Skillnaderna mellan olika kommuntyper, skolformer och huvudmän illustreras i diagrammet på nästa sida. 4 Samma tendens framkommer också i Mickwitz, 20, s.85-88 5 Notera att det nya betygssystemet introducerades 997 i gymnasieskolan och 998 i grundskolan. Undervisningsämnena är indelade i följande kategorier: () matematik, svenska och engelska (ämnen med nationella prov), (2) övriga teoretiska ämnen (t.ex samhällskunskap och historia), () praktisk-estetiska ämnen (t.ex bild och estetisk verksamhet) samt (4) yrkesämnen (endast i gymnasieskolan). 7 Se Skolverket, 2009 a; 2009 b. 9 Rapport från Lärarnas Riksförbund

Figur 00 Andel lärare som i sin nuvarande anställning någon gång satt för höga betyg i förhållande till betygskriterierna - Bas: Samtliga betygsättande lärare i grund- respektive gymnasieskolan 80 0 40 20 42 5 48 47 4 0 Totalt "Konkurrenskommuner, grundskola" "Konkurrenskommuner, gymnasieskola" "Icke konkurrenskommuner, grundskola" "Icke konkurrenskommuner, gymnasieskola" Totalt, kommunal skola Totalt, fristående skola Sammantaget är det en större andel gymnasielärare (45 ) än grundskollärare ( ) som svarar att de någon gång har satt för höga betyg. Det är också en större andel lärare i konkurrensutsatta kommuner än i mellankvartilskommunerna som svarar att de satt för höga betyg (48 kontra 4 ). Som det framgår av diagrammet så är det en större andel lärare i kommunala skolor (4 ) än i fristående skolor ( ) som svarar att de någon gång satt för höga betyg. De som någon gång har satt för höga betyg är också den grupp som i störst utsträckning anser att det sätts för höga betyg i landet och på den egna skolan. I anslutning till denna del av undersökningen har 782 lärare svarat på den öppna frågan om vilken anledningen var till att de satte högre betyg i förhållande till betygskriterierna. Fyra anledningar framstår som vanligare än andra. Den entydigt vanligaste anledningen som lärare uppger är att det har handlat om elever som har legat på gränsen mellan två betyg och att man då har valt att ge det högre betyget. De övriga anledningarna som framkommer är att läraren tar någon form av hänsyn till eleven (vill hjälpa eleven, ge uppmuntran eller beakta vissa omständigheter), att läraren anser att betygskriterierna är otydliga och svårtolkade samt att de upplevt påtryckningar från rektor, skolledning eller föräldrar. Härutöver finns också många lärare som uppger att de satt högre betyg på grund av tidspress, antingen i form av att de har haft för lite tid för att kunna hjälpa eleven eller att de har en pressad arbetssituation vilket gör det lättare för dem att fria än att fälla eleven. Detta är också ett perspektiv som framkommer i de djupinter- Rapport från Lärarnas Riksförbund 0

vjuer som har genomförts, där vissa lärare vittnar om påtryckningar från rektorer att främst godkänna elever med otillräckliga kunskaper i föreliggande ämne för att slippa sätta in stödåtgärder för eleven. Att påtala problem med betygsättningen till skolledningen Drygt hälften av de lärare som anser att betygsättningen på deras skola är för generös uppger att de har påtalat detta för sin skolledning. Av de som har påtalat det uppger knappa hälften att det har lett till någon form av åtgärd från skolledningens sida. Rapport från Lärarnas Riksförbund

Figur 4 00 Har lärarna påtalat till skolledningen att för höga betyg sätts på deras skola? - Bas: Samtliga betygsättande lärare i grund- respektive gymnasieskolan som upplever att betygen som sätts på deras skola generellt är för höga i förhållande till betygskriterier. 80 0 7 70 54 5 40 4 40 45 20 25 28 0 Totalt 9 Ja Nej Vet ej 7 "Konkurrenskommuner, grundskola" "Konkurrenskommuner, gymnasieskola" "Icke konkurrenskommuner, grundskola" 5 "Icke konkurrenskommuner, gymnasieskola" Resultaten i diagrammet är uppdelade efter graden av konkurrens i kommunerna, men som resultaten antyder så är det en större andel grundskollärare (7) än gymnasielärare (5 ) totalt sett som har påtalat problemen till skolledningen. Det är också en större andel lärare i friskolor (7 ) än i kommunala (5 ) som har påtalat problemen. Totalt har 2 lärare i undersökningen svarat på frågan vilka typer av åtgärder detta har lett till från skolledningens sida. Ungefär hälften av svaren handlar om hur skolledningen på olika sätt har initierat diskussioner kring betygsättning och tolkning av betygskriterier. Andra åtgärder som nämns är fortbildning, sambedömning, jämförelser med andra skolor samt statistisk uppföljning. Om försök att påverka lärares betygsättning Påtryckningar från rektor eller huvudman Var femte lärare uppger att de någon gång har blivit utsatt för påtryckningar från sin rektor eller huvudman att sätta högre betyg. Påtryckningarna är vanligast förekommande i grundskolor i konkurrensutsatta kommuner där var fjärde lärare har blivit utsatt. Rapport från Lärarnas Riksförbund 2

Figur 5 25 Andel lärare som upplevt att rektor eller huvudman på deras nuvarande skola har försökt påverka deras betygsättning 24 20 2 5 9 8 4 0 5 0 Totalt "Konkurrenskommuner, grundskola" "Konkurrenskommuner, gymnasieskola" "Icke konkurrenskommuner, grundskola" "Icke konkurrenskommuner, gymnasieskola" Samtliga skillnader i förekomst av påtryckningar från rektor eller huvudman mellan respektive kommungrupper är statistiskt säkerställda. Dock finns inga säkerställda skillnader mellan huvudmannatyp, det vill säga att påtryckningar är lika vanligt förekommande i såväl kommunala som fristående skolor. Detta bekräftar resultat av tidigare studier som visat att det främst är graden av konkurrens som påverkar betygsättningen och inte huvudman. 8 Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan lärare med olika undervisningsämnen eller olika lång lärarerfarenhet. Återkommande påtryckningar från rektor eller huvudman är vanligast förekommande i grundskolor i konkurrensutsatta kommuner. 8 Se Wikström och Wikström, 2005 samt Vlachos, 200. Rapport från Lärarnas Riksförbund

Figur 9 00 Har lärare upplevt att rektor/huvudman på deras nuvarande skola har försökt påverka deras betygsättning vid enstaka eller återkommande tillfällen? - Bas: Samtliga betygsättande lärare i grund- respektive gymnasieskolan som upplever att rektor/huvudman försökt påverka. 80 0 7 70 40 20 8 52 47 28 7 0 Totalt "Konkurrenskommuner, grundskola" "Konkurrenskommuner, gymnasieskola" Enstaka tillfällen Återkommande tillfällen Vet ej/vill ej uppge 2 2 "Ickekonkurrenskommuner, grundskola" "Ickekonkurrenskommuner, gymnasieskola" Figur 9 Påtryckningarna handlar uteslutande om att lärarna ska sätta högre betyg. Det enda undantaget finns i de icke-konkurrensutsatta kommunerna där elva av gymnasielärarna som upplevt påtryckningar, respektive fem av grundskollärarna, uppger att påtryckningarna har handlat om att sätta lägre betyg. Oftast sker påtryckningarna i enskilda samtal mellan rektor/huvudman och betygsättande lärare (55 ) eller under någon form av personalmöte ( ). De svar som har lämnats på öppna frågor i undersökningen samt som har framkommit genom djupintervjuer visar också att det förekommer påtryckningar från huvudmän, skolledningar och rektorer via mellanchefer eller motsvarande till lärare. Av de lärare som har blivit utsatta för påtryckningar så uppger två tredjedelar att de inte låtit sig påverkas och en tredjedel att det har haft inverkan på deras betygsättning. Mest påverkas lärare i konkurrensutsatta kommuner. Därutöver ska det också nämnas att det finns lärare i icke-konkurrensutsatta kommuner, framförallt i gymnasieskolan, som upplevt påtryckningar att sätta lägre betyg och som låtit detta inverka på deras betygsättning. Korskörningar visar exempelvis att ungefär en tredjedel av lärarna i icke-konkurrensutsatta kommuner som har blivit utsatta för påtryckningar att sätta lägre betyg har låtit sig påverkas. Gruppen är förhållandevis liten och har en marginell om någon effekt på aggregerad nivå, men i och med att påtryckningar att sätta lägre betyg i princip endast förekommer i icke-konkurrensutsatta kommuner så ger det en indikation om ytterligare något lägre effekt på eventuell betygsinflation i denna kommungrupp. 9 Notera att diagrammet i figur måste läsas mot andelsuppgifterna i figur 5, det vill säga att av de 8 grundskollärare i icke-konkurrensutsatta kommuner som har blivit utsatta för påtryckningar så har det i 70 av fallen handlat om påtryckningar vid enstaka tillfällen och så vidare. Rapport från Lärarnas Riksförbund 4

Figur 7 00 Har rektors/huvudmans påverkansförsök inverkat på lärarnas betygsättning? - Bas: Samtliga betygsättande lärare i grund- respektive gymnasieskolan som upplever att rektor/huvudman försökt påverka. 80 0 5 9 55 2 4 40 20 2 0 9 8 0 Totalt "Konkurrenskommuner, grundskola" Ja Nej Vet ej/vill ej uppge "Konkurrenskommuner, gymnasieskola" "Ickekonkurrenskommuner, grundskola" "Ickekonkurrenskommuner, gymnasieskola" På den öppna frågan av vilka anledningar läraren låtit sig påverkas av påtryckningarna har lärare svarat. Svaren indikerar att de tillfrågade lärarna på något sätt känt sig tvingade att sätta högre betyg, antingen det har handlat om att man har velat behålla jobbet, att det har varit ett lönekriterium, att ej hörsammade påtryckningar har lett till en obehaglig stämning och så vidare. På motsvarande fråga, varför man inte har låtit sig påverkas av påtryckningarna har 240 lärare svarat. Genomgående handlar dessa svar om hur man har varit säker på sin sak, att man har gjort rätt bedömning kontra betygskriterierna, att det är läraren som ska stå för betygen kontra eleven, att det är en skyldighet som myndighetsutövare samt att det är en fråga för professionen och inte skolledningen. Vad det gäller påtryckningar avseende rättning av nationella prov, visar undersökningen att det förekommer väldigt sällan. Totalt uppger en av de lärare som undervisar i matematik, svenska eller engelska att rektor har försökt påverka deras betygsättning. Den enda statistiskt säkerställda skillnaden finns mellan fristående och kommunala skolor där två av lärarna i fristående skolor uppgett att rektor försökt påverka deras rättning kontra en i kommunala skolor. Påtryckningsmedel Många av de påtryckningar som lärare upplever sker utan direkta hot om påföljder för läraren. Det finns dock många lärare som vittnar om direkta personliga konsekvenser kopplat till lärarens betygsättning. I huvudsak utgörs dessa påföljder av storlek på löneförhöjningar, eventuell bonusutdelning eller generellt sämre löneutveckling än kollegor som sätter högre betyg. Som vi har sett tidigare så finns det också lärare som upplever att det direkt påverkar deras möjligheter till fortsatt anställning. 5 Rapport från Lärarnas Riksförbund

Figur 8 Andel lärare vars lön någon gång påverkats av vilka betyg de sätter på sina elever eller som följd av skolans/elevernas kunskapsresultat 0 0 8 4 2 0 Totalt "Konkurrenskommuner, grundskola" 4 "Konkurrenskommuner, gymnasieskola" Lön eller bonus "Icke konkurrenskommuner, gymnasieskola" Förekomsten av påföljder för lön och bonus sammantaget är större i friskolor (nio ) än i kommunala skolor (sex ). En betydande skillnad syns också mellan friskolor med enskild huvudman kontra friskolor som ingår i någon koncern: tio av lärarna som jobbar i koncerner uppger att deras lön påverkas av deras betygsättning medan endast 0, av lärarna i friskolor med enskild huvudman uppger detsamma. En lärare som jobbar i en fristående koncernägd grundskola i en konkurrensutsatt kommun ger i en djupintervju följande beskrivning av hur sammansatta och komplexa påtryckningarna är att sätta högre betyg samt hur det drabbar läraren personligen: Påtryckningarna yttrar sig som så att vi i början av varje termin, innan eleverna börjar, jobbar ungefär två veckor och då är det upp till varje ämneslärare att sätta en prognos på vad hon eller han anser att utfallet bör bli i årskurs nio i just sitt ämne. Sen så görs det en sats på hur många G, VG och MVG som ja, alltså hur utfallet förmodligen kommer att bli. [ ] Den här rapporten gör jag [som lärare] och den sammanställs och skickas sen till huvudkontoret som snabbt replikerar, oftast, att det här är alldeles för lite, ni kan inte bara ha si och så många som är MVG eller VG utan ni måste komma med en bättre siffra, så här dåligt kan det inte vara för det var mycket bättre förra året. Så det tas ju ingen hänsyn till vilken typ av elevkullar man har eller andra förutsättningar. Det är ju liksom mjukvara vi jobbar med, det är ju inte så att vi står och räknar pappersmuggar liksom Då kommer det här tillbaka, inte skriftligen till mig, men det kommer till rektor som kommer till mig och säger att du det här går inte, finns det inga möjligheter, hur ser det ut för den här personen och är vi säker på att ja och så vidare, jag vill att du ser över det här en gång till och vi bör komma upp i den här en. Läraren fortgår sedan med att beskriva hur lärarens förmåga att göra dessa prognoser samt att också uppfylla dem påverkar lärarens lön vid kommande lönerevideringar. Påtryckningar från andra Så många som två tredjedelar av alla lärare uppger att någon annan än rektor eller huvudman har försökt påverka deras betygsättning. I huvudsak kommer dessa påtryckningar från berörd elev eller föräldrar. Påtryckningar från elever och föräldrar är vanligare förekommande i konkurrensutsatta kommuner än i övriga kommuner. Störst är de totala påtryckningarna vid gymnasieskolor i konkurrensutsatta kommuner där tre av fyra lärare har blivit utsatta för påtryckningar från någon annan än rektor eller huvudman. Samtliga skill- "Ickekonkurrenskommuner, grundskola" 5 Rapport från Lärarnas Riksförbund

har försökt påverka deras betygsättning. I huvudsak kommer dessa påtryckningar från berörd elev eller föräldrar. Påtryckningar från elever och föräldrar är vanligare förekommande i konkurrensutsatta kommuner än i övriga kommuner. Störst är de totala påtryckningarna vid gymnasieskolor i konkurrensutsatta kommuner där tre av fyra lärare har blivit utsatta för påtryckningar från någon annan än rektor eller huvudman. Samtliga skillnader framgår av följande tabell. Tabellen sammanfattar också all påverkan som lärare uppger att de blivit nader utsatta framgår för: av följande tabell. Tabellen sammanfattar också all påverkan som lärare uppger att de blivit utsatta för. Tabell 2: Samtliga påtryckningar mot betygsättande lärare Tabell 2: Samtliga påtryckningar mot betygsättande lärare Typ Från någon person (totalt) Elev Förälder Rektor/ huvudman Kollega Kompis till elev Totalt 9 47 4 9 A Konkurrensutsatta 7* 54* 9* 22* 2 2 kommuner B Mellankommuner 4 29 C Ickekonkurrensutsatta 0 7 27 5 9 0 kommuner D Grundskola 8 9 40** 2 E Gymnasieskola 9 5** 8 F Kommunala 8 47 2 9 skolor G Friskolor 72 47 4*** 8 0 2 * Statistiskt säkerställda skillnader mot B och C ** Statistiskt säkerställda skillnader D mot E, E mot D *** Statistiskt säkerställda skillnader mot F Som det framgår av tabellen så är föräldrar till elever i friskolor mer benägna att försöka påverka lärarens betygsättning. Föräldrar till elever som går i skolor i konkurrensutsatta Som kommuner det framgår är också av tabellen generellt så är föräldrar mer benägna till elever att i försöka friskolor påverka mer benägna lärares att försöka betygsättning. påverka lärarens Till betygsättning. Föräldrar till elever som går i skolor i konkurrensutsatta kommuner är också generellt mer exempel så uppger 4 av lärarna i friskolor i konkurrensutsatta kommuner att benägna att försöka påverka lärares betygsättning. Till exempel så uppger 4 av lärarna i friskolor i konkurrensutsatta föräldrar har försökt kommuner påverka att föräldrar deras betygsättning har försökt påverka till skillnad deras betygsättning från 25 till skillnad av lärarna från 25 fristående av lärarna skolor i fristående i icke-konkurrensutsatta skolor i icke-konkurrensutsatta skolor. Motsvarande skolor. Motsvarande siffror siffror för för kommunala skolor skolor i är 8 respektive 27. Föräldrar till elever i grundskolan utövar påtryckningar i större omfattning (40 ) än föräldrar till elever i gymnasieskolan ( ). Även elevernas försök till påverkan är vanligare i konkurrensutsatta kommuner. Påtryckningar från eleven 7 själv är också betydligt vanligare i gymnasieskolan (5 av lärarna har upplevt påtryckningar) än i grundskolan (9 ). Eleverna försöker påverka sina lärare i övriga teoretiska ämnen i störst utsträckning (5 av lärarna har upplevt påtryckningar) och lärarna i yrkesämnen i minst (27 ). 20 Resultat för särskilt utvalda kommuner I undersökningen har sex kommuner valts ut för särskild granskning, tre konkurrensutsatta och tre ickekonkurrensutsatta (se vidare i metodavsnittet). De konkurrensutsatta kommunerna är Nacka, Norrköping och Strängnäs, de icke-konkurrensutsatta är Katrineholm, Piteå och Falköping. 2 De resultat som hittills redovisats i rapporten har visat att en kommun med starkt konkurrensutsatt utbildningsmarknad borde uppvisa en högre grad av påtryckningar mot betygsättande lärare. Även fast få kommuner har valts ut för den särskilda granskningen så bekräftar resultaten från dessa kommuner denna bild. Exempelvis uppvisar Nacka kommun genomgående en högre grad av påtryckningar mot lärare, såväl från föräldrar som från rektorer. 20 Jmf Mickwitz, 20, s.82 2 Även fast vissa av de redovisade skillnaderna mellan kommunerna är stora så är de inte statistiskt säkerställda. Detta beror på att de undersökta populationerna är för små, trots att en stor andel av kommunernas lärare har undersökts. Se vidare i metodavsnittet. 7 Rapport från Lärarnas Riksförbund

Figur 9 0 Andel lärare som upplevt att personen försökt påverka deras betygsättning på lärarens nuvarande skola 50 40 0 20 0 0 Totalt (riket) Nacka Norrköping Strängnäs Katrineholm Piteå Falköping Förälder till eleven Rektor/huvudman Kollega Var tredje lärare i Nacka kommun har utsatts för påtryckningar från rektor eller huvudman att sätta högre betyg. Detta ska jämföras med var tionde lärare i Katrineholms kommun. Mer än hälften av lärarna i Nacka kommun har också blivit utsatt för påtryckningar från någon av elevens föräldrar, till skillnad mot endast var fjärde lärare i Piteå kommun. Katrineholms kommun är den av de icke-konkurrensutsatta kommunerna som skiljer sig något från de generella resultaten då 2 av lärarna i kommunen har upplevt påtryckningar från eleverna själva. Motsvarande siffra i Nacka kommun är 57. I Nacka kommun finns också en uppvisad skillnad mellan fristående skolor och kommunala avseende rektorers eller huvudmäns försök till påverkan på betygsättningen. Så stor andel som 5 av lärarna i fristående skolor uppger att rektor eller huvudman försökt påverka deras betygsättning till skillnad mot 25 i de kommunala. Detta är en skillnad som avviker från de generella resultaten. Lärarna i Nacka kommun är också de som i störst utsträckning uppger att de blivit utsatta för återkommande påtryckningar (2 ) samt de som också i störst utsträckning uppger att påtryckningsförsöken haft inverkan på deras betygsättning (4 ). Detta ska jämföras med att inga lärare i exempelvis Strängnäs kommun, eller endast två av lärarna i Falköpings kommun, har blivit utsatta för systematiska påtryckningar. Samtliga resultat framgår av diagrammet på nästa sida. Gällande synen på den generella betygsättningen i landet och på den egna skolan så uppvisas liknande mönster i de specialgranskade kommunerna som i resultaten på riksnivå. Lärarna i Piteå kommun anser exempelvis i störst utsträckning att det sätts korrekta betyg i förhållande till betygskriterierna, såväl i landet Rapport från Lärarnas Riksförbund 8

Figur 0 0 0 0 25 25 2520 20 5 205 0 0 5 5 5 0 00 5 Andel lärare som upplevt följande när rektor/huvudman på den Andel nuvarande Andel lärare lärare som skola upplevt som försökt upplevt följande påverka följande deras när när betygsättning rektor/huvudman (bas: på samtliga) på den nuvarande skolan nuvarande försökt skola påverka försökt deras påverka betygsättning deras betygsättning (bas: samtliga) (bas: samtliga) Försök till påverkan enstaka tillfällen Försök till påverkan enstaka Försök tillfällentill påverkan flera tillfällen Försök till påverkan flera tillfällen Försök till påverkan att sätta främst Försök högre till påverkan betyg att sätta Försök främst högre till påverkan betyg att sätta främst Försök lägre till påverkan betyg att sätta Inverkades främst lägre i sin betyg betygssättning av försöket Inverkades till i påverkan sin betygssättning av försöket till påverkan Gällande 0 den synen på den generella betygsättningen i landet och på den egna skolan så uppvisas Gällande Totalt liknande den (riket) synen mönster Nacka på den i de generella Norrköping specialgranskade betygsättningen Strängnäs kommunerna i Katrineholm landet som och i på resultaten Piteå den egna på Falköping skolan riksnivå. så Lärarna uppvisas i Försök liknande Piteå anser till påverkan mönster exempelvis enstaka i de tillfällen specialgranskade i störst utsträckning Försök till kommunerna att det sätts påverkan flera som korrekta tillfällen i resultaten betyg i på förhållande riksnivå. till Lärarna betygskriterierna, i Piteå anser exempelvis såväl i landet i störst som utsträckning på den egna att skolan. det sätts Lärarna korrekta i Strängnäs betyg i förhållande anser å sin sida till betygskriterierna, att det Försök sätts till för påverkan höga såväl att betyg i sätta landet i landet, som Försök men på till den hälften påverkan egna av att skolan. dem sättaanser Lärarna Påverkades att det i Strängnäs sätts i sin korrekta betygsättning anser betyg å sin av främst högre betyg främst lägre betyg försöket till påverkan på sida den att egna det sätts skolan. för höga betyg i landet, men hälften av dem anser att det sätts korrekta betyg på den egna skolan. som på den egna skolan. Lärarna i Strängnäs kommun anser å sin sida att det sätts för höga betyg i landet, Tabell : Hur lärare upplever att betygen generellt sätts i förhållande till men hälften av dem anser att det sätts korrekta betyg på den egna skolan. betygskriterierna Tabell : Hur (utvalda lärare upplever kommuner) att betygen generellt sätts i förhållande till Tabell betygskriterierna : Hur lärare upplever (utvalda att kommuner) betygen generellt sätts i förhållande till betygskriterierna (utvalda kommuner) Totalt (riket) Nacka Norrköping Strängnäs Katrineholm Piteå Falköping Totalt För höga (riket) 44 Nacka 5 Norrköping 4 Strängnäs 8 Katrineholm 9 Piteå 4 Falköping 5 Korrekta För höga 2 44 0 5 5 4 2 8 2 9 42 4 8 5 För Korrekta låga 2 0 5 2 2 2 0 42 8 0 Ingen För låga 2 8 7 2 8 5 0 27 0 uppfattning Ingen 2 8 7 8 5 27 uppfattning Tabell 4: Hur lärare upplever att betygen generellt sätts i förhållande till Tabell betygskriterierna 4: Hur lärare upplever att betygen generellt sätts i förhållande till betygskriterierna på den egna skolan 4: Hur på lärare den egna upplever skolan att (utvalda betygen kommuner) generellt sätts i förhållande till (utvalda kommuner) betygskriterierna på den egna skolan (utvalda kommuner) Totalt (riket) Nacka Norrköping Strängnäs Katrineholm Piteå Falköping Totalt För höga (riket) 25 Nacka 29 Norrköping 25 Strängnäs 2 Katrineholm 27 Piteå 20 Falköping 24 Korrekta För höga 2 25 5 29 25 49 2 59 27 9 20 8 24 För Korrekta låga 2 5 7 49 5 59 4 9 7 8 4 Ingen För låga 0 2 7 4 5 0 4 47 54 uppfattning Ingen 0 2 4 0 4 5 uppfattning 20 20 9 Rapport från Lärarnas Riksförbund

Metodbeskrivning Lärarnas Riksförbund har gett undersökningsföretaget Exquiro i uppgift att genomföra 2 000 telefonintervjuer med betygsättande grund- och gymnasielärare i Sverige. Datainsamlingen skedde under perioden 20 maj 2 juni 20. Urval Lärarnas Riksförbund tillhandahöll ett urval av personer från sitt medlemsregister som antogs vara inom målgruppen. Urvalet delades upp på flera delurval uppdelade på typ av kommun respektive skolform. Totalt inkluderades 7 878 personer i bruttourvalen. Utifrån de urval som tillhandahölls drog Exquiro slumpmässiga urval. I det slutliga nettourvalet inkluderades 000 personer. För att tillse att de svarande ingick i målgruppen ställdes två kontrollfrågor i inledningen av varje intervju (kontrollfrågorna framgår av enkäten i bilaga 2). Utav 2 29 påbörjade intervjuer avslutades 99 stycken efter kontrollfråga A samt 5 stycken efter kontrollfråga B. Totalt genomfördes 979 intervjuer med personer inom målgruppen. Nettourvalet som genomfördes var inte representativt eftersom undersökningen också syftat till att ta fram resultat för olika undergrupper samt en specialgranskning av sex kommuner. Vissa grupper blev därför överrepresenterade i nettourvalet (och därav även överrepresenterade bland de intervjuade personerna). För att totalresultaten ska motsvara resultaten för målgruppen som helhet har resultaten därför viktats (se avsnittet Viktade resultat nedan). Definitioner Typ av kommun Utifrån måttet andel elever inom friskolor delades landets kommuner in i tre kategorier 22 : () Konkurrensutsatt kommun - de kommuner som hamnade i den övre kvartilen inom respektive skolform (kvartil ). (2) Mellan-konkurrensutsatt kommun - de kommuner som hamnade inom kvartil 2 respektive inom respektive skolform. () Icke-konkurrensutsatt kommun - de kommuner som hamnade i den nedre kvartilen inom respektive skolform (kvartil 4). Två saker måste noteras. För det första så kan vissa kommuner kategoriseras som olika konkurrensutsatta för olika skolformer, det vill säga att en kommun som kategoriserats som konkurrensutsatt för gymnasieskolan behöver inte vara det i grundskolan och vice versa. För det andra så har inte alla kommuner egna gymnasieskolor utan vissa hänvisar till andra kommuners skolor eller till friskolor. För att undgå att inkludera sådana kommuner vid kategoriseringen av vilka kommuner som är konkurrensutsatta respektive icke- konkurrensutsatta sattes ett filter som angav att en kommun endast kan hamna inom målgruppen om minst 2 av de elever som är folkbokförda i kommunen går i kommunens egen/egna gymnasieskola. Totalt ingår 28 kommuner i urvalet gällande gymnasieskolor. Specialkommuner För att kunna redovisa resultat på kommunnivå valde Lärarnas Riksförbund ut sex kommuner som skulle specialgranskas. Tre () konkurrensutsatta respektive tre () icke- konkurrensutsatta kommuner valdes bland vilka särskilda insatser genomfördes. 22 Detta mått har även använts i andra studier. Se exempelvis Vlachos, 200. Rapport från Lärarnas Riksförbund 20

För att kunna redovisa resultat på kommunnivå valde Lärarnas Riksförbund ut sex kommuner Specialkommuner som skulle specialgranskas. Tre () konkurrensutsatta respektive tre () icke För att kunna redovisa resultat på kommunnivå valde Lärarnas Riksförbund ut sex kommuner konkurrensutsatta kommuner valdes bland vilka särskilda insatser genomfördes. som skulle specialgranskas. Tre () konkurrensutsatta respektive tre () icke konkurrensutsatta kommuner valdes bland vilka särskilda insatser genomfördes. Antal svar inom respektive undergrupp Antal svar inom respektive undergrupp Antal svar inom respektive undergrupp Antal svar Totalt Grundskola Antal svargymnasium Typ av kommun Konkurrensutsatt Totalt 857 Grundskola 42 Gymnasium 4 Typ av kommun Mellankonkurrensutsatt Konkurrensutsatt 55 857 0 42 255 4 Mellankonkurrensutsatt 55 0 255 Icke-konkurrensutsatt 557 255 02 Skolform Grundskola Icke-konkurrensutsatt 98 557 98 255 02 - Skolform Gymnasium Grundskola 99 98 98-99 - Huvudmannatyp Kommunal Gymnasium 99 99 880-89 99 Huvudmannatyp Friskola Kommunal 99 280 0 880 74 89 Kön Kvinna Friskola 02 280 94 0 08 74 Kön Man Kvinna 02 77 292 94 85 08 Totalt Man 979 77 98 292 99 85 Totalt 979 98 99 Antal svar i de specialgranskade kommunerna Antal svar i de specialgranskade kommunerna Antal svar i de specialgranskade kommunerna Antal svar Totalt Grundskola Antal svar Gymnasium Icke konkurrensutsatta Falköping Totalt 49 Grundskola 20 Gymnasium 29 kommuner Katrineholm 50 4 Icke konkurrensutsatta Falköping 49 20 29 kommuner Piteå 74 25 49 Katrineholm 50 4 Konkurrensutsatta Nacka Piteå 74 49 25 7 49 kommuner Norrköping 8 52 Konkurrensutsatta Nacka 49 7 kommuner Strängnäs 7 2 Norrköping 8 52 Totalt specialkommuner Strängnäs 494 7 7 2 2 Totalt specialkommuner 494 7 2 Notera att att dessa dessa 494 494 intervjuer intervjuer inkluderas inkluderas i totalt i de totalt 979 genomförda 979 genomförda intervjuerna. intervjuerna. Viktade Notera resultat att dessa 494 intervjuer inkluderas i de totalt 979 genomförda intervjuerna. Viktade resultat Intervjuerna har inte genomförts representativt med avseende på fördelningen inom Lärarnas vissa Viktade specifika resultat undergrupper samt med lärare inom vissa specifika kommuner. Riksförbunds medlemskår. Detta har varit en medveten strategi för att genomföra ett visst Intervjuerna har inte genomförts representativt med avseende på fördelningen inom Lärarnas Riksförbunds medlemskår. Detta har varit en medveten strategi för att genomföra ett visst Intervjuerna har inte genomförts representativt med avseende på fördelningen inom Lärarnas Riksförbunds medlemskår. Detta har varit en medveten strategi för att genomföra ett visst antal intervjuer med lärare inom För att totalresultaten exakt ska motsvara målgruppen som helhet har resultaten viktats utifrån en statistisk viktningsmodell som baseras på antalsuppgifter från Lärarnas Riksförbunds medlemsregister. Viktsystemet baseras på uppgifter om antal personer inom: 22 9 olika kommungrupper ( kommuntyper + specialkommuner) 2 skolformer 2 huvudmannatyper Viktsystemet innehåller därmed (9*2*2) unika vikter som medför att resultaten blir helt representativa för målgruppen som helhet. 22 2 Rapport från Lärarnas Riksförbund

Statistiskt säkerställda skillnader I sin leverans av resultaten till Lärarnas Riksförbund har Exquiro även beräknat vilka skillnader i resultat som är statistiskt säkerställda på 95-snivån. Att en sådan skillnad föreligger innebär att det med 95 s säkerhet föreligger en skillnad av den storlek som undersökningen visat. De skillnader som lyfts fram i denna rapport är, där inget annat anges, statistiskt Statistiskt säkerställda. säkerställda skillnader I sin leverans av resultaten till Lärarnas Riksförbund har Exquiro även beräknat vilka skillnader i resultat som är statistiskt säkerställda på 95-snivån. Att en sådan skillnad föreligger innebär att det med 95 s säkerhet Detta gäller dock inte föreligger för de en granskade skillnad av den specialkommunerna storlek som undersökningen i och med visat. att De de skillnader undersökta som lyfts fram i populationerna denna rapport i dessa är, kommuner där inget annat inte anges, är tillräckligt statistiskt säkerställda. stora. Det bör dock påpekas att i vissa av dessa kommuner har en mycket stor andel av de yrkesverksamma lärarna intervjuats utan att populationerna Detta gäller blivit dock tillräckligt inte för de stora granskade för att specialkommunerna kunna beräkna statistiskt i och med säkerställda att de undersökta skillnader. populationerna i dessa kommuner inte är tillräckligt stora. Det bör dock påpekas att i vissa av dessa kommuner har en mycket stor andel av de yrkesverksamma lärarna intervjuats utan att populationerna blivit tillräckligt stora för att kunna beräkna statistiskt säkerställda skillnader. Djupintervjuer För få Djupintervjuer ytterligare en nyansering av hur påtryckningar mot lärare kommer till uttryck så genomfördes djupintervjuer med lärare som i undersökningen svarat att de blivit utsatta för påtryckningar. Totalt genomfördes 0 intervjuer och fördelningen redovisas i tabellen nedan. Resultaten från intervjuerna redovisas i rapportens brödtext där så är påkallat. För få ytterligare en nyansering av hur påtryckningar mot lärare kommer till uttryck så genomfördes djupintervjuer med lärare som i undersökningen svarat att de blivit utsatta för påtryckningar. Totalt genomfördes tio intervjuer och fördelningen redovisas i tabellen nedan. Resultaten från intervjuerna redovisas i rapportens brödtext där så är påkallat. Grad av konkurrens Skolform Huvudman Intervju Konkurrensutsatt Grundskola Friskola Intervju 2 Konkurrensutsatt Grundskola Friskola Intervju Konkurrensutsatt Grundskola Kommunal Intervju 4 Konkurrensutsatt Gymnasium Kommunal Intervju 5 Konkurrensutsatt Gymnasium Friskola Intervju Konkurrensutsatt Gymnasium Friskola Intervju 7 Mellan-konkurrensutsatt Grundskola Kommunal Intervju 8 Mellan-konkurrensutsatt Gymnasium Friskola Intervju 9 Icke-konkurrensutsatt Gymnasium Friskola Intervju 0 Icke-konkurrensutsatt Gymnasium Kommunal 2 Rapport från Lärarnas Riksförbund 22