Textdel Miljörapport år 2008 Avloppsreningsverket i Alfta Sida 1 (10)
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Verksamhetsbeskrivning...3 2.1 Kontaktpersoner...3 2.2 Anläggningsbeskrivning...3 2.3 Avloppsvattenbehandling...4 2.4 Rens och slambehandling...4 2.5 Kemikaliehantering...5 2.6 Ledningsnät och pumpstationer...5 2.7 Saneringsplan...5 2.8 Energianvändning och köldmedia...5 3 Gällande föreskrifter och beslut...5 3.1 Tillståndsgiven produktion, faktisk produktion, villkor...5 3.2 Egenkontroll...6 3.3 Råd och förelägganden...6 4 Verksamhetens miljöpåverkan...6 4.1 Huvudsaklig miljöpåverkan...6 4.2 Åtgärder som har vidtagits för att minska miljöpåverkan...6 5 Driftförhållanden och kontrollresultat under året...6 5.1 Inkommande flöde, nederbörd och vattenföring...6 5.2 Tillbud och störningar samt vidtagna åtgärder...7 5.3 Utsläppskontroll...7 5.4 Driftkontroll...8 5.5 Kemiska produkter...8 5.6 Energianvändning, köldmedia...8 6 Åtgärder för att uppfylla hänsynsreglerna enligt 2 kap. i miljöbalken...9 6.1 Kunskapskravet...9 6.2 Produktvalsprincipen...9 6.3 Återvinning och återanvändning...9 7 Avfallshantering och anteckningar om farligt avfall...9 7.1 Avfallshantering...9 7.2 Miljöfarligt avfall...9 8 Risker och rutiner för undersökning av risker...10 Sida 2 (10)
1 Sammanfattning Alfta avloppsreningsverk har under 2008 fungerat väl och uppvisar mycket goda reningsresultat med goda marginaler till gällande gränsvärden. Utsläppsvärdena ligger under både riktvärden och gränsvärden. Utsläppen av BOD 7 1 och fosfor var 3,10 respektive 0,18 kg/dygn, beräknat som årsmedelvärden, vilket motsvarar 11 respektive 20% av gällande gränsvärden. Totalt avskiljdes 556 ton slam med en torrhalt av 20%. Slammet transporterades till ECONOVA s återvinningsanläggning i Dragmossen för kompostering. Vid verksamheten uppkom 3,4 m 3 grovrens samt en liten mängd miljöfarligt avfall. 2 Verksamhetsbeskrivning 2.1 Kontaktpersoner Övergripande ansvar VA-chef Johan Olanders 0271 570 97 Drift reningsverk Maskinmästare Stewe Norell 0271 57052 Drift pumpstationer Maskinmästare Stewe Norell 0271 57052 Ledningsnät VA-chef Johan Olanders 0271 570 97 Miljöansvar VA-chef Johan Olanders 0271 570 97 2.2 Anläggningsbeskrivning Avloppsreningsverket i Alfta har varit i drift sedan 1974 och är konstruerat för mekanisk, biologisk och kemisk rening av avloppsvatten från Alfta och Runemo samhällen. Det renade avloppsvattnet leds till Voxnan. Driftövervakningen vid reningsverken och pumpstationerna datoriserades mellan 1993-2000. Avloppsreningsverket är dimensionerat för föroreningsmängder motsvarande 5000 pe. Dimensioneringsdata framgår av tabell 1. Tabell 1, Dimensioneringsdata Anslutna personer 5000 pe Total avloppsvattenmängd 2500 m 3 /d Dimensionerad avloppsvattenmängd (Qdim) 140 m 3 /h BOD 7 - mängd 375 kg/d P-tot 2 - mängd 17,5 kg/d Dagens anslutning omfattar cirka 780 abonnenter vilket motsvarar ca 2600 personer samt viss industri. Till avloppsreningsverket anslutna industrier framgår av tabell 2. 1 BOD7 Biokemisk syreförbrukning 2 P-tot Total fosfor mängd Sida 3 (10)
Tabell 2, Företag med processer anslutna till spillvattennätet Företag Nivå Verksamhet Avlopp Alfta Component AB B Tillverkning av svetsade konstruktioner i plåt och gjutgods, chassi och ramar till skogs-maskiner. CNC- och NC-styrd bearbetning, fräsning och svarvning Alfta Kvalitetslego AB C Legotillverkning, mekanisk verkstad. Till-verkning av ventilblock, cylindrar, hydralprod. CNC - fleroperationssvarvar och -mask iner Oljeavskiljare, golvbrunn Alfta Frakt AB C Åkeri, tvätt- och smörjservice tvätt Alfta Industrilack B Målning/lackering av komponenter till verkstads- och annan industri Alfta Skärteknik AB C 2D vattenskärning i alla material. Försänkning, svarvning, fräsning, bockning och svetsarbeten EA Betong AB Tillverkning av betong och betongprodukter tvätt Folktandvården U Tandvård Nefab Emballage AB B Tillverkning av emballagelådor, målning, tvätt av traktorer mm Nordanå trä AB B Tillverkning av sågade trävaror Q8 bensin och hyrbil C Drivmedelsförsäljning, uthyrning av fordon tvätt HALI Transport AB C Åker, tvätt tvätt Statoil AB Bensinstation, tvätthall, uthyrning av fordon tvätt 2.3 Avloppsvattenbehandling Reningsanläggningen består av de behandlingssteg som beskrivs i tabell 3. Tabell 3, Behandlingssteg vid Alfta avloppsreningsverk Sida 4 (10)
2.4 Rens och slambehandling Grovrens avskiljes ur inkommande avloppsvatten i ett trappstegsgaller. Därefter behandlas renset i tvättpress och mottrycksskruv och utlastas till ett sopkärl. Kemslam och biologiskt överskottsslam förtjockas separat. Det förtjockade slammet avvattnas med centrifug. För att förbättra slammets avvattningsegenskaper tillsätts en polymer före avvattningen. 2.5 Kemikaliehantering Fällningskemikalie förvaras i silo. Polymer köps i tankar med volymen 1 m 3. 2.6 Ledningsnät och pumpstationer Bräddningspunkter/nödutlopp finns i varje pumpstation samt i avloppsreningsverket. Cirka 70 % av ledningsnätet är utformat som kombinerat system. 2.7 Saneringsplan En uppdatering av saneringsplanen för ledningsnätet gjordes 2002. I ordinarie underhåll och nybyggnation av ledningsnätet eftersträvas bortkoppling av takavlopp samt utbyggnad av dagvattenledningar. 2.8 Energianvändning och köldmedia Uppvärmning av avloppsreningsverket sker med en värmepump genom återvinning av värme i avloppsvattnet. Spetsuppvärmning av avloppsreningsverket kan ske med en olja/elpanna. Sedan en ny värmepump installerats år 2001 har ingen eldningsolja förbrukats vid Alfta reningsverk. Vid reningsverket förbrukades under året el motsvarande 281 159 kwh. 3 Gällande föreskrifter och beslut 3.1 Tillståndsgiven produktion, faktisk produktion, villkor Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i ett beslut, daterat 1991-08-23 med beslutsnummer 2460-732- 90, lämnat Ovanåkers kommun tillstånd enligt miljöskyddslagen för fortsatt utsläpp av avloppsvatten från Alfta och Runemo samhällen till Norrsjön, Voxnan. I gällande tillståndsbeslut baseras de maximalt tillåtna utsläppsmängderna på en anslutning av 3000 personekvivalenter. I beslutet anges bland annat att anläggningen ska drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt och ekonomiskt rimliga insatser, och att utsläppen ska begränsas till de värden som anges i tabell 4. Villkoren i gällande tillståndbeslut har med god marginal uppfyllts och provtagningarna visar att riktvärdet för BOD 7 inte överskridits och att riktvärdet för fosfor endast överskridits två analystillfällen. (Se tabell 4.) Under år 2008 tog verket emot organiska föroreningar (BOD 7 ) motsvarande 4265 personekvivalenter 3. Det relativ höga värdet beror på att mätpunkten påverkas av internbelastning. Tabell 4, Tillståndsgiven och faktisk produktion Parameter Riktvärde månadsmedelvärde (mg/l) Högsta upp-mätta halt (mg/l) Gränsvärde årsmedelvärde (kg/d) Faktisk prod. årsmedelvärde (kg/d) BOD7 - mängd 15 10 27 3,1 P-tot - mängd 0,5 1,5 0,9 0,18 3 Baserat på en BOD produktion av 70g BOD per person och dag Sida 5 (10)
3.2 Egenkontroll Analyser utförs på prover enligt ett på förhand fastställt provtagningsschema. Egenkontrollen för verksamheten vid avloppsreningsverket i Alfta regleras av förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. En revidering av de dokumenterade rutinerna gjordes 2002-08- 20. Kontrollprogrammet i egenkontrollen baseras på ett kontrollprogram beslutat av Länsstyrelsen i Gävleborgs län 1992-06-01. 3.3 Råd och förelägganden Inga råd eller förelägganden rörande reningsverket finns. 4 Verksamhetens miljöpåverkan 4.1 Huvudsaklig miljöpåverkan Den huvudsakliga miljöpåverkan från verksamheten utgörs av utsläpp av BOD 7 och fosfor till vatten. Utsläppen är reglerade enligt tillståndet. Utsläppsvillkoret uppfylls normalt med god marginal. Utsläppen till luft, lukt från reningsprocessen, stoft m.m. har tidigare bedöms vara av sådan omfattning att de inte är störande för närboende. Buller orsakat av verksamheten vid avloppsreningsverket bedöms vara av sådan omfattning att det inte är störande för närboende. 4.2 Åtgärder som har vidtagits för att minska miljöpåverkan Vid val och dosering av fällningskemikalie har kvaliteten på det renade avloppsvattnet samt kvaliteten på slammet tagits i beaktande. En utredning med syfte att åstadkomma en bättre styrning av fällningskemikalien har inletts vilket kommer att medföra en lägre kemikalieförbrukning. Förutom normalt underhåll har inga större förändringar i maskinell utrustning eller process gjorts under året. 4.3 Miljöpåverkan från verksamhetens produkter och avfall Alfta reningsverk har inget miljöledningssystem. Inga rutiner för det fortlöpande miljöarbetet har ändrats. Ingen undersökning om miljöpåverkan från verksamhetens produkt, (renat avloppsvatten) eller avfall, (grovrens och slam), har gjorts förutom den recipientkontrol som Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund årligen utför. 5 Driftförhållanden och kontrollresultat under året 5.1 Inkommande flöde, nederbörd och vattenföring Kontroll av avloppsvattenflödet sker genom kontinuerlig mätning i enighet med fastställt kontrollprogram. Under år 2008 behandlades totalt 281 159 m 3 avloppsvatten vid Alfta avloppsreningsverk, en ökning med 3% jämfört med 2007. Andelen ovidkommande vatten var 36% vilket tyder på ett stort inläckage i avloppsledningsnätet. En granskning av data under perioden 2004 2008 visar ett tydligt samband mellan årsnederbörd och inkommande vattenmängd. Sida 6 (10)
Tabell 5. Nederbörd, inkommande, producerat, debiterat, ovidkommande och ej debiterat vatten Parameter 2004 2005 2006 2007 2008 Årsnederbörd (mm) 4 320 468 542 414 485 Inkommande vatten (m 3 ) 299 642 250 579 388 926 274 059 281159 Producerat vatten (m 3 ) 234 701 301 668 247 900 250 885 290823 Debiterat vatten (m 3 ) 5 147 341 187 405 182 506 180 307 181119 Ovidkommande vatten (%) 51 25 53 34 36 Ej debiterat vatten (%) 37 38 26 28 38 5.2 Tillbud och störningar samt vidtagna åtgärder Inga allvarliga tillbud har skett under året. 5.3 Utsläppskontroll Avloppsvatten Kontroll av utgående vatten gjordes genom analys av flödesproportionellt uttagna prov i enighet med fastställt kontrollprogram. För analyser av uttagna prov anlitades Alcontrol AB de är ackrediterade av SWEDAC. Villkoren för utsläpp av BOD 7 och P-tot underskreds, se tabell 4. Utsläppen förbrukade teoretiskt 11 ton syre i recipienten under året. 6 Voxnan har dock god syresättning, vilket medför att effekterna blir ringa. Recipientkontroll Recipienten Voxnan kontrolleras årligen av Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund. Bräddat avloppsvatten Den totala bräddningen på ledningsnätet var 565 timmar och orsakades av extremt höga flöden i samband med häftig nederbörd och kraftig snösmältning samt driftstörningar. Dessutom skedde okontrollerad bräddning på ledningsnätet vid läckor. Ingen analys gjordes på bräddat vatten. Ingen bräddning skedde vid avloppsreningsverket eftersom inloppspumparnas kapacitet underskrider avloppsreningsverkets kapacitet. Slam Under år 2008 mottogs 2066m 3 externslam och totalt avskiljdes sammanlagt 556 ton avvattnat slam. (TS-halt 20%) Slammet analyserades med avseende på innehåll av växtnäring, tungmetaller och organiska ämnen. Slammet transporterades till ECONOVA s återvinningsanläggning i Älvkarleby för tillverkning av anläggningsjord genom kompostering. Tabell 7 visar en sammanställning av slammängder för 2002 2008. Tabell 7, Slammängder vid Alfta avloppsreningsverk Verksamhetsår 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Producerat slam (ton) 554 550 562 566 542 472 556 4 Mätt vid Alfta reningsverk 5 Enligt separat uträkning för debiterat vatten 6 Baserat på en syreförbrukning av 1,3 gram O 2 per gram BOD 7 och 140 gram O2 per gram P-tot Sida 7 (10)
5.4 Driftkontroll Mätutrustningen har kalibrerats, servats och underhållits i enlighet med gällande kontrollprogram. Mätutrustningen har under året fungerat tillfredsställande. En periodisk besiktning utfördes 2006-09-13 av Vattenbyrån. 5.5 Kemiska produkter Användning av kemiska produkter redovisas i tabell 8 och 9. (Säkerhetsdatablad för fällningskemikalien AVR finns på Kemiras hemsida, www.kemwater.se ) Tabell 8, Kemikalier som kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt Produktnamn Kemiskt namn Faroklass Riskfras (R) Skyddsfras (S) Användning Anv. 2008 AVR Järnhaltig aluminiumsulfat Xi 41, 36/38 22,26,28 37/39 Förvaring Lagervolym Fällning 62 ton Silo 50 m 3 SKF Bearing Industriellt fett T 25 24,25,62 Smörjning 5 kg Tub 500 g grease Kraft Grovrent Blandad vara Xi 36 2,26 Rengöring 50 l Plastdunk 5 l Ratema ALUclean Blandad vara C 22,36, 38,41 2 Rengöring 50 l Plastdunk 25 l Tabell 9, Ej märkningspliktiga kemikalier Produktnamn Kemiskt namn Anv. Anv. 2008 Förvaring Zetag 7875 Polyakrylamid Avvattning 850 liter Plasttank All-fleet plus Högraff. mineralolja Motorer 10 liter Fat High perf. Gear oil GL-4 Högraff. mineralolja Växellådor 10 liter Fat Tabell 10 visar en sammanställning av förbrukad mängd fällningskemikalie och polymer under år 2004 2008. Tabell 10, Polymer- och fällningskemikalie förbrukning vid Alfta avloppsreningsverk Verksamhetsår 2004 2005 2006 2007 2008 Polymer (m 3 ) 0,9 0,72 0,78 0,62 0,85 Fällningsmedel (ton) 71 (AVR) 68 (AVR) 62 (AVR) 57 62 5.6 Energianvändning, köldmedia Uppvärmning av avloppsreningsverket sker sedan år 2000 med en värmepump genom återvinning av värme i avloppsvattnet. Värmepumpen har slingor kopplade till Celpoxluftarens kylmantel. Det köldmedium som används har benämningen Svedol köldbärarsprit. Spetsuppvärmning av avloppsreningsverket kan ske med en oljepanna. Energi- och bränsleförbrukning framgår av tabell 11. Tabell 11, Energianvändning vid Alfta avloppsreningsverk Energiform 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Eldningsolja (m 3 ) 0 0 0 0 0 0 Eldningsolja (MWh) 0 0 0 0 0 0 Elförbrukning (MWh) 295 307 300 277 277 281 Sida 8 (10)
6 Åtgärder för att uppfylla hänsynsreglerna enligt 2 kap. i miljöbalken 6.1 Kunskapskravet Utbildning av berörd personal sker vid behov. 6.2 Produktvalsprincipen Vid en serie av fällningsförsök under åren 2001 2003 visade sig fällningskemikalien (AVR) fungera bra vid Alfta reningsverk. 6.3 Återvinning och återanvändning 472 ton avloppslam har tagits omhand av entreprenörer och komposterats för att bli anläggningsjord. 7 Avfallshantering och anteckningar om farligt avfall 7.1 Avfallshantering Förutom producerat slam avskiljdes 3,4m 3 grovrens, vilket transporterades av Härjelast till Sävstaås avfallsanläggning i Bollnäs där det förbrändes. Se tabell 12 för en sammanställning av avskiljt grovrens åren 2002 2008. Tabell 12, Grovrensmängder vid Alfta avloppsreningsverk År 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Grovrens (ton) 2,6 1,6 2,8 3,4 3,6 m 3 4,8 m 3 3,4 m 3 7.2 Miljöfarligt avfall Endast mindre mängder miljöfarligt avfall (spillolja, färgrester mm) uppkommer vid avloppsreningsverket. Avfallet transporteras av driftteknikerna till Edsbyns avloppsreningsverk och mellanlagras där på särskild härför avsedd plats. Avfallet transporteras sedan vid behov av Härjelast till BORAB 7. En sammanställning av miljöfarligt avfall som uppkommit i verksamheten finns i tabell 13. Tabell 13, Miljöfarligt avfall i verksamheten EWC kod Avfallstyp, (Ev Förtydligande) Prod. mängd Transportör Slutligt omhändertagande 080111 Färg- och lackavfall som innehåller organiska lösnings-medel, eller andra farliga ämnen 130205 Mineralbaserade icke-klorerade motor-, transmissions- och smörjoljor 200121 Lysrör och annat kvicksilverhaltigt avfall 5 liter Härjelast BORAB 20 liter Härjelast BORAB 50 st Härjelast BORAB 7 Bollnäs Ovanåker Renhållning AB Sida 9 (10)
8 Risker och rutiner för undersökning av risker Riskerna i verksamheten undersöks 1 gång per år av oberoende skyddsombud. Elbesiktning samt kontroll av tryckkärl, kompressortankar, lyftblock och automatportar sker vart tredje år. De huvudsakliga riskerna i verksamheten är: Utsläpp av orenat avloppsvatten till vatten och mark. Orsakerna kan vara översvämning, höga flöden, strömbortfall eller läcka på ledningsnätet. Utsläpp av fällningskemikalie. Översvämning av källarvåningar. Arbetsmiljörisker såsom biologisk smitta, infektion, exponering för explosiv avloppsgas, giftigt svavelväte, kemikalier och syrefattiga miljöer. Det förekommer även halk- och klämrisk samt risk vid elarbeten. Processutslagning genom strömbortfall eller genom förorening i avloppsvattnet. Förorening av dricksvatten på grund av återsug i spolslangar. Bortfall av larm och styrsystem genom bortfall av telekommunikation och radio. Sida 10 (10)