Bästa Tillgängliga Tekniker för avfallsförbränning. Översättning av kapitel 5 BREF Waste Incineration RAPPORT F2008:02 ISSN 1103-4092
Förord Reference Document on the Best Available Techniques for Waste Incineration (BREF Waste Incineration) är antaget av EU. Dokumentet som omfattar över 600 sidor finns i sin helhet ej i svensk översättning. I officiell översättning finns en sammanfattning av dokumentets inledning, Executive summary,, Sammanfattning av referensdokument om bästa tillgängliga teknik för avfallsförbränning samt förordet Preface finns i officiell översättning och finns med i denna handling. som bilaga 1 och 2. Avfall Sverige har låtit översätta kapitel 5, Bästa Tillgängliga Tekniker (BAT), utom inledningen som är en officiell översättning. Vid tveksamhet om vad innebörden av den svenska texten avser bör man också läsa det engelska orginalet. Den engelska orginalet BREF Waste Incineration kan laddas hem från IPPC-byråns hemsida, http://eippcb.jrc.es. Malmö juli 2008 Håkan Rylander Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingssatsning Avfallsförbränning Weine Wiqvist VD Avfall Sverige
Översättning av Kapitel 5 Bästa Tillgängliga Tekniker (BAT) Allmän introduktion till kapitlet om BAT För förståelsen av detta kapitel och dess innehåll hänvisas läsaren till förordet för Reference Document on the Best Available Techniques for Waste Incineration utgiven av EC i augusti 2006, särskilt till förordets femte stycke: Att förstå och använda detta dokument. Teknikerna och de utsläppsnivåer eller förbrukningsnivåer, eller intervall av nivåer, som presenteras i detta kapitel har utvärderats i en iterativ process som består av följande steg: Nyckelfrågorna identifieras för avfallsförbränningens miljöpåverkan De tekniker som är mest relevanta för en behandling av dessa frågor utvärderas Bästa miljöprestanda identifieras utgående från den information som är tillgänglig inom Europeiska Unionen och i världen Förhållandena under vilka prestanda uppnåddes undersöks, bl a kostnader, påverkan på övriga system och de huvudsakliga drivkrafterna för teknikernas införande Val av de Bästa Tillgängliga Teknikerna (BAT) och nivån på utsläpp eller förbrukning som de medger för denna bransch i bred mening enligt direktivets 1 Paragraf 2(11) och Bilaga IV Expertomdömen från den europeiska IPPC byrån och den relevanta tekniska arbetsgruppen (TWG) har spelat en nyckelroll i varje steg och är avgörande för hur informationen presenteras här. På basis av denna utvärdering presenteras i detta kapitel tekniker, och så långt det är möjligt de utsläpps- eller förbrukningsnivåer som dessa tekniker medger, som anses lämpliga för branschen i sin helhet och som i många fall återspeglar nuvarande prestanda hos några anläggningar i branschen. Då utsläpps- eller förbrukningsnivåer som medges av de bästa tillgängliga teknikerna redovisas, skall detta förstås som att dessa nivåer utgör de miljöprestanda som kan förväntas där teknikerna används, med hänsyn till den avvägning mellan kostnader och fördelar som är underförstådd i definitionen av BAT. Emellertid utgör de inte några gränsvärden för utsläpp eller för förbrukning och de skall heller inte uppfattas som sådana. I några fall kan det vara tekniskt möjligt att uppnå bättre utsläppsnivåer eller förbrukningsnivåer, men dessa anses inte vara BAT för branschen i sin helhet på grund av kostnaderna som detta innebär eller på grund av inverkan på systemet. Däremot kan de anses vara berättigade i specifika fall då särskilda drivkrafter föreligger. Nivåerna för utsläpp eller förbrukning som användningen av BAT medger måste ses mot bakgrunden av referensförhållanden (t ex period för medelvärdesbildning). Begreppet nivåer som BAT medger som beskrivits ovan skall hållas isär från begreppet nåbar nivå som används på andra ställen i detta dokument. Då en nivå beskrivs som nåbar med en särskild teknik eller en kombination av tekniker, skall detta förstås som att nivån kan förväntas vara uppnådd 1 IPPC-direktivet 96/61/EG 3
under en betydande tidsperiod i en väl underhållen och driven anläggning eller process där dessa tekniker används, men de förhållanden (t ex tekniska förutsättningar, kostnader, systemaspekter) under vilka dessa prestanda uppnåddes kan innebära att nivåerna inte kan allmänt anses utgöra BAT. Då de har varit tillgängliga har i tidigare kapitel information om kostnader angetts tillsammans med beskrivningen av teknikerna. Detta ger en grov uppfattning om kostnadernas storleksordning. Emellertid kommer den verkliga kostnaden för tillämpningen av en viss teknik att starkt bero på anläggningsspecifika förhållanden, t ex skatter, avgifter och tekniska specifikationer för anläggningen. Det går inte at utvärdera alla sådana anläggningsspecifika faktorer fullt ut i detta dokument. Då kostnadsdata saknas har slutsatser om ekonomiska bärkraften för tekniker dragits på basis av iakttagelser vid befintliga anläggningar. Avsikten är att den allmänna BAT i detta kapitel skall vara en referens i bedömningen av de aktuella prestandadata i en befintlig anläggning eller i en föreslagen anläggning. På detta sätt bidrar de i bestämningen av lämpliga BAT-baserade villkor för anläggningen eller i etableringen av allmänna bindande regler enligt paragraf 9(8). Det förutses att nya anläggningar kan konstrueras så att prestanda uppnår eller överträffar de allmänna BAT-nivåerna, och att befintliga anläggningar kan flytta sig mot de allmänna BAT nivåerna eller överträffa dem, med hänsyn taget till den tekniska och ekonomiska bärkraften för teknikerna i varje enskilt fall. Då BAT dokumenten inte fastställer lagligt bindande standarder är de avsedda som en guide för industrin, för medlemsstater och allmänheten om de nivåer på utsläpp och förbrukning som kan uppnås då specificerade tekniker används. De lämpliga gränsvärdena för varje enskilt fall måste bestämmas med hänsyn taget till målsättningen för IPPC direktivet och de lokala avvägningarna. European Commission Institute for Prospective Technological Studies Edificio Expo C/ Inca Garcilaso s/n E-41092 Sevilla Spanien Tfn (34-95) 4488 284 Fax (34-95) 4488 426 Copyright notice European Communities, 1995-2007 Reproduction is authorised, provided the source is acknowledged, save where otherwise stated. Where prior permission must be obtained for the reproduction or use of textual and multimedia information (sound, images, software, etc.), such permission shall cancel the above-mentioned general permission and shall clearly indicate any restrictions on use. 4
Tillkommande inledande överväganden som är specifika för denna BREF Sambandet mellan utsläppsgränser och BAT prestanda Många europeiska avfallsförbränningsanläggningar har varit föremål för specifika föreskrifter om deras utsläpp till luft under många år för några bland dem. I föreskrifterna har ingått tillämpningen av gränsvärden 2 (s k ELV) för några ämnen när de släpps ut till luften. Den senaste europeiska lagstiftningen är Direktiv 2000/76/EC, i vilken ingår ett fält av driftsförhållanden och ELV som är tillämpbara i de flesta situationerna då avfall förbränns i industriella anläggningar. Då utsläpps- och prestandanivåerna som medges av en användning av BAT enligt detta kapitel tolkas är det absolut nödvändigt att läsaren förstår följande: Utsläppsnivåer och prestandanivåer som medges vid en användning av BAT är inte samma sak som gränsvärden för utsläpp Dessa gränsvärden bestäms och tillsyn utövas på olika sätt över hela EU25, i de fall nationell eller lokal bestämmanderätt utövas Nivåerna på utsläpp och prestanda som anges i detta dokument är de prestandanivåer som normalt kan förväntas av en tillämpning av BAT i verklig drift Att efterleva de gränsvärden på utsläpp som fastställs i miljötillstånd och i lagstiftningen innebär verkliga utsläpp som ligger under dessa gränsvärden Det är viktigt att notera att, i en godtycklig anläggning, sänka en utsläppsnivå inom BAT fältet som redovisas här inte nödvändigtvis innebär den bästa totala lösningen om hänsyn tas till kostnader och systempåverkan. Dessutom kan de motverka varandra, d v s om den ena sänks kan en annan ökas. Av dessa skäl förväntas det inte att en anläggning skall drivas med alla storheter på den lägsta nivån i BAT-fältet De ELV som förekommer i de olika föreskrifter tillämpbara på avfallsförbränningen har använts i leveranskontrakt för utrustning som en minimum prestandanivå för leverantörens garantiåtaganden, vilken nivå skall uppnås under de mest ogynnsamma driftsförhållanden. Detta leder till en situation där några anläggningar uppvisar i praktisk drift utsläpp som ligger betydligt under ELV (se i synnerhet avsnitt 3.2). Därför är det viktigt att vara medveten om skillnaden mellan de prestandanivåer i drift som anges som BAT i detta kapitel och de högre ELV som ger upphov till dessa prestandadata. För att ta ett hypotetiskt fall, om gränsvärdet för utsläpp av HCl sätts till 10 mg/nm 3 kan leverantören av en särskild teknisk utrustning välja att inom ramen för leveransåtagandet garantera prestanda i intervallet 7 8 mg/nm 3. Under sådana förhållanden kan ett typiskt intervall för de faktiska utsläppen vara 1 5 mg/nm 3 med några transienta variationer på högre nivåer. 2 Begreppet gränsvärden för utsläpp till luft och vatten (ELV, Emission Limit Values) i de europeiska direktiven, bl a 2000/76/EC, sammanfaller inte helt med begreppet gränsvärden i svensk lagstiftning. Det senare är juridiskt mycket striktare. Då 2000/76/EC implementerades genom NFS 2002:28 har man valt att översätta ELV med utsläppsgränsvärden. I denna översättning har vi valt att behålla engelska akronymen ELV för det europeiska begreppet i syfte att undvika feltolkningar. 5
Ett relevant exempel på gränsvärden 3 för stoft och redovisade utsläpp vid en förbränningsanläggning för hushållsavfall i en medlemsstat är följande (uppgifter för året 2001): Gränsvärdet för utsläpp är i miljötillståndet 15 mg/nm 3 (halvtimmesmedelvärden) De uppmätta stoftutsläppen ligger i intervallet 0 12,6 mg/nm 3 (halvtimmesmedelvärden) Månadsmedelvärdena baserade på samtliga halvtimmesmedelvärdena är 0,4 1,8 mg/nm 3 Årsmedelvärdet baserat på samtliga halvtimmesmedelvärdena är 0,8 mg/nm 3 Man kan här se att medelvärdet av utsläppsdata ligger närmare den lägre gränsen för intervallet av mätvärden och långt under gränsvärdet för utsläppen i detta fall. Man bör emellertid notera att motsvarande relationer mellan gränsvärden för utsläpp och verkliga mätvärden finns i andra fall eller i andra branscher. För några ämnen och några tekniker kan en sänkning av gränsvärdet för utsläpp ge upphov till svårigheter att garantera den lägre nivån på utsläppen. Detta kan då påkalla införandet av en annan teknik för att begränsa utsläppen av detta ämne och kräva en genomgång av hela anläggningens konstruktion. Att enbart sänka gränsvärden för utsläpp till luft utan att beakta anläggningens samlade prestanda kan, medan prestanda förbättras i ett avseende, ge upphov till en försämring av hela anläggningens prestanda och/eller väsentliga kostnader. Ett allmänt stöd för detta finns i resultaten från europeiska hälsoundersökningar vilka, med aktuellt underlag och moderna utsläppsprestanda, antyder att den lokala påverkan av utsläpp från avfallsförbränningsanläggningar till luft är antingen försumbara eller ej påvisbara (Ref 64, TWG kommentarer, 2003). Nivåerna för utsläpp och prestanda som medges av en användning av BAT anges i detta kapitel, där så är lämpligt, med referenstillståndet för vilka de gäller, t ex den relevanta mätperioden och provtagningsperioden. Till exempel standardiseras koncentrationerna för utsläpp till luft till 11 % syre, torr gas, 273 K och 101,3 kpa. Att kombinera de BAT för avfallsförbränning som nämns i detta kapitel: När BAT som beskrivs här för avfallsförbränning övervägs är det viktigt att beakta att den optimala lösningen för en godtycklig förbränningsanläggning i sin helhet beror på de lokala förutsättningarna. Den BAT som anges här är inte en kontrollista för den bästa lokala lösningen, då detta skulle kräva att lokala förhållanden beaktas i en så stor utsträckning att detta inte ryms i ett dokument som behandlar BAT i allmänhet. Följaktligen, att bara kombinera de enskilda elementen som beskrivs som BAT i allmänhet utan att beakta de lokala förhållandena kommer troligen inte att leda till den optimala lokala lösningen i förhållande till miljön i stort. (Ref 74, TWEG kommentarer, 2004) Sambandet mellan BAT och val av lokalisering för avfallsförbränningsanläggningar Detta dokument befattar sig inte med kriterier för valet av lämplig lokalisering av avfallsförbränningsanläggningar, men för att vissa BAT skall uppfyllas är det nödvändigt att ta hänsyn till lokalspecifika 3 Här och i de närmaste följande styckena är det frågan om gränsvärden i miljötillståndet, inte direkt det europeiska ELV. 6
förhållanden. Emellertid kräver valet av en placering typiskt att många andra viktiga kriterier beaktas, t ex tillgänglighet, transporter av avfall till anläggningen m m. Till exempel, under särskilda lokala förhållanden kan det vara möjligt att bygga antingen: a) en anläggning med mycket hög specifik energiutvinning som dock innebär långa transportsträckor för avfallet b) eller en anläggning med energiutvinning i mindre grad men med korta transportsträckor för avfallet I sig själva beaktas sådana fördelar och nackdelar tillsammans och vägs mot varandra när placeringen bestäms. Resultatet kan då bli att, beroende på valet av lokal, några av de BAT som nämns här inte är tillgängliga för anläggningen. Förståelse för tillämpningen av BAT som beskrivs i detta kapitel Detta BREF dokument avhandlar olika typer av avfall (t ex farligt avfall, hushållsavfall, slam) med karakteristika som varierar inom ett brett intervall mellan avfallskategorierna och till och med inom en kategori, t ex styckestorlek, värmevärde, fukthalt och askhalt, typ och halt av förorenande ämnen. Då en BAT som presenteras i detta kapitel bedöms måste tillämpbarheten hos en teknik som beskrivs i kapitel 4 alltid kontrolleras för en specifik anläggning. Paragraf 9(4) i Direktivet tar hänsyn till detta genom skrivningen att villkoren för tillstånd skall baseras på BAT utan att användning av en specifik teknik eller teknologi föreskrivs, och fastställas med hänsyn till den aktuella anläggningens tekniska egenskaper och geografiska belägenhet samt de lokala miljöförhållandena. Bland de BAT som nämns i detta kapitel ingår allmänna BAT (se avsnitt 5.1) och specifika BAT (se avsnitt 5.2, 5.3, 5.4, 5.5 och 5.6) för vissa typer av avfall. De allmänna BAT är de som anses kunna tilllämpas på alla typer av avfallsförbränningsanläggningar. De BAT som är specifika för en viss typ av avfall är de som anses vara allmän BAT för de anläggningar som behandlar huvudsakligen eller endast dessa typer av avfall (d v s specialiserade 4 anläggningar). Vid anläggningar som tar emot fler än en typ av avfall kan en kombination av de avfallsspecifika BAT utgöra BAT. Här görs dock ingen bedömning av när och i vilken utsträckning de bör tillämpas, utan detta kräver en lokal bedömning. Tabell 5.1 Att kombinera BAT som beskrivits för ett enskilt fall Samlad BAT för ett enskilt fall Generell BAT samt Enligt beskrivning i avsnitt 5.1 Avfallsspecifik BAT Förbränning av hushållsavfall avsnitt 5.2 Förbehandlat eller utsorterat hushållsavfall (inklusive s k RDF) avsnitt 5.3 Förbränning av farligt avfall avsnitt 5.4 Förbränning av avloppsslam avsnitt 5.5 Förbränning av medicinskt avfall avsnitt 5.6 4 På engelska: dedicated tillägnade, skapade enkom för detta, etc 7
Då det inte är möjligt att vara uttömmande, och då industrin utvecklas ständigt i motsats till detta dokument som är låst i tiden, är det möjligt att det finns ytterligare tekniker som inte beskrivs i detta avsnitt men som kan tillfredsställa eller överträffa de BAT kriterier som fastställs här. Avsnitt 5.1 Generell BAT för all avfallsförbränning Den generella BAT i detta avsnitt tillkommer utöver de som beskrivs senare i detta kapitel för enskilda delar av avfallsförbränningsbranschen. Det anses att allmänt utgör kombinationen av BAT i detta avsnitt 5.1 med de avfallsspecifika BAT i avsnitten 5.2 till 5.6 en utgångspunkt för processen att bestämma för varje avfallsförbränningsanläggning lämpliga lokala tekniker och förhålanden. Det praktiska målet är därför den lokala optimeringen baserad på anläggningens förutsättningar med hänsyn till denna BAT guide samt till andra lokala faktorer. För avfallsförbränning omfattar de lokala faktorer som skall beaktas generellt bland annat: Lokala miljödrivkrafter, t ex kan kvaliteten i miljöbakgrunden påverka de lokala prestanda som krävs med avseende på utsläpp från anläggningen, eller tillgängligheten hos vissa resurser De lokala avfallens särart och inverkan av avfallshanteringens infrastruktur på den typ av avfall som anländer till anläggningen och avfallets egenskaper Kostnaden och den tekniska genomförbarheten för en särskild teknik i förhållande till dess potentiella fördelar detta är särskilt relevant då prestanda hos en befintlig anläggning utreds Tillgängligheten, nyttjandegraden och priset hos olika alternativ för återvinnandet eller omhändertagandet av de rester som produceras i denna anläggning Tillgängligheten och det pris som kan tas ut för återvunna energin Lokala ekonomiska, marknadsmässiga eller politiska faktorer som kan påverka den förhöjda mottagningsavgift (gate fee) som kan accepteras av avfallsägaren och som följer av vissa teknikval I kombination med de avfallsspecifika BAT som sammanställs i senare avsnitt och för att tillse att prestandanivåerna är generellt kompatibla med BAT anses därför BAT för avfallsförbränning utgöras av: BAT1 Val av en anläggningskonstruktion som är anpassad till de karakteristiska egenskaperna hos det avfall som tas emot, enligt beskrivning i avsnitt 4.1.1, 4.2.1 och 4.2.3 BAT2 Anläggningen hålls i ett rent och städat tillstånd, som det beskrivs i avsnitt 4.1.2 BAT3 All utrustning underhålls i god funktion, inspektioner utförs för att bedöma tillståndet och förebyggande underhåll genomförs för att uppnå detta BAT4 Att införa och underhålla kvalitetskontroller för ingående avfall, beroende på den typ av avfall som tas emot vid anläggningen såsom det beskrivs i 8
avsnitt 4.1.3.1, fastställa anläggningens begränsningar avseende avfallsslag och identifiera nyckelriskerna avsnitt 4.1.3.2, kommunicera med avfallsleverantörerna för att förbättra det inkommande avfallets kvalitetskontroll avsnitt 4.1.3.3, kontrollera det ingående avfallets kvalitet vid förbränningsanläggningen avsnitt 4.1.3.4, kontrollera, provta och testa de inkommande avfallen avsnitt 4.1.3.5, detektorer för radioaktivt material BAT 5 Att lagra avfall enligt den riskbedömning som görs av deras egenskaper, så att risken för utsläpp av potentiella föroreningar minimeras. Generellt är det BAT att lagra avfall i områden med tätade 5 och motståndskraftiga ytor, med utsläppsbegränsande 6 och avskild dränering som det beskrivs i avsnitt 4.1.4.1 BAT 6 Att använda tekniker och procedurer som begränsar och styr lagringstiden för avfall, såsom beskrivet i avsnitt 4.1.4.2, så att risken för utsläpp från lagringen av avfall eller behållarnas sönderfall generellt begränsas liksom hanteringssvårigheter som därmed skulle uppstå. Generellt sett är det BAT att: a) undvika att volymen av det lagrade avfallet överstiger lagrets kapacitet b) övervaka och hantera avfallsleveranserna, så långt det är möjligt, genom att kommunicera med avfallsleverantörerna, osv BAT7 Att minimera utsläpp av lukt (samt andra potentiella flyktiga utsläpp) från ytorna för masslagring (tankar och silos inräknade, men exklusive små mängder av avfall lagrade i behållare) och från förbehandlingsområden genom att suga av luften till förbränningsugnen för förbränning (se avsnitt 4.1.4.4) Dessutom anses det vara BAT att vidta åtgärder för att begränsa lukt (och andra potentiella flyktiga utsläpp) när förbränningsugnen inte är i drift (t ex under underhållsperioder) genom att: a) undvika att överskrida lagringskapaciteten och/eller b) suga bort den relevanta luften till en alternativ anordning för hantering av lukt BAT8 Att lagra avfall åtskilda i enlighet med en riskbedömning av deras fysikaliska och kemiska egenskaper så att lagringen och behandlingen blir säker, såsom det beskrivs i avsnitt 4.1.4.5 BAT9 Tydlig märkning av det avfall som lagras i behållare så att de kontinuerligt kan identifieras, som det beskrivs i avsnitt 4.1.4.6 BAT10 Att ta fram en plan för förebyggandet, detektering och bekämpning (se avsnitt 4.1.4.7) av brandrisker, särskilt vad avser: 5 Engelska sealed surfaces betyder närmast tätade ytor. I svenska miljötillstånden kan det stå: tätade och hårdgjorda ytor. Resistant översätts här som motståndskraftig, men kan lika gärna vara hårdgjord. 6 På engelska: controlled, vilket vanligen översätts i utsläppssammanhang som begränsad (genom åtgärder). Controlled drainage är inte enbart övervakad dränering utan omfattar insamling av lakvatten och rening av lakvattnet innan det släpps ut. 9
Ytor för lagring av avfall och förbehandling av avfall Inmatningen av avfall till ugnar Elektriska styr- och reglersystem Textila spärrfilter och fastbäddsbäddfilter Generell BAT för planen är att låta följande ingå: a) automatisk branddetekterings- och brandvarningssystem samt b) användningen av antingen ett manuell eller ett automatiskt brandsläckningssystem i enlighet med riskbedömningen BAT11 Att blanda (t ex med hjälp av kranen i avfallsbunkern) eller att förbehandla på annat sätt (t ex blanda vätskeformiga avfall eller pastor, eller fragmentera vissa fasta avfall) heterogena avfall i den utsträckning som krävs för att uppfylla specifikationerna vid konstruktionen av den mottagande anläggningen (avsnitt 4.1.5.1). När omfattningen av blandning eller förbehandling utreds är det särskilt viktigt att ta hänsyn till återverkningarna av de mer omfattande förbehandlingarna, t ex fragmentering, på resten av systemet (t ex energiförbrukning, buller, lukt eller andra utsläpp). Troligast är att förbehandling är ett krav i de fall där anläggningen konstruerats för en snäv specifikation och ett homogent avfall. BAT12 Användningen av de tekniker som beskrivs i avsnitt 4.1.5.5 eller 4.6.4 för att, så långt det är praktiskt och ekonomiskt möjligt, avlägsna magnetiska och icke-magnetiska metaller inför deras återvinning antingen a) från bottenaskan efter förbränningen eller b) från det fragmenterade avfallet där det förbehandlas innan det förbränns BAT13 Att förse driftsoperatörerna med medel att okulärt övervaka avfallslagret och inmatningen, direkt eller med TV-skärmar o dyl, enligt beskrivningen i avsnitt 4.1.6.1 BAT14 Att minimera det ofrivilliga inläckaget av luft i förbränningsugnen genom bränslematningen eller andra vägar, såsom det beskrivs i avsnitt 4.1.6.4 BAT15 Att modellera flödena, vilket kan vara till hjälp genom att bidra med information för nya anläggningar eller befintliga anläggningar då frågor finns om prestanda i förbränningen eller rökgasreningen (se beskrivningen i avsnitt 4.2.2), med målet att: a) optimera geometrin hos eldstaden och pannan i syftet att förbättra förbränningens effektivitet b) optimera tillförseln av förbränningsluften för att förbättra förbränningens effektivitet c) optimera insprutningen av reagens där SNCR eller SCR används för att förbättra NO x- reduceringens effektivitet samtidigt som produktionen av kväveoxider, ammoniak samt förbrukningen av reduktionsmedel 7 minimeras (se de allmänna styckena i avsnitten om SCR och SNCR, 4.4.4.1 och 4.4.4.2) 7 Engelska texten använder ordet reagent i alla sammanhang, vilket översätts till svenska som reduktionsmedel, sorbent etc beroende på sammanhanget. 10
BAT16 Att välja driftsförhållanden och implementera procedurer (t ex kontinuerlig drift i stället för satsvis, förebyggande underhåll) så att planerade och oplanerade driftsuppehåll minimeras, i syfte att minska de totala utsläppen, se beskrivning i avsnitt 4.2.5 BAT17 Att identifiera en styrningsfilosofi, att använda nyckeltal för förbränningen och att använda ett styr- och reglersystem för förbränningen för att hålla dess tal eller kriterier inom ett lämpligt intervall, i syfte att upprätthålla en effektiv förbränning, som det beskrivs i avsnitt 4.2.6. Tekniker att överväga för styrningen av förbränningen kan omfatta användningen av IR-kameror (se avsnitt 4.2.7) eller andra som mätningar med ultraljud eller styrning av temperaturdifferensen BAT18 Optimering och styrning av förbränningsförhållandena genom en kombination av : a) styrning av lufttillförseln och -fördelningen (syret), lufttemperatur, inklusive blandningen av gas och oxidationsmedel, b) styrning av temperaturnivån för förbränningen och dess fördelning samt c) styrning av gasens uppehållstid Tekniker som är lämpliga för att uppnå dessa mål beskrivs i: Avsnitt 4.2.8, optimering av lufttillförselns stökiometri Avsnitt 4.2.9, optimering av tillförsel och fördelning av primärluften Avsnitt 4.2.11, optimering av tillförsel och fördelning av sekundärluften Avsnitt 4.2.19, optimering av tid, temperatur och turbulens för gaserna i förbränningszonen samt av syrekoncentrationen Avsnitt 4.2.4, konstruktion som ökar turbulensen i sekundära förbränningskammaren BAT19 Det är generellt BAT att använda de driftsförhållanden (d v s temperaturer, uppehållstider och turbulens) som specificeras i paragraf 6 i Direktiv 2000/76. att använda driftsförhållanden som överskrider de som behövs för en effektiv destruktion av avfallet bör i allmänhet undvikas. Att använda andra driftsförhållanden kan också vara BAT om de möjliggör en motsvarande eller högre nivå för totala miljöprestanda. Till exempel, om det har visats att driftstemperaturer under 1100 o C (vilken temperatur specificerats för vissa typer av farligt avfall i 2000/76/EC) ger likvärdiga eller högre sammanlagda miljöprestanda, då anses det vara BAT att använda denna lägre driftstemperatur BAT20 Förvärmningen av primärluften för avfall med lågt värmevärde, genom värmeåtervinning inom anläggningen som det beskrivs i avsnitt 4.2.10, i de fall där detta kan leda till en förbättrad förbränning (t ex då avfall med lågt värmevärde eller hög fukthalt förbränns). Denna teknik är i allmänhet inte tillämpbar för anläggningar som förbränner farligt avfall. BAT21 Användningen av stödbrännare för start och nedeldning, samt för att upprätthålla de nödvändiga förbränningstemperaturerna (efter den typ av avfall som förbränns) i alla de ögonblick då det finns avfall i förbränningsutrymmet, som det beskrivs i avsnitt 4.2.20 BAT22 Att använda en kombination av värmebortförsel nära ugnen (t ex vattenrör i rosterpannor och/eller sekundära brännkammare) och värmeisolering (t ex eldfast inmurning eller andra ugnsin- 11
klädnader) som möjliggör alltefter det kalorimetriska värmevärdet för avfallet och avfallets korrosionsegenskaper: a) en tillfredsställande värmebuffring i ugnen (avfall med lägre värmevärde kräver en större upplagring av värme i ugnen) b) att en högre andel värme återvinns i värmeåtervinningen (avfall med högt värmevärde kan tilllåta alternativt kräva värmebortförsel i tidigare delar av ugnen) Förhållandena under vilka dessa tekniker kan vara tillämpbara beskrivs i avsnitt 4.2.22 och 4.2.12 BAT23 Att använda dimensioner hos ugnarna (inklusive efterbrännkammare m fl) som är tillräckligt stora för att tillåta en effektiv kombination av uppehållstider och temperaturer för gaserna, så att förbränningsreaktioner är nära fullständiga och leder till låga och stabila utsläpp av CO och flyktiga organiska ämnen (VOC), som det beskrivs i avsnitt 4.2.23 BAT24 I syfte att undvika produktionen av ytterligare avfall är det BAT att där avfallet förgasas eller pyrolyseras: a) kombinera förgasnings- eller pyrolyssteget med ett efterföljande förbränningssteg inklusive energiåtervinning och rökgasbehandling vilka säkerställer att utsläppen till luft ligger inom de intervall av utsläppsnivåer som specificeras i detta BAT kapitel och/eller b) återvinna eller leverera för en användning de ämnen (fasta ämnen, vätskor eller gaser) som inte förbränns BAT25 Att använda en ugnskonstruktion som tillåter en kylning av rökgaserna till tillräckligt låga temperaturerna före konvektionspaketet (t ex genom att förse kanalerna med tillräckligt tomma pass inom ugnen/pannan och/eller vattenrör eller annan utrustning som bidrar till kylning), som det beskrivs i avsnitt 4.2.23 och 4.3.11 för att undvika driftsproblem orsakade av flygaska som häftar vid ytorna vid hög temperatur. Den temperatur över vilken beläggningar blir betydande beror på typen av avfall och pannans ångdata. I allmänhet är denna temperatur 650 till 700 o C för hushållsavfall, lägre för farligt avfall och högre för avloppsslam. Strålningsvärmeväxlare, som överhettare av membrantyp, kan användas vid högre temperaturer än andra konstruktioner (se avsnitt 4.3.14) BAT26 Totala optimeringen av anläggningens energieffektivitet och energiåtervinning, med hänsyn taget till teknisk-ekonomiska genomförbarheten (särskilt med hänsyn till de aggressiva korrosionsegenskaperna hos gaser från förbränningen av många avfall, t ex klorerade avfall) och tillgången på användare av den återvunna energin, som det beskrivs i avsnitt 4.3.1, och i allmänhet: a) Att reducera energiförlusterna med rökgaserna, genom att använda en kombination av de tekniker som beskrivs i avsnitt 4.3.2 och 4.3.5 b) Att använda en panna för att överföra energin i rökgaserna till produktion av elkraft och/eller leverera ånga/värme med en termisk verkningsgrad på: 1) Minst 80 % för blandat hushållsavfall (se Tabell 3.46) 12
2) 80 till 90 % för förbehandlat hushållsavfall (eller motsvarande avfall) som behandlas i ugnar med fluidiserad bädd 3) Över 60 till 70 % för farligt avfall som ger upphov till ökad risk för korrosion (typiskt genom innehållet av klor/svavel) 4) 60 till 90 %, så högt som möjligt, för andra avfall c) Att i de fall en förgasnings- eller pyrolysprocess kombineras med ett efterföljande förbränningssteg använda en panna med en termisk verkningsgrad på minst 80 % eller en gasmotor eller annan elproduktionsutrustning BAT27 Att säkerställa, där det är genomförbart, långtidskontrakt för baslastleverans av ånga eller värme till stora förbrukare av ånga eller värme, så att efterfrågan på den återvunna energin är jämn och därmed en större del av energivärdet i det förbrända avfallet nyttiggörs BAT28 Placeringen av nya anläggningar så att användningen av den ånga eller det värme som produceras i pannan kan maximeras genom en godtycklig kombination av: a) elproduktion med leverans av värme eller ånga till användning (t ex kraftvärme) b) leverans av värme eller ånga till ett distributionssystem för fjärrvärme c) leverans av processånga till diverse, huvudsakligen industriella användningar (se avsnitt 4.3.18 för exempel) d) leverans av värme eller ånga som drivenergi för kylsystem eller luftkonditioneringssystem Att välja plats för en ny anläggning är en komplex process som omfattar många lokala faktorer (t ex transport av avfall, tillgång till energianvändare etc) som berörs av IPPC Direktivets paragraf 9(4). Att producera endast elektricitet kan utgöra det mest energieffektiva valet för energiåtervinningen från avfallet i de specifika fall där de lokala omständigheterna inte tillåter utnyttjandet av värme eller ånga. BAT29 Då el produceras, optimeringen av ångdata (med de förutsättningar som ges av användarnas krav för värme och ånga), med beaktandet av (se avsnitt 4.3.8): a) högre ångdata för att öka produktionen av elkraft och b) skydd av materialen i pannan genom att använda lämpliga motståndskraftiga ytskikt (såsom påsvetsning eller speciella panntubsmaterial). Vilka ångdata som är optimala för en enskild anläggning är starkt beroende av rökgasernas korrosionsegenskaper och därmed på avfallets sammansättning. BAT30 Att välja en turbin som är anpassad till: a) el- och värmeleveransernas förutsättningar, som det beskrivs i avsnitt 4.3.7 och b) en hög elverkningsgrad BAT31 Att minimera trycket i kondensorn i nya eller befintliga anläggningar där prioritet ges till elproduktionen, se avsnitt 4.3.9 13
BAT32 En generell minimering av anläggningens interna förbrukning av energi, med beaktande av följande (se avsnitt 4.3.6): a) att välja utrustning med låg energiförbrukning framför sådana med hög energiförbrukning för den prestandanivå som eftersträvas b) att varhelst det är möjligt ordna rökgasreningssystemet så att rökgaserna inte behöver återvärmas (t ex genom att placera steg med hög driftstemperatur före steg med lägre driftstemperatur) c) där SCR används, i) att använda värmeväxlare för att värma inkommande gasflöde till SCR med den utgående gasen från SCR, ii) att generellt välja det SCR system som har lägst driftstemperatur med hänsyn till den prestandanivå som eftersträvas (vilket inkluderar tillgänglighet/försmutsning och reducering av verkningsgraden) d) där rökgaserna återvärms, användningen av värmeväxlarsystem för att minimera värmebehovet i återvärmningen e) att undvika användningen av primära bränslen genom att använda egenproducerad energi framför importerade energikällor BAT33 Där kylsystem är nödvändiga, att välja det tekniska utförandet för kylningen av ångkondensorn som är mest lämpad för de lokala miljöförhållandena, med särskild hänsyn till potentiella återverkningar på resten av systemet, som det beskrivs i avsnitt 4.3.10 BAT34 Att använda en kombination av rengöringstekniker, under drift eller vid avställning, för att minska uppehållet av stoft i systemet och dess ackumulering i pannan, som det beskrivs i avsnitt 4.3.19 BAT35 Att använda ett rökgasreningssystem som, när det kombineras med anläggningen i sin helhet, generellt medger de nivåer för utsläpp till luft under drift som anges i Tabell 5.2 och som följer av användningen av BAT 14
Tabell 5.2 Nivå av utsläpp som förknippas med användningen av BAT (se anteckningarna nedan) för utsläpp till luft (enhet mg/nm 3 eller enligt uppgift) Ämne(n) Stickprov Halvtimmesmedelvärde Dygnsmedelvärde Kommentar Totalt stoft Väteklorid (HCl) Vätefluorid (HF) Svaveldioxid (SO 2 ) Kvävemonoxid (NO och kvävedioxid (NO 2 ), uttryckt som kvävedioxid för anläggningar med SCR Kvävemonoxid (NO och kvävedioxid (NO 2 ), uttryckt som kvävedioxid för anläggningar utan SCR (d v s med SNCR) Gasformiga och ångformiga organiska ämnen, uttryckta som TOC Kolmonoxid (CO) Kvicksilver och kvicksilverföreningar (Hg) Kadmium och tallium totalt (och deras föreningar uttryckt som metaller) <0,05 (se avvikande meningen 2) 0,005-0,05 (se avvikande meningen 2) 1-20 (se avvikande meningen 2) 1-5 1-50 1-8 < 2 (se avvikande meningen 2) 1-150 (se avvikande meningen 2) 40-300 (se avvikande meningen 2) < 1 1-40 (se avvikande meningen 2) 40-100 (se avvikande meningen 2) 30-350 120-180 1-20 1-10 5-100 5-30 0,001-0,03 0,001-0,02 Generellt ger användningen av textila spärrfilter de lägsta nivåerna inom dessa intervall av utsläppsvärden. Ett effektivt underhåll av filtren är mycket viktigt. Energiförbrukningen kan öka då lägre utsläppsnivåer skall nås. Genom att begränsa stoftutsläpp begränsas också metallutsläppen Kontroll av avfallet, omblandning och blandning kan minska fluktuationerna i koncentrationerna i rågasen som kan ge upphov till höga kortvariga utsläpp. Våta rökgasreningssystem har generellt en högre absorptionskapacitet och medger de lägsta utsläppsnivåerna för dessa ämnen, men är i allmänhet dyrare. Se tabell 5.3 för ett övervägande av kriterier för valet mellan olika rökgasreningssystem, inkl påverkan på andra delar av systemet Kontroll av avfallet och förbränningsstyrning tillsammans med SCR ger generellt utsläpp i dessa nivåer. Att använda SCR kräver högre energianvändning och kostnader. Allmänt leder SCR vid större anläggningar till en lägre specifik kostnad per ton behandlat avfall. Avfall med hög N koncentration kan ge högre NO x -koncentrationer i rågasen. Kontroll av avfallet och förbränningsstyrning tillsammans med SNCR ger generellt utsläppsvärden i detta intervall. För lägre dygnsmedelvärden krävs generellt SCR, även om nivåer under 70 mg/nm 3 har uppnåtts med SNCR, t ex då NO x i rågasen är låg eller vid höga doser av reagens. Där de doserade mängderna av reduktionsmedel är stora kan ammoniakslipen begränsas med en våt rökgasrening med lämpliga åtgärder för att omhänderta avloppsvattnet med ammoniak. Höga N-innehåll i avfall kan ge ökade NO x -halter i rågasen. (se också not 8 för små anläggningar) Tekniker som förbättrar förbränningsförhållandena reducerar utsläppen av dessa ämnen. Halterna i utsläppen påverkas i allmänhet inte mycket av rökgasreningen. CO nivåerna kan vara högre under start och stopp perioder, och för nya pannor i vilka beläggningsbildningen ännu inte nått normal nivå under drift Generellt krävs adsorption på kolbaserade sorbenter för att nå ner till dessa nivåer för många avfall då metalliskt Hg är mycket svårare att begränsa än kvicksilverjoner. Den exakta reduceringsnivån och den teknik som krävs beror på haltnivån och fördelningen av Hg i avfallet. Vissa avfallsströmmar har en mycket varierande Hg-koncentration förbehandling av avfallet kan krävas i sådana fall för att förebygga kortvariga överbelastningar av rökgasreningen. Kontinuerlig mätning av Hg krävs inte i Direktiven 2000/76/EC men genomförs i några medlemsstater Se kommentarerna för Hg. Då dessa metaller är mer svårflyktiga än Hg begränsar stoftavskiljningen dessa ämnen mer effektivt än Hg 15
Summa andra metaller Dioxiner och furaner (ng TEQ/Nm 3 )0,01 0,1 (se avvikande meningen 2) Ammoniak (NH 3 ) Bens(a)pyren PCB PAH Kväveoxid (N 2 O) 0,005 0,5 Utrustning som begränsar stoftutsläppen begränsar generellt även utsläpp av dessa metaller Förbränning destruerar PCDD/F i avfallet. Specifika konstruktioner och temperaturstyrning begränsar de novo syntesen. Utöver dessa tekniker reducerar användningen av kolbaserade sorbenter de slutliga utsläppen ner till detta intervall av utsläppsvärden. Ökad dosering av kolbaserade sorbenter kan ge utsläpp ner till 0,001 men ger upphov till ökad förbrukning av sorbenter och ökade volymer av rester Ämnen som inte ingår i Direktiv 2000/76/EC om avfallsförbränning <10 1-10 <10 (se avvikande meningen 1) För dessa ämnen finns det inte tillräckligt med data för att kunna dra en invändningsfri slutsats om BAT för utsläppsnivåerna. Emellertid antyder de data som presenteras i Kapitel 3 att dessa utsläpp generellt är låga. Utsläpp av PCB, PAH och bens(a)pyren kan begränsas med samma tekniker som de för PCDD/F. Nivåerna av N 2 O bestäms av teknikerna för och optimering av förbränningen samt optimeringen av SNCR i de fall urea används En effektiv styrning av NO x - reduceringssystem inkl doseringen av reduceringsmedel bidrar till att minska utsläppen av NO x. Våta skrubbrar absorberar NH 3 och överför den till avloppsvattnet. Tekniker som begränsar utsläppen av PCDD/F begränsar också utsläppen av bens(a)pyren, PCB och PAH. Effektiv förbränning under oxiderande förhållanden och styrning av NO x - reduceringssystemet bidrar till att minska N 2 O-utsläppen. De högre nivåerna påträffas med fluidiserade bäddar vid driftstemperaturer t ex under ca 900 o C Fotnot: 1. De intervall av värden som anges i denna tabell är de nivåer som generellt kan förväntas som ett resultat av att BAT tillämpas de utgör inte några lagligt bindande gränsvärden för utsläpp 2. Summa metaller betyder summan av Sb, As, Pb, Cr, Co, Cu, Mn, Ni, V och deras föreningar uttryckt som rena metaller 3. Medelvärdet för värden från diskreta mätningar bildas över en mätperiod på 30 minuter till 8 timmar. Mätperioderna är i allmänhet 4 till 8 timmar för sådana mätningar 4. Data standardiseras till referenstillståndet 11 % syre, torr gas, 273 K och 101,3 kpa 5. Dioxiner och furaner beräknas med de ekvivalensfaktorerna som anges i EC/2000/76 6. I alla de fall där prestanda jämförs med dessa intervall av värden bör följande tas hänsyn till: konfidensintervallet för bestämningarna, att relativa felet i bestämningarna ökar då de uppmätta koncentrationer minskar ner mot lägre detekteringsnivåer 7. Driftsdata som stöder ovannämnda BAT intervall av värden har erhållits med dagens goda sed vad avser miljöövervakningsmätningar som kräver mätinstrument med skalor 0-3 gånger gränsvärdet för utsläpp i avfallsförbränningsdirektivet. I de fall där utsläppsprofilen består av en mycket låg baslinje med kortvariga utsläppstoppar, bör särskild uppmärksamhet fästas vid skalan på instrumentet. Till exempel, det har rapporterats att i vissa fall bytet av skala för mätningar av CO från tre gånger gränsvärdet till ett 10 gånger högre värde lett till en ökning med en faktor 2 eller 3 av de utsläppsvärden som rapporteras. Detta bör hänsyn tas till när tabellen tolkas. 8. En medlemsstat rapporterade att man har haft tekniska svårigheter i några fall där befintliga små anläggning för förbränning av hushållsavfall uppgraderades med en SNCR, och att kostnadseffektiviteten (d v s NO x -reducering per kostnadsenhet) för NO x -reduceringen t ex med SNCR är lägre vid små anläggningar (d v s sådana med en kapacitet under 6 ton avfall per timma) Avvikande meningar: 1 BAT35: utgående från deras kunskap om prestanda vid befintliga anläggningar har några medlemsstater och miljöorganisationer uttryckt den avvikande meningen att dygnsmedelvärdet för utsläppen av NH 3 som förknippas med en användning av BAT bör vara < 5 mg/nm 3, i stället för < 10 mg/nm 3 2 BAT35: en medlemsstat och miljöorganisationer uttryckte avvikande meningar om BAT värden till luft i tabell 5.2. Dessa avvikande meningar baserades på deras kunskap om prestanda hos ett antal befintliga anläggningar, och deras tolkning av data som tillhandahölls av TWG samt av de värden som anges i detta BREF dokument (t ex i Kapitel 3). Utgången från TWGmötet var de intervall av värden som anges i Tabell 5.2, men med följande reservationer: Totalt stoftutsläpp, halvtimmesmedelvärde 1-10 mg/nm 3 NO x (uttryckt som NO 2 ) med SCR, halvtimmesmedelvärde 30-200 och dygnsmedelvärde 30 100 mg/nm 3 Hg och dess föreningar (uttryckt som Hg), diskontinuerligt 0,001 till 0,03 mg/nm 3 Totalt Cd + Tl diskontinuerligt 0,005 0,03 mg/nm 3 Dioxiner och furaner diskontinuerligt 0,01 0,05 ng TEQ/Nm 3 Med samma tankesätt reserverar sig miljöorganisationerna enligt följande: HF halvtimmesmedelvärden < 1 mg/nm 3 SO 2 halvtimmesmedelvärden 1-50 mg/nm 3 och dygnsmedelvärden 1-25 mg/nm 3 16
BAT36 Att när rökgasreningssystemet i sin helhet väljs ta hänsyn till: a) de generella faktorerna som beskrivs i avsnitt 4.4.1.1 och 4.4.1.3 b) den potentiella påverkan på anläggningens energiförbrukning som detta beskrivs i avsnitt 4.4.1.2 samt c) de tillkommande frågorna om det totala systemets kompatibilitet som kan uppstå då befintliga anläggningar uppgraderas BAT37 Att ta hänsyn till de (ej uttömmande) generella urvalskriterierna som anges som exempel i Tabell 5.3 då man väljer mellan våt, halvtorr och torr rökgasreningsteknik 17
Tabell 5.3 Exempel på en bedömning av några kriterier relevanta för IPPC som kan tas hänsyn till vid ett val mellan våt/halvtorr/torr rökgasreningssystem Kriterie Prestanda vad avser utsläpp till luft Produktion av rester Vattenförbru kning Produktion av spillvatten Energiförbrukning Förbrukning av kemikalier Möjlighet att klara variationer av halter av föroreningar i flödena Plymens synlighet Processens komplexitet Kostnader investering Kostnader - drift Vått system Halvtorrt system Torrt med kalk Torrt med natriumbikarbonat + 0-0 + 0-0 - 0 + + - + + + - 0 0 0 + 0-0 + 0-0 - 0 + + - (högsta) Generellt högre Medel 0 (medel) Medel Generellt lägre + (lägsta) Generellt låga Medel + (lägsta) Generellt lägre Generellt lägre Kommentarer Våta system ger generellt lägsta utsläpp av HCl, HF, NH 3 och SO 2 Varje system kombineras vanligen med ytterligare stoftavskiljning och utrustning för infångning av PCDD/F Torra system med kalk kan nå ner till samma nivåer som våta eller halvtorra system men med en högre dosering och större produktion av rester Torra system med kalk ger upphov till större mängder rester per ton avfall och våta system till rester med högsta halter av föroreningar Materialutvinning är möjlig från våta system efter behandling av spillvattnet från skrubbrar och från halvtorra system Vattenförbrukningen är generellt högre för våta system Torra system använder lite eller inget vatten Spillvattnet som produceras i våta system (om de inte indunstas) kräver behandling och att spillas där en lämplig recipient för det salta avloppet kan hittas (t ex havsmiljö) kan utsläppet i sig själv inte utgöra en betydande nackdel Avlägsnandet av ammoniak från avloppet kan vara komplex Energiförbrukningen i våta system är högst beroende på pumpenergin och ökas ytterligare där våta reningen kombineras som det är vanligt med t ex stoftavskiljning Generellt lägsta förbrukningen med våta system Generellt högsta förbrukningen med torra system med kalk men kan minskas med återcirkulering Halvtorra och torra system kan dra fördel av en mätning av rågasens surhet Våta system hanterar bäst halter av HCl, HF och SO2 i inloppet som varierar mycket och snabbt Torra system med kalk ger mindre flexibilitet men detta kan förbättras med en mätning av gasens surhet (se avsnitt 4.4.3.9) Plymen syns mest för våta system (om inte särskilda åtgärder vidtas) Plymen från torra system syns minst Våta system är i sig ganska enkla men andra komponenter krävs i processen för att ge ett heltäckande system, inklusive en vattenbehandlingsanläggning etc De högre kostnaderna för ett vått system orsakas av de tillkommande kostnaderna för stoftavskiljning och biutrustning mest för små anläggningar Avloppsvattenbehandlingen medför högre driftskostnader för våta system särskilt för små anläggningar Högre kostnader för omhändertagande av rester där större volymer produceras och mer kemikalier används. Våta system förbrukar i allmänhet de lägsta mängderna av kemikalier och kan därför ha de lägsta kostnaderna för omhändertagandet av rester I driftskostnaderna ingår förbrukningsvaror, avfall och underhåll. Driftskostnaderna beror i hög utsträckning på lokala priser för förbrukningsvaror och avfallshantering Fotnot: + betyder att denna teknik generellt erbjuder en fördel med avseende på denna utvärderingskriterie 0 betyder att tekniken erbjuder ingen betydelsefull fördel eller medför ingen betydelsefull nackdel med avseende på denna utvärderingskriterie - betyder att denna teknik medför en nackdel med avseende på denna utvärderingkriterie 18
BAT38 Att generellt (d v s om det inte finns en specifik lokal anledning) undvika att använda två textila spärrfilter i en och samma rökgasreningslinje i syfte att förhindra en ökad elförbrukning, som det beskrivs i avsnitt 4.4.2.2 och 4.4.2.3 BAT39 Att reducera förbrukningen av tillsatser för rökgasreningen och produktionen av rökgasreningsrester i torra, halvtorra och blandade rökgasreningssystem genom en lämplig kombination av: a) anpassning och styrning av de mängder sorbent som injiceras i syfte att uppfylla kraven på behandling av rökgaserna i den utsträckning som krävs för att underskrida utsläppsgränserna under drift b) användning av signalen från gasanalysatorer för nivåerna av HCl och/eller SO 2 (eller andra storheter som är relevanta för ändamålet) i rågasen uppströms eller nedströms för att optimera flödet av sorbent som injiceras, som det beskrivs i avsnitt 4.4.3.9 c) recirkulera en delström av den rökgasreningsrest som samlats in, som det beskrivs i avsnitt 4.4.3.7 Tillämpbarheten hos teknikerna som är BAT och utsträckningen i vilken de används kommer att bero särskilt på avfallets karakteristiska egenskaper och därmed rökgasernas egenskaper, den önskade nivån på utsläppen och den tekniska erfarenheten av deras användning vid anläggningen. BAT40 Användningen av primära åtgärder (i förbränningen) för att reducera produktionen av NO x, tillsammans med SCR (avsnitt 4.4.4.1) eller SNCR (avsnitt 4.4.4.2) för att tillfredställa kraven på utsläppsnivån. Generellt anses SCR vara BAT där en mer effektiv NO x-reducering efterfrågas (d v s rågasens NO x-halt är hög) och där låga slutkoncentrationer av NO x önskas. En medlemsstat har anmält att tekniska svårigheter har uppstått i några fall där man utrustat en liten befintlig avfallsförbränningsanläggning i efterhand med ett SNCR-system, att detta inte är lika kostnadseffektivt (d v s uppnådd NO x-reducering per kostnadsenhet) vid mindre avfallsförbränningsanläggningar (med en kapacitet under sex ton avfall per timma) som vid större anläggningar BAT41 I syfte att reducera de totala utsläppen av PCDD/F till alla media, att använda: a) tekniker för att öka kunskapen om och styra avfallet, i vilket ingår särskilt förbränningskarakteristika, genom att använda en kombination av de åtgärder som beskrivs i avsnitt 4.1 b) åtgärder på primärsidan (förbränningen) som sammanfattas i avsnitt 4.4.5.1 för att destruera PCDD/F i avfallet och möjliga prekursorer till PCDD/F c) kontruktioner och styråtgärder för att undvika sådana förhållanden (se avsnitt 4.4.5.2) som kan ge upphov till återbildning eller nybildning av PCDD/F, och särskilt att undvika stoftavskiljning i temperaturintervallet 250-400 o C. En ytterligare minskning av de novo syntesen har rapporterats i de fall där temperaturen för stoftavskiljningen sänkts ytterligare från 250 o C till under 200 o C d) en lämplig kombination av en eller flera tillkommande PCDD/F reducerande åtgärder som: i. adsorption på aktivt kol eller andra sorbenter som injiceras med ett lämpligt doseringsflöde och samlas in med ett textilt spärrfilter, som det beskrivs i avsnitt 4.4.5.6. 19
ii. adsorption i fasta bäddar av sorbent som förnyas i lämplig takt, som det beskrivs i avsnitt 4.4.5.7 iii. flerstegs-scr som dimensionerats för en begränsning av PCDD/F koncentrationen, som det beskrivs i avsnitt 4.4.5.3 iv. användningen av katalytiska slangfilter (men endast där begränsningen av metalliska ämnen och kvicksilver genomförs med andra medel), som det beskrivs i avsnitt 4.4.5.4 BAT42 Att utvärdera ackumuleringen av PCDD/F (minneseffekter) i våta skrubbrar och vidta lämpliga åtgärder mot denna ackumulering och för att förhindra ett genombrott av upplagrade PCDD/F. Särskild hänsyn bör tas till att minneseffekter kan uppstå under nedeldnings- och uppstartsfaser. BAT43 Om rökgasreningsrester omförbränns bör lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra recirkulering och ackumulering av kvicksilver i systemet BAT44 Där våta skrubbrar används som enda eller huvudsakliga metod att begränsa utsläpp av kvicksilver, i syfte att begränsa utsläpp av kvicksilver: a) använda ett första steg vid lågt ph där tillsatser som specifikt tar bort kvicksilverjoner (som det beskrivs i avsnitten 4.4.6.1, 4.4.6.6. och 4.4.6.5), i kombination med följande tillkommande åtgärder för att begränsa utsläppen av metalliskt (elementärt) kvicksilver, i den utsträckning som krävs för att reducera utsläppen av kvicksilver till värden inom BAT utsläppsnivåer för totalt kvicksilver b) injicering av aktivt kol, som det beskrivs i avsnitt 4.4.6.2 c) filter med aktivt kol eller koks, som det beskrivs i avsnitt 4.4.6.7 BAT45 Att använda aktivt kol eller andra effektiva sorbenter för adsorptionen av PCDD/F och kvicksilver, som det beskrivs i avsnitt 4.4.6.2, i syfte att begränsa utsläppen av kvicksilver från halvtorra och torra rökgasreningssystem, med en styrning av sorbentdoseringen så att de slutliga utsläppen ligger inom de utsläppsnivåer som är BAT för kvicksilver BAT46 Den generella optimeringen av återcirkuleringen och återanvändningen av spillvatten inom anläggningen, som det beskrivs i avsnitt 4.5.8, i vilket ingår till exempel, om kvaliteten är tillfredsställande, bottenblåst pannvatten som tillsatsvatten för den våta skrubbern i syfte att reducera förbrukningen av färskvatten i skrubbern (se avsnitt 4.5.6) BAT47 Användningen av separata system för insamling, behandling och spill av dagvatten (regnvatten till anläggningen, inklusive vatten från taken) så att det inte blandas med potentiellt eller verkligt kontaminerade spillvattenflöden, som det beskrivs i avsnitt 4.5.9. Beroende på risken för kontaminering och lokala utsläppsförhållanden kan vissa bland dessa spillvattenflöden kräva endast en begränsad behandling eller ingen behandling alls innan de spills. 20