Betning mot skadegörare i sockerbetor 2013



Relevanta dokument
insekter Insecticide seed treatments in sugar beet

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

Validering och utveckling av beslutsstöd för kemisk bekämpning av bladsvampar i sockerbetor 2012

Biologisk betning mot skadeinsekter i sockerbetor

Nya betningsmedel mot skadesvampar i sockerbetor 2000

Sprutning mot betfluga (Pegomyia) i sockerbetor

Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor

Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor

Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor

Provning mot stocklöpning av marknadssorter och nya sorter 2015

Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor

Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor

Fröbehandling - inverkan på etablering och skörd 2000

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.

Möjligheter för kostnadseffektiv lagring med låga förluster och liten arbetsinsats i storbalsomgärdade lager med behovsanpassad topptäckning

MASE. Microbial Antagonists for a Sound Environment. Tillväxtfrämjande bakterier som betningsmedel i sockerbetor. Field trial, Sweden 2005

Praktiska sortförsök 2009

Betning mot kornets bladfläcksjuka

Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna

Sortförsök med specialsorter 2001

Sortförsök med normala betsorter Marknadssorter Sorter i provning

Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport

Nya betningsmedel mot skadeinsekter i Europa 2001 New seed treatments against insects in sugar beet in Europe

Sådd i höstetablerad kam

Våroljeväxter - Jordloppor. Åtgärder-Bekämpningsmedel. Studier Jordloppor samlades in från 10 olika platser, varje population testades separat

Optimerad ogräsbekämpning i sockerbetor 2010

Förfrukter till sockerbetor 2000

MASE. Microbial Antagonists for a Sound Environment. Biologisk betning mot jordburna svampsjukdomar. Field trial, Sweden 2004

Behandling mot bladsvampar i sockerbetor behandlingsintensitet i förhållande till upptagningstidpunkt

Differences in tolerance to soil borne fungi in sugar beet varieties 2008

Tillväxt till över 20 ton på fyra av 5T-gårdarna

Bekämpningsstrategier för bladsvampar i sockerbetor behandling i förhållande till olika upptagningstidpunkter

Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Olika kalkningsmedels påverkan på uppkomsten av rotbrand 2003

Behandling mot bladsjukdomar - upptagningstidpunkt

GPS-styrd ogräsbekämpning möjligheter och begränsningar i sockerbetor

Grobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta

Radrensning i tidigt utvecklingsskede 2001 SBU Projektkod Skriv in försökets rubrik här

Praktisk provning av Ekoskär och släckt kalk

Skördeeffekter vid användning av bladfungicider i sockerbetor på sensommaren

BESLUT. Beslut angående ansökan om nöddispens på växtskyddsområdet

Praktiska sortförsök 2000

Praktiska sortförsök med Rhizomaniatoleranta sorter 2003

Svampbetning mot jordburna svampsjukdomar 2009

Aktuellt om rapsbaggar och jordloppor i oljeväxter inför Peder Waern Växtskyddscentralen

Mellangrödor, praktisk provning 2000

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Sorter på nematodinfekterad mark 2012

Effekten av raps och mellangrödor i sockerbetväxtföljden - försöksplatserna Ädelholm 2 och Skegrie 1 Inledning och bakgrund

Slutrapport av forskningsprojektet V , Gradering av fältförsök fler och enklare eller färre med högre precision

Provning av stocklöpning i marknadssorter och nya sorter 2013

Praktiska sortförsök med normalsorter 2002 SBU Projektkod

Bekämpning av insekter i vårsäd

Bladmögelbekämpning 2011 Lars Wiik, HUSEC E-post:

Betning av potatis mot

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2001

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN

Två såtidpunkter i höstvete

RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD

VÄXTSKYDD I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Mellangrödor före sockerbetor 2000

Program för ogräsbekämpning i sockerbetor

Provning av marknadssorter och nya sorter år två och tre

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Plöjningsfritt och djupbearbetning på Ädelholm 2005

Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Mellangrödor före sockerbetor 2001, Lönnstorp Slutrapport

Återpackning med traktorhjul 2001

Differences in tolerance to soil borne fungi in sugar beet varieties 2009

Applikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique)

Praktiska försök med nya sorter 2006

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000

Rödsot. Resultat av enkätundersökning Johanna Lindgren, Växtskyddscentralen Alnarp Nils Yngveson, HIR Skåne. Växtskyddscentralen Alnarp

Sorter på nematodinfekterad mark 2008

Nordic Field Trial System Version:

Betydelsen av mellangröda vid olika grundbearbetning. Djupbearbetning under betraden

Strategier mot skadegörare i ärter

Försök med nematodsanerande multiresistenta mellangrödor inför sockerbetor. Åsa Olsson Nyström

Insekter i höstraps i ÖSF-området

Program med Safari. Herbicide programs with Safari. SBU projektkod trials 2003

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler

Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden

5T Vad är skillnaden som gör skillnaden? Robert Olsson NBR Åsa Olsson NBR

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

Biologiska saneringsmetoder för ekologiskt utsäde av höstråg, höstvete och rågvete

Tabell 1. Makronäringsinnehåll i grönmassan av åkerböna vid begynnande blomning på fyra försöksplatser med olika behandlingar av svaveltillförsel

Praktiska försök med: - Nya sorter i normala fält - Nya Rhizomaniaresistenta sorter

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter

Praktiska försök med: - Nya sorter - Rhizomaniaresistenta sorter

Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete

Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

DuPont - Nya betningsmedel mot jordburna svampsjukdomar i sockerbetor

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten

Antal daggrader, medel per dygn under månaden, , 10 st 5T-gårdar

BEKÄMPNING AV BLADMÖGEL I EKOLOGISK POTATISODLING

Rotbrandsangrepp. Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar. Forskningsprojekt vid SBU. "Odlingssystemets inverkan på svamp- och

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

Transkript:

460, 461 2013 Rapport Report Betning mot skadegörare i sockerbetor 2013 Insecticide seed treatments against pests in sugar beet 2013 Åsa Olsson Rapporten sammanställd av Anette Bramstorp, HIR Malmöhus AB, på uppdrag av NBR ao@nordicbeetresearch.nu Tel: +46 709 53 72 60 NBR Nordic Beet Research Foundation (Fond) DK: Højbygårdvej 14, DK-4960 Holeby SE: Borgeby Slottsväg 11, SE-237 91 Bjärred Phone: +45 54 60 14 40 www.nordicbeet.nu/

Betning mot skadegörare i sockerbetor 2013 ao@nordicbeetresearch.nu Sammanfattning Sockerbetor riskerar att drabbas av skadeinsekter såsom trips, betjordloppor, stinkflyn, betflugor och bladlöss. Särskilt bladlöss är återkommande och kan vissa år ge stora skördeförluster. Med hjälp av en bra fröbetning kan sjukdomsangreppen minska. Målet med denna försöksserie var att jämföra effekten av olika betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor. Försökserien omfattade fyra fältförsök under 2013 varav två placerades i sydvästra Skåne, i Staffanstorp och Skegrie, och två på Lolland, i Holeby och Bandholm. I försöken testades tre betningsprodukter. Utgångspunkten var en standardbetning med Gaucho, innehållande imidakloprid i doseringen 60 gram. Gaucho testades även i en lägre dosering, 30 gram aktivt ämne. Produkten Cruiser, som innehåller ämnet tiametoxan, testades i dosnivån 45 gram aktivt ämne. Även Crusier Force, innehållande 45 gram tiametoxam i kombination med 6 gram teflutrin, testades. Produkten Mundus Forte, innehållande clotianidin, imidakloprid och betacyflutrin, testades i dosnivån 68 gram aktivt ämne (30+30+8). Skadedjursangreppen höll sig detta år på en låg nivå. Trots små angrepp visade försöken att betning skyddar plantan mot angrepp under en lång period. På försöksplatsen Svarthjärup reducerade betning tripsangreppen till 10 15 procent jämfört med 35 procent i obehandlat. På försöksplatsen i Holeby, höll betning tillbaka bladlusangreppen även i mitten av juli. Gammafly förekom allmänt på alla försöksplatser i senare delen av juli men här gav betning ingen effekt. Detta år framkom inga skillnader i effekt mellan olika betningsmedel eller dosnivåer. Mundus Forte tenderade att ge snabbare uppkomst men vid slutlig planträkning var det ingen skillnad mellan olika behandlingar. Det fanns heller inga skillnader i sockerskörd eller kvalitetsegenskaper. Summary Six insecticide seed treatments were evaluated concerning plant emergence, pest control and sugar yield. The trial series comprised 4 field trials in 2013, two located in the south of Sweden and two at Lolland in Denmark. Even though the infestation levels were very low this year, the results show that seed treatment is an effective way to control pests in sugar beet. Both infestations by thrips and aphids were reduced by seed treatment. The larvae of Autographa gamma were prevalent in sugar beet fields in late July this year. Seed treatment did however not reduce the damage. There were no differences observed between different seed treatment products or dose levels concerning the effect on the infestation or the sugar yield. There was a tendency NBR Nordic Beet Research 460-461-2013 Page 2 of 11

of Mundus Forte promoting seed emergence but there were no significant differences in final plant stand. Bakgrund och syfte Sockerbetor riskerar att drabbas av skadeinsekter såsom trips, betjordloppor, stinkflyn, betflugor och bladlöss. Särskilt bladlöss är återkommande och kan ge stora skördeförluster om de inte bekämpas. En bra fröbetning kan skydda betan mot skadedjursangrepp under den tidiga utvecklingen, då plantan också är som känsligast. Jämfört med kemisk bekämpning efter uppkomst är betning mer skonsamt mot naturliga fiender och omgivande miljö. Detta är särskilt viktigt idag då det saknas selektiva insektsmedel godkända i sockerbetor. I denna försöksserie ville vi studera effekten av olika betningsmedel mot insekter i sockerbetor, både insekter som kommer tidigt i betans utveckling och insekter som kan göra skada senare. Alla testade ämnen tillhör gruppen neonikotinoider. Dessa transporteras i plantans xylem, från roten till bladen. I takt med att plantan växer kommer bladen att innehålla olika hög koncentration av det aktiva ämnet och därmed minskar successivt skyddet. I dessa försök utvärderades effekten med hjälp av att studera uppkomst, skadedjursangrepp från plantans tidiga utveckling till senare utvecklingsstadier och sockerskörd. Material och metoder Försöksplatser och behandlingar Serien omfattade fyra försök 2013 varav två försök i sydvästra Skåne, i Skegrie och Staffanstorp, och två försök på Lolland, i Holeby och Bandholm. Försöksplanen framgår av tabell 1. Utgångspunkten var en standardbetning med Gaucho motsvarande 60 gram imidakloprid, led 2. För att ytterligare utvärdera effekten kompletterades standardbetningen med en kemisk bekämpning mot skadeinsekter i led 7. Gaucho testades också i en lägre dos i led 5, 30 gram imidakloprid. 30 gram imidakloprid ingår även i produkten Mundus Forte, som testades i led 3, tillsammans med 30 gram clotianidin och 8 gram betacyflutrin. Produkten Cruiser, innehållande tiametoxam, testades i dosnivån 45 gram aktivt ämne i led 6. I led 4 testades en variant av Cruiser där tiametoxam kompletterades med 6 gram teflutrin. Alla betningar innehöll också en fungicid, 14 gram hymexazol. Försöken lades ut som randomiserade blockförsök med fyra upprepningar. Parcellerna var 9 meter långa och 6 rader breda varav 2 rader skördades. Avläsningar och bedömningar Plantantalet räknades vid 50 procents uppkomst och vid full uppkomst. Vid full uppkomst bedömdes också betans sundhet enligt skalan 0 100 i de svenska försöken, där 100 motsvarar 100 procent friska betplantor, och enligt en tiogradig skala i de danska. Tidigt på våren bedömdes eventuella angrepp av trips genom att bedöma antalet plantor av 25 med typiska symptom på hjärtbladen. Försöksplatserna inspekterades därefter NBR Nordic Beet Research 460-461-2013 Page 3 of 11

regelbundet, minst en gång per vecka, för att upptäcka andra skadeinsekter. Förekomst av bladlöss graderades genom att räkna antalet angripna plantor samt antalet löss per planta. Angrepp av gammafly graderades genom att bedöma angreppsgraden generellt i parcellen samt genom att räkna antalet plantor av 25 med skador och på dessa bedöma andelen skadad bladyta. För mer detaljerade uppgifter om försöksdata hänvisas till rapportbilagan. Statistisk analys Resultaten analyserades statistiskt med en regressionsmodell, Proc GLM i SAS v 9.2 (SAS institute Inc.). Parvisa jämförelser gjordes enligt metoden Fisher's LSD. Tolkningen av LSD, d.v.s. den minsta avvikelsen som måste finnas för att skillnaden skall vara statistiskt säker, ska dock göras med försiktighet då det gäller skadedjursangrepp eftersom dessa ofta inte följer en normalfördelning. Tabell 1. Testade insektsbetningar i försöksserierna 460 i Sverige och 461 i Danmark, 4 försök Produkt Aktivt ämne Betsort Insekticid Fungicid Sprutning Product Active ingredient Variety g a.i/unit g a.i/unit Spraying 1 Obehandlat - SY Muse 0 Hymexazol 14-2 Gaucho Imidakloprid SY Muse 60 Hymexazol 14-3 Mundus Forte Clotianidin + imidakloprid + betacyflutrin SY Muse 30+30+8 Hymexazol 14-4 Cruiser Tiametoxam + teflutrin SY Muse 45+6 Hymexazol 14-5 Gaucho Imidakloprid SY Muse 30 Hymexazol 14-6 Cruiser Tiametoxam SY Muse 45 Hymexazol 14-7 Gaucho Imidakloprid SY Muse 60 Hymexazol 14 Ja * * Led 7 sprutas vid behov så att det alltid är rent från löss Tabell 2. Jordart, förfrukt och tidpunkt för sådd och skörd vid respektive försöksplats Försöksplats Lerhalt Mullhalt Förfrukt Sådd Skörd Trial site Clay (%) Org. matter (%) Precrop Sowing date Harvest date Svarthjärup, Staffanstorp 20 3,7 Korn 4 apr 11 okt Larsson, Skegrie 9 2,1 Höstvete 18 apr 29 okt Sofiehøj, Holeby 28 1,4 Höstvete + gul senap 24 apr Knuthenborg, Brandholm 18 1,7 Höstvete + oljerättika 21 apr NBR Nordic Beet Research 460-461-2013 Page 4 of 11

Resultat och diskussion Plantantal Plantantalet i slutet av april eller början av maj var signifikant högre i led betade med Mundus Forte jämfört med led betade med Gaucho. Även jämfört med obehandlat var plantantalet högre. Detta indikerar att betning med Mundus Forte gav snabbare uppkomst detta år. Vid slutlig uppkomst, bedömd i mitten av juni, sågs inte längre några skillnader mellan olika betningsmedel eller jämfört med obehandlat. Figur 1. Plantantal vid 50 % uppkomst, vilket inträffade i slutet av april till början av maj, samt vid full uppkomst i mitten av juni, 4 försök 2013. Betans sundhet Bestånden i de danska försöken var överlag i god kondition, med värden mellan 9 och 10 på den tiogradiga graderingsskalan, och det sågs inga signifikanta skillnader mellan betningsmedel eller jämfört med obehandlat. Inte heller i det svenska försöket på Svarthjärup visade sundhetsbedömningen i mitten av juni några skillnader mellan behandlingarna. På den andra svenska försöksplatsen, Skegrie, gjordes ingen sundhetsbedömning. NBR Nordic Beet Research 460-461-2013 Page 5 of 11

Figur 2. Visuell bedömning av betans sundhet i mitten av juni, 2 danska försök 2013. Figur 3. Visuell bedömning av betans sundhet i mitten av juni, 1 försök på Svarthjärup 2013. NBR Nordic Beet Research 460-461-2013 Page 6 of 11

Angrepp av skadegörare Trips, Thrips spp. Trips förekom på de två svenska försöksplatserna. Särskilt på Svarthjärup var angreppen mer omfattande. I obehandlat led förekom i mitten av maj tripsskador på 35 procent av plantorna. Betning skyddade plantan mot angrepp och reducerade andelen plantor med skador till ca 10 15 procent, vilket är väl under bekämpningströskeln på 50 procent angripna plantor. Det sågs inga skillnader mellan olika betningsmedel. Betbladlus, Aphis fabae Betbladlöss förekom i liten omfattning på en försöksplats, i Holeby på Lolland. Antalet bladlöss överskred inte bekämpningströskeln om 20 löss per planta eller koloniserande löss på 40 procent av plantorna. Vid bedömningarna i mitten av juli förekom en eller flera bladlöss på 8 11 procent av plantorna i obehandlat led. Betning minskade tydligt angreppen. Det sågs inga skillnader mellan olika betningsmedel. Gammafly, Autographa gamma Gammafly förekom på alla fyra försöksplatser och vid bedömning i senare delen av juli sågs skador på flertalet plantor. På försöksplatsen i Skegrie var 6 9 procent av bladytan skadad medan angreppen på övriga försöksplatser begränsades till någon procent av bladytan. I Sverige saknas bekämpningströskel för gammafly men i Holland rekommenderas bekämpning när 30 procent av bladytan är uppäten och i Danmark när det förekommer 3 4 larver per planta. I England är bekämpningströskeln 5 larver per planta. Angreppen var på alla försöksplatser lägre än dessa bekämpningströsklar. I genomsnitt över alla försök sågs inga skillnader i angreppsgrad mellan behandlingar. På försöksplatsen i Skegrie, där angreppen var mer omfattande, sågs tydligt att betning inte längre hade effekt. Det fanns en tendens till att den kemiska bekämpning som gjordes den 19 juli, 3 dagar före bedömningen, minskat angreppen något (figur 7). Skörd Skadedjursangreppen var detta år lindriga och höll sig under de bekämpningströsklar som tillämpas. Val av betningsmedel och dos påverkade inte sockerskörden eller kvalitetsegenskaperna, vare sig i genomsnitt eller på enskilda försöksplatser. NBR Nordic Beet Research 460-461-2013 Page 7 of 11

Figur 4. Andel plantor med tripsskador, 1 försök på Svarthjärup 2013. Figur 5. Bedömning av tripsangreppens skadegrad, 1 försök på Svarthjärup 2013. NBR Nordic Beet Research 460-461-2013 Page 8 of 11

Figur 6. Andel plantor med betbladlöss, 1 försök i Holeby 2013. Antal larver/pl 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Gammafly, Knuthenborg 2013 29 jul 2013: LSD 5%=0,15, Prob=0,008 Figur 7. Antal larver per planta 29 juli efter behandling 24 juli, 1 försök i Knuthenborg 2013. NBR Nordic Beet Research 460-461-2013 Page 9 of 11

Figur 8. Bedömning av andel skadad bladyta till följd av angrepp av gammaflylarver, 1 försök i Skegrie 2013. Figur 8. Sockerskörd, 4 försök 2013. NBR Nordic Beet Research 460-461-2013 Page 10 of 11

Slutsatser Trots små angrepp av skadegörare under 2013 visade försöken att betning skyddar plantan mot skadedjursangrepp. På försöksplatsen Svarthjärup reducerade betning tripsangreppen från 35 procent i obehandlat till 10 15 procent. Likaså på försöksplatsen i Holeby, höll betning tillbaka bladlusangreppen även i mitten av juli. Gammafly förekom allmänt på alla försöksplaster i senare delen av juli men betning hade här inte längre någon effekt. Behandling med Karate minskade antalet larver per planta signifikant jämfört med enbart betning med Gaucho 60 g a. i. I dessa försök sågs inga skillnader i effekt mellan olika betningsmedel eller dosnivåer. Betning med Mundus Forte gav en något snabbare uppkomst men i mitten av juni sågs dock inga skillnader i slutlig uppkomst mellan behandlingar. Inte heller i sockerskörd eller kvalitetsegenskaper var det skillnad mellan olika behandlingar. Borgeby den 28 februari 2014 Åsa Olsson Projektledare NBR Robert Olsson Försökschef NBR Tekniskt ansvarig NBR Nordic Beet Research 460-461-2013 Page 11 of 11